Nyckelhålet på restaurang Enklare att välja hälsosamt. Villkor för Nyckelhålet på restaurang. Villkorsdokument 2014 för test
|
|
- Rebecka Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enklare att välja hälsosamt Villkor för Nyckelhålet på restaurang Villkorsdokument 2014 för test
2 Hushållningssällskapet och Livsmedelsverket har under 2013 inlett ett samarbete för Nyckelhålet på restaurang. Nyckelhålet startade 1989 i Sverige och är Livsmedelsverkets registrerade varumärke för att hjälpa konsumenter och matgäster att hitta hälsosammare alternativ i både butik och restaurang. Nyckelhålet gäller för flera livsmedelsgrupper i butik, som t ex. grönsaker och potatis, frukt och bär, vissa kött och charkvaror, fisk- och skaldjur, bröd och gryn med stor andel fullkorn, de flesta matoljor, magra mjölkprodukter och många fler livsmedel. Nyckelhålet på produkter finns även ibland annat Norge, Danmark och Island. Hushållningssällskapet har vidareutvecklat Nyckelhålet på restaurang. Utvecklingsarbetet har genomförts i nära samarbete med restaurangbranschen, Livsmedelsverket och Födevarestyrelsen i Danmark, som framgångsrikt arbetar med Nyckelhålet på restaurang. Nyckelhålet på restaurang har fokus på måltiden som helhet, inte på enskilda produkter. Nyckelhålet på restaurang ska vara vägledande för restaurangbranschen och stimulera till hälsosammare matvanor. Det gör man med måltider som innehåller mer fullkorn och grönt, mindre salt och socker, bra fettkvalitet och med måltider som ger mättnadskänsla och som innehåller lagom mängd energi. Bra mat har stor betydelse för hälsa, ett gott humör och prestationsförmåga, både på kort och lång sikt. Hälsosammare matvanor minskar riskerna för folksjukdomar som problem med hjärta och kärl, övervikt och fetma, typ 2-diabetes och cancer. Det visar forskning och kostundersökningar världen över och detta ligger till grund för Nordiska Närings Rekommendationer, NNR2012, som gäller i hela Norden. De nya Villkoren för Nyckelhålet på restaurang bygger på Livsmedelsverkets Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol, LIVSFS 2014:X. Detta förslaget notifieras av EU hösten LIVSFS 2014;X är Villkor för produkter som ska få använda Nyckelhålet. Villkoren för Nyckelhålet på restaurang är presenterade för Livsmedelsverkets kriterienämnd den 22 april Kriterienämnde rekommenderar att dessa Villkor provas av restauranger under hösten Ett slutgiltigt Villkorsdokument för restauranger kommer att fastslås våren Vårt mål är att det ska vara lockande för restaurangerna att erbjuda både lustfyllda och hälsosamma alternativ till gästerna. Hushållningssällskapets arbete med Nyckelhålet på restaurang fokuserar på utveckling av smakliga och attraktiva måltidskoncept, utbildning, märkning och presentation, dokumentation och uppföljning. Ansvaret för certifiering och kontroll av lunch-, middags- och frukosträtter har inledningsvis av Hushållningssällskapet. Nyckelhålet på restaurang drivs i projektform med projektnamnet Nyckelhålet på restaurang. I styrgruppen finns representanter från Hushållningssällskapet och Livsmedelsverket. I referensgruppen finns representanter från restaurangkedjor, enskilda restauranger, Svenska kockars förening, restaurang- och hotellkedjor, högskolor inom restaurang och kostvetenskap samt från Kost- och Näring som representerar offentliga kök och restauranger. Ytterligare information Livsmedelsverket: Hushållningssällskapet: 2
3 Definition Restaurang och grundläggande begrepp Restaurang Med restaurang avses ett storhushåll, d.v.s. en anläggning där livsmedelslagstiftningens hygienbestämmelser är tillämpliga och som ska tillgodose ätandet utanför hemmet eller annorlunda uttryckt allt organiserat ätande utanför hemmet. Storhushåll finns både i offentlig och privat sektor och kan variera avsevärt i storlek, utrustning och kosthåll (Delfi storhusguide 2013). Storhushåll är alltså restauranger, personalrestauranger, skolrestauranger och liknande. Ofta används begreppet storkök synonymt med storhushåll. Konceptstyrd restaurangverksamhet Restaurangkedjor där de menyer som finns på alla restaurangenheter fastställs centralt. Uppföljning och kontroll sker på de måltider, maträtter och tillbehör som serveras. Förändringar av menyerna sker men inte oftare än säsongsvis. Exempel i kategorin är hamburgerrestauranger och pizzarestauranger. Produktionskök Ett fristående kök som producerar och levererar mat till försäljningsställen där tillagningskök för egen produktion saknas. Maten levereras till aktuellt försäljningsställe i färdiga matlådor eller i kantiner för portionering och servering på plats av restaurangpersonal eller av gästen själv. Ett produktionskök producerar mat som säljs till ett serveringsställe och produktionsköket saknar möjlighet att själva servera mat till gäst. Måltid En måltid är en lunch, middag eller frukost. En måltid består av maträtt och tillbehör. Maträtt En komplett maträtt består av tre delar. Kolhydratdelen baserar sig på bland annat spannmål, alternativt potatis. Det är kolhydratrika livsmedel, de bidrar dessutom med vitaminer och mineraler. Grönsaksdelen baserar sig på rotfrukter, baljväxter, olika grönsaker, färska kryddor, frukt och bär samt nötter och jordnötter. Livsmedlen är rika på vitaminer, mineraler och antioxidanter. Proteindelen baserar sig på animaliska livsmedel som kött, fisk, mjölk, ost och ägg samt vegetabiliska livsmedel som bönor, ärter och linser eller quorn. De är proteinrika samt bidrar med vitaminer och mineraler. De tre delarna kan läggas upp som ett Y på tallriken och kallas tallriksmodellen. Tillbehör Grönsaksbuffé eller grönsaksportion inklusive frukt, dressing, bröd, matfett och pålägg samt dryck. 3
4 Generella villkor Villkoren för Nyckelhålet på restaurang bygger på Livsmedelsverkets förslag till nya föreskrifter från maj 2014 om användning av viss symbol och kommer att ersätta LIVSFS 2005:9. Villkoren i detta dokument har anpassats till restaurangverksamhet och kan komma att revideras Vid inköp av råvaror och beredda livsmedel kan nyckelhålsmärkta produkter alltid användas till de nyckelhålsmärkta måltiderna frukost och lunch/middag samt de olika tillbehören. Näringsinnehåll Vid märkning och presentation av Nyckelhålet på maträtter och tillbehör i restaurangen ska recept med näringsberäkningar kunna visas och finnas i Dokumentation för Nyckelhålet på restaurang. Detta gäller oavsett om det är en restaurang, en konceptstyrd restaurangverksamhet eller ett produktionskök. Följande ingredienser får inte ingå i maträtter och tillbehör som märks eller presenteras med Nyckelhålet: Sötningsmedel Godkända nya livsmedel eller nya livsmedelsingredienser med sötande egenskap Växtsteroler, växtsterolestrar, växtstanoler och växtstanolestrar Olja eller annat fett som används i framställning av produkterna får innehålla totalt högst 2 g industriellt framställda transfettsyror per 100 g olja och fett. 4
5 En Nyckelhålcertifierad restaurang uppfyller nedanstående villkor i punkterna 1-10 med tillhörande bilagor. Punkt 6 gäller endast för de restauranger och hotell som tillhandahåller frukost. Nyckelhålet kan användas vid märkning och presentation av måltider som serveras till lunch, middag och frukost och som förbereds av oförpackade livsmedel på restaurangen. Måltid En måltid består av maträtt och tillbehör. Maträtt 1. Restaurangen ska varje dag erbjuda minst en Nyckelhålsmärkt maträtt som uppfyller samtliga Villkor för Nyckelhålsmärkt maträtt på restaurang, bilaga 1, sid 8. Tillbehör 2. Grönsaker och frukt: Restaurangen ska till maträtten erbjuda tillbehör som grönsaker och frukt. De kan serveras på en grönsaksbuffé eller som en portion i skål eller på liten tallrik och uppfylla Villkor i bilaga 2, sid Dressing: Om dressing serveras till sallad ska det finnas en oljebaserad dressing eller en mjölkbaserad dressing som uppfyller Villkor för dressing, bilaga 2, sid Bröd, matfett och pålägg: Om restaurangen serverar mjukt eller hårt bröd ska det finnas minst en sort av vardera och som uppfyller Villkor för mjukt respektive hårt bröd samt för matfett och pålägg, bilaga 2, sid Dryck: Restaurangen ska alltid erbjuda vatten (utan tillsatta sockerarter eller sötningsmedel) till måltiden. Om mjölk eller vegetabiliska alternativ serveras ska de uppfylla Villkor för dessa produkter, bilaga 2, sid 8. Frukost 6. Restauranger som serverar Nyckelhålsmärkt frukost ska uppfylla Villkor i bilaga 3, sid 10. Recept, märkning, kompetens, och dokumentation 7. Recept: Nyckelhålet på recept ska uppfylla de villkor som gäller för motsvarande Nyckelhålsmärkta maträtter och tillbehör samt att man kan verifiera recepten med näringsberäkning, se bilaga 4, sid Märkning och presentation: Restauranger som serverar/erbjuder Nyckelhålsmåltider till lunch, middag eller frukost ska uppfylla Villkor i bilaga 5, sid 13. Konceptstyrda restauranger ska uppfylla Villkor i bilaga 8, sid 17. Produktionskök ska uppfylla Villkor i bilaga 9, sid Kompetens: Personalen ska vara utbildad och ha kunskap i Nyckelhålets värdegrund och profil enligt Villkor i bilaga 6, sid 14. Konceptstyrda restauranger ska uppfylla villkor i bilaga 8, sid 17. Produktionskök ska uppfylla villkoren i bilaga 9, sid Dokumentation: Verifikationer, d.v.s. intygskopior från utbildningar, utskrifter på menyer för måltider med maträtt och tillbehör samt recept med tillhörande näringsberäkning ska samlas i en pärm eller i datafil med rubriken Dokumentation för Nyckelhålet på restaurang, bilaga 7, sid 16. 5
6 Bilaga 1, Maträtt En måltid består av maträtt med tillbehör. Maträtt är den rätt som man presenterar på matsedlar och menyer. Det är maträtten som näringsberäknas. Maträtten serveras med ett eller flera tillbehör beroende på maträttens komposition. Tillbehör är grönsaker och frukt (utöver de 100 g som ingår enligt villkor för maträtt), bröd, matfett, pålägg och dryck. Tillbehörens antal och mängd kan variera beroende på vilken typ av maträtt som serveras. I vissa maträtter, t.ex. matsallad, soppa, smörgåsar, wraps, pizza och hamburgare är brödet inte ett tillbehör utan en självklar del av maträtten. Villkor för Nyckelhålsmärkt maträtt på restaurang Maträtten skall vara näringsberäknad. Maträttens energimängd ska vara kcal (1670kJ-3140kJ) per portion procent av maträttens totala energiinnehåll ska komma från fett 10 procent av maträttens totala energiinnehåll får komma från mättat fett (eller max 8 gram). Minst 100 g grönt som rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt och bär per portion ska ingå i maträtten. Vid val av matkorn, pasta, gryn, ris eller annan spannmålsprodukt ska man använda Nyckelhålsmärkta fullkornsprodukter. Högst 3,5 g salt per portion. Högst 4 g tillsatt socker av renframställda sockerarter per portion. 6
7 Bilaga 2, Tillbehör En måltid består av maträtt med tillbehör. Maträtt är den rätt som man presenterar på matsedlar och menyer. Det är maträtten som näringsberäknas. Maträtten serveras med ett eller flera tillbehör beroende på maträttens komposition. Tillbehör är grönsaker och frukt (utöver de 100 g som ingår enligt villkor för maträtt), bröd, matfett, pålägg och dryck. Tillbehörens antal och mängd kan variera beroende på vilken typ av maträtt som serveras. I vissa maträtter, t.ex. matsallad, soppa, smörgåsar, wraps, pizza och hamburgare är brödet inte ett tillbehör utan en självklar del av maträtten. Villkor för grönsaker och frukt Restaurangen ska till maträtten erbjuda tillbehör som grönsaker och frukt. De kan serveras på en grönsaksbuffé eller som en portion i skål eller på liten tallrik eller i påse. Det ska finnas minst tre sorters naturella sallader, kallat grönt som (utöver eventuell gurka och grönsallad) rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt och bär. De kan vara smaksatta med kryddor, örtkryddor men inte vara blandade med olja eller dressing. Det får även serveras högst två sorters blandade sallader, kallat grönt som (utöver eventuell gurka och grönsallad) rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt och bär som blandas med något av följande förslag. 1. Exempelvis Pizzasallad: Blanda 100 g grönt med högst 5 g olja och högst 0,5 g salt. Smaksätt med kryddor, örtkryddor, vinäger/ättika. 2. Exempelvis Cole slow: Blandprodukter av mjölk och grädde eller med vegetabiliska produkter med samma användningsområde. Blanda 100 g grönt med 30 g mjölkprodukt eller vegetabiliskt alternativ med högst 15 % fetthalt och högst 0,5g salt. Rekommendation: Beräkna g grönt per portion. Villkor för dressing Om dressing serveras som tillbehör till sallader på grönsaksbuffé ska det finnas högst en av varje av nedanstående förslag. Dressing med olja. Max 20 % mättade fettsyror av den totala fetthalten. Salt högst 1 g/100 g Tillsatt socker av renframställda sockerarter högst 4 g per 100 g (100g olja = 1 dl) Kall sås/dressing med mjölkprodukt eller vegetariskt alternativ. Fett högst 15 g /100 g. Salt högst 1 g / 100 g. Tillsatt socker av renframställda sockerarter högst 4 g /100 g (100g mjölkprodukt eller vegetariskt alternativ = 1 dl) 7
8 Villkor för dryck Restaurangen ska alltid erbjuda vatten (utan tillsatta sockerarter eller sötningsmedel) till måltiden. Om mjölk serveras får den innehålla högst 0,7 g fett / 100 g. Om ett vegetabiliskt alternativ serveras får det innehålla högst 1,5 g fett /100 g, mättat fett högst 33 % av den totala fetthalten, salt högst 0,1 g/ 100 g samt tillsatt socker av renframställda sockerarter högst 5 g/ 100 g. Villkor för bröd Om bröd serveras som tillbehör ska det finnas minst ett mjukt bröd eller ett hårt bröd som uppfyller nedanstående Villkor. Mjukt bröd ska innehålla minst 30 % fullkorn och hårt bröd minst 50 % fullkorn av de torra ingredienserna. Fett högst 7 g/ 100 g Salt högst 1 g/ 100 g i mjukt bröd och högst 1,3g i hårt bröd Tillsatt socker av renframställda sockerarter högst 5 g/ 100 g Fiber minst 5 g/ 100 g Om brödet benämns rågbröd ska brödet innehålla minst 35% fullkorn av de torra ingredienserna och minst 30 % av spannmålsdelen ska vara råg. Salt högst 1,2 g/100g. Om brödet är glutenfritt och mjukt ska minst 10 % vara fullkorn och för hårt bröd 15 %. Enklast är att välja Nyckelhålsmärkt bröd. Bakar man själv ska brödet uppfylla ovanstående Villkor. Villkor för matfett, olja och grönsaksröra som pålägg Om matfett eller olja eller grönsaksröra serveras som pålägg till bröd ska det finnas minst ett Nyckelhålsmärkt alternativ och det ska uppfylla nedanstående Villkor för. Matfett och matfettsblandning: Fett högst 80 g/100 g, mättat fett högst 33 % av den totala fetthalten samt salt högst 1,1 g/ 100 g. Matolja, flytande matfett och flytande matfettsblandningar: mättat fett högst 20 % av den totala fetthalten, salt högst 1,0g/100g. Grönsaksröra: Fett högst 10 g/ 100 g grönt där fettet får innehålla högst 33 g mättat fett / 100 g fett, salt högst 1 g/100 g grönt, tillsatt socker av renframställda sockerarter högst 1 g/ 100 g grönt. Villkor för pålägg som ost, fisk, kött och vegetariskt alternativ Om ost, fisk, kött och vegetariskt pålägg serveras till bröd ska det finnas minst en produkt som är Nyckelhålsmärkt för respektive pålägg och därmed uppfyller nedanstående Villkor. Hårdost: Fett högst 17 g/ 100 g, salt högst 1,6 g/ 100 g. Vegetariskt alternativ till ost: Fett högst 17 g/ 100 g, mättat fett högst 20 % av den totala fetthalten, salt högst 1,5 g/ 100 g. Färskost: Fett högst 5 g/ 100 g, salt högst 0,9 g/ 100 g, tillsatta sockerarter högst 1g/100g. 8
9 Fiskprodukter framställda av minst 50 % bearbetade fiskprodukter. Skivade påläggsprodukter, rökt och gravad fisk, kaviar och andra halvkonserver av fisk ska innehålla; högst 10 g/100g annat fett än fiskfett, sockerarter högst 5g/ 100g, salt högst 3 g/100g. (För skivade påläggsprodukter dock högst 2,5 g salt/100g.) Kött som är obearbetat ska ha högst 10g fett/100 g Köttprodukter: Framställda av minst 50 % kött. Leverpastejer, påläggskorvar och övriga påläggsprodukter ska ha högst 10g fett/100g, sockerarter högst 3g /100g och 1,7 2,5 g salt/100g Vegetariskt pålägg: Framställda av minst 60 % vegetabilisk råvara: fett högst 10 g/ 100 g, mättat fett högst 33 % av den totala fetthalten, salt högst 1 g/100 g samt sockerarter högst 5 g/ 100 g. Enklast är att välja beredda Nyckelhålsmärkta pålägg. Tillreder man pålägg själv ska de näringsberäknas och uppfylla ovanstående Villkor för respektive produktgrupp, se vidare i LIVSFS 2014:X, livsmedelsgrupper 22 och 24. 9
10 Bilaga 3, Frukost Villkor för frukostservering En restaurang som tillhandahåller/serverar en Nyckelhålsmärkt frukost ska uppfylla nedanstående Villkor: 1. Grönsaker och frukt: Restaurangen ska till frukosten erbjuda minst två produkter grönt som rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt och bär. Minimum är 75 g per portion. 2. Mjölkprodukter: Restaurangen ska tillhandahålla färsk mjölk, fermenterad mjölk och vegetabiliska alternativ som uppfyller följande Villkor för respektive produkt. Färsk och fermenterad mjölk avsedd som dryck; fett högst 0,7 g/ 100g. Fermenterade mjölkprodukter som inte är avsedda som dryck; fett högst 1,5g/100g och om de är smaksatta högst 4g/100g tillsatta sockerarter. Vegetabiliska alternativ; fett högst 1,5g /100 g, mättat fett högst 33 % av den totala fetthalten, salt högst 0,1 g/ 100 g samt tillsatta sockerarter högst 5 g/100g. Enklast är att välja Nyckelhålsmärkta mjölkprodukter och vegetariska alternativ. 3. Gröt och frukostflingor: Restaurangen ska tillhandahålla minst en eller flera rätter; gröt och frukostflingor/müsli som uppfyller följande Villkor för respektive grupp. För gröt används spannmålsprodukt som innehåller minst 55 % fullkorn räknat på torrsubstansen samt fett högst 4g/100g, tillsatta sockerarter högst 5g/100g, fiber minst 1/100 g och salt högst 0,3 g/100g. För frukostflingor och müsli används produkter med minst 55 % fullkorn räknat på torrsubstansen samt fett högst 8 g/ 100g, sockerarter högst 13 % varav högst 7 g/100g tillsatta, fiber minst 6 g/100 g och salt högst 1 g/ 100g. Enklast är att välja Nyckelhålsmärkta produkter till gröt, frukostflingor och müsli. Vill man blanda frukostflingor och müsli själv ska ovanstående villkor uppfyllas. Bröd: Restaurangen ska tillhandahålla minst två gärna flera bröd som uppfyller nedanstående Villkor. Mjukt bröd ska innehålla minst 30 % fullkorn och hårt bröd minst 50 % fullkorn av de torra ingredienserna. Fett högst 7 g/ 100 g Salt högst 1 g/ 100 g i mjukt bröd och högst 1,3g i hårt bröd Tillsatt socker av renframställda sockerarter högst 5 g/ 100 g Fiber minst 5 g/ 100 g Om brödet benämns rågbröd ska brödet innehålla minst 35% fullkorn av de torra ingredienserna och minst 30 % av spannmålsdelen ska vara råg. Salt högst 1,2 g/100g. Om brödet är glutenfritt och mjukt ska minst 10 % vara fullkorn och för hårt bröd 15 %. Enklast är att välja Nyckelhålsmärkt bröd. Bakar man själv ska brödet uppfylla ovanstående Villkor. 10
11 5. Matfett: Restaurangen skall tillhandahålla minst ett matfett som uppfyller följande Villkor: fett högst 80 g/ 100 g, mättat fett högst 33 % av den totala fetthalten samt salt högst 1,1 g/ 100 g. 6. Pålägg: Restaurangen skall tillhandahålla minst två gärna flera pålägg som uppfyller villkoren för respektive livsmedelsgrupp Hårdost: Fett högst 17 g/ 100 g, salt högst 1,6 g/ 100 g. Vegetariskt alternativ till ost: Fett högst 17 g/ 100 g, mättat fett högst 20 % av den totala fetthalten, salt högst 1,5 g/ 100 g. Färskost: Fett högst 5 g/ 100 g, salt högst 0,9 g/ 100 g, tillsatta sockerarter högst 1g/100g. Fiskprodukter framställda av minst 50 % bearbetade fiskprodukter. Skivade påläggsprodukter, rökt och gravad fisk, kaviar och andra halvkonserver av fisk ska innehålla; högst 10 g/100g annat fett än fiskfett, sockerarter högst 5g /100g, salt högst 3 g /100g. (För skivade påläggsprodukter dock högst 2,5 g salt/100g.) Kött som är obearbetat ska ha högst 10g fett/100 g Köttprodukter: Framställda av minst 50 % kött. Leverpastejer, påläggskorvar och övriga påläggsprodukter ska ha högst 10g fett/100g, högst 3g sockerarter/100g och 1,7 2,5 g salt/100g Vegetariskt pålägg: Framställda av minst 60 % vegetabilisk råvara: fett högst 10 g/ 100 g, mättat fett högst 33 % av den totala fetthalten, salt högst 1 g/100 g samt sockerarter högst 5 g/ 100 g. Enklast är att välja beredda Nyckelhålsmärkta pålägg. Tillreder man pålägg själv ska de näringsberäknas och uppfylla ovanstående Villkor för respektive produktgrupp, se vidare i LIVSFS 2014:X, livsmedelsgrupper 22 och
12 Bilaga 4, Recept Villkor för recept Maträtt Tillbehör Varje maträtt ska ha ett recept med näringsinnehåll. Receptet ska ha en tydlig ingrediensförteckning där samtliga livsmedel som ingår i maträtten redovisas. Livsmedlens mängder ska vara angivna i vikt d.v.s. i milligram, gram eller kilogram för 1 portion, för 10 och 100 portioner eller för det antal portioner man i genomsnitt lagar upp till på restaurangen. Var observant på saltmängd och kryddor vid uppräkning av ingredienserna, saltmängden måste då minskas, tillsätt i omgångar och smaka av. OBS. Det är viktigt att tillsatta renframställda sockerarter (socker, sirap o.s.v.) samt salt skall finnas angivna i viktenheter (mg, g). Sås som ingår i själva maträtten skall räknas in i receptet och ingår i näringsberäkningen. Även brödet i rätter som matsallad, soppa, wraps, hamburgare och pizza ingår i näringsberäkningen. Receptet bör ha tillagningsanvisningar. I receptets ingrediensförteckning för maträtt ska mängden grönsaker framgå. Den ska vara minst 100 g per portion. I receptets ingrediensförteckning för maträtt ska valet av spannmål framgå, undantag är maträtt med potatis. Villkoret för spannmål är att välja fullkorn. Dessutom ska mängden tillsatt socker av renframställda sockerarter (olika sockersorter, sirap) framgå och den får vara högst 4 g portion De näringsmässiga villkoren för maträtten skall vara uppfyllda (totala energimängden i kcal eller kj = kcal (1670kJ-3140kJ), fett % av den totala energimängden, mättat fett högst 10 % av den totala energimängden och salt högst 3,5 g salt per portion. Näringsinnehåll ska redovisas för 1 portion av maträtten för energi, den totala fetthalten, andelen mättat fett och saltmängd. Detta ska anges längst ner på receptbladet eller i en medföljande bilaga. För tillbehör gäller följande villkor 1. Om man bakar brödet själv eller blandar egna dressingar och röror etc. ska receptet sparas som verifikation, kompletterat med näringsberäkning. 2. Receptet och näringsberäkningen ska visa att villkoren för Nyckelhålet är uppföljda och att tillbehöret därmed kan märkas med Nyckelhålet. Se Villkor för respektive tillbehör. 12
13 Bilaga 5, Märkning och presentation Villkor för märkning och presentation Restauranger som använder Nyckelhålet ska följa nedanstående villkor vid märkning och presentation: 1. Symbolen nyckelhålet som används av de certifierade restaurangerna ska alltid åtföljas av märket R. (registrerat varumärke), se Livsmedelsverkets hemsida 2. Det ska finnas en dekal, som visar att det är en restaurang som erbjuder Nyckelhålsmåltider och därmed gör det enklare att välja hälsosamt. Dekalen ska sitta vid ingången på väl synlig plats. 3. Restaurangens årliga certifikat eller testcertifikat ska placeras väl synligt, så att gästen kan se det. Är detta inte möjligt på grund av restaurangens utformning eller storlek ska certifikatet istället vara synligt och tillgängligt på restaurangens hemsida. 4. Nyckelhålet ska placeras på menyer, menytavlor, matsedlar, monitors och reklamblad väl synligt vid de maträtter och tillbehör som uppfyller villkoren för nyckelhålet. 5. Skyltar med Nyckelhålet ska placeras i serveringsflödet väl synligt vid de maträtter och tillbehör som uppfyller villkoren för nyckelhålet. Det ska klart och tydligt framgå vilka serveringsalternativ som uppfyller villkoren för nyckelhålet. 6. Vid självservering ska restaurangen ge vägledning till gästen så den tar för sig av de olika delarna enligt tallriksmodellen, se sid 3. En illustrerande skylt eller en upplagd maträtt kan illustrera detta. 7. I generell presentation och information av Nyckelhålet på restaurang ska det tydligt framgå att det ger gästen möjlighet att aktivt göra ett val för hälsosamma maträtter och tillbehör. Märkning, presentation och information får inte vilseleda gästen i att restaurangen i sin helhet är ett bättre val. 8. Logotypen Nyckelhålet på restaurang får uteslutande användas i presentation och information av hela konceptet Nyckelhålet på restaurang, t.ex. får logotypen uteslutande finnas som avsändare på utbildningsmaterial, hemsidor och i nyhetsbrev samt på certifikat och diplom. 9. Logotypen Nyckelhålet på restaurang får aldrig användas för enskilda måltider, maträtter eller tillbehör. För måltider, maträtter och tillbehör används Nyckelhålet. 13
14 Bilaga 6, Kompetens Villkor för kompetens och utbildning Restauranger som använder Nyckelhålet ska uppfylla nedanstående villkor för kompetens och utbildning. Kompetens A. Restaurangens personal ska förstå och ha kunskap om vad Nyckelhålet innebär för måltiderna (maträtt och tillbehör) med mindre salt och socker, bättre fettkvalitet, mera grönsaker och fullkorn samt energi. B. Restaurangens personal ska ha kunskap om hur Nyckelhålet får användas vid märkning och presentation. C. Restaurangens personal ska kunna informera matgästerna i värdet av att välja Nyckelhålsmärkta måltider (maträtt och tillbehör). Restaurangen kan med tydlig information och kunskap hjälpa matgästerna att enklare hitta ett hälsosammare alternativ i sitt val av måltid till frukost eller lunch. D. Minst en person av restaurangens personal ska förstå sambandet mellan villkoren för näringsinnehåll och de villkor som ställs på nyckelhålsmärkta maträtter och tillbehör vad gäller val av råvara, planering, tillagning och servering. E. Minst en person av restaurangens personal ska kunna värdera och justera maträtt och tillbehör så att de uppfyller de villkor för näringsinnehåll som ställs. F. Minst en person av restaurangens personal ska kunna ta fram recept och näringsinnehåll på maträtt och tillbehör med ingående råvarumängder och tillagningsanvisningar och näringsinnehåll från dokumentationen för Nyckelhålet. Recept och näringsinnehåll ska visa att villkoren för maträtt och tillbehör är uppfyllda. Utbildning 1. Minst 80 % av restaurangens personal ska kunna visa med kursintyg att de genomfört och klarat kunskapsprovet efter genomförd grundutbildning, enligt A. B. och C. ovan. Kunskapsprovet kan göras på webben eller skriftligt enligt överenskommelse. Kunskapsinhämtning sker genom inläsning av material som finns på webben. Det kan också erhållas från sekretariatet för Nyckelhålet i Startpaketet i samband med anmälan. Dessutom behövs praktisk träning i kök eller servering under 3 månaders testperiod gärna med inledande coachning på restaurangen. 2. Minst en person från restaurangen, ska kunna dokumentera och uppfylla kompetenskraven i punkterna A, B, C, D, E och F, se ovan. 3. En certifierad restaurang ska vid den årliga kontrollen kunna visa i kök och servering att man följer Villkoren för Nyckelhålet på restaurang samt att eventuella revideringar eller nya versioner av Villkoren implementeras i personalens kunskaper samt i restaurangens rutiner. Generellt gäller 1. Kompetens och utbildning ska inhämtas genom personlig närvaro vid utbildningstillfällena. 2. Kursintyget är personligt och ska lämnas till de personer som genomfört grundutbildning och ledarutbildning med godkänt resultat. 14
15 3. Kursintyget ska specificera utbildningens innehåll och mål, kursens omfattning i tid, utbildningsföretagets namn, datum för kursens genomförande och på vilken plats den har genomförts. 4. Kursintyget är en verifikation på att personen har genomgått godkänd Nyckelhålsutbildning. En kopia på kursintyget ska finnas i dokumentationen för Nyckelhålet på restaurang. 15
16 Bilaga 7, Dokumentation Villkor för dokumentation Följande verifikationer ska finnas vid den årliga kontrollen för att restaurangen ska uppfylla villkoren för att bli certifierad Nyckelhålsrestaurang: 1. Matsedlar/menyer för varje dag sparas för att verifiera vilka måltider, (maträtter och tillbehör), som varit märkta med Nyckelhålet. 2. Varje dags maträtt/maträtter med recept och näringsinnehåll enligt bilaga 4. ska sparas. Detta är restaurangens verifikationer på att maträtter och tillbehör uppfyller villkoren för att vara Nyckelhålsmärkta och ska kunna visas upp vid den årliga kontrollen eller vid stickprovskontroll. För vissa rätter kan grundrecept visas. 3. Egna recept för tillbehör ska sparas för att kunna verifiera att de klarar villkoren för Nyckelhålet. 4. Vid servering av Nyckelhålsmärkta frukostar ska man kunna visa upp frukostmenyer, livsmedlen ska kunna kontrolleras genom leverantörssedlar. 5. Vid servering av Nyckelhålsmärkta frukostar ska egna recept för bröd, müsli- och frukostblandningar sparas för att kunna verifiera att de klarar villkoren för Nyckelhålet. 6. Märkning och presentation av Nyckelhålsmärkta maträtter och tillbehör kontrolleras vid besök. 7. Kursintyget är personligt och en verifikation på godkänd Nyckelhålsutbildning från grundkurs eller ledarutbildning. Kopior på kursintyg ska finnas i dokumentationen för Nyckelhålet på restaurang. 8. Dokumentationen för Nyckelhålet på restaurang kan finnas som verifikation i pärm eller i en Nyckelhålsmapp i datorn eller på ett USB- minne och ska kunna visas upp i samband med det årliga certifieringsbesöket. 16
17 Bilaga 8, Konceptstyrd restaurang Konceptstyrd restaurang Restaurangkedjor som har konceptstyrd verksamhet, d.v.s. där menyer som finns på alla restaurangenheter fastställs centralt. Intern kontroll och uppföljning finns från tillverkning till servering. Restauranger som är konceptstyrda och använder Nyckelhålsmärkningen ska uppfylla följande villkor: 1. Produkt: Företaget ska kunna presentera receptur och näringsinnehåll för den Nyckelhålsmärkta måltiden som styrker att den uppfyller ställda villkor för maträtt och tillbehör. Se bilaga 1 och Märkning och presentation: Det ska alltid finnas synlig och tillgänglig information om Nyckelhålet på restaurangerna, i samband med beställning och servering av nyckelhålsmärkta maträtter och tillbehör. se bilaga 5, punkt 1, 2, 4, 5, 7 och Kompetens på den centrala enheten: De personer som ansvarar för produktutveckling och för produkten från tillverkning till servering för nyckelhålsmärkta maträtter och tillbehör ska kunna verifiera att de har kompetens, se bilaga 6, punkt A, B, C, D, E och F. samt att man alltid är uppdaterad i villkoren för Nyckelhålet på restaurang. 4. Utbildning, centralt: Företaget ska kunna visa upp ett utbildningsprogram som bekräftar att personalen har den kompetens om nyckelhålet som ställs i villkoren för utbildning, se bilaga 6, punkt A, B, C samt att den genomförs enligt de generella villkoren i bilaga 6, punkt 1, 2,3 och Kompetens på varje enhet: Minst en person med ledaransvar på varje konceptstyrd restaurangenhet ska kunna redogöra för Nyckelhålsmärkets principer. Det innebär att - kunna redogöra för och kunna förmedla varför restaurangen erbjuder Nyckelhålsmärkta maträtter och tillbehör. - kunna redogöra för och förmedla hur måltiden är komponerad och vad som skiljer den från det övriga sortimentet. personens kompetens ska kunna dokumenteras med en verifikation som ett betyg eller ett kursintyg från en utbildning vars innehåll är godkänt av Sekretariatet Nyckelhålet på restaurang. 6. Övriga medarbetare på restaurangenheterna ska kunna verifiera att de uppfyller kompetensvillkoren i bilaga 6, punkt A, B och C. 7. Kompetensvillkoren kontrolleras i samband med det årliga besöket i form av frågor till några slumpvis utvalda personer i personalgruppen. 8. Märkning och presentation av Nyckelhålsmärkta maträtter och tillbehör kontrolleras vid besök. 9. Dokumentation: Varje restaurangenhet ska kunna visa verifikation som styrker näringsinnehållet i de Nyckelhålsmärkta maträtterna och tillbehören. 10. En kopia på det personliga kursintyget från utbildningen ska finnas i dokumentationen för Nyckelhålet på restaurang. Kursintyget är en verifikation på att personen har genomgått godkänd Nyckelhålsutbildning. 17
18 Bilaga 9, Produktionskök Villkor för produktionskök Produktionskök/ centralkök, är ett fristående kök som producerar och levererar mat till serveringskök eller försäljningsställen där kök för egen produktion saknas. Maten levereras till aktuellt serveringskök eller försäljningsställe i färdiga matlådor för en portion, eller i GN (Gastro Norm) bleck och kantiner för portionering på plats av restaurangpersonal eller av gästen själv. Ett produktionskök producerar mat som levereras och säljs till ett serveringsställe. 1. I ett produktionskök gäller de i Bilaga 1 och 2 fastställda villkoren för maträtt och tillbehör. 2. I ett produktionskök gäller de villkor för märkning och presentation som finns i bilaga 5 punkterna 1 4. I produktionsköket ställs dessutom följande villkor, det ska tydligt framgå vilka maträtter och tillbehör som vid leverans uppfyller villkoren. Dessa ska förses med nyckelhålsmärket. Det gäller all paketering både den mat som är portionsförpackad och den mat som skickas i GN- bleck eller i kantiner eller i annan förpackning. 3. Vid leverans av icke portionerad maträtt ska en portioneringsanvisning med mängder följa den nyckelhålsmärkta maträtten. 4. Om leverans av tillbehör sker, ska det tydligt framgå till försäljningsstället eller serveringsstället vilka tillbehör som uppfyller villkoren, de ska märkas med nyckelhålet. 5. De kompetens- och utbildningsvillkor som ska uppfyllas återfinns i Bilaga Försäljningsställets eller serveringsställets personal bör uppfylla kompetens- och utbildningsvillkoren i Bilaga 6, punkt A, B och C samt kunna verifiera kunskapen med kursintyg. Sammanställt av Ellinor Moberg och Cecilia Corin, Hushållningssällskapet 18
Livsmedelsverkets författningssamling
sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128 ) Utkom från trycket 30 januari 2015 Omtryck beslutade den
Läs merNyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov
Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!
Läs merLIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)
Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
sverkets författningssamling Utkast ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H ) Utkom från trycket den Omtryck beslutade den. Med stöd
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merBilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium
Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Kostpolicy 2 Bilagor till kostpolicy 2 Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 2 1. Livsmedelsval/Miljö
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; beslutade den 26 januari 2015. LIVSFS 2015:1
Läs merKOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 17 juni 2009 Omtryck beslutade den
Läs merDet är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1
Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merPlanering av måltiderna
Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merProteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.
Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra
Läs merVälj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!
Välj din stil Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Ett halvt kilo om dagen Ditt val Vegetabilier d.v.s. frukt, bär och grönsaker har en positiv helhetsverkan. De upprätthåller
Läs merRiktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan
Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun 2016-XX-XX
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merFörslag till framtidens nyckelhålsmärkning i storhushåll
Rapport 18 2006 Förslag till framtidens nyckelhålsmärkning i storhushåll certifieringssystem och nya kriterier av Ulf Bohman och Anita Laser Reuterswärd NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning...5
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merFörslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2005:9) om användning med viss symbol (Nyckelhålet) Dnr 3198/2013
Stockholm 2014-03-26 Remissyttrande Livsmedelsverket Regelutvecklingsavdelningen Box 622 751 26 Uppsala livsmedelsverket@slv.se Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2005:9) om användning
Läs merKostverksamheten 2014-2016
BSN/83/2013 Riktlinjer för Kostverksamheten 2014-2016 Barn- och skolnämnden 2013-12-12, 96 Riktlinjer för kostverksamheten Barn- och skolnämndens övergripande riktlinjer för kostverksamheten i pedagogisk
Läs merHållbart redan från början grönare bra även för barnen?
Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och
Läs merNyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan
Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig
Läs merHälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.
Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema
Läs merÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med
Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 sverkets föreskrifter om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 1 juni 2005 beslutade den 23 maj 2005. Med stöd av 25 och 55 livsmedelsförordningen
Läs merHälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?
Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merKostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER
KOSTPOLICY RIKTLINJER INLEDNING Syfte med riktlinjerna Riktlinjerna är ett komplement till Kostpolicyn och syftar till att säkerställa en hög och jämn nivå i hela Kost skolas verksamhet. Vidare är syftet
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016
ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 1-23 2016 Bra mat i förskolan
Läs merResultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende
Bilaga 2 till Gränslös rapport: Kommunal mat något man gärna sätter tänderna i?! Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende Enkätsvar och svarsfrekvens Förskola Antal som Antal som
Läs merÄta för att prestera!
Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merTill dig med Måltidsservice
Till dig med Måltidsservice Vård och omsorg Malmö stad Vad är Måltidsservice? Kommunstyrelsen har beslutat att alla Malmös stadsdelar ska erbjuda Måltidservice för att du ska få större möjlighet att välja
Läs merAnvisningar för ifyllande av matdagbok
Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur
Läs merKort sammanfattning av varor och tjänster som ska tillhandahållas av Sodexo.
1 (5) Kort sammanfattning av varor och tjänster som ska tillhandahållas av Sodexo. Lunch Dagens lunchalternativ per vecka ska minst bestå av: Två dagens varmrätt varav en nyckelhålsmärkt; kötträtt alla
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merINSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING
INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merPå grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att
Läs merGör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.
Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merDialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.
Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merVegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.
Vegetarisk kost Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegankost innehåller bara vegetabiliska livsmedel. Laktovegetarisk kost
Läs merREGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2007-12-10 120 Ansvarig: Samhällsbyggnadschef Revideras: Vid behov Följas upp: REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA
Läs merHälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merKontrollprojekt om nyckelhålsmärkning 2007
Rapport 26 2007 Kontrollprojekt om nyckelhålsmärkning 2007 av Lena Janson, Anita Laser Reuterswärd och Ingrid Lindeberg LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion: Livsmedelsverket,
Läs merSå beräknas kontrolltiden för livsmedelsverksamheter
Så beräknas kontrolltiden för sverksamheter Alla sverksamheter placeras i riskklasser utifrån ett system framtaget av Livsmedelsverket. Nedan beskrivna metod gäller från och med 2012. Klassningen består
Läs merEn riktig må bra-kasse!
En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs merÖvergripande rapport Maten och måltider inom VOF Äldreboenden samt daglig och dagverksamhet
Övergripande rapport Maten och måltider inom VOF Äldreboenden samt daglig och dagverksamhet 2013-10-24 Carina Holmberg Serviceförvaltningen Om enkäten Skalan Mycket nöjd = 5 Ganska nöjd = 4 Varken eller
Läs merinom vård och omsorg Mat för äldre Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner
Nr 15 februari 2007 Författare:Katrin Östman Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner Sedan några år tillbaka publicerar Socialstyrelsen årligen en rapport som beskriver tillståndet och utvecklingen inom vård
Läs merKostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68
Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...
Läs merLÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET
LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri
Läs merInformation om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Bygg- och miljöfövaltningen BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Bygg- och miljöförvaltningen Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll Foto: Herman Claesson Offentlig kontroll
Läs merSamtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas
Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki
Läs merChorizo. med rostad paprikapasta. Vecka 14
Chorizo med rostad paprikapasta A Chorizo med rostad paprikapasta En enkel men tilltalande pastarätt med mycket smak från kryddig chorizokorv, grillad paprika, lök, oliver, pumpakärnor och basilika. Chorizo
Läs merInspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil
Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil Foto: Johann Selles Vikten av bra matvanor för hälsan och miljön Maten har stor betydelse för vårt klimat. Såväl produktion, hantering och transport
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun
Läs merKontrollprojekt Material i kontakt med livsmedel café. Miljökontoret 2015 Lina Lundberg. Linköpings kommun linkoping.se
Kontrollprojekt Material i kontakt med livsmedel café Miljökontoret 2015 Lina Lundberg Linköpings kommun linkoping.se Bakgrund... 2 Syfte och mål... 2 Metod och genomförande... 3 Ställningstagande... 3
Läs merNär maten är behandlingen
När maten är behandlingen Råd till föräldrar och anhöriga till barn med celiaki GLUTENFRITT Innehåll att börja leva glutenfritt.... 4 att tänka på hemma... 6 Att Laga barnens favoritmat glutenfri...7 Att
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merProjektrapport Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior År 2015
Projektrapport Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior År 2015 Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior, år 2015 Bakgrund Begreppet redlighet innebär att märkning och presentation av livsmedel
Läs merFörskolan vecka 1-2. V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt V. 1 4/1-8/1. Egen matsedel. *Korv stroganoff med bulgur
Förskolan vecka 1-2 V. 1 4/1-8/1 V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt *Korv stroganoff med bulgur Trettondedag jul Fiskbullar i sås med kokt potatis **Kyckling i het curry med couscous
Läs merMatens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merMåltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun
Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet
Läs merHÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Läs merKOSTPOLICY MED ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER
KALMAR KOSTPOLICY MED ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER för förskolor, familjedaghem, fritidshem och skolor inom barn- och ungdomsförvaltningen samt Södermöre kommundelsförvaltning i Kalmar kommun Fastställd
Läs merVårlökskorv med stuvad grönkål. vecka 50
Vårlökskorv med stuvad grönkål vecka 50 familj Vårlökskorv med stuvad grönkål cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi 2997 kj/ 719 kcal. Protein 21,5 g. Fett 46,1 g. Kolhydrater 51,3 g. Ingredienser:
Läs merMATSEDEL V. 4. Onsdag Husman 1 Lasagne al Forno Husman 2 Ungersk gulasch serveras m. Ris Vegetarisk Majs & Morotsbiffar serveras m.
MATSEDEL V. 4 Måndag Husman 1 Korvstroganoff serveras m. ris Husman 2 Fiskgratäng m. Broccoli, Blomkål & kokt Potatis Vegetarisk Quornstroganoff serveras m. Ris Soppa Potatis & Purjolökssoppa Tisdag Husman
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 14 Vegetariska koster Laktovegetarisk kost 139 Vegankost 141 Nutritionspärm kap 14 139 LAKTOVEGETARISK KOST, LV Kosten är avsedd för laktovegetarianer. I kosten uteslutes
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merINFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING
INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merBra att ha hemma v.52 Veckans meny:
Ingredienser v.5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram bjärekyckling Ca 600-800 gram torskfilé Recept Potatis/ris/pasta mm 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök rödlök citron vitlök tomater
Läs merFörslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM
Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Det är samma kostrekommendationer till ett barn med diabetes som till andra, men de måste ta insulin till allt de äter! Mål med kostbehandling Individualisering
Läs merFyller kosttillskott någon funktion?
Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror!
dagar Ingredienser v 8 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Ca 700 gram fläskkarré Potatis/ris/pasta kg potatis, Hej! Vi har en härlig sommarvecka framför oss med flera inspirerande och
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merTOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett
Läs merRegional rapport. Fokus Matglädje. Tierps kommun 2012
Regional rapport Fokus Matglädje Tierps kommun 2012 Fotograf: Bengtsson Regional projektledare Ellinor Moberg, matkonsult Hushållningssällskapet, Uppsala 1 Innehållsförteckning Sidan Sammanfattning...3
Läs merElevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merTomatsoppa med kräfttoast. vecka 44
Tomatsoppa med kräfttoast vecka 44 familj Tomatsoppa med kräfttoast cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2677 kj/ 631 kcal. Protein 23,1 g. Fett 31,1 g. Kolhydrater 60,3 g. Ingredienser: Tomatsoppa
Läs merMatglädje. för både elever och seniorer
Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs mer