LÄRARHANDLEDNING WORLD S CHILDREN S PRIZE- PROGRAMMET 2019!

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING WORLD S CHILDREN S PRIZE- PROGRAMMET 2019!

2 INTRODUKTION UTBILDNING FÖR EN BÄTTRE VÄRLD World s Children s Prize-programmet (WCP) är världens största årliga utbildningssatsning som stärker barn till att som förändrare (changemaker) stå upp för medmänsklighet, allas lika värde, barnets rättigheter, demokrati och hållbar utveckling. Sedan starten år 2000 har 42 miljoner barn deltagit, av dem i Sverige. Autentiska berättelser från hela världen är nyckeln till elevers intresse och entusiasm för WCP-programmet. Möten med modiga barnrättshjältar, utsatta barn och stärkta (empowered) barn som står upp för barnets rättigheter skapar upplevelser som levandegör svåra frågor och gör dem begripliga. Det bygger empati, engagemang och en känsla av global gemenskap. Många av barnen som deltar blir WCP-barnrättsambassadörer som i sin tur utbildar andra barn, men även vuxna, särskilt om flickors lika rättigheter. I den här handledningen beskrivs WCP-programmets olika delar och ger exempel på möjliga lektionsupplägg och aktiviteter, bland annat med inspiration från kooperativt lärande. Som lärare har du en nyckelroll i elevernas ökade kunskap och engagemang kring: Alla människors lika värde Barnkonventionen FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Hur demokrati fungerar och ständigt måste försvaras FN:s a mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 Hur alla kan bidra till att motverka fattigdom, orättvisor och miljöhot LOKALT OCH GLOBALT Barnkonventionen gäller alla barn, överallt. Därför inleds WCP-programmet med att eleverna undersöker och diskuterar sin egen vardag och situationen för barnets rättigheter i Sverige, innan de går vidare till barns situation i andra delar av världen. Genom mötet med WCP-barnrättsambassadörer som kämpar för barns rättigheter och särskilt flickors lika rättigheter, får de kunskap om barns livsvillkor men också inspiration till eget engagemang. Eleverna möter tre barnrättshjältar och lär sig om dessas fantastiska och nyskapande arbete för barn. Deras idéer och arbete inspirerar och engagerar. När alla elever har tillräcklig kunskap om rättigheter och demokrati, och om de tre barnrättshjältarna, arrangerar eleverna en egen valdag i skolan och röstar i världsomröstningen Vote. EN MEDMÄNSKLIG VÄRLD Programmet ger eleverna träning i att samtala och uttrycka egna tankar och åsikter. De kan göra sina röster hörda och påverka där de bor, i Sverige och i världen, nu och i framtiden. Tillsammans med miljoner andra som deltar, de flesta av dem utsatta barn i fattiga länder, är de med och bygger en mer medmänsklig värld där alla behandlas lika, där barnets rättigheter respekteras och där människor och miljö mår bra. GLOBALA MÅLEN WCP-programmet stärker skolans möjligheter att lära om och levandegöra FN:s globala mål för hållbar utveckling. Genom No Litter Generation, som genomförs tillsammans med Håll Sverige Rent, engageras barn för miljön, klimatet och en skräpfri värld. (se s. 30). Jorden Runt-loppet för en bättre värld är en särskild satsning på de globala målen 5 (för jämställdhet), 10 (för jämlikhet) och 16 (för rättvisa och fredliga samhällen). Jorden Runtloppet för en bättre värld löper som en röd tråd genom hela WCP-programmet där eleverna rör sig framåt både i tanken och fysiskt. Varje del, från arbetet med barnets rättigheter och barnrättshjältar, till flickors och pojkars gemensamma kamp för jämställdhet, bidrar till framåtrörelsen. Den 1 april 2019 bildar sedan barn i Sverige och jorden runt en mänsklig kedja som omfamnar jordklotet och går/springer tre kilometer. Jorden Runt-loppet är ett samarbete med Sverige Olympiska Kommitté, SOK och därför kan er skola få besök av en svensk olympier (se s. 7). ÅLDERSGRÄNS WCP är till för barn från året de fyller 10 till och med året de fyller 18. Du anpassar programmet till dina elevers ålder och mognad. Den nedre åldersgränsen beror på att eleverna, för att kunna rösta i Vote, måste lära sig om barnrättshjältarnas arbete för barn som ofta har utsatts för mycket svåra kränkningar. Det kan vara skrämmande för yngre barn. Även äldre elever kan bli omskakade och behöva vuxnas stöd i att bearbeta detta. Informera gärna föräldrarna om vad ni arbetar med och hur det kan påverka deras barn. 2

3 INNEHÅLL Lär & upplev genom berättelser WCP i alla ämnen...6 Jorden Runt-loppet för en bättre värld... 7 Barnets rättigheter i världen s. 11 WCP-programmet steg-för steg...8 Steg 1: Barnets rättigheter i Sverige...9 Steg 2: You Me Equal Rights Steg 3: Barnets rättigheter i världen Steg 4: a målen för hållbar utveckling...12 Steg 5: Barnrättshjältar & förändrare Steg 6: Demokrati & valrörelse Steg 7: Världsomröstningen Vote Steg 8: Jorden Runt-loppet för en bättre värld manifestation 1 april...24 Steg 9: No Litter Day...25 Information till skolan VIKTIGA DATUM World s Children s Prize-programmet pågår 1 november maj april 2019 måste er skolas röstresultat senast rapporteras. Jorden Runt-loppet för en bättre värld s. 7 1 april 2019 arrangeras Jorden Runt-lopp för en bättre värld i skolor i hela världen. 16 maj firas No Litter Day. Eleverna engagerar sig för globala frågor. De känner sig oerhört stolta över att kunna bidra till en bättre värld och det ger ringar på vattnet när de tar med frågorna hem till sina familjer och diskuterar där. CATHARINA SKOOG, FRISKOLAN METIS, SKARA Det ger eleverna en vidgad syn på hur det kan vara att växa upp i andra delar av världen. Detta leder till eftertanke även när det gäller den egna tillvaron. Det skapar en känsla av att det är viktigt att ta ställning, att försöka påverka och att det är viktigt att göra sin röst hörd när man har chansen. Att stå upp för dem som inte har en egen röst. JOHAN NILSSON, SLÄTTÄNGSSKOLAN, KRISTIANSTAD Ett internationellt, ändå näraliggande perspektiv. Viktiga frågor att diskutera som väl stämmer överens med läroplanens intentioner. Demokratiperspektivet. Mänskliga rättigheter. De får undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och träna på att beskriva och utveckla komplexa samband med välutvecklade resonemang. RAGNHILD LUNDBERG-BURVALL, STALLARHOLMSSKOLAN, STALLARHOLMEN 3

4 INTRODUKTION LÄR OCH UPPLEV GENOM BERÄTTELSER Autentiska livshistorier och elevernas eget berättande och egna reflektioner är kärnan i WCP-programmet. Det är viktigt att få tid och utrymme att sjunka in i berättelserna, leva sig in i och identifiera sig med andra barn från andra miljöer och samhällen. I årets program finns bland annat historien om Sagar i Indien som är med i en killklubb och kämpar emot diskriminering och barnäktenskap i sin by. Om Poulette från Haiti som hamnade i fängelse som åttaåring, och om Greta i Sverige som skolstrejkade för klimatet. Berättelserna i Globen kompletteras med film och annat digitalt berättande på nätet. LÄS, LYSSNA, SAMTALA Eleverna läser, lyssnar och samtalar kring berättelserna och det är du som lärare som avgör hur dina elever bäst kan tillgodogöra sig materialet. Läromedlet Globen (alla texter finns även på nätet) innehåller både kortare och längre texter, från lättlästa till mer avancerade. Planera vad eleverna ska läsa tyst och vilka ni läser högt tillsammans. En del texter kan eleverna läsa för varandra i par eller grupper. Här finns många möjligheter till att arbeta med förståelse för olika texttyper, som återberättande, beskrivande, förklarande och argumenterande texter. Om du har yngre elever och tycker materialet är för komplext/ tungt för dem, kan du själv återberätta innehållet snarare än att använda texten ordagrant. De längre reportagen och mer komplexa avsnitten om barnrättshjältarna passar bra att läsa högt tillsammans. Då kan ni att stanna upp, förklara och elever får tid för reflektion och förståelse. Men i Globen finns också lättlästa personporträtt av barn, bildberättelser och inslag av texter om lekar, idrott och traditioner. Lyft efter avslutat arbete klassens samlade kunskap om hur barn, unga och vuxna jorden runt kämpar för barnets rättigheter. Syftet är att eleverna ska få kunskap om och engagemang för hur vi alla som förändrare kan bidra till en bättre värld. UPPFYLLER MÅLEN I KURSPLANEN Genom undervisningen i svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang LGR 11. Lärare vittnar om att deras elever fängslas av berättelserna i Globen. Eleverna älskar tyst läsning i Globen. Dock är det viktigt med diskussioner kring innehållet. Många vill låna med sig tidningar hem för att läsa för sina föräldrar. ANNICA EWETZ, ÅLSTENSSKOLAN, BROMMA Alla texter i Globen finns även på nätet, kompletterade med film. 4

5 ÖVNINGAR Vad betyder det? En övning med kamratsupport som ger eleverna möjlighet att hjälpas åt med textförståelse. 1. Ge eleverna en faktatext eller en av texterna om varför barnrättshjältarna har blivit nominerade. Eleverna arbetar två och två och turas om. En i paret läser en mening eller ett stycke. Den andre frågar Vad betyder det?. Eleven som läst förklarar med egna ord. Partnern hjälper till endast om läsaren ber om det. 2. Eleverna byter roller. De fortsätter på samma sätt tills allt är genomläst. 3. Uppföljning: Låt deltagarna vända sig mot en ny kamrat och berätta om vad de lärt sig av texten. (Eller följ upp på något annat sätt som du tycker fungerar bra). Berätta och lyssna Alla elever får möjlighet att tänka och formulera sig runt en text med stöd av en kompis för att sedan återberätta texten muntligt i en ny grupp. Gör till exempel så här: 1. Återberätta innehållet i en av berättelserna i Globen för eleverna, med egna ord. Förklara att texten beskriver ett eller flera problem som får en lösning. Tala även om att en del texter kan berätta något om ett lands historia eller kultur, vad barn tycker om, deras drömmar och intressen. Att alla berättelser har en kärna och ett budskap. Be eleverna fundera på vad de tror att detta är i den som du just har läst. 2. Dela upp eleverna i par som får välja, eller bli tilldelade, en text i Globen. 3. Elevparen läser först tyst eller högt för varandra. Sedan pratar de med varandra om vilka händelser som är viktigaste och vilket budskap berättelsen har. 4. Eleverna turas om att träna på att återberätta sin text med egna ord för sin kompis. 5. Paren splittras och bildar nya grupper med fyra elever i varje. Där berättar de sina historier för varandra. 6. Samla klassen och låt eleverna berätta för varandra vad de kommit fram till. 5

6 WCP I UNDERVISNINGEN WCP I MÅNGA ÄMNEN Varje år använder mellan lärare runtom i världen WCP-programmet utifrån egna förutsättningar och behov, i moderna klassrum och enkla byskolor. I Sverige är det ett sätt att uppfylla läroplanens krav, både vad gäller grundläggande värden och kursplanernas mål. Det lämpar sig väl för ett ämnesövergripande upplägg men kan också integreras i enskilda ämnen. Svenska & språk WCP-programmet ger många ingångar till eget berättande i olika former. Eleverna skriver faktatexter, reportage, dagboksanteckningar, loggböcker och inlägg i sociala medier. Här finns många möjligheter till muntligt berättande. Eleverna kan skapa filmer, blogga, tillverka affischer och tecknade serier. De kan spela upp sketcher och rollspel som bygger på Globens berättelser. SO Studera geografi, natur, historia, kultur och samhällsskick i de länder där barnrättshjältar och barnrättsambassadörer verkar. Ta även upp positiva sidor av de områden och kulturer ni studerar, för att ge en balanserad och respektfylld bild av landet och människorna. Matematik Använd verkligheten bakom statistik för att fånga elevernas upp märksamhet när ni arbetar med mätningar, procent, rimlighetsövningar, skattningar, tabeller och diagram. Det hjälper dem att förstå matematikens roll i verkliga livet. Siffror som rör hur Sverige och världen i stort lever upp till barnkonventionen, och vad som görs för att nå de globala målen för hållbar utveckling, finns bland annat i faktabladet Hur mår Sveriges barn och på sidorna i Globen. Låt gärna eleverna leta på nätet efter positiva trender, som minskad barnadödlighet och att antalet barn som går i skolan har ökat. NO Undersök hur vetenskapen påverkar globala framtidsfrågor positivt och negativt, och hur den försöker lösa världens största utmaningar, som tillgången på mat och rent vatten, energikällor, boende och hälsa. I avsnittet om No Litter Generation finns berättelser och fakta som hänger ihop med miljö och klimatförändringar i olika delar av världen. Idrott och hälsa I Globen och på nätet finns många berättelser och fakta om lek, idrott och hälsa från alla världens hörn. a hälsoutmaningar lyfts fram, till exempel om att unga flickors hälsa drabbas av att inte få samma rätt till lek, fritid och hälsovård som pojkar. I samband med Jorden Runt-loppet för en bättre värld får eleverna röra på sig, och skolan har möjlighet att få besök av en svensk olympier (s. 7). På worldschildrensprize.org/teachers hittar du mer information om direkta kopplingar mellan skolans styrdokument och programmet. Vi använder WCP i svenska som träning i att läsa faktatext, analysera och argumentera. Det används i geografi och om människors olika villkor och förutsättningar i olika delar av världen. I samhällskunskap när det gäller rättigheter och demokratiska processer, i religion som underlag för värdegrundsdiskussioner, i historia för att se på konsekvenser av historiska skeenden, i NO när det gäller miljöperspektiv och hälsa. MONA FREDRIKSSON, ÅBYSKOLAN, LÄCKEBY 6

7 JORDEN RUNT-LOPPET FÖR EN BÄTTRE VÄRLD JORDEN RUNT-LOPPET FÖR EN BÄTTRE VÄRLD WCP-programmet kan beskrivas som en resa där barn lär sig om barnets rättigheter, om de globala målen för hållbar utveckling och om vägar till en mer medmänsklig värld. Det kan kallas för Jorden Runt-loppet för en bättre värld, där eleverna rör sig framåt både i tanken och fysiskt. Med Jorden Runt-loppet för en bättre värld görs en särskild satsning på tre av de 17 globala målen för hållbar utveckling: Mål 5, för ökad jämställdhet, Mål 10 för ökad jämlikhet och Mål 16, för rättvisa och fredliga samhällen. Jorden Runt-loppet bidrar även till barnets rätt till lek, fritid och hälsa, enligt barnkonventionen och Mål 3. Varje del i WCP-programmet, från arbetet med barnets rättigheter och barnrättshjältar, till flickors och pojkars gemensamma kamp för jämställdhet, bidrar till ökad kunskap, engagemang och framåtrörelse. NÅ JORDEN RUNT Den 1 april 2019 arrangeras finalen på Jorden Runt-loppet av barn i Sverige och jorden runt. Under WCP-programmet har barnet redan lärt sig allt de behöver veta kring barnets rättigheter och de globala målen. För själva Jorden Runt-loppet den 1 april behöver ni bara avsätta cirka två lektioner. Eleverna kan bjuda in föräldrar, lokala organisationer, politiker och medier att uppleva det historiska ögonblick då de tillsammans med miljoner barn omfamnar jordklotet och framför vilka förändringar de vill se vad gäller respekten av barnets rättigheter och uppfyllandet av de globala målen för hållbar utveckling. När barnen framfört sina krav bildar de en så lång mänsklig kedja som möjligt, fingerspets vid fingerspets. Kedjan, som symboliserar starten för barnens omfamnande av jord klotet, övergår sedan i att de går eller springer tre kilometer. Jorden Runt-loppet för en bättre värld är ett samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté, som genomförs med stöd av Svenska Postkodlotteriet. Läs mer om Jorden Runt-loppet den 1 april på s. 24. Träffa svensk olympier Jorden Runt-loppet är ett sam arbete med Sveriges Olympiska Kommitté, SOK. Därför kan er skola få besök av en svensk olympier som berättar om den olympiska rörelsens grundvärderingar: respekt för varje individ och vänskap över alla gränser, om de globala målen och barnets rättigheter, om sitt eget olympiska tävlingsögon blick och sin idrott. Boka in ett besök någon gång mellan 1 december 2018 och 1 april 2019 eller mellan 1 november 2019 och 1 april 2020 via worldschildrensprize.org/teachers. De olympiska värderingarna: strävan efter excellens visa respekt bygga vänskap ALLA DELAR BIDRAR Alla delar i WCP-programmet bidrar till barnens arbete med Jorden Runt-loppet för en bättre värld. De som är särskilt viktiga har vi märkt ut i Globen. Där ingår: GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING & AGENDA 2030 Fokus ligger på mål 5, 10 och 16, men det är förstås viktigt att se helheten och förstå hur alla globala mål hänger ihop. s i Globen och s. 12 i den här handledningen BARNRÄTTSHJÄLTARNA De tre barnrättshjältar som är kandidater till World s Children s Prize for the Rights of the Child kämpar för en bättre värld, vilket bidrar till att uppfylla de globala målen. s i Globen och s i den här handledningen YOU ME EQUAL RIGHTS Möt flickor och pojkar som kämpar tillsammans för flickors lika rättigheter och skapar förändring där de bor. Låt dina elever inspireras av dem som förebilder. s i Globen och s. 10 i den här handledningen 7

8 WCP-PROGRAMMET I NIO STEG WCP-PROGRAMMET STEG-FÖR-STEG Du och dina elever väljer själva hur ni vill arbeta med WCP-programmet. En del skolor jobbar i snitt under 1,5 månad, integrerat i olika ämnen. Andra koncentrerar arbetet till kortare perioder. Här visar vi ett möjligt lektionsupplägg, steg-för-steg. STEG 1: BARNETS RÄTTIGHETER I SVERIGE Studera barnets rättigheter och om dessa rättigheter respekteras där ni bor och i hela landet. Finns det något eleverna vill ändra på? Vilka skyldigheter följer med rättigheterna? Fakta bladet om barn i Sverige och s i Globen STEG 2: YOU ME EQUAL RIGHTS Inspireras av flickor och pojkar som kämpar tillsammans för flickors lika rättigheter, som diskuterar och skapar förändring där de bor, och blir förebilder för barn runtom i världen. s i Globen STEG 3: BARNETS RÄTTIGHETER I VÄRLDEN Studera fakta och statistik om hur barn har det i världen, och upplev andra barns verklighet genom jurybarn, barnrättsambassadörer och barn som kämpar för jämställdhet. s. 6 15, s i Globen STEG 6: DEMOKRATI & VALRÖRELSE Studera demokratins historia och de demokratiska grundvärderingarna. Ta reda på hur valrörelser fungerar och jämför demokratiutvecklingen i olika länder. Ta också reda på vad som krävs för ett demokratiskt val. s i Globen STEG 5: BARNRÄTTS- HJÄLTAR & FÖRÄNDRARE Lär känna de tre barnrätts hjältar som varje år väljs till kandidater för World s Children s Prize för barnets rättigheter. Deras idéer och arbete för en bättre värld inspirerar och engagerar kring rättigheter och de globala målen. s i Globen STEG 4: GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Studera de globala målen som världens ledare har kommit överens om att uppnå till 2030 för att minska extrem fattigdom, kämpa mot orättvisor och stoppa klimatförändringarna. Här läggs fokus särskilt på mål 5, 10 och 16. s i Globen generation STEG 7: GLOBAL VOTE EN VÄRLDSOMRÖSTNING Organisera en egen valdag med allt från valurnor, valförrättare och valobservatörer, och röstar på sin favorit bland barnrättshjältarna. Rapportera röstresultatet för varje kandidat till WCP. s i Globen STEG 8: JORDEN RUNT-LOPPET FÖR EN BÄTTRE VÄRLD Den 1 april 2019 arrangeras finalen på Jorden-runt-loppet för en bättre värld av barn i Sverige och jorden runt. Barnen framför sina krav på förändring, bildar en mänsklig kedja och går eller springer tre km. s. 90 i Globen STEG 9: NO LITTER DAY Den 16 maj firar barn i världen No Litter Day och visar att de tillhör No Litter Generation genom att samla skräp och sprida kunskap om miljön och klimatförändringarna. Skolor som anordnar en skräpplockardag tidigare under våren kan fira sin No Litter Day då! s i Globen 8

9 WCP-PROGRAMMET STEG 1 STEG 1: BARNETS RÄTTIGHETER I SVERIGE Det är viktigt att känna till sina egna rättigheter enligt FN:s barnkonvention för att kunna respektera andras rättigheter och lika värde och koppla dessa kunskaper till den egna vardagen. Låt eleverna undersöka och diskutera hur barn behandlas där ni bor och i hela Sverige. Behandlas alla barn lika eller utsätts vissa för diskriminering? Varför då? Har flickor och pojkar lika rättigheter? Utgå ifrån barnkonventionens grundprinciper: Inget barn får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Barnet har rätt till liv och utveckling. Barnet har rätt att säga sin mening och vuxna måste lyssna. Eleverna kan arbeta i grupp eller parvis och diskutera barns situation där de bor och i Sverige, till exempel när det gäller rätten till: Trygghet och ett bra hem Att få vara sig själva. Att göra sin röst hörd. Att leka, idrotta och vila. Likvärdig utbildning. Att må bra, fysiskt och psykiskt. Lika möjligheter, oavsett till exempel kön eller bakgrund. Rättigheter & skyldigheter Det är viktigt att berätta att med rättigheter följer vissa skyldigheter, som till exempel: Att lyssna på andra och respektera deras åsikter. Att stå upp för våra egna och andras rättigheter. Att tänka på vad vi gör, och vilka konsekvenser vårt handlande kan få för andra. Att bry oss om människor som behöver mer stöd än vi själva. Låt eleverna fundera på om de kan komma på andra saker de har ansvar för. Och vad som händer när människor inte tar ansvar. Förklara: Om jag har rätten att uttrycka mina åsikter ska jag också verka för att andra får göra detsamma. Hos många elever väcks lusten och engagemanget att engagera sig för andra barns rätt. De får också ett ökat engagemang för att påverka sin och sina kamraters situation här i Sverige. S A R A O T T H É N, KRYDDGÅRDSSKOLAN, MALMÖ Rättighetskort Låt eleverna arbeta i par eller fyragrupper och koppla sina rättigheter till skyldigheter/ansvar. 1. Dela ut ett antal tomma kort till varje par/grupp och be dem skriva alla rättigheter de anser sig ha, en på varje kort. 2. Förklara att med varje rättighet följer också en skyldighet, ett ansvar för andra. Dela sedan ut nya tomma kort, nu i en annan färg. Eleverna ska skriva ner den skyldighet/det ansvar som de tycker hör ihop med varje rättighet de skrivit på de andra korten. Se till att det finns tid för diskussioner i grupperna. 3. Eleverna blandar sin kortlek och byter med en annan grupp. 4. Gruppernas uppgift är nu att matcha rättigheter och skyldigheter på sin nya kortlek. 5. När alla är klara tittar gruppen som bytt med varandra på resultatet och kommenterar det. Talkort I många av de lektionsförlag som finns i den här handledningen föreslår vi att eleverna diskuterar olika frågor med varandra i små grupper. För att säkerställa allas lika deltagande och därmed träna eleverna att arbeta i demokratiska former kan du som lärare använda strategin Talkort. 1. Dela in din klass i grupper om fyra. Placera gruppen så att alla kan se varandra. 2. Varje elev får ett antal kort i en egen färg. 3. Läraren ger eleverna en fråga/ett samtalsämne som de ska diskutera. 4. Förklara att när en elev vill tala så lägger hen ett av sina kort i mitten. 5. Ett inlägg kan vara längre eller kortare som att man håller med föregående talare och varför. Ingen annan får prata då. 6. Först när alla elever lagt in varsitt kort får de lägga in ett andra kort. 7. Fortsätt tills alla använt sina kort. Använd talkortsmodellen och utgå ifrån frågor kring barnets rättigheter i elevernas vardag och i Sverige. Förslag till frågor finns att ladda på worldschildrensprize.org/talkort MATERIAL Om barnkonventionen s i Globen Hela barnkonventionen samt fakta om barn i Sverige finns på worldschildrensprize.org/ teachers 9

10 WCP-PROGRAMMET STEG 2 STEG 2: YOU ME EQUAL RIGHTS I avsnittet You Me Equal Rights (Du Jag Lika Rättigheter) i Globen och på nätet berättar barn och unga om hur och varför de kämpar tillsammans för flickors lika rättigheter. Låt dina elever inspireras av deras berättelser och strategier för förändring och diskutera vad de själva kan göra för ökad jämställdhet på sin hemort och i Sverige. ÅSIKTSLINJEN OM JÄMSTÄLLDHET Mät jämställdhetstemperaturen i klassen så här: Dra upp en linje i klassrummet med ett snöre, färgad tejp eller ihoptejpade papper. Ena änden av linjen representerar åsikten håller helt med, den andra änden står för håller inte alls med. Läs upp påståenden som rör påstådda likheter, olikheter och orättvisor som rör flickor och pojkar och låt eleverna placera sig på linjen utifrån hur mycket eller lite de håller med om ett påstående. Efter varje ställningstagande kan de som vill berätta om hur de tänkt. Samtalet under övningens gång är en viktig del av övningen, där du ser till att alla får vara delaktiga i den mån de vill och att ingen kränks. Eleverna får förstås ändra ståndpunkt och därigenom plats på linjen efter att ha lyssnat på sina kamrater. Förslag till påståenden Flickor är bättre på matte än pojkar. Pojkar är bättre på matlagning än flickor. Killar visar mer känslor än tjejer. Alla bestämmer själva om de vill vara flicka eller pojke. Killar och tjejer kan inte vara kompisar. Vissa färger passar bättre för pojkar. Flickor och pojkar behandlas lika i Sverige. Flickor och pojkar har samma möjligheter i Sverige. DU JAG OCH LIKA RÄTTIGHETER Dela ut eller låt eleverna välja en av berättelserna om barn som kämpar för flickors lika rättigheter i Zimbabwe. Låt dem läsa tyst, eller högt för varandra i par/grupper (se tipsen om läsning på s. 4 5). Be eleverna skriva ner: Tre likheter och tre olikheter mellan flickors och pojkars liv i Zimbabwe jämfört med i Sverige. Minst tre metoder som barnen i Zimbabwe använder för att öka jämställdheten. I helklass, be eleverna berätta om vilka likheter och olikheter de har upptäckt, och vilka metoder de tycker verkar bäst och som skulle fungera där de bor och i Sverige för att öka jämställdheten mellan flickor och pojkar, kvinnor och män här. Be eleverna fundera tyst utifrån frågeställningen: Varför är det viktigt för samhällsutvecklingen i Sverige och världen att flickor och pojkar, kvinnor och män har lika rättigheter? Om eleverna är mogna för det, koppla gärna till #metoo. Låt eleverna samtala i par, grupp eller helklass på vilket sätt ökad jämställdhet kan leda till: ökad jämlikhet mellan människor (globalt mål 10) fredligare och mer inkluderande samhällen (globalt mål 16). Det globala målet 5 handlar om att uppnå ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Genom hela WCP-programmet läggs ett särskilt fokus på jämställhet, med många berättelser om flickors utsatta situation och kamp för egenmakt. Jag har bestämt mig för att vara rättvis, ärlig och respektera kvinnor. Mitt sätt att vara kan starta en trend bland andra unga killar att behandla flickor på samma sätt. Jag ser det som min personliga uppgift, det är något jag har makten att göra och det kostar mig ingenting. QUINLEY, 17 ÅR, SYDAFRIKA Tänk om dina elever......kan träffa lokala politiker och fråga hur de gör för att alltid ta hänsyn till barnens bästa och flickors lika rättigheter, som de ska enligt barnkonventionen....kan väcka intresse för barns rättigheter och jämställdhet, som genom att göra inlägg i sociala medier. MATERIAL You Me Equal Rights på s. 91 i Globen Filmer på worldschildrensprize.org 10

11 WCP-PROGRAMMET STEG 3 STEG 3: BARNETS RÄTTIGHETER I VÄRLDEN När eleverna har förstått vilken roll rättigheter spelar i deras egna liv kan de vända blickarna utåt. De undersöker olika grupper, länder och kulturer, och utvecklar sin förmåga att se och förstå andras behov och rättigheter. WCP-Barnjuryn består av barn från ett femtontal länder som representerar andra barn och barnrättsfrågor genom sina livserfarenheter. Alla har olika erfarenheter av kränkningar av sina rättigheter vilka kan kopplas till olika artiklar i barnkonventionen. En del har fallit offer för människohandel eller tvingats bli soldater, andra har drabbats av miljökatastrofer eller tvingats fly från krig. Ett barn, flera rättigheter Låt eleverna utgå ifrån jury barnen och upptäcka att det inte bara är en rättighet utan ofta flera som kränks när ett barn råkar illa ut. 1. Dela upp eleverna i par eller smågrupper som får välja eller bli tilldelade ett av jurybarnen. Varje elevgrupp/par får ett stort papper eller kan arbeta digitalt. Låt dem läsa (och se film, när sådan finns) och frågeställningen: Vilka rättigheter har kränkts för det jurybarn ni lärt er om? 2. Eleverna utgår ifrån den förenklade Barnkonventionen och kommer överens om vilka artiklar som kan kopplas till deras jurybarn. 3. Eleverna gör ett collage med jurybarnets namn längst upp eller i mitten, och vilken utsatt grupp hen representerar (kan vara allt från barn med funktionsvariationer till barn som bor på gatan och/eller har flytt från krig). Därefter skriver de ner alla de rättigheter som blivit kränkta för deras barn. De kan använda bilder ur Globen eller hämta på WCP-webben. 4. Grupperna redovisar för varandra genom att sätta upp sina collage på väggen eller på annat sätt om de arbetat digitalt. 5. Avsluta med gemensam reflektion. Var det vissa rättigheter som kränktes för flera, till och med alla jurybarn? Känns vissa rättigheter extra viktiga? BARNRÄTTSAMBASSADÖRER Berätta för eleverna att alla kan vara med och kämpa för en bättre värld för barn. I några av världens fattigaste och farligaste länder utbildar WCP barn och ungdomar till WCP-barnrättsambassadörer. Ambassadörerna utbildar i sin tur andra barn men även vuxna, som lärare, lokala ledare och poliser. De sprider kunskap om alla människors lika värde, barnets rättigheter, särskilt flickors lika rättigheter, demokrati och hållbar utveckling. Visa gärna filmklipp om WCP-barnrättsambassadörer som kämpar för barnets rättigheter och jämställdhet. Om jag var barnrättsambassadör Be eleverna föreställa sig att de fick chansen att bli WCP-barnrättsambassadörer. Diskutera i helklass eller låt dem arbeta enskilt, i par eller i grupp utifrån frågeställningarna: Vilket skulle ditt viktigaste uppdrag vara på hemorten och i Sverige? Vad skulle du vilja förändra först? Vilka i din närhet/där du bor skulle behöva mer kunskap om barnets rättigheter? (Till exempel andra barn, syskon, föräldrar, lärare, poliser, politiker etc.) Det är barnjuryn som väljer ut de tre pris kandidaterna varje år, av alla dem som nomineras till WCP. Genom att jobba med WCPprogrammet uppfyller vi flera delar i flera ämnen i kursplanen, både förmågor, centralt innehåll och kunskapskraven. Att jobba med barnkonventionen, demokrati frågor som är elevnära, att reflektera över hur barn har det i andra delar av världen. LÄRARE I ENKÄTSVAR, SVERIGE Programmet är på riktigt och viktigt. Eleverna får studera och arbeta med verkliga problem och personer. LÄRARE I ENKÄTSVAR, SVERIGE MATERIAL Fakta och siffror i Hur mår världens barn på s i Globen Barnjuryn på s och WCPbarnrättsambasssadörerna på s i Globen samt på nätet Filmer om jurybarn och barnrättsambassadörer hittar du på worldschildrensprize.org 11

12 WCP-PROGRAMMET STEG 4 STEG 4: GLOBALA MÅLEN De globala målen för hållbar utveckling går som en röd tråd genom hela WCP-programmet. Tillsammans med Jorden Runt-loppet för en bättre värld och You Me Equal Rights bildar de en väv som får liv genom de autentiska berättelserna i Globen och på nätet. GE ELEVERNA EN GRUND Innan ni går in i detalj och kopplar berättelser i Globen till de a målen, är det viktigt att ge eleverna några grundläggande fakta: Världens länder har kommit överens om FN:s a mål för hållbar utveckling. Målet är att uppnå tre viktiga saker till år 2030: Avskaffa extrem fattigdom. Minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Lösa klimatkrisen. Alla 17 globala mål är viktiga och integrerade med varandra. De globala målen ska också ses som komplement till FN:s barnkonvention och alla är viktiga för att stärka barns rättigheter. Under varje mål finns många delmål, sammanlagt 169 stycken! Det är varje lands regering som har det största ansvaret för att landet ska nå målen. Men alla i samhället måste ta ansvar och bidra för att vi ska kunna nå målen till år FN har slagit fast att barn måste få veta mer om målen och att de själva är viktiga aktörer i arbetet med att uppnå dem. Samtidigt som de globala målen antogs också en finansieringsplan och en politisk deklaration samt ett system för hur FN ska hålla koll på att målen uppnås. Alla delarna bildar tillsammans Agenda TRE MÅL JORDEN RUNT Kopplat till Jorden Runt-loppet för en bättre värld (s. 7 och 24) satsar vi särskilt på tre av målen: Mål 5: Ökad jämställdhet Flickor och pojkar ska behandlas lika och ges samma möjligheter. Diskriminering, barnäktenskap och våld mot flickor ska stoppas. Mål 10: Minska ojämlikheten inom och mellan länder Alla barn har rätt till information om och inflytande i frågor som rör dem. Alla barn som behöver samhällets stöd ska få det. Alla barn som har tvingats fly till Sverige ska behandlas korrekt, utifrån barnkonventionen. Inget barn ska diskrimineras. Mål 16: Främja fredliga och inkluderande samhällen. Våld, övergrepp och utnyttjande av barn ska stoppas. Barn ska inte utsättas för våld. Våld mot barn ska utgå ifrån barnkonventionens definition och gälla alla former av våld. Öka kunskapen bland barn, föräldrar och myndigheter om våld mot barn och förbudet mot aga. NO LITTER GENERATION Initiativet No Litter Generation (s ) tar upp nedskräpningens orsaker, konsekvenser och lösningar, inklusive klimatkrisen. Detta kopplas till ett flertal av målen och barns verklighet, däribland: Mål 6: Rent vatten, sanitet och hygien Alla barn har rätt till bra toaletter och hygien, i till exempel skolor och i sjukvården. Mål 11: Hållbara städer och samhällen Barn behöver fler barnvänliga offentliga platser och grönområden. Mål 13: Klimatförändringarna Utbildning och ökad medvetenhet om klimatförändringarna. 12

13 WCP-PROGRAMMET STEG 5 STEG 5: BARNRÄTTSHJÄLTAR & FÖRÄNDRARE SPÈS NIHANGAZA BURUNDI Eleverna möter tre barnrättshjältar och inspireras av berättelserna om deras liv och organisationer. Eleverna möter också utsatta barn som hjältarna kämpar för. Deras arbete och idéer väcker ofta idéer till eget engagemang. Barnrättshjältarna är kandidater till barnrättspriset World s Children s Prize for the Rights of the Child. Senare, när eleverna har lärt sig allt om kandidaterna väljer varje barn sin favorit i världsomröstningen Vote (s ). Undersök utmaningarna Barnrättshjältarna arbetar med många viktiga frågor, bland annat: Flickor som tvingas in i barnäktenskap Barn, särskilt flickor, som inte får gå i skolan Barn som växer upp i krig Barn på flykt Barn som är hemlösa eller växer upp på barnhem Barn som utnyttjas i slavarbete Nå globala målen Genom barnrättshjältarna får eleverna djupare kunskap om globala frågor och om lösningar som kan bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling. De upptäcker att saker kan utvecklas till det bättre och att alla kan vara med och skapa förändring. Det väcker hopp. Genom att identifiera sig med andra barn ökar förmågan till inlevelse och empati, vilket uppfyller läroplanens mål att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den egna gruppen (Lgr 11). Övningar På s hittar du övningar som ger eleverna möjlighet att undersöka och samtala om de globala målen 5, 10 och 16. Här tas också frågorna upp som är kopplade till berättelserna om barnrättshjältarna och barnen de kämpar för, i Globen och på nätet. Kan eleverna hitta orsaker till, effekter av och lösningar till olika problem och utmaningar? Och diskutera vad de själva kan göra i sin egen vardag för att bidra till att målen nås. MATERIAL Berättelser om kandidaterna och om barnen de kämpar för på nätet och på s i Globen Filmklipp om kandidaterna och barnen på youtube.com/ worldschildrensprize ASHOK DYALCHAND INDIEN GUYLANDE MÉSADIEU HAITI [Hjältarna] ger hopp om att människor kan förändra barns ofta hopplösa situation och att handling lönar sig. UR LÄRARENKÄT, SVERIGE 13

14 WCP-PROGRAMMET STEG 5 Barnrättshjältarna & DE GLOBALA MÅLEN Att lära sig om och av de tre barnrättshjältarna är en viktig del i WCP-programmet och Jorden Runt-loppet för en bättre värld. Alla tre barnrättshjältarna kan kopplas till flera av de globala målen, inte minst de som står i fokus i årets WCP-program. Det handlar om: Mål 5 (Jämställdhet), Mål 10 (Minskad ojämlikhet) och Mål 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). 1., Burundi kämpar för Burundis föräldra lösa och mest utsatta barn. Hennes organisation FVS driver en internatskola, ett center för gatubarn och kliniker. hjälper barn att få gå i skolan och få hälsovård. Hon har skapat ett system av solidaritetsgrupper där bybor sparar pengar tillsammans. Pengarna kan sedan lånas ut till dem som vill starta en liten verksamhet, till hälsovård samt skoluniformer och skolmaterial. Exempel på kopplingar till de globala målen 5, 10, 16 Stöd till flickor som enligt burundisk lag inte har arvsrätt (mål 5, 16). Barnrättsgrupper, som hjälper barn som utsatts för kränkningar av sina rättigheter och förmedlar juridisk och psykiatrisk hjälp (mål 10, 16). Kämpar för flickors lika rätt till utbildning och framtid (mål 5). Hjälp till ett bättre liv för föräldralösa barn och barn som lever på gatan (mål 10, 16). 2., Indien kämpar mot barnäktenskap och för flickors rättigheter i Indien. För att rädda flickors liv, höja deras status och stoppa barnäktenskap har och hans organisation IHMP startat tjejklubbar. Med kunskap, självförtroende och stöd från varandra, lyckas flickorna övertyga sina föräldrar att inte tvinga in dem i barnäktenskap, utan låta dem gå klart skolan. Exempel på s kopplingar till de globala målen 5, 10, flickor i 500 byar har lärt sig om sina rättigheter och utbildats i livskunskap (mål 5, 10, 16). Killklubbar där hittills pojkar och unga män lärt sig om barnäktenskap, flickors rättigheter och jämställdhet (mål 5, 10, 16). En flickas ålder för hennes första barnafödsel har tack vare s arbete stigit till i genomsnitt 18 år (mål 5). Genomförandet av den lag som förbjuder abort på grund av barnets kön (mål 5, 10). Utbildning av föräldrar, poliser, byråd samt socialarbetare (mål 10, 16). 14

15 WCP-PROGRAMMET STEG 5 3., Haiti kämpar för Haitis mest utsatta barn, för hushållsslavbarnen, gatubarn och barn i fängelse. Cirka barn i Haiti lever hos en annan familj än sin egen som restavèk (hushållsslavar). De får sällan gå i skolan, blir slagna och ibland sexuellt utnyttjade. grundade organisationen Zanmi Timoun, Barnens vän, för att hjälpa slavbarnen men också gatubarn och fängslade barn. Vid den stora jordbävningen 2010 hamnade hundratusentals barn på gatan och familjer som förlorat allt skickade sina barn till andra familjer som hushållsslavar. Zanmi Timoun kunde hjälpa många av de barnen. Exempel på s kopplingar till de globala målen 5, 10, 16 En nationell lag mot trafficking och övergrepp på barn (mål 5, 10, 16). Hjälp till hushållsslavbarn, gatubarn och barn i fängelse att få födelsebevis och att få gå i skolan (mål 10, 16). Föräldrar får små lån för att starta något som familjen kan tjäna lite pengar på och slippa skicka sina barn att bli hushållslavar (mål 10, 16). Hjälper fattiga barn som satts i fängelse utan rättegång att bli fria (mål 10). PROBLEMTRÄDET Låt eleverna arbeta i mindre grupper eller enskilt, för att hitta orsaker, effekter och lösningar kopplade till olika utmaningar och problem. 1. Eleverna ritar ett träd och skriver problemet/utmaningen på trädstammen, till exempel Hemlösa barn. 2. Skriv olika tänkbara orsaker på postitlappar och sätt på trädets rötter. 3. Skriv effekter, följder, av problemet på postitlappar och sätt på grenarna. 4. Ta ett steg tillbaka och fundera. Fattas något? Kanske ska några av orsakerna och effekterna byta plats? 5. Försöka hitta idéer till lösningar. Rita frukter och skriv lösningarna på dem innan de hängs upp i trädet. effekter (grenar) Problemet lösningar (frukt) orsaker (rötter) Den här aktiviteten hjälper eleverna att visualisera sina tankar och se kopplingar mellan orsak och verkan samt lösningar. 15

16 WCP-PROGRAMMET STEG 5 FÖNSTER MED UTSIKT 1. Dela upp klassen i grupper om fyra. Grupperna får ett A3-papper där de ritar ett fönster med fem rutor (se bild). Alla ska nå att skriva på pappret. 2. Dela ut varsin frågeställning till grupperna, och en text att läsa eller filmklipp att titta på om barnrättshjältarna och/eller barnen de kämpar för. Det kan till exempel vara: Guerline blev hushållsslav när hon var fem år. Varför lämnade hennes föräldrar bort henne? Vilka barn är det som tvingas till slavarbete? Vad kan göras för att ingen ska behöva råka ut för det? s i Globen Evariste blev slagen hemma och flydde till gatan, där han gjorde allt för att överleva. Vad krävs för att barn inte ska tvingas leva på gatan i framtiden? s i Globen Salia vägrade ställa upp på ett barnbröllop. Varje år tvingas flickor i Indien gifta sig. Vad behöver göras för att få stop på barnäktenskap? s i Globen 3. Alla får en bestämd tid till att läsa texten och tänka själva. Sedan skriver var och en minst tre förslag på problemlösningar i sin ruta. 4. Eleverna berättar om sina respektive förslag för varandra, och om hur de har resonerat. 5. Till slut väljer eleverna de förslag de tycker verkar bäst och skriver upp dem i mitten. 6. Grupperna presenterar sina idéer i helklass. Orsakskedjor Låt eleverna fundera och samtala om orsakerna till exempelvis något av de problem som barnrättshjältarna försöker lösa. Till exempel att barn växer upp på barnhem, gatan eller på institution. 1. Förklara kort att en del barn inte kan växa upp med sina föräldrar med utgångspunkt från faktatexter och reportage i Globen eller på nätet. 2. Skriv barn som inte kan växa upp med sin familj på tavlan eller på ett stort papper. 3. Be eleverna föreslå anledningar till varför en del barn tvingas leva på gatan eller på institution. Kanske säger de missbruk, fattigdom de är föräldralösa eller krig. Skriv upp alla förslag. 4. När ni har tillräckligt många förslag kan ni gemensamt börja dra streck och pilar mellan dem för att se orsakskedjor och sammanhang. Eleverna kanske upptäcker att en del saker ska bort medan andra saknas, som några av de grundläggande orsakerna till att barn skiljs från sina familjer: fattigdom och brist på respekt för barnets rättigheter i många länder. 5. Avsluta med en gemensam reflektion och koppla till de globala målen för hållbar utveckling. Ge gärna positiva exempel ur Globen där barn fått stöd och hjälpts till ett värdigt liv. VARFÖR? Den här övningen inspirerar eleverna till att ställning och göra sin röst hörd om det de tycker är viktigt, ställa frågor och ta debatten. Resultatet kan delas med andra genom en utställning, en skoltidning eller i sociala medier. 16

17 WCP-PROGRAMMET STEG 5 Rollspela Använd rollspel som ett sätt att låta eleverna gestalta det de har upplevt genom berättelser. Innan övningen behöver eleverna alltså ha läst om barnrättshjältarna och barnen de kämpar för. 1. Dela in klassen i grupper om fyra. De kan välja mellan scenarierna eller hitta på egna. 2. När eleverna har valt scenario arbetar de med förberedelserna, som att skriva repliker, frågor eller ˮfusklapparˮ. De kan använda sig av metoden Fönster med utsikt (se s. 16) där alla fyra först skriver egna förslag och sedan jämför och sammanställer. 3. Ge eleverna tid att öva. Vill de ha med rekvisita eller kanske klä ut sig? Ge stöd och gå in med förslag och uppmuntran om gruppen kör fast. 4. Låt grupperna spela upp sina scenarier för klassen, eller kanske för inbjudna föräldrar. Övningen ger möjlighet att öva på att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera texter för olika syften samt anpassa språket efter olika mottagare och sammanhang. De tränar sig också på att argumentera i olika samtals situationer och beslutsprocesser. SCENARIO 1: ETT VIKTIGT ÖGONBLICK Gruppen väljer ett viktigt ögonblick i en av barnrättshjältarna liv och gestaltar det. De spelar olika roller, där en är barnrättshjälten medan andra spelar personer som är viktiga i just detta sammanhang. Med utgångspunkt i barnrättshjältens berättelse kan de skriva en scen eller bara improvisera utifrån den situation de valt. SCENARIO 2: ETT BARNS HISTORIA Gruppen fokuserar på ett av barnen som har fått stöd av en av barnrättshjältarna och gestaltar en situation i hens liv. De spelar olika roller, utöver barnet kanske en förälder, en lärare eller barnrättshjälte. Med utgångspunkt i barnets berättelse kan de skriva en scen eller bara improvisera utifrån den situation de valt. SCENARIO 3: PRESSKONFERENS/INTERVJU Två elever spelar journalister, en är barnrättshjälte och en är ett av barnen hen har stöttat. Under en simulerad presskonferens eller intervju ställer journalisterna frågor till barnrättshjälten och barnet. Eleverna kan komma överens om frågor och svar eller så kan de arbeta i varsitt par och låta frågorna och svaren bli en överraskning. 17

18 WCP-PROGRAMMET STEG 5 DEN GLOBALA RESAN Gör en resa i fantasin som låter eleverna lära sig på djupet. Dela upp klassen i reporterteam och skicka iväg dem på en simulerad resa till länder som står i fokus i årets WCP-program. Eleverna rapporterar om barnrättshjältarnas arbete och använder berättelserna i Globen och på nätet som underlag. 1. Tillverka resedokument Förbered er som ni skulle göra inför en verklig resa: Skaffa pass och visum, köp biljetter, planera reskassan och kolla upp resmålet. Låt eleverna tillverka allt från pass till presskort. Resedokumenten gör studierna spännande och verkliga. 2. Träna språkkunskaperna Låt eleverna göra en egen reseparlör. Samla ord som flygplats, bagage, pass, busshållplats, tågstation och hotell på andra språk. Kanske också meningar som Jag har gått vilse..., Jag är hungrig eller Jag kämpar för barnets rättigheter!. 3. Åk iväg Ställ upp stolar i klassrummet som i en buss, ett tåg eller ett flygplan. Några elever rollspelar som biljettkontrollanter eller flygplansbesättning. Andra sitter lugnt på sin plats, läser Globen och planerar sina uppdrag. Du kan utforma elevernas uppdrag i förväg, eller låta dem göra det själva. 4. Reporteruppdraget När eleverna anländer och har checkat in på sina hotell, ska reporter teamen utföra sina uppdrag. Det kan ske på många olika sätt bara fantasin sätter gränser. Eleverna kan studera kartor, besöka berömda platser och rollspela som barnrättshjältar, barn och journalister. De kan ta bilder (eller rita) och skriva resedagbok. 5. Hem och rapportera När resan är över producerar eleverna sina rapporter i form av tidningssidor eller omslag, webbsidor eller inlägg i sociala medier, med text och bild (foton eller ritade) och spännande rubriker. De kan göra TV- och radioreportage och kanske en utställning på skolan. ANVÄND I MÅNGA ÄMNEN Genom a resan kan dina elever till exempel: Använda matematik för att beräkna avstånd och tidszoner, restider mellan de olika länderna och ert land, studera valutakurser, tidsskillnader och barnrättsstatistik. Utveckla språk och kommunikationsförmåga genom att VARFÖR GÖRA DEN GLOBALA RESAN? Arbetet hjälper eleverna att utveckla sin förmåga till att: Samarbeta för att nå gemensamma mål. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift i både svenska och engelska och/eller ett annat språk. Läsa och analysera texter för olika syften. Anpassa språket (muntligt och skriftligt) efter olika syften, mottagare och sammanhang. Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor, och argumentera utifrån fakta, vär deringar och olika perspektiv. Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. skriva dagbok, dikter, vykort, brev, faktatexter, intervjuer och/eller reportage, samt manus till TV- och radioprogram. Publicera sig i egna texter och bilder i en väggtidning, utställning, skoltidning och i sociala medier. Tillverka egna pass och andra resedokument. 18

19 WCP-PROGRAMMET STEG 5 FOKUS PÅ L ÄNDER Låt eleverna fördjupa sig i studier av någon av barnrättshjältarnas länder. Utforska folkgrupper, geografi, natur, historia, kultur och/eller samhällsskick. Resultatet kan presenteras i form av en resebroschyr, ett reportage, ett föredrag eller kanske en bildberättelse. Alla elever behöver god kunskap om alla tre priskandidater innan de går till val. Därför är det viktigt att de får ta del av varandras. Här ges eleverna möjlighet att, som läroplanen föreskriver, utveckla sin förmåga att utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. ANNORLUNDA KARTOR Den som ska rita en världskarta stöter på problem. Kartan är platt men jorden är rund. För att avbilda jorden på den platta kartan måste man förvränga bilden så att den passar in på pappret. En avbildning av jorden på en plan yta kallas projektion. På den vanligaste världskartan, som kallas Mercatorprojektionen, blir områdena närmast polerna alldeles för stora mot vad de är i verkligheten. På Mercatorprojektionen är till Hitta rätt i en ny stad. Eleverna får perspektiv på sin egen tillvaro. Vi arbetar tematiskt och integrerar ämnena SO, Eng, Sv m.fl. Elever som gick här för flera år sedan brukar säga att WCP och arbetet kring detta är något men minns för det var på riktigt. L Ä R A R E I E N K ÄT S VA R, S V E R I G E exempel Europa mycket större än i verkligheten. Grönland är nästan lika stort som Afrika. I själva verket är Afrika mer än 14 gånger så stort! BRA PÅ OLIKA SAKER Olika världskartor är bra på att visa vissa saker och dåliga på andra sätt. Just den här världskartan kallas Peters Projektion och gör alla landformer lite för smala. Däremot ger Väskan packad! Reportagen i Globen berikar undervisningen och ökar förståelsen för hur barn har det utöver världen. Jag tror också att viljan att hjälpa dem som har det svårt växer. GUNVOR JONSSON, FA G E R S L ÄT T S S K O L A N, N Y B R O den en rättvis bild av ländernas och kontinenternas storlekar. På worldschildrensprize.org kan du ladda ner Peters Projektion som PDF. På nätet kan ni hitta många fler annorlunda kartor som speglar allt från jämställdhet och rättigheter, till naturtillgångar och lycka. Checka in på hotellet. Det ger underlag till många bra diskussioner inom olika ämnesområden... etik, miljötänk, rättvisefrågor, konsumtion och ekonomi, geografi, historia... Texterna är så varierade och välskrivna att det finns något som kan passa alla. L Ä R A R E I E N K ÄT S VA R, S V E R I G E 19

20 WCP-PROGRAMMET STEG 6 STEG 6: DEMOKRATI & VALRÖRELSE World s Children s Prizeprogrammet innehåller en global världsomröstning. I varje skola anordnar eleverna egna valdagar, de skapar valbås, valurnor och utser valförrättare och rösträknare. Inför Votedagen är det viktigt att lära sig om hur demokrati och en rättvis valrörelse fungerar. Driv en valrörelse VAD ÄR DEMOKRATI? Berätta för eleverna om de demokratiska grundprinciperna och att de senare ska genomföra ett demokratiskt val, där samma princi per ska råda som i hemlandets politiska val, utan fusk eller korruption! Om du vill, ge exempel på hur vuxenval ibland kan påverkas och manipuleras: Ni kan prata om allt från hur manipulation av internet och sociala medier kan påverka ett lands val, till hur diktaturer ibland håller val som låtsas vara demokratiska men där bara en kandidat eller ett parti kan vinna. Följ tidslinjen Utgå ifrån demokratins historiska utveckling och låt eleverna titta på den parallella utvecklingen i Sverige eller något annat land. 1. I Globen (s ) och på nätet finns en tidslinje över demokratins historia. Gå igenom den med eleverna eller låt dem arbeta enskilt, i par eller grupp. Vill de lägga till något? 2. Dela in eleverna i par/grupper som får göra en egen tidslinje över den demokratiska utvecklingen i Sverige (eller något annat land). De kan leta information på nätet och i skolböcker. 3. Samla klassen och gör en tidslinje tillsammans, där alla får lägga till från sin egen tidslinje. Be eleverna kommentera, var något förvånande? Har de lärt sig något nytt? Låt eleverna driva sin egen valrörelse. De kan arbeta både enskilt och i grupp och tillverka flygblad, valaffischer och material i sociala medier. De kan skriva, teckna och måla, tala, diskutera och reflektera över viktiga frågor. Resultatet kan förstås spridas till fler, i en utställning på skolan eller i sociala medier. KOPPLA TILL VUXENVAL Berätta för eleverna att utgången i politiska val ibland påverkas av Berätta om världsomröstningen Vote och om hur den brukar gå till. Visa ett kort filmklipp och läs någon av berättelserna om Vote ute i världen högt (s i Globen). Använd en steg-för-stegbeskrivning av hur en Vote-dag förbereds och besök en skola i Sverige på Vote-dagen via 360-teknik. FÖRBERED VALET Låt eleverna arbetar i par/smågrupper med olika arbetsuppgifter som rör förberedelserna inför valdagen. Elevers egna valaffischer. korruption och maktmissbruk. Vissa kandidater, som har pengar och makt, kan till exempel köpa mer utrymme i medier eller tvinga valarbetare att fuska. Låt eleverna studera bra och dåliga exempel från vuxenvärldens val. Diskutera hur de själva kan genomföra en rättvis valrörelse, där alla kandidater får lika stort utrymme, och där alla vet till räckligt mycket för att kunna göra ett informerat val. Förbered Vote-dagen Några kan tillverka valurnorna eller valbåsen, medan andra dekorerar vallokalen, klipper ut valsedlar, tillverkar röstlängder etc. Vill ni bjuda in föräldrar, lokala politiker och/eller lokala medier till valdagen så kan det bli en grupps uppgift. Inspiration finns i Globen och på WCP-webben! ENSKILD LÄSNING Låt eleverna inspireras av berättelser i Globen om barn jorden runt som jobbar med WCP-programmet och är med i Vote. 20

21 WCP-PROGRAMMET STEG 7 STEG 7: GLOBAL VOTE När eleverna deltar i och arbetar praktiskt med Votedagen förstår de hur demokrati fungerar i praktiken. I Globen och på webben möter eleverna andra barn jorden runt som förbereder och genomför sina val dagar. Det ger inspiration och idéer och skapar en känsla av global gemenskap. KOM IHÅG! Eleverna går till val efter att ha tagit reda på fakta om kandidaterna man ska välja mellan. Ingen annan ska få påverka barnets val, varken kompisar eller andra. VALFRI VALDAG Ni ordnar er Vote-dag när ni vill fram till och med den 15 april Ibland är det bara en klass som deltar, ibland röstar alla elever på skolan. För några elever kan det bli en hel- eller halvdag, om de tar på sig nyckelroller under själva valdagen och fungerar som valförrättare, valkontrollanter och rösträknare. Självklart kan dessa uppgifter också delas upp mellan olika elever under dagen. VIKTIGA FÖRBEREDELSER Precis som inför ett val till riksdag och regering måste skolans Vote-dag förberedas noggrant. MATERIAL Fakta och reportage om Vote s i Globen, på: worldschildrenprize.org och i sociala medier Filmer från barns Vote-dagar i världen: youtube. com/worldschildrensprize Ladda ner valsedlar: worldschildrensprize.org/ ballots Det här behövs: Röstlängd I röstlängden ska alla elever på skolan som har rösträtt stå med. På valdagen prickas sedan varje elev av när de lägger sin röst i valurnan. Eleverna får rösta från och med det år de ska fylla tio, till och med det år de fyller 18. Valsedlar Kopiera lärarhandledningens baksida med röstsedlar, eller tillverka egna. En fördel med de förtryckta röstsedlarna är att de används av skolor i hela världen. Det förstärker känslan av att delta i en världsomröstning i gemenskap med andra barn jorden runt. Valbås Valbås behövs för att bevara valhemligheten. Använd fantasin! I Pakistan gör ökenskolorna valbås genom att ställa två sängar på högkant och täcka dem med tyg. I Brasiliens regnskog kläs bambuställningar med löv. Ni kan också kontakta er lokala valmyndighet och låna deras valbås. Valurnor Tillverka egna valurnor av kartonger, burkar, krukor, flätade palmträdsblad eller vad som helst som kan rymma valsedlar. Valurnorna kan kläs in och dekoreras med till exempel WCPsymbolen med regnbågsbarnen, bilder från Globen, teckningar eller tyg. Motverka valfusk Förbered färg som valförrättarna sedan kan märka elevernas fingrar eller naglar med, efter att barnen stoppat sina röstsedlar i valurnan. Färger som är svåra att tvätta bort är till exempel växtfärger, färg från stämpeldyna eller märkpenna. Utse nyckelpersoner Valförrättare prickar av de röstande i röstlängden och lämnar ut röstsedlarna. Valkontrollanter kontrollerar valet, färgmärkningen och rösträkningen. Rösträknare räknar rösterna och presenterar skolans röstresultat. TÄNK OM eleverna kan bjuda in familjer och lokala politiker att få uppleva Vote-dagen. Det är lärorikt, roligt och spännande för vuxna att vara med.... eleverna i god tid kan bjuda in lokala medier som kan bevaka Vote-dagen. Det ger barnen en plattform från vilken de kan göra sin röst hörd. Finfina valurnor. 21

22 WCP-PROGRAMMET STEG 7 GLOBAL VOTE- DAGEN! VALFÖRRÄTTARNA SKÖTER RÖSTLÄNGDEN Eleverna ställer sig i valkön. En efter en kommer de fram till valförrättarna, som delar ut röstsedlar och prickar av eleverna i röstlängden. VALBÅS BEVARAR HEMLIGHET Det känns viktigt och rätt för barnen att ingen kan se vad de röstar på. De kliver ensamma in i valbåsen, med röstsedeln i handen, markerar sitt val och viker ihop röstsedeln. Sedan lämnar de valbåset och lägger sin röst i valurnan. DAGS ATT FIRA! Många skolor avslutar med fest. Jorden runt ser barn fram emot den här dagen med spänning och glädje. En del skolor har en ceremoni på skolgården med tal om barnets rättigheter, musik och uppträdanden. INTE EN TÄVLING! Vote är inte en tävling. Alla kandidater har gjort fantastiska insatser. Alla tre hedras vid WCPceremonin och får pengar till sitt arbete för barn. Den som får flest röster får The World s Children s Prize for the Rights of the Child. De andra två kandidaterna får The World s Children s Prize Honorary Award. VALKONTROLLANTER BEVAKAR De som utsetts till valkontrollanter håller ögonen på att alla prickas av i röstlängden, att ingen försöker rösta två gånger och att inga falska valsedlar hamnar i valurnorna! RÄKNA RÖSTERNA När alla barn röstat är det dags för rösträknarnas insats. Till sist kan resultatet i skolans omröstning avslöjas. Rapportera skolans röstresultat Hjälp eleverna att rapportera röstresultatet i valurnan på WCP-webben, senast midnatt den 16 april Alla röster i hela världen räknas samman så meddela inte bara vem som fick flest röster på er skola utan röstsiffran för varje kandidat! Ni kan också mejla röstsiffrorna till info@worldschildrensprize.org DET STORA AVSLÖJANDET! När alla röster i världen har räknats samman avslöjar barn själva den stora nyheten om World s Children s Prize barnrättshjältar och kräver respekt för barnets rättigheter. Detta sker samma dag över hela världen. (Exakt datum publiceras på WCP-webben.) Dina elever kan samla hela skolan för att avslöja resultatet, eller bjuda in lokala politiker och medier till en barnledd presskonferens (World s Children s Press Conference). Där berättar de också vilka förändringar kring barnets rättigheter de vill se. Vill ni vara med? Avslöjandet görs kort efter att världsomröstningen avslutats, i april Kontakta WCP om er skola vill arrangera presskonferens. Om ni är flera Friend-skolor i en kommun eller ett län som når ut till samma medier kan ni ha presskonferens tillsammans. MATERIAL Inspireras av andra barn och få tips på s. 128 i Globen Barnrättsfaktablad och allt annat ni behöver finns på: worldschildrensprize.org/wcpc Filmklipp på youtube.com/worldschildrensprize 22

23 ÖVNING AVSLÖJANDET ett rollspel Om ni inte vill ordna en presskonferens där ni bjuder in medier och lokalpolitiker (se s. 22) så kan ni använda formatet som en rollspelsövning. Övningen kan förstås också användas för att förbereda och öva inför en riktig presskonferens. 1. Berätta att en presskonferens används för att nå ut snabbt till så många som möjligt. De som berättar brukar sitta på en liten scen. Journalister och fotografer är ˮpublikˮ och ställer frågor. 2. Dela upp klassen i fyra grupper som får varsin uppgift: GRUPP 1: VAR SKA VI VARA? Inom- eller utomhus, på en lekplats eller i ett slott? I klassrummet, aulan eller på stan? Eftersom ni ska berätta något viktigt får lokalen gärna spegla detta. Vilken är kommunens viktigaste byggnad? GRUPP 2: VILKA SKA BJUDAS? Gör en gästlista. Vilka lokala medier kan vara intresserade? Var vill ni synas? Det kan vara tidningar, webbsajter, TV- eller radioprogram eller youtubestjärnor med många följare. Får även lokalpolitiker komma? GRUPP 3: LOKALA NYHETER Utöver nyheten om barnrättshjältarna bör ni ta upp barnets rättigheter där ni bor. Lista vad som fungerar bra och dåligt, från trasiga lekplatser till dålig belysning på väg till skolan. Genom medierna får eleverna fram sitt budskap till politiker och allmänhet. GRUPP 4: UPPLÄGG Hur blir presskonferensen rolig och intressant men inte för lång? Journalister har ofta bråttom tillbaka till redaktionen! Hur ska fakta om WCP och om barnets rättigheter presenteras? Ska ni visa film och bilder eller bara prata? Kan ni inleda med musik eller dans? Hur gör ni extra spännande när ni ska avslöja röstresultatet? Kan ni spela en liten fanfar eller trumma då? 3. Samla klassen och låt varje grupp presentera vad de kommit fram till för varandra. 4. Nu är det dags för skarpa förberedelser. Grupp 1 och 3 tar på sig rollen som journalister och andra inbjudna gäster. Grupp 3 och 4 elever anordnar press konferensen. Grupp 1 och 3 Eleverna delar upp uppgifterna mellan sig. Det kan vara: Göra ett körschema ; en turordning för dem som ska prata, visa bilder eller spela musik. Träna på uppgifterna genom att exempelvis presentera fakta, sjunga en sång etc. Tänk på att göra det extra spännande när ni ska avslöja barnrättshjältarna. Skriv ett pressmeddelande (ett utkast finns på WCP-webben). Gör personliga inbjudningar och/eller affischer. Grupp 2 och 4 Eleverna kan ta på sig olika roller, som skrivande journalister, TV- journalister, bloggare, youtubestjärnor, radiojournalister eller fotografer. De förbereder sig genom att skriva frågor och kan träna två och två på att ställa frågor och följdfrågor. 5. Genomför presskonferensen. Grupp 2 och 4 tar plats på scenen. De som spelar journalister samlas framför med kameror, mikrofoner och anteckningsblock i högsta hugg. Nu är det bara att sätta igång! 23

24 WCP-PROGRAMMET STEG 8 STEG 8: Jorden Runt-loppet för en bättre värld Den 1 april 2019 arrangeras finalen på Jorden Runt-loppet för en bättre värld av barn i Sverige och jorden runt. Nu är det dags att sprida den nyvunna kunskapen och visa sitt engagemang för hela skolan och, om ni vill, omvärlden genom Jorden Runt-loppet för en bättre värld. VAD HÄNDER DEN 1 APRIL? Barn i skolor jorden runt som har deltagit i WCP-programmet genomför en manifestation för barnets rättigheter och de globala målen. Avsätt två lektioner då eleverna: Framför sina krav på förändring, i sociala medier och med plakat, banderoller och tal! Bildar så lång mänsklig kedja de kan, fingerspets mot fingerspets. Springer eller går tre kilometer. Förberedelserna inför 1 april, då eleverna bygger kunskap, skriver tal och tillverkar material kring de globala målen och gör inlägg/filmer för sociala medier, sker förstås i samband med de andra stegen i World s Children s Prize-programmet. BJUD IN OMVÄRLDEN Eleverna kan bjuda in föräldrar, lokala organisationer, politiker och medier att uppleva det historiska ögonblick då de tillsammans med miljoner barn omfamnar jordklotet och framför vilka förändringar de vill se vad gäller respekten av barnets rättigheter och uppfyllandet av de globala målen för hållbar utveckling. De kan förstås också sprida sitt budskap i sociala medier. När barnen framfört sina krav bildar de en så lång mänsklig kedja som möjligt, fingerspets vid fingerspets. Kedjan, som symboliserar starten för barnens omfamnande av jordklotet, övergår sedan i att de går eller springer tre kilometer. Rapportera in hur många barn som deltog så att WCP kan räkna hur många varv runt hela jordklotet som de miljoner barnen tillsammans tillryggalagt för en bättre värld. Rapportera från ert Jorden Runt-lopp på worldschildrensprize.org/ roundthegloberun Under varje del i WCP-programmet har eleverna lärt sig saker och lärt känna barn och barnrättshjältar som hör ihop med de globala målen för hållbar utveckling, i synnerhet: Mål 5 för ökad jämställdhet Mål 10 för ökad jämlikhet och Mål 16 för rättvisa och fredliga samhällen MED STÖD FRÅN Jorden Runt-loppet för en bättre värld är ett samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté. 24

25 WCP-PROGRAMMET STEG 9 STEG 9: NO LITTER DAY Den 16 maj firar barn i skolor över hela världen No Litter Day. Barnen, som blir en del av No Litter Generation, samlar skräp, sorterar och väger det. Samtidigt sprider de information om att alla barn överallt ska få leva i en ren och hälsosam miljö. No Litter Generation är ett samarbete med organisationen Håll Sverige Rent. Barn i hela världen visar att de tillhör en global skräpfri generation, genom att samla skräp på sin ort och sprida information om alla barns rätt till en ren och hälsosam miljö, med koppling till de globala målen för hållbar utveckling. Förbered Läs fakta och berättelser om barn, skräp och miljöpåverkan jorden runt, samt visa 360-bilder och film. Använd gärna förslagen på enkla övningar på s Genomför No Litter Day Använd den 16 maj eller valfri dag den veckan till att samla skräp och manifestera/sprida kunskap och information. Inspireras av barn i Globen som visar hur de gjort på sin No Litter Day i Sverige och Ghana, Burma/Myanmar, Zimbabwe och många fler länder. Hur många ton? All världens skräp som samlas in räknas samman. Låt gärna barnen gissa hur många ton de och världens barn får ihop sammanlagt! Har ni annan skräpplockaraktivitet? Kanske deltar er skola redan i Håll Sverige Rents ordinarie skräpplockarkampanj? Då är No Litter Day en spännande möjlighet till att ge ett globalt perspektiv och få till en festlig final. Om ni redan ordnar en skräpplockaraktivitet tidigare under våren, kan ni använda den för att fira No Litter Day. Men glöm då inte att låta eleverna läsa och diskutera No Litter Generation-sidorna i Globen väga skräpet och rapportera vikten till WCP (se nedan). generation Väg & rapportera skräpet Väg och rapportera vikten av skräpet ni samlar ihop på No Litter Day så att vi kan räkna ut hur många ton skräp som barn i No Litter Generation har samlat ihop tillsammans. Rapportera i vågen på worldschildrensprize.org/nolitterday Ett samarbete mellan Med stöd från 25

26 WCP-PROGRAMMET STEG 9 ALLA FÅR VARA MED I NO LITTER GENERATION Inför och under No Litter Day har vi samlat övningar som hjälper eleverna att utforska nedskräpningen där de bor, i Sverige och globalt, och lösningar som krävs för en renare, mer hållbar värld. Prata skräp Börja med att låta eleverna se No Litter-filmen (på worldschildrensprize.org/nolittergeneration). SPRID ORDET, INTE SKRÄPET Låt eleverna använda No Litter Day till att sprida kunskap om nedskräpningens konsekvenser och uppmana till engagemang. Det kan göras på flera olika sätt, välj det som passar er klass eller skola. Eleverna kan till exempel: Posta om #NoLitterDay i egna och/eller skolans sociala medier, med bild, film och egna tips om hur nedskräpningen kan minska. 1. Samtala i grupper och i helklass om filmen. Ställ frågor som: Hur känns det efter att du sett filmen? Vad vill den säga oss? Vad tänker du när du ser den? 2. Fråga: Kan vi lära oss något av det vi just sett? Vilken roll har vi? 3. Kanske ser ni filmen ännu en gång efter det att eleverna bearbetat det de upplevt. Låt eleverna läsa faktatexterna om skräp och avfall. Utforska och samtala om innehållet. Använd följande frågor som stöd. Vad är egentligen skräp? Kan ni ge exempel på vanligt skräp där ni bor? Vad kan nedskräpningen leda till? Hur påverkar det livet i havet? Hur påverkar nedskräpningen oss människor? Hur ser det ut med nedskräpning där ni bor? Är det ett stort problem? Finns det mycket skräp på marken? Finns det bra system för att ta hand om avfall? Hur kan nedskräpningen minska där ni bor? Vilka lösningar ser ni? Hur kan den globala nedskräpningen minska? Vad är varje individs ansvar och vad ligger på kommunen, regering och riksdag, andra länder, företagen och FN? Finns det fler aktörer som spelar roll? FÖRDJUPNING Eleverna kan arbeta enskilt, i par och grupper för att hitta förslag till lösningar. Hur kan nedskräpningen minska där ni bor? Vilka lösningar ser ni? Liknande övning kan göras även för andra frågeställningar. Gör så här: 1. Börja enskilt: Varje elev skriver ner sina tankar, minst tre punkter, under några minuter. 2. Låt eleverna sitta i par. Varje par berättar för varandra hur de tänkt och jämför. 3. Par + par: Två par delar sina tankar med varandra. Tillsammans väljer gruppen ut de tre punkter som de vill presentera för klassen. 4. Varje grupp presenterar sina tankar och idéer i helklass. 5. Avsluta med att fundera på vad ni kan göra gemensamt på skolan för att uppmärksamma både problemen med nedskräpning och lösningarna. Skriva och hålla tal om nedskräpningens konsekvenser, och om de lösningar som finns. Spela gärna in tal och uppträdanden och posta på Youtube! Skriva artiklar, krönikor, sagor eller manus till en film eller pjäs. Göra Youtubefilmer, nyhetsreportage, humor, skräck eller drama som skapar uppmärksamhet. Producera och bjuda in till en utställning eller teaterföreställning på skolan. Släktingar, grannar, lokalpolitiker och lokala medier kanske vill komma och titta. MATERIAL Reportage på s i Globen Film och 360-bilder från Pakistan på worldschildrensprize.org/nolittergeneration Fakta och fördjupning om de globala målen på worldschildrensprize.org/globalgoals Fler övningar och fakta på 26

27 WCP-PROGRAMMET STEG 9 SKRÄPMÄTNING Gå ut och gör en skräpmätning med eleverna. Ni behöver: Pinnar och två meter långa snören. Gärna handskar och/eller något plockverktyg. (Kom överens om vilket skräp eleverna inte ska plocka upp, till exempel för att det är farligt.) 1. Dela upp eleverna i grupper som får undersöka varsitt område. 2. Varje grupp sätter ned pinnen mitt i sitt område och knyter fast snöret i pinnen. 3. Grupperna samlar in allt skräp som de hittar från pinnen och två meter åt alla håll, i en cirkel. Både små och stora skräpbitar ska tas med. 4. När allt skräp är insamlat är det dags att räkna och sortera. Bestäm hur det ska gå till tillsammans, så att alla grupper gör på samma sätt. Räkna exempelvis antal fimpar, plastpåsar och mat- och dryckesförpackningar. Eller sortera efter material; metall, plast, papper etc. Be eleverna fundera över: Vilken typ av skräp hittade ni? Vilket skräp var vanligast? Vilka tror ni har slängt skräpet kan ni se var det kommer ifrån? Är det till exempel skräp från industrier eller från enskilda människor? Barn eller vuxna? Jämför gruppernas olika områden. Var det olika skräp på olika ställen? Var det mer skräpigt på ett visst ställe? Vad kan det i så fall bero på? SKRÄPSTATISTIK & MÄNGD Använd resultaten av skräpmätningen till övningar på matematiklektionen. Anpassa svårighetsgraden efter elevernas förkunskaper. Ta fram skräpstatistik kring t.ex.: Olika material. Hur mycket var gjort av metall respektive plast eller kartong? Hur många procent var plastpåsar, konservburkar, godispapper eller fimpar? Vilket var det vanligaste skräpet? Vilket var minst vanligt? Hur många skräp hittade klassen totalt? Hur många skräp hittades per m²? Hur många procent av antalet skräp PLAST GLAS METALL PAPPER ÖVRIGT Gör diagram för exempelvis andel skräp i olika material. skulle kunna vara farligt för t.ex. fåglar, djur i havet eller människor? Vad var medelvärdet för klassens samtliga mätningar (i antal skräp/ mätning och/eller antal skräp/m²). Spara resultatet! När ni gör skräpmätningar igen, nästa år eller under olika årstider, kan ni jämföra och räkna på procentuell ökning eller minskning över tid. Tips om barn och skräpplockning hittar ni hos Håll Sverige Rent: Tidslinjen Försvinner skräp som hamnat på marken av sig självt eller ligger det kvar om ett år eller kanske 100 år? Använd en blandad samling av allt från glas till plast, förpackningar, metall, tidningar och fruktskal. 1. Lägg ut ett rep som en tidslinje, eller rita med krita. Märk ut några tidsangivelser längs linjen, med årtal eller århundraden. 2. Låt eleverna arbeta gemensamt, gärna i par eller grupp. De ska placera skräpet på tidslinjen, beroende på hur lång tid de tror att det tar för varje sak att sönderdelas så att den inte längre syns. 3. Gå längs tidslinjen med klassen och samtala. Har de träffat rätt?* Resonera till exempel om hur det kommer sig att vissa saker försvinner fortare än andra. Prata också om att exempelvis plast kan göra skada även när det inte längre syns. Påpeka att nedbrytningstiden för skräp inte alltid spelar så stor roll. Skräpet finns ändå kvar i naturen så pass länge att miljö och djur skadas. 4. Samtala om hur vi kan göra för att spara på jordens resurser och minska mängden skräp genom att t.ex. återbruka mer, återvinna och göra klokare val när vi handlar. * Läs mer på hsr.se/fakta-om-skrap/samladefakta-om-skrap/nedbrytningstider-skrap UNGEFÄRLIGA NEDBRYTNINGSTIDER: Plastpåsar Tuggummi Fimpar Aluminiumburkar Tidningar Pet-flaskor Ballonger Organiskt material, typ äppelskrutt tals år år år år 6 veckor år tals år 1 månad 27

28 WCP-PROGRAMMET STEG 9 DU OCH GLOBALA MÅLEN 1. Låt eleverna läsa om skräp och avfall i rika och fattiga länder och om barn i fattiga länder som deltar i No Litter Generation. Till exempel skuldslaven Nisha och skräpplockaren Sidra i Pakistan, eller barnen som startat en egen miljöklubb i Zimbabwe. 2. Låt eleverna arbeta i par eller grupper. De börjar med att undersöka frågeställningar kring ett av de globala målen med utgångspunkt från utsatta barns livssituation. 3. Eleverna går vidare och undersöker på samma sätt hur andra mål hänger ihop med utsatta barn och hur målen påverkar varandra. De kan rita en tankekarta eller klippa och klistra för att illustrera sambanden. De kan förstås också jobba digitalt. Stöd Använd tabellen som underlag i arbetet. Den innehåller frågeställningar till många av målen. INGEN FATTIGDOM Hur påverkas barn av att vara fattiga och hur påverkar fattigdom avfallshanteringen eller mängden skräp på marken? Vilka andra globala mål kan lättare nås om fattigdomen minskar? Hur? Koppla t.ex. till Mål 3, 6, 10, 11, 12 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Många fattiga lever i en skräpig miljö. På vilket sätt påverkas deras hälsa och välbefinnande, t.ex när de leker ute, eller när sjukdomar sprids av sopor? Hur kan människors hälsa påverka/påverkas av de andra målen? Koppla t.ex. till Mål 1, 4, 5, 6, 10, 11 GOD UTBILDNING Hur kan skolan bidra till att barn jorden runt blir en No Litter Generation? Vad är viktigt att lära sig i skolan för att vi ska kunna nå de globala målen till 2030? Koppla t.ex. till Mål 1, 3, 5, 6, 10 JÄMSTÄLLDHET Barn lär sig om flickors lika rättigheter genom World s Children s Prize och kämpar i No Litter Generation för en renare och hälsosammare miljö. Hur kan ökad jämställdhet bidra till t.ex. fredligare samhällen, minskad fattigdom och nedskräpning? Koppla t.ex. till Mål 3, 4, 6, 10, 16 RENT VATTEN OCH SANITET Hur påverkas rätten till rent vatten och sanitet av nedskräpning och dålig avfallshantering? Hur kan alla barn få mer kunskap om farorna med till exempel smutsigt vatten? Koppla t.ex. till Mål 1, 3, 4, 5, 8, 10, 12 ANSTÄNDIGA LIVSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT Vad menas med anständiga livsvillkor? Har alla barn anständiga livsvillkor? Hur kan det bli bättre? Skulle människor skräpa ner mindre om de hade bättre livsvillkor? Koppla t.ex. till Mål 1, 3, 4, 5, 6, 10 MINSKAD OJÄMLIKHET Barn har olika möjligheter i olika delar av världen. Och fattiga länder kan ha svårt att ta hand om skräp och avfall. Ibland får de dessutom hantera rika länders farliga avfall. Hur kan det ändras? Koppla t.ex. till Mål 1, 4, 5, 10, 11, 12) HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN År 2030 kommer 6 av 10 människor i världen att bo i städer. Många tvingas flytta från landsbygden på grund av fattigdom. Hur kan städerna bli mer hållbara? Koppla t.ex. till Mål 1, 4, 8, 12, 16 HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Konsumtion och produktion av varor har ofta stor miljöpåverkan och kan leda till ökad nedskräpning. Vilka skillnader finns det i sätt att konsumera och producera i olika delar av världen? Varför? Kan din konsumtion ha påverkan på jordens miljö? Koppla t.ex. till Mål 4, 5, 8, 11, 13 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Vårt sätt att leva och använda energi påverkar klimatet. Har olika länder olika stor påverkan på klimatet? Vad kan du och/eller din skola göra för att bidra till att målet nås? Koppla t.ex. till Mål 1, 6, 11, 12 HAV OCH MARINA RESURSER En stor del av skräpet vi skapar hamnar till slut i havet, och är farligt för allt som lever där. Vad kan du göra för att minska mängden skräp som hamnar i havet. På vilka andra sätt påverkas havsmiljön av människor? Koppla t.ex. till Mål 6, 8, 12 28

29 WCP-PROGRAMMET STEG 9 Hur många jordklot behövs? Just nu lever vi i den rika världen upp resurserna betydligt snabbare än vad jorden klarar av. Det krävs stora förändringar i livsstil och konsumtion, på såväl individuell som nationell och global nivå för att världen ska kunna nå de globala målen till I Globen och på nätet (s ) kan eleverna läsa om att världens befolkning i snitt äter, reser och konsumerar som om vi hade 1,7 jordklot! Sverige är ett av de länder i världen som har allra störst påverkan på naturen per person. Om alla levde som vi gör i Sverige skulle vi behöva 4,2 jordklot! Listan över länder visar hur många jordklot som går åt i Sverige, respektive i några av världen fattigaste länder. Låt gärna eleverna läsa om barn som är med i No Litter Generation och deltar i No Litter Day i till exempel Zimbabwe och Pakistan. Be dem fundera över vad det är som gör att deras sätt att leva påverkar miljön mycket mindre än barns liv i Sverige. MINSKA ELLER ÖKA KONSUMTIONEN? Förklara för eleverna att lösningarna som minskar fotavtrycket globalt måste ta hänsyn till ojämlikheten mellan fattiga och rika länder. Medan vi i Sverige måste minska vår konsumtion och vårt energislöseri, behöver människor i fattiga länder tvärtom öka sin konsumtion och energianvändning för att få ett bättre liv med tillgång till el, uppvärmning, mat och rent vatten. Utmaningen är nu att hitta klimatsmartare vägar till ett bättre liv än de miljöfarliga alternativ som rika länder har valt under för lång tid. Detta gäller kanske främst att avveckla utvinning av fossila bränslen. I Globen och på worldschildrensprize.org berättar barn som Greta från Sverige om hur de kämpar mot klimatförändringarna och för en hälsosam miljö. Om alla levde som genomsnittsinvånaren i världen skulle vi behöva 1,7 jordklot. Och om alla levde som i Nordamerika = 5 jordklot... Afrika = 0,8 jordklot... Europa = 2,8 jordklot... i Asien = 0,7 jordklot... Sydamerika = 1,8 jordklot VILKEN PLATS HAR SVERIGE? I listan syns några av världens länder och vilken plats de har på listan över hur stort ekologiskt fotavtryck de har per invånare. 1. Qatar 2. Luxemburg 3. Förenade Arabemiraten 6. USA 7. Kanada 9. Danmark 11. Australien 15. Sverige 18. Finland 19. Norge 32. Ryssland 38. Tyskland 39. Malta 42. Storbritannien 43. Japan 45. Frankrike 47. Israel 65. Kina 67. Portugal 75. Sydafrika 86. Brasilien 98. Mexico 121. Ghana 141. Burma/ Myanmar 146. Tanzania 147. Guinea 150. Benin 151. Kambodja 152. Burkina Faso 153. Elfenbenskusten 153. Guinea-Bissau 154. Kamerun 156. Sierra Leone 158. Kongo- Brazzaville 160. Liberia 161. Uganda 163. Indien 164. Nigeria 165. Senegal 166. Togo 167. Filippinerna 169. Zimbabwe 170. Kenya 171. Nepal 177. Moçambique 181. Pakistan 184. DR Kongo 185. Haiti 186. Burundi FOTO: Jessica Gow/TT 29

30 WCP-PROGRAMMET STEG 9 FOT ELLER HANDAVTRYCK Varje människas personliga påverkan på planeten brukar kallas ett ekologiskt fotavtryck. Motsatsen, att göra bra saker för miljön, kallas för ett ekologiskt handavtryck. I den här övningen vill vi fokusera på det positiva, det vill säga att fundera över hur varje människa kan bidra till en bättre miljö, ett större ekologiskt handavtryck. I Globen berättar två flickor, Greta i Sverige och Jamie i USA, om vad de gör för klimatet. Förbered övningen genom att på stora papper/blädderblockspapper skriva olika sätt att bidra till en bättre miljö och motverka klimatförändringar. En mening på varje papper. Jag slänger inte skräp på marken. Jag återbrukar och återvinner så ofta jag kan. Jag undviker att köpa sånt som inte är nödvändigt, eller som lätt blir skräp. Jag försöker laga saker som går sönder. Jag slösar inte på vatten. Jag uppmuntrar alla jag känner att göra desamma! Jag äter mycket vegetarisk mat. Jag är rädd om växter och djur i min närhet. Börja med att låta eleverna räkna ut sitt ekologiska fotavtryck med hjälp av en av de många sajter som erbjuder hjälp, till exempel: wwf.se/utbildning_kalkylator 1. Lägg ut papperen på olika bord i klassrummet och dela in klassen i grupper så att tre-fyra elever finns vid varje bord. 2. Alla ska ha varsin penna. Ge eleverna en eller två minuter vid varje bord. 3. Uppgiften är att försöka svara på frågan Hur gör du då? Eleverna skriver ner sina förslag på pappret (Exempel: Jag slänger inte skräp på marken. Hur gör du då? Jag slänger i en papperskorg, tar skräpet med mig tills jag hittar en soptunna att slänga det i, jag återbrukar min förpackning eller en påse och behåller den, jag tar hem den där vi samlar till återvinning.) 4. När tiden är ute går grupperna vidare till nästa bord, tills alla har skrivit på alla papper. Samla klassen och gå igenom förslagen. Fotavtrycksberäkningarna bygger på ett förenklat sätt att räkna, och därför utesluter vissa viktiga aspekter av verkligheten. Uppmana därför eleverna att tänka kritiskt när de räknar ut sina fotavtryck, och är medvetna om att metoden för att räkna ut dessa ständigt utvecklas. Återbruk Att återvinna och återbruka skräp kan bidra till att motverka klimatförändringar. Juiceflaskor blir till soptunnor... I Globen visar Hassan och Kimberley från Zimbabwe hur de återbrukar skräp i sin Miljöklubb. Till exempel förvandlas kakförpackningar till hattar och gamla toalettstolar till blomkrukor!...plastförpackningar till tandborstmuggar... Låt dina elever inspireras av barnen i Zimbabwe och hitta på egna fantasifulla sätt att återbruka förpackningar och annat skräp....kakförpackningar till hattar......och toastolar till blomkrukor! 30

31 INFORMATION TILL SKOLAN Vill er skola......få BESÖK AV EN WCP-DELEGATION? I samband med den årliga WCPceremonin på Gripsholms slott får Sverige besök av jurybarn, barnrättshjältar och barn de kämpar för, samt unga musiker. Ni kan bli värdskola för en WCP-delegation som får möta alla hos er som har arbetat med WCPprogrammet. Även barn och lärare från grannskolor som deltagit kan bjudas in när de långväga besökarna kommer....arrangera WORLD S CHILDREN S PRESS CONFERENCE (BARNENS PRESSKONFERENS)? WCP-kansliet samordnar årligen barnledda presskonferenser som hålls i Sverige i samband med WCP-ceremonin. Hör av er om ni vill arrangera en presskonferens på er ort (se mer information på s. 22)....DELTA I FORTBILDNING? Våra pedagoger håller gärna en fortbildning om World s Children s Prize-programmet för dig och dina kollegor, tillsammans med lärare i skolor som ligger nära er. Mejla skola@worldschildrensprize.org eller gå in på worldschildrensprize.org/teachers för att anmäla intresse för till exempel skolbesök eller fortbildning. Barnrättshjältar möter elever i Sverige. DELA MED ER REAGERA, KOMMENTERA, DELA Vi blir glada när ni följer oss i sociala medier, men ännu gladare när ni kommenterar och delar. Allra mest gillar vi när ni skickar oss egna bilder, berättelser och citat som speglar ert och elevernas arbete och engagemang. Tillsammans kan vi nå fler med kunskap om barnets rättigheter och rättvis hållbar utveckling.och göra världen bättre för alla barn, överallt! TAGGA OCH MEJLA Tagga oss och tipsa om sånt ni själva lägger upp på loggar, webb och i sociala medier med till exempel #worldschildrensprize och #globalvote. Mejla också gärna material för spridning i våra digitala kanaler till worldschildrenprize.org VILKA STÅR BAKOM WCP? Den ideella stiftelsen World s Children s Prize Foundation (WCPF), har säte i Sverige. Verksamheten genomförs med stöd från bland annat Svenska Postkodlotteriet och Forum Syd/Sida. Över 780 ideella organisationer och skolor i 116 länder har också ställt sig bakom World s Children s Prize. WCPF har 90-konto. 31