Branschstöd för näringspåståenden och hälsopåståenden

Transkript

1 Livsmedelsföretagens (Li:s) och Svensk Dagligvaruhandels Branschstöd för näringspåståenden och hälsopåståenden november 2010 hälsopåståenden.se

2 BAKGRUND Som ett uttryck för livsmedelsbranschens vilja att verka för ansvarsfull märkning och marknadsföring infördes 1990 ett egenåtgärdsprogram: Hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel. Livsmedelsbranschens regler (egenåtgärdsprogram). Grundläggande för det svenska egenåtgärdsprogrammet var ursprungligen ett antal allmänna (generiska) påståenden om minskad sjukdomsrisk, baserade på samma vetenskapliga grund som näringsrekommendationerna. Senare kom programmet att omfatta även näringsfysiologiska påståenden och produktspeci ka fysiologiska påståenden (PFP), samt krav på näringsmässig sammansättning, s k näringspro ler. En bevakningsfunktion, Bedömningsnämnden för kost-hälsainformation (BKH) upprätthölls under tiden BKH ersattes under 2008 av Livsmedelsbranschens granskningman (LGM). Alltsedan införandet har SNF ansvarat för rådgivning och samordning av egenåtgärdsprogrammets verksamhet. Den 1 juli 2007 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel i kraft. Med förordningens införande upphörde de regler som omfattades av egenåtgärdsprogrammet att gälla. Behovet av rådgivning och information till livsmedelsbranschens aktörer kan däremot antas vara fortsatt stort, liksom behov av en marknadsbevakning och ärendebedömning som kompletterar myndigheternas kontroll. Livsmedelsföretagen (Li) och Svensk Dagligvaruhandel har därför beslutat att upprätthålla ett branschstöd som omfattar rådgivning (A), information (B) och marknadsbevakning och ärendebedömning (C). Branschstödet kommer att utvärderas och revideras vid behov. Läs mer om egenåtgärdsprogrammet Asp N-G, Bryngelsson S. Health claims in the labelling and marketing of food products: the Swedish food sector s Code of Practice in a European perspective. Scand J Food Nutr 2007; 51: Artikeln kan laddas ner från (se under Historik ) 2

3 Livsmedelsföretagens (Li:s) och Svensk Dagligvaruhandels branschstöd för närings- och hälsopåståenden SYFTE Syftet med branschstödet är att stödja och underlätta för livsmedelsbranschens aktörer att använda närings- och hälsopåståenden enligt förordningens regler 1 och att göra det på ett ansvarsfullt, tydligt och balanserat sätt. Branschstödet verkar för att upprätthålla ett högt förtroende hos konsumenten för livsmedel och livsmedelsbranschen, skapa jämlika konkurrensförhållanden mellan företagen, underlätta för företagen att kommunicera samband mellan kost och hälsa, och därmed bidra till att ge konsumenten en god insikt om dessa samband, stimulera utveckling och saluförande av livsmedel som bidrar till en god folkhälsa, och underlätta för konsumenten att välja hälsosamma livsmedel. AKTÖRER Branschstödets huvudmän är Livsmedelsföretagen (Li) och Svensk Dagligvaruhandel. Huvudmännen tillför gemensamt ekonomiska medel för att upprätthålla branschstödet. Ansvaret för att utforma och utvärdera verksamheten ligger hos branschstödets styrgrupp, med representanter från de två huvudmännen (se Övergripande frågor förankras i huvudmännens styrelser. SNF Swedish Nutrition Foundation har av huvudmännen tilldelats ansvaret för samordning av branschstödet samt rådgivning. Ansvaret för marknadsbevakning och ärendebedömning har tilldelats Livsmedelsbranschens granskningsman (LGM). Informationsutbyte sker mellan branschstödets aktörer och berörda myndigheter, främst Livsmedelsverket. Det är huvudmännens ansvar att företräda sina medlemmars intressen i frågor kring förordning (EG) 1924/2006. SNF bistår huvudmännen som sakkunnig i nutritionsfrågor. OMFATTNING Branschstödet omfattar följande delar: A. Rådgivning SNF Swedish Nutrition Foundation B. Information utbildningsverksamhet, hemsida ( och handbok C. Marknadsbevakning och ärendebedömning Livsmedelsbranschens granskningsman (LGM) Branschstödets verksamhet hanterar frågeställningar relaterade till närings- och hälsopåståenden om vanliga livsmedel (ej kosttillskott) som används i kommersiellt syfte, t ex i förpackningstexter, annonser, broschyrer och hemsidor samt inslag i lm- och TV-reklam. 1 Förordning (EG) nr1924/2006. Med näringspåstående avses varje påstående som anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda gynnsamma näringsmässiga egenskaper på grund av den energi (det kalorivärde) det ger, ger i minskad eller ökad grad, eller inte ger, och/eller de näringsämnen eller andra ämnen det innehåller, innehåller i mindre eller större omfattning, eller inte inne håller. Med hälsopåstående avses varje påstående om som anger, låter förstå eller antyder att det nns ett samband mellan en kategori av ett livsmedel, ett livsmedel eller en av dess beståndsdelar och hälsa. 3

4 A. RÅDGIVNING Sakkunnig i nutritionsfrågor vid SNF står till förfogande för rådgivning (Bilaga 1). Rådgivningen kan avse närings- och hälsopåståendens vetenskapliga saklighet, konsumentrelevans, villkor (conditions of use), och ordalydelse. Rådgivningen sker på livsmedelsföretagets initiativ och är inte bindande. Användningen av hälsopåståenden sker alltid på företagets eget ansvar. B. INFORMATION B.1. Utbildningsverksamhet Inom ramen för branschstödet arrangeras regelbundet seminarier och kurser för livsmedelsbranschens aktörer avseende användningen av närings- och hälsopåståenden, och sambanden mellan kost och hälsa. B.2. Hemsida Information om branschstödets verksamhet nns tillgänglig på hemsidan (ersätter B.3. Handbok om närings- och hälsopåståenden I handboken sammanfattas relevant lagstiftning och Livsmedelsverkets vägledning, kompletterat med branschstödets förtydliganden. Arbetet med att ta fram en handbok påbörjas under I avvaktan på handboken uppmanas livsmedelsbranschens aktörer att beakta de allmänna riktlinjer och rekommendationer som framgår av Bilaga 2. C. MARKNADSBEVAKNING OCH ÄRENDEBEDÖMNING Livsmedelsbranschens granskningsman (LGM) infördes den 1 januari LGM har till uppgift att fortlöpande övervaka marknaden och att vidta ärendebedömning, i syfte att säkerställa att de hälsopåståenden som används är förenliga med förordningens regler. LGM kan ta upp ärenden för bedömning antingen på eget initiativ eller efter anmälan. En anmälan kan göras av alla och envar, dvs både av juridisk och privat person. I de fall LGM anser att en aktör inte följer gällande regler framförs en uppmaning till aktören om att ändra märkningen/marknadsföringen. Om ingen ändring sker avger LGM en rekommendation om ändring, som är offentlig. LGM har också möjlighet att uppmärksamma berörda myndigheter om otillbörlig användning av hälsopåståenden. Stadgar för LGM nns på hemsidan och kan även erhållas från huvudmännen. UNDERSKRIFTER 4

5 BILAGA 1. Rådgivningens omfattning Rådgivningen från SNF Swedish Nutrition Foundation omfattar följande områden: Vetenskaplig saklighet Rådgivning om vetenskaplig saklighet kan underlätta och vara stödjande för företag som t ex önskar - använda sig av hälsopåståenden enligt förordningens artikel 13.1 ( funktionspåståenden baserade på allmänt vedertagen dokumentation) under eget ansvar, i tidsperioden fram till beslut fattats om ett godkännande/ icke-god kännande. - göra en ansökan enligt förordningens artikel 13.5 ( funktionspåståenden baserade på ny och/eller skyddad dokumentation) eller 14 (påståenden om barns utveckling eller om minskad risk för sjukdom). Vid behov och om företaget så önskar kan utlåtande från SNF:s forskningsnämnd 2 efterfrågas som komplement till kansliets rådgivning. Sådan förhandsgranskning är endast rådgivande. Ett hälsopåstående är formellt tillåtet först då det nns upptaget som godkänt påstående i gemenskapsregistret 3. Den vetenskapliga granskning som ligger till grund för beslut inom förordningen görs av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa. Ansökan om att få ett hälsopåstående godkänt enligt förordningen framförs till EUkommissionen via någon nationell behörig myndighet. Behörig myndighet i Sverige är Livsmedelsverket. Konsumentrelevans Rådgivning om konsumentrelevans kan underlätta och vara stödjande för företag i syfte att undvika användning av närings- och hälsopåståenden som riskerar att uppfattas som vilseledande (se allmänna riktlinjer och rekommendationer i Bilaga 2). Frågan om konsumentrelevans kan inte avgöras strikt vetenskapligt, utan kräver även vissa pragmatiska ställningstaganden. Efter hand som hälsopåståenden godkänns enligt förordningen kommer råd i frågan om påståendenas konsumentrelevans ur ett svenskt perspektiv att utformas som en del av handboken. Villkor (conditions of use) Rådgivning om villkor ( conditions of use ) kan underlätta och vara stödjande för företag i syfte att säkerställa att den aktuella produkten uppfyller de villkor som föreskrivs av förordningen. Ordalydelse/konsumentförståelse Rådgivning om ordalydelsen kan underlätta och vara stödjande för företag i syfte att säkerställa att påståendets utformning kan bedömas ha samma innebörd som den ordalydelse som föreskrivs av förordningen. Frågor relaterade till konsumentförståelse beaktas så långt möjligt, men ligger inte inom SNF:s expertområde. Rådgivning avseende ordalydelse utgår alltid från företagets förslag. 2 Ledamöterna i SNF:s forskningsnämnd ska vara aktivt verksamma inom akademisk forskning. Forskningsnämnden handlägger vetenskapliga frågor av betydelse för SNF:s verksamhet

6 BILAGA 2. Allmänna riktlinjer och rekommendationer (i avvaktan på handboken) Närings- och hälsopåståenden ska vara förenliga med förordning (EG) nr 1924/2006. I förordningens beaktandesatser framhålls - att närings- och hälsopåståenden kan påverka kostvanor och näringsintag, - att enskilda produkter bör ses i relation till kosten som helhet, - att närings- och hälsopåståenden inte bör göras om de är oförenliga med allmänt vedertagna närings- och hälsoprinciper, och - att hälsopåståenden skall vara meningsfulla för konsumentens val av en hälsosam kost. Dessa punkter bör beaktas så att livsmedel som märks och marknadsförs med näringsoch hälsopåståenden bidrar till en näringsriktig kost och främjar de of ciella närings- och kostrekommendationerna. Enligt förordningens artikel 4 ska så kallade näringspro ler fastställas. I förordningens 11:e beaktandesats framgår att näringspro lerna syftar till att undvika en situation där näringspåståenden eller hälsopåståenden döljer en livsmedelsprodukts samlade näringsegenskaper, vilket kan vilseleda konsumenter som försöker göra ett sunt val i fråga om en balanserad kost. I avvaktan på att näringspro lerna ska fastställas kan nyckelhålskriterierna (LIVSFS 2005:9) vara en hjälp att uppnå detta syfte. Om livsmedel som ej omfattas av nyckelhålets föreskrifter är lämpliga att märkas och marknadsföras med närings- och hälsopåståenden bör avgöras från fall till fall, med beaktande av det ovan nämna syftet. Enligt förordningens artikel 3 får närings- och hälsopåståenden inte vara vilseledande. I förordningens 3:e beaktandesats framhålls också det generella förbudet mot användning av information som skulle kunna vilseleda konsumenten, enligt direktiv 2000/13/EG. Exempel på påståenden som skulle kunna uppfattas som vilseledande kan vara sådana som avser ett näringsämne eller andra substanser som den aktuella målgruppen redan har ett tillfredsställande intag av, i förhållande till den aktuella effekten som påståendet avser. Det kan därför vara lämpligt att i första hand prioritera närings- och hälsopåståenden som bidrar till att avhjälpa ett känt bristfälligt intag. Sådana påståenden kan hjälpa konsumenten att göra val som bidrar till en balanserad kost och på så vis bidra till en för bättrad folkhälsa, liksom till ett fortsatt högt konsumentförtroende för livsmedel och livsmedelsbranschens aktörer. 6

7 RÅDGIVNING SNF Swedish Nutrition Foundation Forskningsbyn Ideon, Lund Besöksadress: Scheelevägen 17, hus Beta Kontaktperson: Susanne Bryngelsson MARKNADSBEVAKNING OCH ÄRENDEBEDÖMNING Livsmedelsbranschens granskningsman (LGM) Anders Sjödin Fyrvägen 8, Falsterbo HUVUDMÄN Livsmedelsföretagen (Li) Box 55680, Stockholm Besöksadress: Storgatan (växel) Kontaktperson: Elisabet Rytter Svensk Dagligvaruhandel Regeringsgatan 60, Stockholm (växel) Kontaktperson: Thomas Svaton 7

8 Mer information om närings- och hälsopåståenden: Branschstödets hemsida (ersätter SNF Swedish Nutrition Foundation Livsmedelsverket (se under Livsmedelsföretag ) European Food Safety Authority (sökterm nutrition and health claims ) EU-kommissionen