EU:S JORDBRUK. att uppfylla samhällets behov och förväntningar
|
|
- Berit Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EU:S JORDBRUK att uppfylla samhällets behov och förväntningar
2 FÖRORD Mariann Fischer Boel Kommissionsledamot med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling Europeiska unionens politik för jordbruk och landsbygdsutveckling den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) har fått mycket publicitet under årens lopp. Den kritiseras ofta, men hur många av oss förstår verkligen vad den är till för, hur den fungerar och hur den har utvecklats? På samma sätt som EU:s jordbruk har moderniserats under de senaste 50 åren har även GJP moderniserats den har alltid varit en dynamisk politik som har anpassats för att uppfylla behoven i vårt samhälle. Den har förändrats över tiden, senast genom ett antal grundläggande reformer som EU kom överens om Och den gemensamma jordbrukspolitiken är fortfarande relevant. Människorna är oroade över livsmedelspriserna. De vill ha säker mat med hög kvalitet. De önskar att landsbygden tas om hand på ett bra sätt. De vill kunna lita på att EU vidtar åtgärder mot klimatförändringen och att unionen har en balanserad politik för förnybar energi. Den gemensamma jordbrukspolitiken har betydelse för alla dessa områden. Relationerna mellan jordbrukspolitiken och jordbrukarna har också förändrats: vi har nu enklare, mer flexibla regler där större vikt läggs på lönsamhet och effektivitet som svar på marknadskrafterna, incitament för hållbart jordbruk och för att uppmuntra jordbrukarna att ta hand om landsbygden. Den gemensamma jordbrukspolitiken utvecklas hela tiden. Den hälsokontroll som genomfördes 2008 med syftet att modernisera den gemensamma jordbrukspolitiken och gör den mer enhetlig (genom justeringar i stället för stora reformer) är bara ett steg på vägen. I Europeiska kommissionen strävar vi efter att ge jordbrukarna stöd och vi är alltid medvetna om konsumenternas, marknadens och samhällets allmänna behov. Resultatet bör bli en hållbar EU-jordbrukssektor, landsbygdsekonomi och miljö. Det finns de som anser att Europa inte längre behöver en gemensam politik och att de mycket varierande jordbruksvillkoren i de 27 medlemsstaterna innebär att jordbrukspolitiken bör hanteras på nationell nivå. Jag håller inte med om detta. Jag vill inte se en åternationalisering av den gemensamma politiken för jordbruk och landsbygdens utveckling. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör förbli just gemensam. Politiken på EU-nivå garanterar lika villkor för jordbrukare i hela EU, den sätter ett tak för utgifterna och gör det möjligt att kontrollera att nya prioriteringar följs i alla medlemsländer. 2 3
3 INLEDNING GJP: evolution inte en revolution Europeiska unionens politik för jordbruk och landsbygdsutveckling den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) har alltid handlat om att säkerställa att Europa har tillräckligt med mat till rimliga och stabila priser. Målet med tryggad livsmedelsförsörjning är lika viktigt som någonsin särskilt vid en tid då klimatförändringen i ökad grad påverkar hela världen. Men det europeiska samhällets förväntningar är under förändring. Allmänheten vill i ökad grad att landsbygden inte bara tillhandahåller hälsosam mat med hög kvalitet utan även en vacker natur och ser den som en plats för avkoppling och turism. En förutsättning för allt detta är att vi ger jordbrukare och landsbygdsområden det stöd som är nödvändigt. Den gemensamma jordbrukspolitikens mål är lika giltiga idag som då politiken inleddes för över 40 år sedan. Sedan dess har emellertid nästan allt i och runt EU:s jordbruk förändrats. Därför har även jordbrukspolitiken utvecklats och är idag mycket annorlunda. Garantipriser som innebar att jordbrukare kunde producera nästan obegränsade kvantiteter av en produkt tillhör det förgångna. Så även subventionerad export till världsmarknaden av stora överskott som skapats genom systemet. som konsumenterna efterfrågar och som EU är berömt för, samt ta hand om landsbygden åt framtida generationer. Den gemensamma jordbrukspolitiken utformas i allt högre grad med tanke på en mängd olika behov. Stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till att upprätthålla jordbruksinkomster och miljövänliga jordbruksmetoder. En analys av framtidsutsikterna för EU:s jordbruk 2020 visar att ett fullständigt avskaffande av stödet till EU:s jordbruk radikalt skulle ändra lokaliseringen av och strukturen för jordbruksproduktionen. Många gårdar skulle försvinna, vilket skulle kunna få dramatiska socioekonomiska och miljömässiga följder i många landsbygdsområden. Att avskaffa den gemensamma jordbrukspolitiken skulle vara mycket destruktivt; det rätta svaret är att uppdatera den med tiden. Dagens gemensamma jordbrukspolitik ger visserligen jordbrukarna direkta inkomststöd men de måste producera vad marknaden kräver och stödet är lägre än tidigare. Detta är emellertid inte lätt. Jordbrukare är affärsmän och affärskvinnor men de har även andra ansvar och de verkar i en naturlig miljö som kan vara svår och oförsonlig. De måste leva med marknaden, men de behöver också viss stabilitet i en värld med svängningar på marknaden och klimatförändring. Om de ges möjlighet att klara dessa utmaningar kan de fortsätta att producera den mat, det foder, fibrer och andra icke-livsmedelsprodukter 4 5
4 1. Samhällets behov till exempel miljöskydd. Att tillhandahålla dessa nyttigheter innebär att det är dyrare att producera mat i Europa än i länder som inte kräver att deras jordbrukare respekterar liknande normer. Det är troligt att kostnaden för att producera mat med ett hållbart jordbruk ökar i takt med klimatförändringens ökade inverkan. Europas jordbrukare har därför relativt höga kostnader för att producera mat. Utan offentligt stöd skulle de ha mycket svårt att klara sig på lång sikt i en globaliserad värld. Att ge konsumenterna vad de vill ha är lättare sagt än gjort. De europeiska konsumenterna vill ha mer än bara baslivsmedel. De vill veta var deras mat har producerats och på vilket sätt. Att tillfredsställa deras efterfrågan på högre kvalitet, regionala specialiteter, ökad variation, en säker användning av gödningsmedel och växtskyddsmedel samt högre djurskyddsnormer ökar jordbrukarnas produktionskostnader. EUnormerna tillhör världens strängaste. Jordbruk handlar inte bara om produktion av mat och fibrer. Jordbrukarna är i allt högra grad inblandade i att producera icke-livsmedelsprodukter från grödor, biprodukter och avfall. De kan även satsa på jordbruksturism. Jordbrukarna spelar en viktig roll i de flesta landsbygdsekonomier och för att upprätthålla landsbygdssamhället och -kulturen. I motsats till den allmänna uppfattningen på vissa håll är jordbruket inte alltid en guldgruva. Gårdarna är ofta inte särskilt lönsamma, så jordbrukarna arbetar hårt för en relativt liten belöning. Många gårdar är mycket små företag. För många jordbrukare, särskilt för de som har djur, handlar det om att arbeta sju dagar i veckan. Nödvändiga investeringar i deras företag är kostsamma och inkomsterna är låga jämfört med andra yrken. Dessutom får jordbrukarna sin utdelning från marknaden många månader efter sina investeringar och sitt hårda arbete. EU-jordbrukare drar nytta av inkomststöd som är kopplat till de sorters kollektiva nyttigheter som de levererar och som inte kan tillhandahållas enbart av marknaden 6 7
5 2. Det handlar om vår landsbygd Landsbygden täcker 90 % av EU:s yta och där bor nästan 60 % av befolkningen (jordbrukare och andra). Jordbruk är den huvudsakliga sysselsättningen på landsbygden. Det är därför naturligt att jordbrukarna spelar en ledande roll när det gäller att ta hand om landsbygden. Under många år har den gemensamma jordbrukspolitiken gjort mer och mer för att uppmuntra jordbrukarna att göra detta, med början med de egna produktionsmetoderna. Ekonomisk diversifiering och livskvalitet (t.ex. främjande av verksamhet inom jordbruksturism, restaurering av byar och bevarande av kulturarvet på landsbygden). Dessa åtgärder kostar pengar. Men samhället kan i gengäld bibehålla en levande landsbygd. En hållbar jordbrukssektor och långsiktig landsbygdsutveckling gagnar hela samhället. Men det kommer fler utmaningar i framtiden i takt med att det europeiska jordbruket ställs inför klimatförändringar, samt behovet av att bevara och förvalta vattenresurser och bevara den biologiska mångfalden. Klimatförändringen påverkar redan växtodlingssäsongerna och den kommer att innebära en betydande anpassning av jordbruksmetoderna. Återigen bör den gemensamma jordbrukspolitiken finnas på plats för att stödja jordbrukarna i anpassningen till de nya förutsättningarna. Samtidigt kan jordbrukarna vara en viktig del av lösningen på klimatförändringens problem genom att minska EU-bestämmelserna sätter ramarna inom vilka jordbrukarna kan driva sin verksamhet, till exempel genom att fastställa gränser för gödningsmedel och användning av bekämpningsmedel och fastställa hur jordbruksavfall kan avyttras på ett icke-förorenande sätt. Jordbrukarna måste också uppfylla kraven att hålla deras mark i god jordbrukshävd och under goda miljöförhållanden om de ska få det fulla beloppet av direktstödet inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom den gemensamma jordbrukspolitiken kan jordbrukarna också få positivt stöd för att bedriva ett så hållbart jordbruk som möjligt. De jordbrukare som väljer att göra detta i enlighet med den så kallade stödordningen för miljövänligt jordbruk, genom att exempelvis hålla färre djur på sin mark eller genom att använda mindre mängder gödningsmedel, eller de som övergår till miljövänligt jordbruksproduktion, kan kompenseras för den inkomstförlust de lider och de högre produktionskostnader som de har. Dessa ordningar är exempel på många åtgärder som ingår i den gemensamma jordbrukspolitikens landsbygdsutveckling och som finansieras gemensamt från GJP-budgeten och av de nationella och regionala skattemyndigheterna. Dessa åtgärder fungerar inom följande tre huvudsakliga områden: Att hjälpa till att förbättra jordbrukarnas konkurrenskraft (till exempel bidrag för jordbruksmaskiner, stöd till unga jordbrukare för att de ska kunna etablera sig inom branschen, yrkesutbildning). Miljö och markförvaltning (t.ex. miljöåtgärder inom jordbruket, skogsrelaterade åtgärder och ekonomiskt stöd till jordbrukare i bergsområden eller andra områden med besvärliga odlingsförutsättningar). utsläppen av växthusgaser och ha betesmark och odlingssystem som binder kol i marken. Jordbrukarna har redan gjort framsteg med att minska utsläppen av växthusgaser. De sammanlagda utsläppen från EU:s jordbruk minskade faktiskt med 20 % under perioden , huvudsakligen beroende på förändrad jordbruksteknik som minskad användning av kvävegödselmedel och ett minskat antal djur. De minskade utsläppen från jordbruket är avsevärt större än den sammanlagda minskningen i utsläpp i alla EU-sektorer på ca 8 %. Jordbruket har därför gett ett betydande bidrag till att uppnå EU:s åtagande i enlighet med Kyotoprotokollet. Jordbrukarna spelar en ledande roll när det gäller bevarandet av landsbygden eftersom de producerar mat samtidigt som landsbygden bevaras för framtida generationer. Det är rimligt att hjälpa dem att göra detta genom den gemensamma jordbrukspolitiken det finns en oskriven överenskommelse mellan jordbrukarna och samhället. Det är ett ömsesidigt givande förhållande. 1 Principen om att jordbrukarna måste respektera vissa normer för att få sina GJP-utbetalningar kallas för tvärvillkor. 8 9
6 Enkelt och rättvist stöd 3.för jordbrukarna Tidigare erbjöd den gemensamma jordbrukspolitiken många system och förordningar som var utformade för att säkerställa att de kunde producera tillräckligt med mat för alla. Idag är jordbrukarna, efter många förändringar av politiken, friare att producera vad marknaden kräver, utan att vara beroende av stödsystem som också påverkade deras produktionsalternativ. Nuförtiden kan jordbrukarna så mer vete om de tror att vete kommer att efterfrågas men om en annan gröda verkar mer attraktiv kan de odla den. De kan använda urgamla tekniker som växelbruk för att deras mark ska få vila, i stället för att använda intensiva produktionsmetoder. Jordbrukarna får nu använda mera mark för produktion om de så önskar, i stället för att bli tillsagda att sätta delar av marken i träda enligt det så kallade arealuttag -systemet. Produktionskvoterna (till exempel för mjölk) som begränsar hur mycket en jordbrukare får producera håller också gradvis på att tas bort. Syftet är att jordbrukarna ska bli mera mottagliga för marknadssignalerna. Detta har ändrat det sätt som GJP-budgeten används på. Till att börja med står den gemensamma jordbrukspolitiken inte längre för den största biten av EU:s budget även om den är ett av de få gemenskapspolitiska områden som kommer att stå för en betydande del även i fortsättningen. Man bör emellertid komma ihåg att EU:s utgifter ofta ersätter vad som annars skulle komma från de nationella statskassorna. I andra sektorer, till exempel försvar, transport och hälsovård, står de nationella och regionala myndigheterna för de flesta eller alla kostnader. EU:s utgifter för jordbruket har varit stabila och till och med gått ner, trots att tolv nya medlemsstater gått med i EU sedan Dessutom har det sätt på vilket GJP-budgeten används förändrats kraftigt. Mycket mindre resurser används nu för att hålla jordbrukarnas priser uppe, vilket ger mer utrymme för särskilda mål som direktstöd till jordbrukare, stöd för hållbar ekonomisk verksamhet i landsbygdsområden och incitament för ett mer miljövänligt jordbruk. Vägen till reform av GJP och dess utgifter miljarder euro Den gemensamma jordbrukspolitiken är nu marknadsinriktad. Men nya och kontinuerliga utmaningar i enlighet med samhällets behov och förväntningar innebär att jordbrukarna är utsatta för risker (utöver de risker som de redan står inför på grund av långa produktionscykler och vädrets nyckfullhet). Jordbrukarna måste i ökad grad kunna hantera globala och inhemska marknader som blir alltmer instabila. För att täcka produktionsriskerna och hjälpa jordbrukarna att klara andra utmaningar måste dagens gemensamma jordbrukspolitik stödja utvecklingen av verktyg för riskhantering. EU:s jordbruk är världsledande när det gäller livsmedelsprodukter från jordbruket och teknisk kvalitet. EU är världens viktigaste importör och exportör av jordbrusprodukter och livsmedel. Den gemensamma jordbrukspolitiken har otvivelaktigt spelat en roll för att ge EU denna ställning genom att bistå företagen med att modernisera, anpassa och utrusta sig. EU-exporten består i ökad utsträckning av livsmedelsprodukter med högt värde i stället för bulkprodukter. Samtidigt är EU den största importören av jordbruksprodukter från utvecklingsländer och ger således en hjälpande hand till dem som har det sämre. Import från utvecklingsländer ( ) Jordbruksprodukter: Import från utvecklingsländer (genomsnitt miljarder euro) Exportsubventioner Frikopplat stöd 69% Eu-27 USA KANADA AUSTRALIEN NYA ZEALAND JAPAN Big 5 utan EU Genomsnitt import från utvecklingsländer Källa: UN - COMTRADE 46% Marknadsstöd Landsbygdsutveckling 20% 30% Direktstöd Andel av EU:s BBP 25% EU-10 EU-12 EU-15 EU-25 EU-27 34% 0.7% 0.6% 0.5% 0.4% 0.3% 0.2% 0.1% 38% % import från utvecklingsländer % av BNP 10 11
7 SLUTSATSER Förberedelser för framtiden Med högre råvarukostnader och ökad global konkurrens om grundläggande resurser, måste Europas jordbrukare klara utmaningen att fortsätta att producera mat med hög kvalitet till rimliga priser. De spelar också en allt viktigare roll när det gäller att producera icke-livsmedelsprodukter. Europas vackra naturlandskap är en ovärderlig tillgång som måste tas om hand till gagn för både medborgare och besökare. En gemensam jordbrukspolitik som är fokuserad på dessa principer är mer relevant än någonsin och den bör fortsätta att vara det. Det är därför som den gemensamma jordbrukspolitiken ständigt ses över. Även om jordbrukarna förtjänar långsiktig stabilitet utan att politiken ständigt förändras måste allmänheten veta att skattebetalarnas pengar även tillgodoser deras behov. Förfarandet för granskning av den gemensamma jordbrukspolitiken tillåter att förbättringar görs i de fall de hjälper jordbrukare, landsbygden och den breda allmänheten. I framtiden kommer det säkert att göras flera granskningar. Det finns ett ständigt behov av att anpassa den gemensamma jordbrukspolitiken och en beredvillighet att uppfylla samhällets förväntningar. EU genomför dessa granskningar på ett öppet sätt genom samråd med allmänheten och intressenter för att se till att alla synpunkter beaktas. Utvärderingar av vilken inverkan förändringarna av politiken har genomförs före och efter förändringarna har beslutats om och genomförts, så att det står klart om politiken är på rätt spår. Är den gemensamma jordbrukspolitiken på rätt spår? Den senaste undersökningen av den allmänna opinionen som offentliggjordes i början av 2008 tyder på att den är på rätt spår och undersökningen bekräftar en trend som har visats i tidigare undersökningar. En klar majoritet av de tillfrågade anser att EU rör sig i rätt riktning genom att betala jordbrukarna direkt i stället för att subventionera deras produkter särskilt eftersom jordbrukarna måste visa att de har följt miljönormerna och andra normer för att få sina bidrag. Majoriteten stöder också att mer pengar används för landsbygdsutveckling och 58 % av de tillfrågade anser att GJP-budgeten antingen bör vara ligga kvar på samma nivå eller öka under de kommande åren, jämfört med bara 18 % som anser att den bör minska. Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer därför att fortsätta på denna väg. Inom ramen för den kommer det att vidtas åtgärder för att jordbrukarna ska bli mer marknadsinriktade och för att de ska bedriva jordbruket på ett mer hållbart sätt, samtidigt som de svarar på framtidens nya utmaningar och tar tillvara på de möjligheter som finns för jordbruket, landsbygden och samhället i stort
8 Europeiska Kommissionen EU:s jordbruk: att uppfylla samhällets behov och förväntningar Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer s x 21 cm ISBN Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen Ett nytt gemensamt avgiftsfritt telefonnummer (*): *Vissa mobiltelefonoperatörer ger inte tillgång till nummer eller tar betalt för sådana samtal. Corbis - istockphoto Denna skrift har tagits fram i informationssyfte och är inte rättsligt bindande.
9 KF SV-C Europeiska Kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling För ytterligare upplysningar Rue de la Loi 200, B-1049 Bryssel Belgien Telefon Direkt (+32) Central (+32) Fax (+32) Internet
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 17.7.2012 2011/0177(APP) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till budgetutskottet
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen
28.5.2018 A8-0178/3 3 Skäl P P. Under de senaste åren har jordbrukarna drabbats av en allt större prisvolatilitet till följd av prisfluktuationer på världsmarknaderna och osäkerhet orsakad av den makroekonomiska
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merTillsammans kan vi få Europa att växa.
Tillsammans kan vi få Europa att växa. Jag gillar EU EU blir vad vi gör det till. Europas framtid ligger i EU EU speglar samtiden och står idag inför frågor som måste lösas gemensamt och över gränser:
Läs merEtt nytt partnerskap för sammanhållning
Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B7-0081/143. Ändringsförslag. Luis Manuel Capoulas Santos för S&D-gruppen
6.3.2013 B7-0081/143 143 Artikel 2 punkt 1 led ma (nytt) (ma) skogsjordbruk: produktionssystem där både träd och växter odlas eller betas inom eller längs med samma skiften. 6.3.2013 B7-0081/144 144 Alyn
Läs merHälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola
Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:5
Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka
Läs merJordbrukspolitiken inom EU. Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030
Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030 Den gemensamma jordbrukspolitiken grundades som en följd av matbrist i efterkrigseuropa. EU-stöd till bönder och landsbygden Målen
Läs merEN EU-BUDGET FÖR FRAMTIDEN
EN EU-BUDGET FÖR FRAMTIDEN #EUBudget #EURoadSibiu #FutureofEurope 4 februari 08 HUR SKA VÅRT EUROPA SE UT I FRAMTIDEN? Vart sjunde år har EU:s ledare möjlighet att välja vilken typ av Europa som de vill
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 27.10.2009 KOM(2009)600 slutlig C7-0256/09 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om revidering av den fleråriga budgetramen (2007
Läs merVäktare av EU:s finanser
SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 SLUTLIG VERSION A6-0023/2006 1.2.2006 * BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2015 COM(2015) 141 final 2015/0070 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU)
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merMyter om EU:s budget och den fleråriga budgetramen
MEMO/11/459 Bryssel den 29 juni 2011 Myter om EU:s budget och den fleråriga budgetramen Det skrivs mycket om EU:s budget, men uppgifterna är inte alltid riktiga. Här nedan går vi igenom några vanliga missuppfattningar
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merBryssel den 16 december 2002
,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL
Läs merTill stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Läs mer12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0360/1. Ändringsförslag. Paolo De Castro, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas för S&D-gruppen
27.4.2015 B8-0360/1 1 Skäl Ca (nytt) Ca. Expo 2015 i Milano har teman som främst avser livsmedel och som även omfattar fiskeriet, vilket liksom jordbruket har anknytning till frågor om livsmedel, självförsörjning
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merEtt partnerskap mellan EU och jordbrukarna
Den gemensamma jordbrukspolitiken Ett partnerskap mellan EU och jordbrukarna Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Förord Den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar som en brygga mellan
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs merVälkomna till EU-sakråd
Välkomna till EU-sakråd Kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Näringsdepartementet 1 Vad är ett EU-sakråd? Sakråd används för att i en avgränsad fråga ta del
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 9.11.2007 SEK(2007) 1482 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Åtföljande dokument till förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd / Sverige - Stöd nr N 167/ Investeringsstöd för plantering av fleråriga energigrödor
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 03-06-2005 C(2005) 1745 Ärende: Statligt stöd / Sverige - Stöd nr N 167/2005 - Investeringsstöd för plantering av fleråriga energigrödor Fru Minister, Kommissionen önskar
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merEuropeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merPM om paketet förnybar energi och klimatförändring
MEMO/08/33 Bryssel den 23 januari 2008 PM om paketet förnybar energi och klimatförändring 1. INLEDNING Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat energisektorn på
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merRättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2013-03 Landsbygdsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18-19 mars 2013 4. Reformpaketet för GJP: JORDBRUK a) a) Förslag till Europaparlamentets
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)
d Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bruxelles, août 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) SOCIODEMOGRAFISK INRIKTNING Ekonomiska
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)
16.10.2015 L 271/25 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2015/1853 av den 15 oktober 2015 om tillfälligt extraordinärt stöd till jordbrukare inom sektorn för animalieproduktion EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.6.2016 COM(2016) 384 final 2016/0181 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 18.7.2013 2013/2097(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om upprätthållande av mjölkproduktionen i bergsområden, mindre gynnade områden
Läs merDokument: 11491/04 AGRI 193 AGRIFIN 61. Tidigare dokument: Fakta-PM Jo-dep 10/10/2004
Bilaga 2 Rådspromemoria 2004-11-08 Jordbruksdepartementet Lantbruksenheten Rådets möte den 22 november Dagordningspunkt 4 Rubrik: Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Fullbordandet
Läs merReformen av EU:s vinsektor
E u r o p e i s k a K o m m i s s i o n e n G e n e r a l d i r e k t o r a t e t f ö r j o r d b r u k o c h l a n d s b y g d s u t v e c k l i n g Europeiska Kommissionen Denna skrift har tagits fram
Läs merJÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN
JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merPlenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Czesław Adam Siekierski A8-0018/2019
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 28.1.2019 A8-0018/2019/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013
Läs merSociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs merEuropeiska socialfonden Investering i människor
Europeiska socialfonden Investering i människor Europeiska kommissionen Denna publikation finns på samtliga officiella EU-språk. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs merRådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017
Slutlig Kommenterad dagordning rådet 2017-02-24 Näringsdepartementet Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017 Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Läs merAktuell jordbrukspolitik - en völvas spådom
Aktuell jordbrukspolitik - en völvas spådom - CAP efter 2020 - Livsmedelsstrategin - annat Hans Rolandsson Näringsdepartementet 1 CAP efter 2020 - tidtabell 2 maj 2017- Allmän konsultation avslutades 29
Läs merFÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH
Läs merFact Sheet. Olivoljesektorn i Europeiska unionen. 1. Europeiska unionen. EU är världsledande när det gäller produktion av olivolja
Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk Olivoljesektorn i Europeiska unionen Fact Sheet Olivolja är en produkt med många användningsområden. I områdena kring Medelhavet har olivolja under
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och
Läs merARC Agricultural and Rural Convention
ARC Agricultural and Rural Convention Ett meddelande från det civila samhället till EU:s institutioner om den framtida jordbruks- och landsbygdspolitiken November 2010 Sammanfattning Den 16 november 2010
Läs merUtvidgningen av EU: Fler länder, fler möjligheter
SPEECH/04/197 Dr. Franz Fischler Ledamot av Europeiska kommissionen ansvarig för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske Utvidgningen av EU: Fler länder, fler möjligheter Europeiskt forum om utvidgning
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merTal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN TAL Luxemburg den 10 december 2013 ECA/13/45 Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten Presentation av årsrapporten för 2012 för Europeiska unionens råd
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.11.2010 KOM(2010) 672 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
Läs merTal av Vítor Caldeira, Europeiska revisionsrättens ordförande
SV Tal Bryssel den 10 november 2015 Tal av Vítor Caldeira, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2014 för Europaparlamentets budgetkontrollutskott
Läs merScript VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning
Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK Inledning Den gemensamma jordbrukspolitiken har under de senaste 50 åren inneburit att EU har kunnat trygga livsmedelsförsörjningen
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.4.2016 COM(2016) 208 final 2016/0111 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag
Läs merStatligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter
EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23-03-2001 SG(2001) D/287103 Ärende: Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter Herr Minister, I enlighet med artikel 88.3
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs merHoten mot miljön gör inte halt vid gränserna
VERKSTÄLLANDE AV MILJÖSKYDD Vad betyder det för dig? Hoten mot miljön gör inte halt vid gränserna Därför har EU:s medlemsstater kommit överens om att sätta in åtgärder för att skydda medborgarnas hälsa
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:4
Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 42/2010 Finland Stöd för upphörande av jordbruksproduktion
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 06.07.2010 K(2010)4494 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 42/2010 Finland Stöd för upphörande av jordbruksproduktion Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse
Läs merDokumentbeteckning 11755/06 AGRILEG 127 ENV 411 CODEC /08 AGRILEG 67 ENV 261 CODEC ADD 1
Slutlig Kommenterad dagordning 008051 Jordbruksdepartementet Miljö och jordbruksutskottet Kopia: SB EUkansliet Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 19 maj 008
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merKOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)
L 181/74 SV Europeiska unionens officiella tidning 20.6.2014 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 641/2014 av den 16 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,
Läs mer1. BESKRIVNING AV RESULTATRAMEN
1. BESKRIVNING AV RESULTATRAMEN 1.1. Indikatorer Prioritering Applicabl e Indikator och måttenhet i tillämpliga fall Mål 2023 (a) Justering för tilläggsbetalninga r (b) Delmål 2018 % (c) Delmål absolut
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merInvestera i Europas framtid
Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12. COM() 597 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om uppgifter om budgetkonsekvenserna av den årliga uppdateringen för av löner och pensioner
Läs merDen gemensamma jordbrukspolitiken
Den gemensamma jordbrukspolitiken Fortsättning följer ÅR av Gemensam Jordbrukspolitik Redo för framtiden ETT PARTNER SKAP MELLAN EURO PA OCH JORDBRUKARE Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct
Läs mer14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14182/16 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 1017 BUDGET 37 SAN 379 SOC 678 Den gemensamma rapporten
Läs mer12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik
12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket
Läs merGenomförandet av EU :s jordbruksreform i Sverige
Ds 2004:9 Genomförandet av EU :s jordbruksreform i Sverige (,81 REGERINGSKANSLIET Jordbruksdepartementet Innehåll 1 Inledning 11 1.1 Departementspromemorians förslag 11 1.2 Arbetets bedrivande 11 2 Omvärldsanalys
Läs merKOMMISSIONENS BESLUT. av den om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2016 C(2016) 8419 final KOMMISSIONENS BESLUT av den 15.12.2016 om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland
Läs merMarknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling
Läs merValencia Charter svensk översättning april 2006
V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,
Läs merStatligt stöd: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd vanliga frågor (Se också IP/08/80)
MEMO/08/31 Bryssel den 23 januari 2008 Statligt stöd: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd vanliga frågor (Se också IP/08/80) Varför utfärda riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd? Statligt
Läs merDå kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:
EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen
Läs merSveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP
Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP Sammanfattning EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformades för att trygga livsmedelsförsörjningen i Europa efter krigsåren. Resultatet har blivit
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))
Läs merAnsökan om att bli rådgivare inom systemet för jordbruksrådgivning (Råd 2020) Anvisning för sökande
ANVISNING Datum Dnr 31.1.2019 1138/03.01.00.01/2019 Ansökan om att bli rådgivare inom systemet för jordbruksrådgivning (Råd 2020) Anvisning för sökande 1. Hur ansöker jag om att bli rådgivare inom systemet
Läs merRAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport
Läs merIcke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund -
Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151109 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 16 november 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Upplägg 1. Mål, struktur, budget, m.m. 2. Åtgärder och delåtgärder 3. Uppföljning och utvädering 4. Stödprocesserna vad möter kunden och vad händer efter ansökan skickats
Läs mer- Föredragning av kommissionen - Diskussion. Rådets möte (jordbruksministrarna) den 19 mars Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht
Slutlig korr Kommenterad dagordning rådet 2018-03-12 Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationella frågor Rådets möte (jordbruksministrarna) den 19 mars 2018 Kommenterad dagordning Ansvarigt
Läs merArtikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande
Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd
Läs mer