JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN

Transkript

1 JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN Europeiska kommissionen

2 Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna publikation används. Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2008 Europeiska gemenskaperna, 2007 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium Tryckt på icke klorblekt papper

3 JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN i Europeiska unionen 50 ÅR AV JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNING I EUROPA Likabehandling av kvinnor och män har varit Europeiska unionens mål i ett halvt sekel. Att kvinnor och män har rätt till lika lön för lika arbete fastställdes i EG-fördraget, som undertecknades i Rom 1957 av de sex länder som grundade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). Sedan dess har EEG växt och utvecklats till en europeisk union med 27 medlemsstater. Även när det gäller mäns och kvinnors rättigheter i fråga om likabehandling och icke-diskriminering har det skett en utveckling. 1 I dag är gemenskapens jämställdhetslagstiftning en grundpelare i EU:s politik när det gäller lika möjligheter. Tretton EU-direktiv om likabehandling av kvinnor och män har antagits. Direktiven är rättsligt bindande för EU:s medlemsstater, som är skyldiga att införliva dem med sin nationella lagstiftning. Lagstiftningen omfattar ett stort antal frågor allt ifrån tillgång till anställning, arbetsvillkor och lön till sociala trygghetssystem, egenföretagande och skydd för gravida kvinnor och nyblivna mödrar. Tillsammans utgör rättsakterna en stark och heltäckande grund för att respekt för principen om icke-diskriminering ska säkerställas. De ger medborgare som anser att deras rättigheter har kränkts möjlighet att väcka talan vid nationella domstolar. För att göra lagstiftningen tydligare och mer sammanhängande antogs 2006 ett direktiv som innebar att alla befintliga bestämmelser om lika lön, företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet och bevisbörda samlades i en enda rättsakt.

4 EU-DIREKTIV OM JÄMSTÄLLDHET Sedan EG-fördraget undertecknades i Rom 1957 har Europeiska unionen antagit 13 direktiv om jämställdhet. De handlar om kvinnor och mäns rätt till likabehandling i fråga om arbete, lön och social trygghet, samt om tillgång till varor och tjänster. Genom direktiven ges gravida kvinnor och nyblivna mödrar särskilt skydd, och det fastställs gemensamma standarder för kvinnor som är egenföretagare eller hjälper sina makar i deras verksamhet. Likabehandling i arbetslivet Kvinnor och mäns ska ha lika lön för lika eller likvärdigt arbete. Den principen fastställdes i artikel 141 i EG-fördraget 1957 och genomfördes senare genom direktiv 75/117/EEG. 2 Principen om lika lön omfattar även socialförsäkringsförmåner inom ramen för företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet. Rätten till lika tillgång och utbetalning av dessa förmåner behandlas i direktiv 86/378/EEG ändrat genom direktiv 96/97/EG. Genom EG-fördraget lades också grunden för lagstiftning om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet. Denna fråga behandlas i direktiv 76/207/EEG (ändrat 2002), där principen om likabehandling i fråga om arbetsvillkor, tillgång till anställning, egenföretagande och yrkesutbildning genomförs. Ett nytt direktiv antogs 2006 för att konsolidera och förenkla alla dessa direktiv. Det nya direktivet träder i kraft den 15 augusti 2009 och därmed upphör direktiven 75/117/EEG, 76/207/EEG, 86/378/EEG och 97/80/EG att gälla.

5 HUR DEFINIERAS DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER I GEMENSKAPSLAGSTIFTNINGEN? I gemenskapens jämställdhetslagstiftning görs åtskillnad mellan direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Direkt diskriminering När en person på grund av sitt kön behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle behandlas i en jämförbar situation. Om en kvinna vägras anställning därför att hon är gravid rör det sig om direkt diskriminering. Indirekt diskriminering När en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer av ett visst kön jämfört med personer av det andra könet, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga. 3 Exempel: om man i samband med ett anställningsförfarande kräver att sökande ska vara minst 170 cm långa anses det utgöra indirekt diskriminering, eftersom denna regel skulle missgynna betydligt fler kvinnor än män. Trakasserier När ett oönskat beteende som har samband med en persons könstillhörighet förekommer som syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas. Exempel: upprepade kommentarer av nedsättande eller föraktfull karaktär om en persons kön. Sexuella trakasserier När någon form av oönskat verbalt, icke-verbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur förekommer som syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks, särskilt när en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas. Exempel: ovälkomna förslag eller krav av sexuell karaktär från överordnade eller arbetskamrater.

6 Kronologi: jämställdhetsdirektiven Rätten till lika lön för kvinnor och män fastställs i EG-fördraget och gör det möjligt att anta lagstiftning om förbud mot diskriminering i arbetslivet och när det gäller tillgång till varor och tjänster. Direktiv 75/117/EEG om lika lön för kvinnor och män. Direktiv 76/207/EEG om likabehandling i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och arbetsvillkor (ändrat 2002). Direktiv 79/7/EEG om likabehandling i fråga om social trygghet.

7 Sedan Direktiv 86/378/EEG om likabehandling i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (ändrat 1996). Direktiv 86/613/EEG om likabehandling av kvinnor och män med egen rörelse och om skydd för kvinnor med egen rörelse. Direktiv 92/85/EEG om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fått barn eller ammar. Direktiv 96/34/EG om ramavtalet om föräldraledighet. Direktiv 97/80/EG om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering. Direktiv 2004/113/EG om tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Direktiv 2006/54/EG om lika möjligheter och likabehandling i arbetslivet (omarbetning). 5

8 GRAVIDA ARBETSTAGARE OCH FÖRÄLDRALEDIGHET Arbetstagare som är gravida, nyligen har fått barn eller ammar skyddas särskilt genom direktiv 92/85/EEG, i vilket även mödraledighet och diskriminering på arbetsplatsen behandlas. Skydd mot diskriminering på grund av graviditet ges även genom lagstiftningen om likabehandling i arbetslivet. 6 Genom direktiv 96/34/EG utökades föräldrars rättigheter genom att det fastställdes minimikrav för föräldraledighet för manliga och kvinnliga arbetstagare och för anställningsskydd i samband med detta. Syftet med direktivet är att göra det lättare för förvärvsarbetande föräldrar att förena arbete och familj och att främja lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män. LIKABEHANDLING NÄR DET GÄLLER LAGSTADGAD SOCIAL TRYGGHET Enligt direktiv 79/7/EEG ska EU:s medlemsstater förbjuda direkt och indirekt diskriminering på grund av könstillhörighet i sina lagstadgade system för social trygghet. Detta gäller system för den förvärvsarbetande befolkningen, statliga ålderspensioner och sjukförsäkring för arbetstagare.

9 EGENFÖRETAGARE OCH DERAS MAKAR Direktiv 86/613/EEG gäller egna företagare och makar som hjälper dem i verksamheten utan att vara anställda eller delägare. Direktivet omfattar många olika frågor på detta område, om allt ifrån upprättandet av en affärsverksamhet till medhjälpande makars deltagande i system för social trygghet. Detta direktiv kompletterar den särskilda lagstiftningen om likabehandling i arbetslivet, i fråga om företags- och yrkesbaserade system för social trygghet och lagstadgade system för social trygghet. TILLGÅNG TILL VAROR OCH TJÄNSTER 7 Diskriminering och ojämlik behandling förekommer inte bara i arbetslivet, utan även i vardagen när det t.ex. gäller tillhandahållande av varor eller tillgång till tjänster. Enligt artikel 13.1 i EG-fördraget kan det antas EU-lagstiftning mot diskriminering på grund av könstillhörighet utanför arbetslivet. Detta togs upp i december 2004 genom direktiv 2004/113/EG om tillgång till varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten och som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv. Det handlar om viktiga vardagstjänster som boende och bank- och försäkringstjänster. Medlemsstaterna är skyldiga att införliva direktivet med sin nationella lagstiftning senast i december 2007.

10 Visste du att kvinnor i EU i genomsnitt tjänar 15 procent mindre än män för likvärdigt arbete, trots att de har bättre akademiska meriter (källa: Eurostat), sysselsättningsgraden bland personer i åldern år i de 27 nuvarande EU-medlemsstaterna år 2006 uppgick till 57,2 procent för kvinnor och 71,6 procent för män (källa: Eurostat), 8 en Eurobarometerundersökning publicerad 2004 avslöjade att trots att 75 procent av männen är medvetna om att de har rätt till föräldraledighet, så uppgav 84 procent av dem att de inte hade utnyttjat den och inte heller tänkte göra det i framtiden. För mer information En enhet inom Europeiska kommissionen arbetar med rättsliga frågor som rör jämställdheten mellan kvinnor och män. Enheten kontrollerar att EU-direktiven om lika möjligheter och icke-diskriminering införlivas med ländernas nationella lagstiftning och att de tillämpas i praktiken. Den hanterar överträdelseförfarandet om medlemsstaterna inte fullgör sina skyldigheter och tar initiativ till nya lagstiftningsförslag vid behov. Kontakt Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter Enhet G.2: Jämställdhet, åtgärder mot diskriminering: rättsliga frågor B-1049 Bryssel E-post empl-info@ec.europa.eu Webplats

11 Europeiska kommissionen Jämställdhetslagstiftningen i Europeiska unionen Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer s. 14,8 21 cm

12 KE SV-D Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan hämta dem från: eller kostnadsfritt prenumerera på dem via webbsidan: ESmail är det elektroniska nyhetsbrevet från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Du kan prenumerera på det via webbsidan: