Nyckelhålet för spannmålsprodukter

Transkript

1 Rapport Nyckelhålet för spannmålsprodukter av Anita Laser Reuterswärd LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden

2 Nyckelhålet för spannmålsprodukter Fakta som legat till grund för bedömningen och fastställandet av villkoren för hög halt kostfiber i den nya föreskriften om nyckelhålsmärkningen (LIVS 2005:9) Av Anita Laser Reuterswärd

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Den nya föreskriften blir till 6 Viktiga förändringar jämfört med tidigare regler 7 Avgränsning 7 Nyckelhålsmärkningen Spannmålsgruppen 8 Förslaget till nya kriterier våren Remissförslaget: Både kostfiber och fullkorn! 9 Remissvar: Kriterier för kostfiber alternativt fullkorn 11 Ett kriterium räcker 12 Kostfiber 12 Hög halt kostfiber 12 Begreppet fiberrik 13 Arbetet inom Codex och EU 13 Analysmetoden avgörande för definitionen av kostfiber 14 Fullkorn 15 Standard Quid för fullkorn införs Rik på fullkorn nytt begrepp våren Avslutande kommentar 19 Referenser 20 Tabell 1. Översikt: aspekter som diskuteras i rapporten vad gäller 8 kostfiber och fullkorn. Tabell 2. Villkoren för andelen fullkorn alternativt fiberinnehåll i 9 föreskriften SLVFS 1989:2. Tabell 3. Livsmedelsverkets remiss den 4 juni 2004 angående nya regler för 10 nyckelhålsmärkningen. Villkor som föreslogs för grupperna mjukt bröd, hårt bröd, pastaprodukter, frukostflingor/müsli, gröt och vällingpulver. Tabell 4. Utdrag från remissvar angående villkor för 11 kostfiber och/eller fullkorn. Tabell 5. Fibernivåer uttryckt i g/mj (g/100 g) i olika dokument. 19 Bilaga 1. Händelseförloppet från mars juni Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006 3

4 Sammanfattning Nyckelhålsmärkningen har sin vetenskapliga bas i Nordiska Näringsrekommendationer (NNR). Utifrån rönen i NNR föreslog Livsmedelsverket i sin remiss om den nya nyckelhålsmärkningen att såväl mängden kostfiber som andelen fullkorn skulle gälla som villkor. Man skulle alltså till skillnad från föreskriften från 1989 nu knyta ihop kriterierna för kostfiber och fullkorn och inte längre kunna nyttja alternativa kriterier. Av fem remissvar från Livsmedelsbranschen framgår mycket tydligt att ingen organisation ville knyta ihop kriterierna kostfiber och fullkorn. ICA, Svensk Dagligvaruhandel och SNF Swedish Nutrition Foundation förordade en fortsättning med två alternativ, dvs. kostfiber eller fullkorn. Sveriges Bagare & Konditorer ansåg att det ska räcka med att ett av kriterierna fullkorn eller kostfibrer ska vara uppfyllda för att kunna använda nyckelhålsmärkning, vilket stöddes av Li. Utifrån dessa synpunkter började Livsmedelsverket tänka om. Varför ska man då ha (kvar) två kriterier? Om det finns alternativa kriterier kan en producent välja det som passar bäst. Det har sedan 1989 inte varit och det kan inte bli tvingande att en spannmålsprodukt ska innehålla en viss mängd fullkorn för att nyckelhålsmärkas om man inte kopplar villkoren. Det borde alltså räcka med ett kriterium. Arbetet som bedrivs inom Codex och EU talade för att kriteriet är kostfiber. kostfiber är ett näringsämne kostfiber ingår i näringsvärdesdeklarationen nyckelhålet är ett näringspåstående och kopplas till ett näringsämne varumärket nyckelhålet är registrerat för hög halt kostfiber kostfiber (inte fullkorn) används inom EU och Codex Livsmedelsverket ställer sig positiv till att framöver diskutera fullkorn i samband med att den nya EU-förordningen om närings- och hälsopåståenden träder i kraft. Underlaget till denna rapport presenterades för expertgruppen för kost- och hälsofrågor den 9 november 2005 (version 1). I denna rapport har endast smärre språkändringar gjorts jämfört med version 1. Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006 5

5 Bakgrund Den nya föreskriften blir till Den nya föreskriften för nyckelhålsmärkningen Livsmedelsverkets föreskrifter om användning av viss symbol; trädde i kraft den 1 juni 2005 (LIVS 2005:9). I september 2003 meddelade Livsmedelsverket vid ett möte med expertgruppen för kost- och hälsofrågor att man hade för avsikt att göra en översyn av föreskriften om nyckelhålsmärkning (protokoll nr 20). Händelseförloppet från mars juni 2005 visas i bilaga 1. Arbetet med att revidera föreskriften började i mars Ett förslag skulle finnss färdigt i början av hösten samma år. Under våren 2004 inbjöds representanter för konsumentorganisationer, konsumentforskare, hälsoinformatörer, livsmedelsindustrin, detaljhandeln och restaurangbranschen för diskussion. Fyra hearings ägde rum. Många synpunkter kom fram om hur nyckelhålsmärkningen skulle kunna förändras vad gällde livsmedelsgrupper och olika villkor. En remiss arbetades fram och presenterades för expertgruppen för kost- och hälsofrågor som hade möte den 2 juni Remissen skickades ut den 4 juni till ett 35-tal instanser, bl.a. till expertgruppernas ledamöter. Remissvaren behandlades under hösten och flera kontakter togs med bl.a. flera företrädare för spannmålsbranschen. Livsmedelsverkets styrelse beslutade den 12 oktober om att en ny föreskrift för nyckelhålet skulle skickas till EU-kommissionen den 3 november 2004 för notifiering. De 24 andra medlemsländerna skulle nu kunna lägga synpunkter på förslaget, i första hand senast den 21 februari Spanien inkom med synpunkter och notifieringsprocessen förängdes till den 20 maj. Den 23 maj beslutade Livsmedelsverket att den nya föreskriften skulle träda i kraft den 1 juni 2005 (LIVSFS 2005:9), se bilaga 1. 6 Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

6 Viktiga förändringar jämfört med tidigare regler Nya villkor för vissa produktgrupper vad gäller fettkvalitet (innehållet av mättade fettsyror och transfettsyror), innehållet av sockerarter (mono- och disackarider) och innehållet av salt (natrium). Skärpta villkor för fetthalten för vissa produktgrupper, t.ex. för köttprodukter. Ny sortenhet för hög halt kostfiber i spannmålsgruppen Nya villkor för portionsförpackad färdigmat och soppor gällande minimi- och maximinivåer för energivärdet per portion. Portionsförpackad färdigmat måste även innehålla 80 g grönsaker eller frukt och bär per portion. Flera nya produktgrupper inkluderades, t.ex. magra köttdetaljer, fisk (mager såväl som fet) fiskprodukter, frukt/bär samt potatis, rotfrukter, ärtor, bönor och andra grönsaker, vegetabiliska alternativ till mejeri- och köttprodukter, soppor samt en grupp för pajer/piroger/pizzor. Avgränsning I denna rapport diskuteras olika aspekter och faktorer som beaktades och som låg till grund för fastställandet av villkoren vad gäller kostfiber och/eller fullkorn för spannmålsgruppen i den nya föreskriften, se tabell 1. I rapporten diskuteras inte den vetenskapliga dokumentationen bakom de olika fysiologiska effekter som innehållet av kostfiber, olika kostfiberkomponenter och/eller fullkorn kan bidra med. Rapporten fokuserar på de överväganden som gjordes för fastställande av kriterienivåer och sortenhet för kostfiber och/eller fullkorn för de olika spannmålsgrupperna. De andra villkoren för dessa grupper, som blev resultat av revideringen, diskuteras inte i heller i rapporten (halten fett, sockerarter och salt). De överväganden som gjordes för villkoren för de nitton andra livsmedelsgruppernas innehåll av fett, socker, salt samt fettkvalitet diskuteras inte heller i denna rapport. Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006 7

7 Tabell 1. Översikt: aspekter som diskuteras i rapporten vad gäller kostfiber och fullkorn. Kostfiber Fullkorn * Sortenheter * Sortenheter * Nyckelhålsmärkning 1989:2 * Standard SLVFS 1982:14 Alternativt kriterie: kostfiber Definitioner av spannmål, fullkornsmjöl och fullkorn * Näringsvärdesdeklaration 1993:21 * Nyckelhålsmärkning 1989:2 Definitioner: innehåller kostfiber, fiberrik Alternativt kriterium: andel fullkornsmjöl av spannmålsbasen * Kostfibermetodik i 1993:21 * Quid EU AOAC-metoden enl. Prosky, dispens för inulin 1999 Definitionen av fullkorn togs bort och ersattes av QUID * Codex-arbete sedan 1990-talet * Ny definition fullkorn april 2004 Definition, metodik, fibernivåer Livsmedelsbranschen inför nya begrepp rik på fullkorn, innehåller fullkorn i egenåtgärdsprogrammet i samband med ett nytt hälsopåstående om hjärtsjukdom * EU: ny förordning om närings- och hälsopåståenden * 2005 Fibernivåer Nya symboler för fullkorn lanseras av olika producenter * Nyckelhålsmärkning 2005:9 Kriterium: Hög halt kostfiber Nyckelhålsmärkningen 1989 Nyckelhålsmärkningen infördes Paragraf 1 lyder: Märkning av förpackade livsmedel med en symbol som framhåller låg halt av fett, socker eller salt eller hög halt av kostfiber får ske endast i fråga om sådana livsmedel som anges i bilaga till denna kungörelse och som uppfyller de villkor som anges där. (SLVFS 1989:2). Spannmålsgruppen Tabell 2 visar de villkor som fanns för fullkorn och fiberinnehåll i föreskriften 1989:2. För grupperna A-C fanns alternativa kriterier men för grupp D endast ett kriterium (utifrån andel fullkorn). En standard fanns sedan 1982 vad gällde definitionen på fullkornsmjöl och fullkorn (SLVFS 1982:14) och denna låg till grund för kriterierna. För gruppen A (bröd m.m.) sänktes dock kravet på andelen 8 Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

8 fullkornsmjöl jämfört med standarden - minst hälften av spannmålsbasen istället för minst 2/3 av spannmålsbasen, vilket kunde göras enligt 16 (Torelm 1988). Tabell 2. Villkoren för andelen fullkorn alternativt fiberinnehåll i föreskriften SLVFS1989:2. Alternativ 1-3 fullkorn alternativt kostfiber 1a 1b 2 3 andel andel g/ts g/100g Grupp A-D A. Bröd, kex, skorpor och pastaprodukter 1/2-7 - B. Frukostflingor 2/3-9 - C. Mjöl, flingor och gryn av spannmål % 11 D. Välling och gröt (ej barnmat) 2/ a. Andel x av spannmålsbasen skabestå av fullkornsmjöl, däri inberäknat förekommande hela korn eller krossade eller klippta hela korn 1b. Varan ska uteslutande tillverkas av spannmål och innehålla alla de beståndsdelar av sädeskornet som omslutes av fruktskalet med fruktskalet inbegripet 2. Kostfiberhalten skavara x g per 100 g eller högre beräknad på torrvikten. 3. Kostfiberhalten i g/100 g, dvs. färskvikt. Förslaget till nya kriterier våren 2004 Remissförslaget: Både kostfiber och fullkorn! Nyckelhålsmärkningen har sin vetenskapliga bas i Nordiska Näringsrekommendationer (NNR). I den nyligen publicerade fjärde upplagan av NNR framhålls betydelsen av fullkorn (whole grain) för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar och andra kroniska sjukdomar. Fullkornsprodukter bidrar med näringsämnen som kalium, magnesium, vitamin E, folat och andra biologiskt aktiva ämnen (fenoler, lignin och fytosteroler) (NNR 2004). Utifrån dessa rön föreslog Livsmedelsverket i sin remiss om den nya nyckelhålsmärkningen att såväl mängden kostfiber som andelen fullkorn skulle gälla som villkor (tabell 3). Man skulle alltså till skillnad från föreskriften från 1989 nu knyta ihop kriterierna för kostfiber och fullkorn och inte längre kunna nyttja alternativa kriterier. Tabell 3 visar de villkor som föreslogs för grupperna mjukt bröd, hårt bröd, pastaprodukter, frukostflingor/müsli, gröt och vällingpulver. För samtliga grupper föreslogs samma nivå för fullkorn, nämligen >38 % fullkorn beräknad på torrsubstansen (TS). Denna sortenhet används så att man kan jämföra olika spannmålsproduk- Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006 9

9 ter oberoende av deras varierande vattenhalt. Värdet >38 % fullkorn beräknad på TS motsvarar för mjukt bröd 25 g fullkorn/100 g, hårt bröd 40 g fullkorn/100 g, pastaprodukter 12 g fullkorn/100 g, frukostflingor/müsli 34 g fullkorn/100 g och vällingpulver 34 g fullkorn/100 g. Det föreslagna värdet för halten kostfiber uttrycktes i g kostfiber per 100 g, och var för respektive grupp minst 6, 8, 6, 8 och 8 g kostfiber per 100 g. Denna sortenhet används i näringsvärdesdeklarationer. För gruppen mjöl, flingor och gryn av spannmål föreslogs antingen 100 % fullkorn eller kostfiber minst 11 g/100 g, dvs. samma värden som fanns i 1989:2. Tabell 3. Utdrag från Livsmedelsverkets remiss den 4 juni 2004 angående nya regler för nyckelhålsmärkningen. Villkor som föreslogs för grupperna mjukt bröd, hårt bröd, pastaprodukter, frukostflingor/müsli, gröt och vällingpulver. Livsmedel Villkor Kommentar 22. Mjukt bröd kostfiber minst 6 g/100g Krav på både fullkorn och kostfibrer fullkorn minst 25 g/100g 1 Kriterier i g/100 g istället för fetthalt höst 5 g/100 g g per torrsubstans natriumhalt högst 500 mg/100 g Natriumgräns införd tillfört socker högst 5 g/100g Gräns för tillfört socker införd 23. Hårt bröd kostfiber minst 8 g/100 g Krav på både fullkorn och kostfibrer fullkorn minst 40g/100 g 1 Kriterier i g/100 g istället för fetthalt höst 5 g/100 g g per torrsubstans natriumhalt högst 500 mg/100 g Natriumgräns införd tillfört socker högst 5 g/100g Gräns för tillfört socker införd 24. Pastaprodukter * kostfiber minst 6 g/100 g Kriterier i g/100 g istället för fullkorn minst 12 g/100 g 1 g per torrsubstans fetthalt höst 5 g/100 g Krav på både fullkorn och kostfibrer natriumhalt högst 200 mg/100 g Natriumgräns införd socker inte tillfört Gräns för tillfört socker införd 25. Frukostflingor kostfiber minst 8 g/100 g Kriterier uttryckt i färskvikt istället och müsli fullkorn minst 34 g/100 g 1 för per torrsubstans fetthalt höst 5 g/100 g Krav på både fullkorn och kostfibrer natriumhalt högst 500 mg/100 g Natriumgräns införd tillfört socker högst 5 g/100 g Gräns för tillfört socker ersätter totala mono- och disackarider 26. Mjöl, flingor Antingen 100 % fullkorn - och gryn av spannmål eller kostfibrer minst 11 g/100 g 27. Välling och gröt kostfiber minst 8 g/100g Krav på både fullkorn och kostfibrer (ej barnmat); pulver fullkorn minst 34 g/100g 1 Natriumgräns införd fetthalt höst 5 g/100 g Gräns för tillfört socker införd natriumhalt högst 500 mg/100 g tillfört socker högst 5 g/100 g * färska produkter och produkter tillredda enligt tillverkarens anvisningar 1 kriterierna för fullkorn beräknade utifrån 38 % på torrsubstansen 10 Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

10 Remissvar: Kriterier för kostfiber alternativt fullkorn! Ett 30-tal remissvar kom in, även från andra instanser än de som fanns på sändlistan. I fem remissvar fanns synpunkter på kopplingen mellan kostfiber och fullkorn. I flera remissvar framgick att man ville samordna nyckelhålskriterierna för fullkorn med de nyligen fastställda kriterierna för att använda hälsopåståenden om sambandet mellan fullkorn och hjärtsjukdom, som fastlagts av Livsmedelsbranschen och SNF Swedish Nutrition Foundation i april 2004 (Sveriges Bagare & Konditorer 2004, EP 2004). I tabell 4 redovisas utdrag ur de remissvar som berör kopplingen mellan kostfiber och fullkorn för spannmålsgruppen. Av de fem remissvaren framgår mycket tydligt att ingen organisation ville knyta ihop kriterierna kostfiber och fullkorn. ICA, Svensk Dagligvaruhandel och SNF förordade en fortsättning med två alternativ, dvs. kostfiber eller fullkorn. Sveriges bagare & konditorer ansåg att det ska räcka med att ett av kriterierna fullkorn eller kostfibrer ska vara uppfyllda för att kunna använda nyckelhålsmärkning, vilket stöddes av Li. Utifrån dessa synpunkter började Livsmedelsverket tänka om. Tabell 4. Utdrag från remissvar angående villkor för kostfiber och/eller fullkorn. ICA: Behåll möjligheten till nyckelhålsmärkning av fiberrik mat utan krav på koppling till fullkorn (4 augusti 2004) Livsmedelsföretagen (Li): Li hänvisar till det svar som inkommer från Sveriges bagare & konditorer. Man frågar sig också: Varför uttrycka kostfiberhalten i gram per 100 g när kriterierna för kostfiberpåståenden uttrycks i gram per 1000 kj? (2 juli 2004, reviderad 18 augusti 2004). SNF Swedish Nutrition Foundation 1 : Fullkorn: Det finns idag starka skäl att knyta nyckelhålet för spannmålsprodukter till fullkorn.kostfiber: Möjligheten att basera nyckelhålsmärkning på fiberinnehåll bör (därför) kvarstå som ett alternativ. Sammanfattningsvis föreslås följande krite-rier för spannmålsprodukter: Nyckelhålsmärkning ska kunna baseras på antingen fullkornsinnehåll eller på innehåll av kostfiber (5 augusti 2004). Sveriges Bagare & Konditorer: Krav på både fullkorn och kostfibrer: Vi anser att det bör räcka med att ett av dessa kriterier ska vara uppfyllt för att vi ska kunna använda nyckelhålet, eftersom vartdera kriteriet för sig är starkt nog ur näringssynpunkt. När det gäller kostfibrer så har det svenska folket nu har lärt sig att det är nyttigt med ett rikligt intag av kostfibrer och vi anser därför att vi ska fortsätta på den inslagna vägen. Branschen har också under en lång tid arbetat med att ta fram produkter anpassade utifrån detta, vilka nu genererar i en stor konsumtion av kostfibrer genom intag av denna typ av bröd. Vårt förslag är därför att det ska räcka med att ett av kriterierna fullkorn eller kostfibrer ska vara uppfyllda för att kunna använda nyckelhålsmärkning (14 juli 2004). Svensk Dagligvaruhandel Regler för nyckelhålsmärkning av dessa* spannmålsprodukter bör dessutom baseras på antingen fullkornsinnehåll eller på innehåll av kostfiber. (23 juli 2004) *(grupp i remissen). 1 SNF Swedish Nutrition Foundation (tidigare Stiftelsen Svensk Näringsforskning) bildades 1961 som ett forum mellan forskning och livsmedelsindustri. Av SNFs 40 medlemmar representerar de flesta företag och organisationer inom livsmedelsbranschen och några är läkemedelsföretag. Livsmedelsverkets rapport nr 2/

11 Ett kriterium räcker Utifrån remissvaren ställde sig nu Livsmedelsverket frågan. Om livsmedelsbranschen och SNF Swedish Nutrition Foundation inte önskar en nyckelhålsmärkning där man knyter ihop fullkorn med kostfiber varför ska man då ha (kvar) två kriterier? Om det finns alternativa kriterier kan en producent välja det som passar bäst. Det har sedan 1989 inte varit och det kan inte bli tvingande att en spannmålsprodukt ska innehålla en viss mängd fullkorn för att nyckelhålsmärkas om man inte kopplar villkoren. Det borde alltså räcka med ett krite-rium. Arbetet som bedrivs inom Codex och EU talade för att kriteriet är kost-fiber. Ytterligare aspekter i denna fråga utvecklas nedan. Kostfiber Hög halt kostfiber I föreskriften Nyckelhålsmärkningen 1989:2 framgår, som nämndes ovan, att Märkning av förpackade livsmedel med en symbol som framhåller hög halt av kostfiber.. Varumärket nyckelhålet är sedan 1989 registrerat för detta villkor och en ändring av detta var inte aktuellt utifrån flera aspekter. Fyra år efter reglerna om nyckelhålet kom föreskriften om näringsvärdesdeklaration (1993:21). I denna definieras näringspåstående som varje framställning och budskap som påstår, antyder eller gör gällande att ett livsmedel har speciella näringsegenskaper vad beträffar den energi som det ger, ger i minskad eller ökad grad, eller inte ger, eller beträffande de näringsämnen som det innehåller, innehåller i minskade eller ökade proportioner, eller inte innehåller. Vidare står det att näringsvärdesdeklaration är obligatorisk när näringspåstående förekommer i märkning eller presentation av ett livsmedel. Deklaration av näringsämnen kan ske på två sätt, enligt grupp 1 eller 2: Grupp 1: energivärde, mängden protein, kolhydrat och fett. Grupp 2 energivärde, mängden protein, kolhydrat, sockerarter, fett, mättat fett, kostfiber och natrium. Om ett näringspåstående görs för sockerarter, mättat fett, kostfiber eller natrium ska den information som lämnas anges enligt grupp 2. I anslutning till denna text finns allmänna råd med lydelsen Märkning med symbol som Livsmedelsverket föreskriver i kungörelsen (SLVFS 1989:2) med föreskrifter och allmänna råd om användning av viss symbol som framhåller viss näringsmässig egenskap hos livsmedlet medför inte krav på näringsvärdesdeklaration vid saluhållande inom landet. Vid export kan emellertid mottagarlandet kräva att livsmedel som märkts med sådan symbol även märks med näringsvärdesdeklaration. 12 Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

12 Symbolmärkning med nyckelhålet är alltså ett näringspåstående, man påstår bl.a. att den nyckelhålsmärkta produkten innehåller hög halt kostfiber, men enligt de allmänna råden behöver man inte deklarera mängden kostfiber trots att symbolmärkningen användes. Livsmedelsverket har gjort bedömningen att de allmänna råden kommer att tas bort inom en nära framtid, eftersom en diskussion kommer igång om ett nytt EU-direktiv för näringsvärdesdeklaration och krav på en obligatorisk sådan kommer att diskuteras. Antagligen kommer det därmed ställas krav på att man för nyckelhålsmärkta produkter måste deklarera innehållet av kostfiber, dvs redovisa en näringsvärdesdeklaration enligt grupp 2. Även enligt den nya förordningen om närings- och hälsopåståenden kommer man kräva att om närings-påståenden görs på t.ex. en förpackning krävs näringsvärdesdeklaration enligt grupp 2 (EU Jury 2005). Redan idag finns näringsvärdesdeklaration på de flesta nyckelhålsmärkta spannmålsprodukter, men inte på alla. En del producenter använder näringsvärdesdeklarationen enligt grupp 1, dvs. deklarerar inte kostfiber. Från konsumentsynpunkt är det angeläget att kostfiber finns med i näringsvärdesdeklarationen. Så att man kan jämföra olika produkter. Begreppet fiberrik Under rubriken allmänna råd till 8-10 definieras begreppen innehåller fiber och fiberrik till 2,5 g fiber/1000 kj respektive 3,5 g fiber/1000 kj (1993:21). Då dessa nivåer fastlades 1993 utgick man från livsmedelsindustrins egna rekommendationer om dessa begrepp som tidigare använts enligt SLIMs märkningsvägledning Märkning av färdigförpackade livsmedel från 1987, 6:e uppl. (Torelm 1988). Arbetet inom Codex och EU Livsmedelsverket deltar i arbeten om kostfiber, dels inom Codex Alimentarius, dels inom EU. Codexarbetet med kostfiber Codex arbetar sedan november 2002 med kostfiber ur två aspekter: definition av begreppet kostfiber, och analysmetodik för att olika kostfiberkomponenter. Syftet är att underlätta diskussioner för användningen av nutrition claims (näringspåståenden) (Codex 2004). Sverige (Livsmedelsverket) har tillsammans med bl.a. Frankrike ingått i den arbetsgrupp som diskuterat dessa frågor. Frågorna kommer att tas upp igen vid ett Codexmöte i november Codex har sedan i början av 1990-talet också diskuterat värden för näringspåståenden om kostfiber som innebär source of fibre (innehåller kostfiber) och high fibre (hög halt kostfiber). År 1995 föreslogs 3,6 g/mj respektive 7,2 g/mj som villkor och dessa nivåer är fortfarande under diskussion (Codex July 2005). Codexarbetet utförs enligt en stegprocedur och diskussionen om villkoren Livsmedelsverkets rapport nr 2/

13 befinner sig nu på den näst högsta nivån nr 7, som innebär att värdena kan komma att antas av Codex högsta beslutande organ, CAC, år EU-arbetet med närings- och hälsopåståenden och kostfiber Inom EU diskuteras sedan 2003 en ny förordning för närings- och hälsopåståenden där det i en bilaga finns förslag till villkor för fiberpåståenden source of fibre och high fibre (EU 2003), som bygger på Codexvärdena. Utifrån den diskussion som man tidigare haft vid olika Codexmöten, lämnade Sverige den 14 oktober 2004 muntliga synpunkter under ett rådsarbetsgruppsmöte. De värden som Sverige föreslog för påståendet source of fibre var 3,0 g/mj och för high fibre 4,5 g/mj. Dessa värden är högre än de villkor som finns för motsvarande näringspåståenden i föreskriften om näringsvärdesdeklaration (SLVFS 1993:21), men alltså lägre än det förslag som Codex arbetar med (3,6 g/1000 kj respektive 7,2 g/1000 kj). Anledningen att Sverige föreslog lägre värden var bl.a. att man ska kunna beskriva även frukt och grönsaker som fiberrika. Den 3 juni 2005 kom man fram till en politisk överenskommelse (version) om förordningen för närings- och hälsopåståenden (EU July 2005). Förslaget kommer att behandlas i en ny omgång i Europaparlamentet inom en nära framtid (Kristina Sjölin, personligt meddelande). De kostfibervärden som Sverige presenterades på EU-mötena den 14 oktober 2004 och den 23 mars 2005 är samma värden som föreslogs gälla för spannmålsprodukterna i den reviderade versionen för ny föreskrift för nyckelhålet. Livsmedelsverket styrelse beslutade om detta den 12 oktober 2004 och den nya föreskriften trädde i kraft den 1 juni Värdena i föreskriften 1993:21 gäller fortfarande, men kommer på sikt att ändras när den nya förordningen om påståenden börjar gälla (EU July 2005). Analysmetoden avgörande för definitionen av kostfiber Det finns ingen enhetlig definition av begreppet kostfiber frågan har debatterats och är relaterad både till fysiologiska aspekter och till den metodik som används vid analys av en kostfiberfraktion (NNR 2004, Spiller 2001). I föreskriften om näringsvärdesdeklarationen beskrivs kostfiber och den metodik man ska användas som kostfiber, ätligt material som inte kan brytas ned av kroppsegna enzymer. Kostfibervärdet bestäms enligt den undersökningsmetod som beskrivs i Association of Official Analytical Chemists, XIV Ed. 1st Supplement 43.A14-A20, (1993:21). Metoden kallas också för AOAC enligt Prosky et. al Metoden är en enzymatisk-gravimetrisk och ger kost- 14 Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

14 fibervärden för lösliga och olösliga polysackarider, inklusive resistent stärkelse av typen RS3 (retrograderad amylos) och lignin (Codex 2004). Metoden inkluderar t.ex. den australiska ingrediensen Hi-Maize (Brown et. al. 2000, HiMaize 2005), som nu finns bl.a. i brödprodukter på den svenska marknaden och antagligen kommer att användas alltmer i olika typer av livsmedel. Andra typer av fiberkomponenter som ofta används i olika typer av spannmålsprodukter på den svenska marknaden är inulin och fruktooligosackarider. Livsmedelsverket beslutade i slutet av 90-talet att ge flera företag dispens för att i näringsvärdesdeklarationen av kostfiber inkludera fruktooligosackarider (inulin) analyserade med den s.k. fruktanmetoden AOAC (AOAC 16th Ed 4th revision 70-70D, 1998). Dispensen gäller i avvaktan på slutligt ställningstagande inom EU om vilken metod som ska användas för kostfiber (Kristina Sjölin, personligt meddelande). Även i andra länder, t.ex. Norge, kan inulin definieras som kostfiber så att den ingrediensens kostfiberinnehåll kan deklareras i näringsvärdesdeklarationen (SNT 2003). Polydextros är en annan kostkomponent, som definieras utifrån metoden AOAC (Codex 2004). Polydextros innefattas som kostfiber i vissa länder, t.ex. i Norge sedan 2003 (SNT 2003). Några företag har hos Livsmedelsverket ansökt om att detta också ska kunna gälla för svenska förhållanden. Inget beslut är fattat i denna fråga. Fullkorn Standard 1982 Nyckelhålsmärkningen 1989 grundade sig på en standard för fullkornsmjöl och fullkorn som fastställdes 1982 (SLVFS 1982:14), se tabell 2. 1 Med spannmål förstås de mogna frukterna av vete, råg, korn, havre, ris, majs och hirs. Till spannmål hänföres även bovete. 2 Med fullkornsmjöl (helkornsmjöl) förstås mjöl av vete, råg eller havre som innehåller alla de beståndsdelar av sädeskornet som omslutes av fruktskalet med fruktskalet inbegripet. 13 Beteckningen fullkorn ( helkorn ) i ordsammanställningar får användas för spannmålsoch bageriprodukt endast om minst två tredjedelar av spannmålsbasen består av fullkornsmjöl, däri inberäknat förekommande hela korn eller krossade eller klippta hela korn. Beteckningen fullkornsmjöl (helkornsmjöl) får dock användas endast för produkt som uppfyller livsmedelsstandarden i Spannmåls- och bageriprodukt som på spannmålsbasen räknat innehåller mindre än två tredjedelar fullkornsmjöl får saluhållas under uppgift att sådant mjöl ingår, endast om det i omedelbar anslutning till uppgiften tydligt anges hyr mycket fullkornsmjöl (helkornsmjöl) som ingår i 100 gram spannmålsbas t.ex. bröd med 50 % fullkornsmjöl. Anm. Uttrycket fullkornsmjöl i en innehållsdeklaration behöver inte förses med uppgift om halten. Livsmedelsverkets rapport nr 2/

15 Quid för fullkorn införs 2003 Definitionen på fullkorn (från 1982) togs bort den 1 januari 2003 utifrån ett EUdirektiv. Det som nu gäller är QUID-reglerna (kvantitativ ingrediensdeklaration). Mängden fullkorn (fullkornsmjöl) ska, liksom för andra ingredienser, anges i procent, antingen vid beteckningen, i ingrediensförteckningen eller i anslutning till den senare (LIVSFS 2004:27, 40). Detta innebär att man som producent kan rubricera fullkorn på framsidan av en förpackning och i ingrediensförteckningen ange mängden, som i princip kan vara hur låg som helst bara det finns information om mängden. Det är tänkt att en konsument härmed får tillräcklig information för sitt köpbeslut. Rik på fullkorn nytt begrepp våren 2004 Livsmedelsbranschen har i sitt egenåtgärdsprogram våren 2004 infört en definition för hälsopåstående ( claim 9 ) om hjärtinfarkt/hjärtsjukdom och fullkorn, med lydelsen En hälsosam livsstil och en väl sammansatt kost rik på fullkornspro-dukter (a) minskar risken för hjärtinfarkt, (b) minskar risken för hjärtsjukdom. Produkten X är rik på fullkorn (innehåller Y % fullkorn). Kriteriet är 50 % full-korn av produktens torrvikt (EP 2004). Frågan togs upp redan 1999 och syn-punkter framkom om att man i Livs-medelsbranschens egenåtgärdsprogram borde få in hälsopåståenden om fullkorn (Hallmans 1999). Frågan om hälsopåståendets lydelse har diskuterats på expertgruppens möten (protokoll 18, 19, 20, 21). I och med det nya hälsopåståendet har man inom branschen definierat ett nytt begrepp rik på fullkorn som 50 % fullkorn av produktens torrvikt. Innan detta gjordes konstaterade man på ett möte i expertgruppen att det inte finns några regler inom Codex och EU för när rik på fullkorn får användas (protokoll nr 19). I egenåtgärdsprogrammet har man begränsat definitionen av spannmål till att gälla de fyra vanliga sädesslagen: Med fullkorn avses här intakta eller malda hela kärnor (d v s sädeskorn där alla beståndsdelar inneslutna av fruktskalet, med fruktskalet inbegripet, ingår) från de fyra spannmålen vete, havre, korn och råg (EP 2004). Det nya svenska hälsopåståendet har sin inspiration från USA och Storbritannien. I USA har man haft ett hälsopåstående om whole grain sedan 1999: For purposes of bearing the prospective claim, the notification defined whole grain foods as foods that contain 51 percent or more whole grain ingredient(s) by weight per reference amount customarily consumed (RACC). It proposed that compliance with this definition could be assessed by reference to the dietary fiber level of whole wheat, the predominant grain in the U.S. diet. Whole wheat contains 11 grams of dietary fiber per 100 grams; thus, the qualifying amount of dietary fiber required for a food to bear the prospective claim could be determined Whole Grain Foods and Risk of Heart Disease and Certain Cancers. 16 Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

16 De amerikanska villkoren formuleras på följande sätt: Food Requirements: Contains 51 percent or more whole grain ingredients by weight per Reference Amount, and Dietary fiber content at least: 3.0 g per RA of 55 g; 2.8 g per RA of 50 g; 2.5 g per RA of 45 g or 1.7 g per RA of 35 g (USA 1999). Sortenheten, baseras alltså på färskvikt och relateras till ett referensvärde, dvs. det villkor som krävs för svenskt hälsopåstående är annorlunda än det amerikanska. I Storbrittanien har man också en annan sortenhet än i Sverige och även för ris och majs kan man göra ett hälsopåstående enligt följande: The claim relates to foods containing 51 % or more wholegrain ingredients by weight per serving. The term wholegrain refers to the major cereal grains including wheat, rice, maize and oats. The structure for all grains is similar and the grain is made up of three com-ponents, the endosperm, the germ and the bran (UK 2002). Sortenheten för fullkorn i det svenska hälsopåståendet diskuterades på expertgruppen: Kriterier för att produkten ska få märkas föreslås vara att den innehåller minst 50 % fullkorn. Dessutom ska övriga nyckelhålskriterier vara uppfyllda då dessa är tillämpliga. I föreskrifterna för nyckelhålsmärkning anges andelen fullkorn av spannmålsbasen, medan fibermängden i gram gäller hela produkten. Diskuterades om fullkornsmängden bör gälla hela produkten, och om den i så fall ska räknas på torrvikten eller friskvikten, eller endast spannmålsbasen, i kriteriet för hälsopåståenden. Nils-Georg Asp tar upp frågan med branschen (protokoll 19). I egenåtgärdsprogrammet sägs vidare: För produkter med detta påstående ska det dessutom framgå hur stor andelen är räknat på torrvikten. Ingrediensförteckningen kan t ex utformas enligt följande: Vatten, vetemjöl, fullkornsmjöl av råg (X %, mot-svarande Y % räknat på torrvikten), socker, salt. Det är önskvärt att uttryck av typen fullkornsbröd, fullkornspasta, fullkornsflingor osv. används endast för produkter som uppfyller ovanstående kriterier. För de produkter som inte uppfyller ovanstående kriterier kan dock andelen fullkorn anges på mindre framträdande sätt, t.ex. i ingrediensförteckningen, om andelen fullkorn är minst 25 % av produktens torrvikt (EP 2004). Den mängd fullkorn som föreslogs i remissen för nya nyckelhålet var 38 % av torrsubstansen, dvs. mittemellan 25 och 51 % (tabell 3). Bageribranschen gick ut med ett pressmeddelande samtidigt som det nya hälsopåståendet började gälla: Vi från bageribranschen vill att våra konsumenter ska känna stor trygghet när de väljer sitt matbröd och att det inte ska vara några tveksamheter om innehållet när de väljer att köpa ett fullkornsbröd, säger Björn Hellman, VD i branschföreningen Sveriges bagare & konditorer. Det kommer givetvis att ta lite tid för bagerierna att anpassa alla förpackningar, men vi hoppas så många som möjligt ställer upp på detta frivilliga arrangemang, fortsätter Björn Hellman (Pressmed-delande 22 april 2004). Livsmedelsverkets rapport nr 2/

17 Under 2005 började flera företag märka sina produkter med olika symboler för fullkorn. Livsmedelsverket ställer sig positiv till att framöver diskutera fullkorn i samband med att den nya EU-förordningen om närings- och hälsopåståenden träder i kraft. 18 Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

18 Avslutande kommentar Sammanfattningsvis kan man konstatera att kostfiber är ett näringsämne kostfiber ingår i näringsvärdesdeklarationen nyckelhålet är ett näringspåstående och kopplas till ett näringsämne varumärket nyckelhålet är registrerat för hög halt kostfiber kostfiber (inte fullkorn) används inom EU och Codex Vilken sortenhet ska användas? Det finns tre olika sortenheter som kan användas för deklaration av kostfiber och fullkorn från ett svenskt perspektiv: I per viktsenhet: g /100 g eller g/100 ml. Denna sort används för kostfiber i näringsvärdesdeklarationen II på torrsubstans g per torrsubstans (g/ts) användes för nyckelhålet 1989, samt för fullkornskriterium i egenåtgärdsprogrammet 2004 III per energienhet g/mj (g/kj) eller g/kcal för kostfiber, se tabell 5 Livsmedelsverket valde att reglera villkoret för nyckelhålet utifrån den sortenhet som baseras på energi. Denna sortenhet används i NNR, Codex och EU samt i föreskriften om näringsvärdesdeklaration 1993, se tabell 5. Livsmedelsföretagen Li, framförde också denna synpunkt i sitt remissvar. Eftersom såväl energivärde som kostfiber finns med i en näringsvärdesdeklaration kan denna sortenhet även enkelt fungera från tillsynssynpunkt. Tabell 5. Fibernivåer uttryckt i g/mj (g/100 g) i olika dokument. Värdena ska vara minst x g kostfiber per MJ eller minst x g kostfiber per 100 g. Kostfiber Innehåller (Source) Fiberrik (High ) g/mj g/mj (g/100 g) g/mj (g/100 g) Nyckelhålet 1989:2 - - Näringsvärdesdeklaration 1993:21 2,5 3,5 NNR 1989, 1996, Codex ,6 (3) 7,2 (6) EU juni 2003, juni ,6 (3) 7,2 (6) EU: svenskt förslag 2004, ,0 4,5 Nyckelhålet 2005:9 3,0 4,5 2 1 For adults, the intake of dietary fibre should be g/d, i.e. approximately 3 g/mj. 2 Grupperna mjukt och hårt bröd, frukostflingor och müsli, samt gröt minst 4,5 g kostfiber/mj, pasta minst 4 g kostfiber/mj, vällingpulver minst 3 g kostfiber/mj. Livsmedelsverkets rapport nr 2/

19 Referenser SLVFS 1982:14: Statens livsmedelverks kungörelse om ändring i kungörelsen (SLV 1973:1) om spannmåls- och bageriprodukter SLVFS 1989:2: Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om användning av viss symbol SLVFS 1993:21: Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om näringsvärdesdeklaration LIVSFS2004:27: Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel LIVSFS2005:9: Livsmedelsverkets föreskrifter om användning av viss symbol. Protokoll från möten med expertgruppen för kost- och hälsofrågor: nr 18 (5 februari 2003), nr 19 (14 maj 2003), nr 20 (11 september 2003), nr 22 (4 mars 2004), nr 23 (2 juni 2004), nr 24 (5 oktober 2004), nr 25 (30 november 2004), nr 26 (2 februari 2005), nr 27 (27 april 2005) aspx Livsmedelsverkets remiss: Förslag till ändrade föreskrifter om märkning med viss symbol ( nyckelhålsmärkning ) 4 juni 2004: Dnr 1602/2004. Saknr 32. EU:s hemsida för notifiering av nyckelhålet 19 november 2004: overview&snlang=sv&iyear=2004&inum=493&lang=en&iback=2 Livsmedelsverket: Nya föreskrifter om Nyckelhålet beslutade. Pressmeddelande den 23 maj Livsmedelsverket: Skärpta regler för Nyckelhålet ger bättre val för konsumenten. Nyhet den 1 juni Codex 2004: Codex Committee on nutrition and foods for special dietary uses. 26th session. Bonn 1-5 nov CX/NFSDU 04/3-Add.1 July 2004 (Codex 2004). Codex 2005: Codex Committee on nutrition and foods for special dietary uses. 28th session. Rome 4-9 July Alinorm 05/28/26. appendix III, page 44. EU 2003: Proposal for a regulation of the European parliament and of the Council on nutrition and health claims made on foods, July /03 eller COM (2003) 424 final 2003/0165 (COD). EU-möte den 11 oktober 2004: Personligt meddelande Kristina Sjölin, Livsmedelsverket. EU March 2005: Council of the European Union Meeting document. Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on nutrition and health claims made on foods. Annex. A note by the Swedish Delegation on the proposed claim Source of Fibre as regards fibre levels. DS 147/05. March 23, EU July 2005: Proposal for a regulation of the European parliament and of the Council on nutrition and health claims made on foods. Outcome of proceedings. July 15, Interinstitutional file 2003/0165 (COD). DENLEG 37, SAN 124, CODEC 632. Brugård Konde Å, Laser Reuterswärd A: Nyckelhålsmärkning - snart även på frukt och grönt, kött och fisk? Vår Föda 2004;3:12-13, Brown I, Conway P, Topping D: The health potential of resistant starches in foods. An Australian perspective. Scand J Nutr/Näringsforskning 2000;44: Hallmans G: Mer frukt, grönt och fullkornscerealier men varför? Scand J Nutr/Näringsforskning 199;43: Nordic Nutrition Recommendations Integrating nutrition and physical activity. Nordic Council of Ministers, Copenhagen. Nord 2004:13. pp Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

20 Siljeström M. Johansson C-G, Asp N-G: Kostfiberanalys i bröd för fastställande av andelen sammalet mjöl (fullkornsmjöl). Rapport av undersökning utförd för medel tilldelade professor Nils-Georg Asp från Livsmedelsverket Dnr 632/81 ( ). SNT 2003: Statens Næringsmiddelstilsyn. Vedrørende forespørsel om merking av polydextrose som fiber. 22 sept 2003, 02/2552. Spiller GA Definitions of Dietary Fiber In: Dietary Fiber in Human Nutrition. CRC Handbook, 3rd edition. Ed G.E. Spiller p Torelm I: Redligheten med fullkornsbröd och bröd med kostfiber. Vår Föda 1988: USA 1999: UK 2002: Hi-maize 2005: EP 2004: Hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel. Livsmedelsbranschens regler (egenåtgärdsprogram). Reviderat program september Livsmedelsföretagen (Li), Svensk Dagligvaruhandel och SNF Swedish Nutrition Foundation ( Sveriges Bagare & Konditorer. Pressmeddelande. Nytt hälsopåstående för fullkorn: Fullkornsbröd nyttigare än någonsin! 22 april Remissyttrande till förslag till ändrade föreskrifter om märkning med viss symbol ( nyckelhålsmärkning ) den 4 juni 2004: Dnr 1602/2004. Saknr 32 ICA (4 augusti 2004) Livsmedelsföretagen (Li) (2 juli 2004, reviderad 18 augusti 2004) SNF Swedish Nutrition Foundation (5 augusti 2004) Sveriges Bagare & Konditorer (14 juli 2004) Svensk Dagligvaruhandel (23 juli 2004) Livsmedelsverkets rapport nr 2/

21 Bilaga 1. Händelseförloppet från mars juni Symbolen nyckelhålet registreras som Livsmedelsverkets varumärke. Endast denna symbol får användas för att framhålla låg halt av fett, socker eller salt samt hög halt kostfiber, enligt föreskriften SLVFS 1989: Föreskriften revideras, bl.a. till att gälla även färdigmat (SLVFS 1992:11) mars Arbetet med revideringen startar inom Livsmedelsverket. Regelavdelningen ansvarar för utarbetandet av föreskriften tillsammans med nutritionsgruppen m.fl. Åsa Brugård Konde deltar i gruppen fram t.o.m. 4 juni mars Fyra olika hearings med externa grupper äger rum på Livsmedelsverket: konsumentorganisationer, konsumentforskare, hälsoinformatörer, industri- och handel, restaurangbranschen. mitten av maj Korrespondens om kriterier för spannmålsprodukter med Nils-Georg Asp, SNF Swedish Nutrition Foundation och Göran Hallmans, Näringsforskning, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2 juni Expertgruppen för kost- och hälsofrågor. Presentation (protokoll nr 23). 4 juni Remissförslaget går ut till ett 30-tal instanser och läggs ut på webben. 4 aug Remisstiden slut, men viss förlängning t.o.m. den 18 augusti. Ett 30-tal remissvar inkom. 4 aug - 3 nov Bearbetning av remissvaren, kontakter med bl.a. Li och flera företag inom spannmålsbranschen. Flera detaljerade diskussioner med GD Inger Andersson och nutritionsgruppen. 5 okt Expertgruppen. Presentation (protokoll nr 24). 11 okt Codexmöte. Sverige presenterade ett muntligt förslag till kostfibernivåer för source och high. 12 okt Livsmedelsverkets styrelse beslutade att anta förslaget till revidering och skicka detta för notifiering, Vissa smärre justeringar dessförinnan görs angående kriterienivåer. 3 nov Förslaget skickas till EU-kommissionen för notifiering. 18 nov Datum för den version som gäller för notifiering. 19 nov Förslaget läggs ut på EU:s hemsida på flera olika språk. 30 nov Expertgruppen. Presentation av slutligt förslag (protokoll nr 25). 17 dec Telefonmöte: Göran Hallmans, Nils-Georg Asp, Per Åman, Inst f livsmedelsvetenskap, Uppsala universitet, representanter för spannmålsbranschen, dvs. Sveriges bagare och konditorer, Brödinstitutet, Cerealia och Wasabröd. Anita Laser Reuterswärd presenterade ett material om bakgrunden till förslaget om fiberkriterier för nyckelhålet feb Expertgruppen. Presentation (protokoll nr 26). 21 febr Notifieringens standstillperiod nr 1 går ut. 23 mars EU-rådsmöte om närings- och hälsopåståenden. Sverige presenterade ett skriftligt förslag till kostfibernivåer för source och high (EU 2005) 20 maj Notifieringens standstillperiod nr 2 går ut. 23 maj Livsmedelsverket beslutar att nya föreskrifter om användning av symbolen nyckelhålet ska börja gälla den 1 juni EU har underrättats om förslaget, och proceduren för detta blev klar den 20 maj. 1 juni Föreskriften LIVS 2005:9 börjar gälla. 22 Livsmedelsverkets rapport nr 2/2006

22 Rapporter som utgivits Verksamhetsplan Collaborative study of method for detection of Escherichia coli O157 in food NMKL no 164, 1999, by C Normark. 3. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 10by C Åstrand and L Jorhem. 4. Utvärdering av första etappen av projektet God livsmedelskvalitet i Västernorrland av H Nordenfors och U Fäger. 5. Lunchmat i Uppsala 2001 Undersökning av matens energi- och fettinnehåll av H Karlén Nilsson, M Arnemo och W Becker. 6. Projektinriktad kontroll Ursprung och identitet av kött infört från annat EU-land av U Evans Cederlund. 7. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, januari 2005 av C Normark och C Gunnarsson. 8. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components in Food, Round N-35, by L Merino. 9. Normerande inspektioner av storhushåll Resultat från normerande inspektioner av storhushåll i samband med kommuninspektion av U Lantz och D Rosling. 10. A Risk Assessment of Uranium in Drinking Water by K Svensson, P O Darnerud and S Skerfving. 11. The Component Aspect Identifier A Tool for Handling Food Component Information in a Food Database Management System by I Unwin and W Becker. 12. Rapportering om livsmedelstillsyn 2004 Tillsynsmyndigheternas rapportering om livsmedelstillsyn av D Rosling. 13. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Dricksvatten 2005:1, mars av T Šlapokas och C Gunnarsson. 14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, april 2005 av C Normark, K Mykkänen och C Gunnarsson. 15. Campy-SET, Campylobacter: Smittspårning, epidemiologi och typning. 16. Kontroll av restsubstanser i animalier och animaliska livsmedel av I Nordlander och H Green. 17. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2004, EC and National Report by A Andersson and A Jansson. 18. Riksprojekt 2004: Patogen Yersinia enterocolotica i obehandlade och behandlade fläskprodukter av S Thisted Lambertz. 19. Rapportering av dricksvattentillsyn 2003 Tillsynsmyndigheternas rapportering om dricksvattentillsyn av D Rosling. 20. Swedish Nutrition Recommendations Objectified (SNO) Basis for general advice on food consumption for healthy adults by H Enghardt Barbieri and C Lindvall. 21. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 11 by C Åstrand and L Jorhem. 22. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components in Food, Round N-36, by L Merino and M Åström. 23. Comparative hazard characterization in food toxicology by Annika Tallsjö, Ulf Hammerling, Roland Grafström and Nils-Gunnar Ilbäck. 24. Proficiency Testing Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-3 by H S Strandler and A Staffas. 25. Intagsberäkningar av dioxin (PCDD/PCDF), dioxinlika PCBer och metylkvicksilverr via livsmedel av E Ankarberg och K Petersson-Grawé. 26. Normerande inspektioner av livsmedelsbutiker Resultat från normerande inspektioner av livsmedelsbutiker i samband med kommuninspektion av D Rosling. 27. Normerande inspektioner av storhushåll Resultat från normerande inspektioner av storhushåll i samband med kommuninspektion av D Rosling. 28. Riskprofil Dricksvatten och mikrobiologiska risker av T Lindberg och R Lindqvist. 29. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Dricksvatten 2005:2, september av T Šlapokas, och C Gunnarsson. 30. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, oktober 2005 av C Normark, K Mykkänen och C Gunnarsson.

23 Rapporter som utgivits Mikroprofil Gris Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar av M Lindblad. 2. Nyckelhålet för spannmålsprodukter av A Laser Reuterswärd. LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden ISSN