Koncernkontoret Koncernstab HR

Transkript

1 Koncernkontoret Koncernstab HR Bo Friberg Datum Version 2 1 (5) Bilaga 4 definitioner medarbetare årsredovisning 2015 Definitioner och förklaringar av ingående variabler och begrepp, samt var uppgifterna hämtas. Uppgifterna är tillgängliga vid nedanstående tidpunkter: Början januari: Anställda. Om möjligt kan dessa uppgifter stämmas av efter januaris lönekörning så att det inte finns differenser. Om så är fallet används senaste uppgift. I slutet av januari är resterande uppgifter tillgängliga. Antal anställda Hel och deltidsanställda Huvudgrupp Personal: Personer som har ett anställningsavtal med Region Skåne. En person med flera anställningar räknas bara en gång. Timavlönade ingår inte. (Detta gäller generellt när det i bilagan anges Avser tillsvidareanställda och visstidsanställda ). Uppgifterna hämtas för år 2015 och 2014 från QlickView Personal. Välj HR org uppe till vänster, välj år 2015 eller 2014 och månad december. Välj flik Anställda och Tabell Anställda och dimension AID_Huvudgrupp och Sysselsattningsgrupp. För år 2013 gör motsvarande val från QVP:s arkivdatabas eller välj DataWarehousePersonal fasta rapporter och rapport Antal personer hel- och deltidsanställda samt månad december respektive år, gruppera på Huvudgrupp AID. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (5) Anställda är fördelade i huvudgrupper enligt följande : Huvudgrupp Personal Etikett Lednings-, Handläggar- och administratörsarbete 10XXXX + 15XXXX exkl Medicinsk sekreterare Läkare 2010XX 2040XX Sjuksköterska 2050XX 2065XX Undersköterska / Skötare Övriga vård och omsorg / Rehabilitering och förebyggande arbete / Socialt och kurativt arbete Tandvårdsarbete Övrig personal 2070XX 2045XX- 2046XX XXXX +35XXXX 25XXXX 40XXXX- 65XXXX Anställda omräknat till heltid: Uppgifterna hämtas för år 2015 och 2014 från QlickView Personal, samt 2013 från QVP:s arkivdatabas. Välj HR org uppe till vänster, välj år och månad december. Välj Tabell Fridyk och i listen där uppe välj Summa syssgrad och Anställningsfilter? Ja. Välj dimension ÅrMån december respektive år. Ett alternativ för år 2013 är att välja DataWarehousePersonal fasta rapporter och rapport Antal personer, omräknat till heltid samt genomsnittlig sysselsättningsgrad samt månad december år 2013, gruppera på Månad. Region Skåne

3 3 (5) Arbetad tid och frånvaro AOH: Uppgifterna hämtas för år 2015 och 2014 från QlickView Personal. Välj HR org uppe till vänster, välj år och samtliga månader januari - december. I fliken Anställda välj tabellen Tabell Anst Omr Heltid och aktuell förvaltning, samt i listen däruppe ska alla kolumner för summa vara ifyllda samt välj Inkludera helt tjänstlediga utan lön. Anställda AOH avser medarbetare med anställningsavtal omräknat till AOH för aktuell period (anställningar tillsvidare och visstid, ej tim). Medeltal anställda AOH månaderna januari - december för valt år visas i kolumnen AOH Anställda. Frånvaro avser medarbetarnas frånvarotid omräknat till AOH för aktuell period. På motsvarande sätt används här medeltalen månaderna januari - december aktuellt år. Kolumn AOH Sjuk redovisas på raden för Frånvaro Sjukfrånvaro AOH. Kolumnerna AOH Tjl med lön, AOH Tjl utan lön och AOH Kompledig summeras och redovisas på raden för Frånvaro Övrig AOH. Kolumn AOH Semester redovisas på raden för Frånvaro Semester AOH. Extra närvaro avser de timavlönades timtid, övertid inklusive mertid och arbetad tid läkare (arbetad tid under jour och beredskap) omräknat till AOH för aktuell period. Medeltalen månaderna januari - december 2015 och 2014 visas under kolumn AOH Timlön och redovisas på raden för Extra närvaro Timavlönade AOH. Kolumnerna AOH Mer/övertid och AOH Arb jour/bered redovisas på raderna för Extra närvaro Mertid / Övertid AOH respektive Extra närvaro - arbetad tid under jour o beredskap AOH. Totalt Använda AOH avser Anställda AOH Frånvaro AOH + Extra närvaro AOH. Motsvarar den totalt arbetade tiden omräknat till AOH för aktuell period. Varav förändring (+/-) beroende på organisation / verksamhet utgör uppskattad ökning/minskning i Använda AOH år 2015 respektive 2014 med anledning av organisations- och/eller verksamhetsförändringar med utgångspunkt från vad som tillkommit / gått ifrån avseende Anställda AOH. Region Skåne

4 4 (5) Hälsa: Två mått på frisknärvaro: 1. Anställda med frisknärvaro hela året = Utan registrerad sjukfrånvaro. 2. Anställda med frisknärvaro <= 5 sjukfrånvarodagar. Uppgifterna hämtas för år 2015 och 2014 från QlickView Personal, samt för år 2013 från QVP:s arkivdatabas. Välj HR org uppe till vänster, välj år och samtliga månader januari - december. I fliken Frånvaro välj tabellen Frisknärvaro och aktuell förvaltning. Kolumner med 0 sjukdagar respektive 0-5 sjukdagar (antal och %). Alternativt för år 2013 välj DWP rapport Hälsotal (antal personer) samt månader januari - december år 2013, gruppera på Kön. Kolumner med 0 sjukd respektive 0-5 sjukd (antal och %). Sjukfrånvaro Kalenderdagar / Medarbetare: Sjukfrånvaron redovisad med genomsnittligt antal kalenderdagar/medarbetare efter sjukperiodens längd, samt totalt. Uppgifterna hämtas för år 2015 och 2014 från QlickView Personal, samt för år 2013 från QVP:s arkivdatabas. Välj HR org uppe till vänster, välj år och samtliga månader januari - december. I fliken Frånvaro välj tabellen Sj intv (dagar) och aktuell förvaltning. För 1 7 kalenderdagar välj Int_1_7, Dagar och Snitt i listen däruppe och använd kolumn Snitt 1-7 dgr, för 8 14 kalenderdagar använd kolumn Snitt 8-14 dgr, för kalenderdagar använd kolumn Snitt dgr, för kalenderdagar använd kolumn Snitt dgr, för kalenderdagar använd kolumn Snitt dgr, för >= 180 kalenderdagar använd kolumn Snitt 180- dgr. Alternativt för år 2013 välj DWP rapport Sjuktal: Genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare samt månader januari - december respektive år, gruppera på Kön. För 1 7 kalenderdagar använd kolumn 1-7, för 8 14 kalenderdagar använd kolumn 8-14, för kalenderdagar använd kolumn 15-28, för kalenderdagar använd kolumn 29-59, för kalenderdagar summera kolumnerna och , för >= 180 kalenderdagar använd kolumn Region Skåne

5 5 (5) Redovisning av sjukfrånvaro i timmar: För 2015 och 2014 och hela eller del av 2013 (beroende på när er förvaltning gick över till HR-fönster) använd rapport i HR-fönstret enligt följande: Välj rollen HR-funktion och därunder rubriken Uppföljning i vänster marginalen välj Fasta rapporter. Välj rapporten 4_Frånvaro sjukfrv procent av arbtid (timmar)), som är sorterad på åldersgrupp. För resterande tid 2013 får uppgifterna hämtas från tidigare redovisningar. Alternativt hämtas uppgifterna för år 2015 och 2014 från QlickView Personal, samt för år 2013 från QVP:s arkivdatabas. Välj Ek org uppe till vänster, välj år och samtliga månader januari - december. I fliken Årsarbetare/Timmar välj tabellen % av Anställd tid och aktuell förvaltning. Välj grupp Tim_Avdrag_Sjuk till höger, samt dimension kön respektive Ålder_5. Exportera därefter till Excel. Åldersgrupperna får summeras enligt följande <= 29 år, år, samt >=50 år. OBS! Nyckeltal 2 går inte att få fram via QVP. I total sjukfrånvarotid ingår också sådan tid för timavlönade. Ordinarie arbetstid innebär sammanlagd arbetstid enligt kollektiv- eller annat avtal, med hänsyn tagen till frånvarofaktorer utan ekonomiska värden och avser således den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Uppgifter presenteras ej för grupper som har tio anställda eller färre. Region Skåne

6 Förvaltning: Bilaga 5 Habilitering och Hjälpmedel Antal Anställda 1) - Hel- och deltid, Huvudgrupp Personal Avser tillsvidare- och visstidsanställda 31/12 resp år Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid Ledning / Administration Medicinsk sekreterare Läkare Sjuksköterska 2) Undersköterska / Skötare 3) Övrig Vård / Rehab / Social 4) Tandvårdsarbete Övrig personal 5) Totalt 1) Avser tillsvidare- och visstidsanställda den 31 december 2) inkl Barnmorska, Biomedicinsk analytiker 3) inkl sjukvårdsbiträde och andra biträden 4) I gruppen ingår bl a Sjukhusfysiker, Sjukhuskemist, Psykolog, Arbetsterapeut, Sjukgymnast, Logoped, Audionom, Dietist, Kurator 5) I gruppen ingår Kulturarbete, Fritidsarbete, Ingenjör, Tekniker, Hantverksarbete, Vaktmästare, Köks- och måltidsarbete, Städ- och tvättarbete Anställda omräknat till heltid Totalt antal anställda omräknat till heltid 751,4 744,8 732,7

7 Arbetad tid och frånvaro - AOH Avser januari - december Antal % Antal % Anställda AOH Frånvaro - Semester AOH 78 10,9% 75 10,6% Frånvaro - Sjukfrånvaro AOH 45 6,4% 47 6,6% Frånvaro - Övrig AOH 54 7,7% 62 8,7% Frånvaro totalt AOH ,0% ,9% Extra närvaro - Mertid / Övertid AOH 1 0,2% 1 0,2% Extra närvaro - Timavlönade AOH 6 1,1% 5 0,9% Extra närvaro - arbetad tid under jour o beredskap AOH 0 0,0% 0 0,0% Extra närvaro totalt AOH 7 1,3% 6 1,2% Totalt Använda AOH = Anställda AOH - frånvaro AOH + extra närvaro AOH ,0% ,0% Varav förändring (+/-) beroende på organisation/verksamhet

8 Hälsa Avser tillsvidare- och visstidsanställda januari - december respektive år Antal Antal Antal % % % Antal med frisknärvaro hela året Totalt - % av antal anställda ,0% 34,0% 31,3% Kvinnor - % av antal anställda kvinnor ,0% 34,0% 30,0% Män - % av antal anställda män ,0% 37,0% 39,0% Antal med frisknärvaro <= 5 sjukfrånvarodagar Totalt - % av antal anställda ,0% 58,3% 54,1% Kvinnor - % av antal anställda kvinnor ,1% 57,6% 52,8% Män - % av antal anställda män ,2% 62,8% 61,8% Sjukfrånvaro - Kalenderdagar / Medarbetare Sjukfrånvaro - Kalenderdagar / Medarbetare Avser tillsvidare- och visstidsanställda Januari - December respektive år Mål Genomsnittligt antal kalenderdagar/medarbetare Kaldgr/ Kaldgr/ Kaldgr/ Kaldgr/ Sjukperiodens längd : medarb medarb medarb medarb 1-7 kalenderdagar 5,9 5,3 5, kalenderdagar 0,9 1,0 1, kalenderdagar 1,2 1,4 1, kalenderdagar 1,9 2,3 1, kalenderdagar 3,1 3,9 3,5 > = 180 kalenderdagar 9,3 10,0 8,1 Totalt 22,3 23,8 20,2 21,3

9 Redovisning av sjukfrånvaro i timmar 1-7 Uppgift ska inte lämnas om antal anställda i gruppen är högst tio Antal timmar Antal timmar Antal timmar Nyckeltal % Nyckeltal % Nyckeltal % Total sjukfrånvarotid ,86% 6,29% 5,27% Sammanlagd ordinarie arbetstid Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) ,27% 66,40% 58,93% Total sjukfrånvarotid Summa sjukfrånvarotid för kvinnor ,15% 6,66% 5,64% Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för män ,10% 4,19% 3,09% Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre ,38% 5,02% 2,94% Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år ,93% 6,37% 4,81% Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre ,08% 6,30% 6,07% Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre

10 Koncernkontoret Koncernstab HR Bilaga 6 ÅRSREDOVISNING Datum Version [Version] Dnr [Diarienummer] 1 (2) Redovisning av bisysslor till årsredovisning Antalet medgivna respektive avslagna bisysslor inom förvaltningen ska redovisas. Läkare samt yrke specificeras om frekvens överstiger 10, annars summera i Övriga. Förvaltning: Kryh Habilitering och hjälpmedel Medgivna bisysslor Avslagna bisysslor Antal med koppling till RS Antal utan koppling till RS Antal med koppling till RS Antal utan koppling till RS Läkare Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Psykolog Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Chef Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Övriga Förtroendeskadlig Arbetshindrande Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

11 2 (2) Konkurrerande För mer information om bisysslor och definitioner, se Region Skånes riktlinjer vid prövning av bisysslor och likartade aktiviteter, länk Region Skåne

12 Miljöledningsarbete Skånevård Kryh Bilaga 7 Mätperiod Mätområde Mätpunkt Enhet Rapportera Avfall - Olika avfallsfraktioner, mängder Beskriv förvaltningens avfallsförebyggande arbete utifrån tillhörande handlingsplan Skånevård Kryh Senast 2015 ha definiera vilka engångsprodukter som ska minskas genom att kartlägga inköp av några utvalda förbrukningsmaterial/produkter Tjänsteresor - egen bil, bilpool, förmånsbil, (verksamhetsknutna bilar) & tåg och flyg Ge en kort analys och beskrivning av planerade åtgärder för att minska antalet tjänsteresor med privat bil Skånevård Kryh Körsträckan för tjänsteresor med privat bil (mil) ska till december 2015 ha minskat med 15 % (15000 mil) jämfört med 2013 för att därefter fortsätta minska med 10 % per år fram till Miljömål 2. Hälsosam miljö Har förvaltningen tagit fram handlingsplaner för mål/delmål? Miljömål 4. Stark miljöprofil Har förvaltningen tagit fram handlingsplaner för mål/delmål? Miljömål 3. Hållbar resursanvändning Har förvaltningen tagit fram handlingsplaner för mål/delmål? Skånevård Kryh Skånevård Kryh Skånevård Kryh Är inte målsatt men arbete med att minska antibiotikaförskrivning samt användning av miljöfarliga kemikalier pågår. Är inte målsatt. Hållbara val har genomförts av en stor del av medarbetarna. Samtliga divisioner inom Skånevård Kryh är miljöcertifierade. Fastställda rutiner finns för miljökrav vid upphandling/inköp och beslut. Senast 2015 ha definiera vilka engångsprodukter som ska minskas genom att kartlägga inköp av några utvalda förbrukningsmaterial/produkter Miljömål 1. Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet Har förvaltningen tagit fram handlingsplaner för mål/delmål? Skånevård Kryh Andelen tågresor ska öka till 80 % jämfört med flyg mellan Skåne och Stockholm jämfört med 2013.Körsträckan för tjänsteresor med privat bil (mil) ska till december 2015 ha minskat med 15 % (15000 mil) jämfört med 2013 för att därefter fortsätta minska med 5 % per år fram till Miljömål 3. Hållbar resursanvändning Har förvaltningens mål uppnåtts? Skånevård Kryh Senast 2015 ha definiera vilka engångsprodukter som ska minskas genom att kartlägga inköp av några utvalda förbrukningsmaterial/produkter. Målet är uppnått, se bifogad projektrapport Miljömål 2. Hälsosam miljö Har förvaltningens mål uppnåtts? Skånevård Kryh Detta område har inte varit målsatt men stora utbildningsinsatser har skett inom kemikaliedatabasen KLARA där två av våra divisioner har implementerat arbetssättet att använda kemikaliedatabasen för att ha tillgång till rätt verktyg då det gäller att fasa ut miljöfarliga kemikalier Miljömål 4. Stark miljöprofil Har förvaltningens mål uppnåtts? Skånevård Kryh Detta område har inte varit målsatt men många aktiviter har fått stor uppmärksamhet. Några exempel. Ett av sjukhusen har varit det första i världen att införskaffa energisnåla duschar där 80 till 90% i energiåtgång och vatten sparas. Ett samarbete med Skånetrafiken har under året fått fler att välja kommunala färdsätt genom informationsinsattser och tävlingar på våra sjukhus. Division Habilitering och hjälpmedel har tagit fram och genomfört ett miljöutbildningspaket i sex delar avsett för APT som har varit mycket uppskattat Miljömål 1. Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet Har förvaltningens mål uppnåtts? Skånevård Kryh Antal tågresor ska öka med 80 % till förmån för flyg mellan Skåne och Stockholm jämfört med 2013.Målet har uppnåtts av en division inom förvaltningen med 83 %. Det fanns vid målformuleringen indata som var felaktiga vilket till stor del gjorde att målet inte fullt ut gick att uppnå. Vi är dock den sjukvårdsförvaltning som ligger bäst till inom detta område med 65 %.Körsträckan för tjänsteresor med privat bil (mil) ska till december 2015 ha minskat med 15 % (15000 mil) jämnfört med 2013 för att därefter fortsätta minska med 10 % per år fram till Detta mål har överträffats och landade på 21 %.

13 Miljömål 1. Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet Vilka är förvaltningens nedbrutna mål? Skånevård Kryh Antal tågresor ska öka med 80 % till förmån för flyg mellan Skåne och Stockholm jämfört med 2013.Körsträckan för tjänsteresor med privat bil (mil) ska till december 2015 ha minskat med 15 % (15000 mil) jämnfört med 2013 för att därefter fortsätta minska med 5 % per år fram till Miljömål 2. Hälsosam miljö Vilka är förvaltningens nedbrutna mål? Miljömål 3. Hållbar resursanvändning Vilka är förvaltningens nedbrutna mål? Miljömål 4. Stark miljöprofil Vilka är förvaltningens nedbrutna mål? Export: :57 Skånevård Kryh Skånevård Kryh Skånevård Kryh Ej målsatt men arbete inom antibiotikaförskrivning samt minskad användning av miljöfarliga kemikalier har genomförts. Senast 2015 ha definiera vilka engångsprodukter som ska minskas genom att kartlägga inköp av några utvalda förbrukningsmaterial/produkter. Ej målsatt men utbildningen Hållbara val har genomförts av en stor del av medarbetarna. Samtliga divisioner inom Skånevård Kryh är miljöcertifierade. Fastställda rutiner finns för miljökrav vid upphandling/inköp och beslut.

14 Skånevård Kryh Division Habilitering och Hjälpmedel kenhet Namn: Helena Sigurdsson Titel: Miljö- och säkerhetssamordnare Direkttel: Datum Bilaga 7a Divisionens ledningsgrupp, stabschefer Årsrapport 2015 om divisionens miljöarbete och miljöprestanda 1. Utvärdering av miljömål och handlingsprogram (genomgång av nuvarande målsättning samt tillförande av nya mål) Mål : Övergripande mål: Effektivare energianvändning vid biltransporter. Detaljerat mål: att fortsätta att utbilda personalen i EcoDriving i en takt av 10 % per år fram till och med Utbildningen ska riktas till medarbetare som kör mycket och som inte har fått utbildning på annat sätt. Status: Under 2015 har ca 60 av våra anställda utbildats i EcoDriving. Totalt kommer vi då att i genomsnitt ha utbildat ca 10 % av alla anställda. Målet är uppfyllt. Mål : Övergripande mål: Minskad divisionsintern bilkörning. Detaljerat mål: Alla verksamheter/enheter tar fram måltal för bilfria möten/resor, både andel distansmöten där så är möjligt och andel resor med kollektivtrafik/cykel. Status: Ett par enheter som inte har möten utanför sina egna enheter har heller inte tagit fram måltal för bilfria resor/möten. Några anger att de har haft svårigheter att mäta på ett säkert sätt. Majoriteten av enheterna har nått sina mål om bilfria möten. Målet är uppfyllt. Mål : Övergripande mål: Minskad mängd bilkörning i samband med patientkontakter. Detaljerat mål: Utifrån måltal om e-hälsa/e-learning på divisionsnivå tar berörda verksamheter/enheter fram måltal för användande av distansteknik i kontakter med patienter och/eller andra externa kontakter. Status: Av de enheter där användandet av distansmötesteknik i detta sammanhang är aktuellt ligger de majoriteten enligt plan eller bättre. På flera av enheterna där det inte är aktuellt att använda distansmötesteknik har man ändå aktiviteter för bilfria patientkontakter/externa kontakter genom användande av cykel och kollektivtrafik. Målet är uppfyllt. Habilitering & Hjälpmedel Skånehuset, Kristianstad Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon: Fax: E-post: habhjalp@skane.se Hemsida: Bankgiro: Org.nr:

15 2 Mål : Övergripande mål: Ha en hög andel inrikes tågresor mellan Skåne och Stockholm; minst 80 % av resorna mellan Skåne och Stockholm ska ske med tåg. Detaljerat mål: Informera om Region Skånes mötes- och resepolicy vid miljöombudsträff samt informera alla chefer med uppmaning att ta upp frågan vid APT. Information om hur mycket man sparar i CO2-utsläpp när man tar tåget i stället för flyget läggs ut på Skånevård Kryhs miljösida. Status: Under 2015 har 83 % av resorna mellan Skåne och Stockholm skett med tåg. Under 2014 var andelen 70 %, så det har skett en stor förbättring under 2015 och andelen ligger väl över måltalet på 80 %. Målet är uppfyllt. Mål : Övergripande mål: Minska körning med egen bil vid tjänsteresor i de fall då detta leder till en minskad total miljöbelastning. Detaljerat mål: Kostnaderna, och därmed sträckan, för körning med egen bil ska minska jämfört med Status: Under 2015 har kr betalats ut i ersättning för körning med egen bil. För 2014 är motsvarande belopp kr. Körningen med egen bil har alltså minskat med 32 % från 2014 till Målet är uppfyllt. Mål : Övergripande mål: Riktade miljöutbildningar för chefer och medarbetare. Detaljerat mål 1: Använda den Regiongemensamma utbildningen Hållbara val (finns i Utbildningsportalen). Status: Under 2015 (mars-december) har 484 medarbetare helt eller delvis genomfört utbildningen Hållbara val, och av dessa har 79 % fått godkänt resultat. Divisionen hade anställda, vilket innebär att 49 % av divisionens medarbetare har genomfört utbildningen. Målet var 100 % och är alltså inte uppfyllt. Information om detta kommer att gå ut till alla miljöombud, och andelen som genomför Hållbara val under 2016 kommer att bevakas. Detaljerat mål 2: Alla enheter använder divisionens egna utbildningspaket för miljö vid t.ex. APT (6 avsnitt på min per gång). Status: Samtliga enheter har påbörjat genomförande av denna utbildning och de absolut flesta har också blivit klara under Några har inte hunnit med alla avsnitt under de gångna året men kommer att fortsätta under Målet är uppfyllt. Mål : Övergripande mål: Ökad inrapportering av förbättringsförslag och avvikelser inom miljöområdet. Detaljerat mål: Antalet inrapporterade och avslutade miljöavvikelser och förbättringsförslag i AvIC ska öka inom alla verksamheter. Status: Under 2015 har sammanlagt 13 miljörelaterade avvikelser och förbättringsförslag rapporterats i AvIC. Antalet var betydligt högre, 31 st, för samma period Inrapporteringen har alltså sjunkit väsentligt jämfört med förra året. Målet är inte uppfyllt.

16 3 Vi vet att det finns många både avvikelser och förbättringsförslag inom miljöområdet som inte rapporteras in men som nämns i olika sammanhang där vi träffar medarbetare, t.ex. interna revisioner och miljöombudsdagar. Information och påminnelser om att rapportera in kommer att fortsätta. Återrapportering av lokalt miljöarbete Sammanfattning Av 43 enheter (exkl. staberna) har 24 skickat in sin rapport t.o.m , sista datum enligt årshjulet för miljöarbete är 20 januari. Staberna har besvarat frågor om status för sina lokala miljöaktiviteter. Sammantaget visar inrapporterade svar att det lokala miljöarbetet till största delen fungerar bra på de enheter som har skickat in sin årliga rapport. En hög andel av enheterna har uppfyllt sina lokala miljömål samt vidtagit åtgärder i de fall de inte blev uppfyllda under Egenkontrollerna av miljö utförs enligt rutin med några få undantag. I de fall specifika problem anges i den årliga rapporten kommer detta att följas upp. Svarsfrekvensen behöver fortfarande förbättras och var denna gång lägre än vanligt, troligen för att inga påminnelser har gått ut. Utfall av kontrollpunkter 1. Finns tillräckligt med tid avsatt till uppdraget? Ja: 21 Nej: 3 Inget svar:- Kommentarer vid Nej: Anser uppdraget vara orimligt omfattande Har inte haft tillräckligt med tid p.g.a. ensam sekreterare 2. Är årets lokala miljömål uppfyllda? Ja: 17 Nej: 6 Inget svar: 1 Kommentarer vid Nej/Inget svar: Inloggningsproblem i AvIC För lite inrapporterat i AvIC Ej hunnit hela miljöutbildningen på APT 3. Har alla medarbetare genomgått grundläggande miljöutbildning på intranätet (Hållbara val?) Ja: 8 Nej: 12 Inget svar/vet ej: 3 Kommentarer vid Nej/Inget svar: Nyanställda medarbetare, kommer att gå så snart som möjligt. Endast några få som inte gjort utbildningen, kommer att göras under januari 2016 Utbildningen är inte tillgänglig för synskadade

17 4 4. Har minst en Kvartalsgenomgång miljö per kvartal genomförts? Ja: 23 Nej: 1 Inget svar: - Inga kommentarer vid Nej/Inget svar. 5. Har Egenkontroll av miljöarbete utförts? Ja: 36 Nej: 1 Inget svar: - 6. Har identifierade brister åtgärdats? Ja: 20 Nej: 2 Inget svar: 2 Kommentarer vid Nej/Inget svar: Plan finns för ej åtgärdade brister Inga brister har framkommit i egenkontrollen Rapport för 2014 finns inte dokumenterad 2. Rapport från intern och extern miljörevision samt avvikelser och korrigerande åtgärder När det gäller avvikelser i AvIC, se under mål 7 ovan. Under 2015 har 18 interna miljörevisioner genomförts, inklusive en revision av de interna revisorernas arbete samt ledningens genomgång. Vid dessa har 79 avvikelser identifierats, se sammanställning i bilaga. Den vanligaste miljöavvikelsen är att säkerhetsdatablad saknas för kemikalierna som finns på enheten. Även brister i egenkontroll av miljö och brand är ofta förekommande avvikelser samt att man inte har rapporterat i AvIC. Uppföljande extern miljörevision genomfördes av SP vecka 9 och för hela Skånevård Kryh. Division Habilitering och Hjälpmedel fick denna gång inga avvikelser alls, endast ett par förbättringsförslag. I övrigt fick vi bara goda omdömen som sammanfattningsvis uttrycktes på följande sätt i revisionsrapporten från SP: Divisionen visar upp ett utmärkt arbete med miljöledning. Mycket tydligt uppställda mål som är väl balanserade och bygger på insamlad information. Det som utmärker denna verksamhets miljöarbete är främst att det finns uppbyggt på ett årsschema, tertialuppföljningar av mål och handlingsplaner. Detta arbete är integrerat med övriga uppföljningar av verksamheten. Verksamheten skriver flera avvikelser och förbättringsförslag, 31 st. under 2014, vilket måste ses som mycket positivt. Det som kan förbättras ytterligare, trots det goda arbetet, är att kunna samla utbildningar gemensamt för all kompetens, så att miljöutbildningar inte blir ett sidospår.

18 5 Region Skåne har under 2015 genomfört ny upphandling av certifieringsorgan, och från och med 2016 är det Intertek som kommer att göra de externa miljörevisionerna. Planen är att den externa miljörevisionen för Skånevård Kryh ska äga rum i mars, men vi har i skrivande stund inte fått information från Intertek om vare sig datum för revisionen eller vilka enheter som ska omfattas. 3. Övriga åtgärder En inspirationsdag för alla miljöombud genomfördes den 15 oktober, med både externa och interna föreläsare. Arrangemanget var mycket uppskattat av miljöombuden. Miljöledningssystemet för Skånevård Kryh har uppdaterats, bl.a. har en översyn av blanketten för Egenkontroll miljö genomförts. En checklista för miljöintroduktion av nyanställda och en blankett för överenskommelse om uppdrag för miljöombud har också införts. Avfallsinstruktionerna har kompletterats med en instruktion för hämtning av farligt avfall utanför sjukhusområdens samt blanketter för godsdeklaration av farligt avfall och smittförande avfall samt för destruktion av läkemedel. En miljöbroschyr för hela Skånevård Kryh, Vårt miljöledningssystem vad du som medarbetare behöver veta har tagits fram och finns publicerad på startsidan för förvaltningens miljöledningssystem. Miljömål för 2016 fastställdes av divisionsledningen Ledningens genomgång av miljöledningssystemet för Division Habilitering & Hjälpmedel hölls den 11 november.

19 Bilaga 8 1 Region Skåne Datum: ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT RISK- OCH SÅRBARHETSARBETE I REGION SKÅNE (SRSA). Bilaga SRSA Årlig redovisning Förvaltning: Kryh Datum: Ansvarig chef: Karin Ekelund Frågorna besvarade av: Sten Velander Mall för avrapportering av förvaltningens årliga uppföljning av SRSA Nedanstående sammanställning ska rapporteras in till Koncernkontoret i samband med årlig obligatorisk uppföljning av förvaltningens systematiska risk- och sårbarhetsarbete. Region Skånes arbetsprocess för SRSA under 2015 regleras i regionstyrelsens direktiv för risk- och sårbarhetsarbete, , 150, RS/ samt Krishanteringsplan för Region Skåne, fastställd av regionfullmäktige En reviderad krishanteringsplan för Region Skåne fastställs av regionfullmäktige i varje mandatperiod. (Kommande plan för t.o.m föreläggs regionfullmäktige för beslut november 2015.). Målområden som följs upp 2015: 1: Process för systematiskt risk- och sårbarhetsarbete med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. 2: Samordning med övrigt internt relaterat arbete inom risk-, kris- och säkerhetsområdet.

20 Bilaga 8 2 RSA-Frågeformulär JA NEJ 1. Har förvaltningen säkerställt att samhällsviktig verksamhet såväl i egen regi som genom avtal med annan utförare har en tillräcklig kontinuitetsplanering? X Beskriv hur detta har skett under året: Kryh är samordningsansvarig för sjukhusområdena oavsett vilken aktör som är involverad. Vid driftsstörningar sker kontakt med t.ex. Medicinsk Teknik lokalt. I den nya kriskommunikationsplanen kommer det att förtydligas att det ska kontakter till lokalt ansvariga för IT och Medicinsk Teknik. Driftsstörningar, reservkraft, el mm hanteras av Regionservice. 2. Följer beställare av upphandling Riktlinjer för medverkan i Region Skånes krisberedskap (beslut av regionstyrelsen 2014) X Beskriv hur detta har skett under året: Det finns ingen upphandlad verksamhet. 3. Har förvaltningen säkerställt att beställningar kan upprätthållas under olika påfrestningar? 4. Genomför och sammanställer förvaltningen risk- och sårbarhetsanalyser för den egna verksamheten? X X Ange vilka analyser som har genomförts under året: Inga analyser har genomförts under Genomför eller medverkar förvaltningen i risk- och sårbarhetsanalyser i samarbete med övriga/andra verksamheter där så är motiverat? X Ange i vilka fall förvaltningen har medverkat med underlag till analyser: Kryh har inte medverkat i några risk-och sårbarhetsanalyser under Redovisar och åtgärdar förvaltningen de utvecklingsmöjligheter eller åtgärdsbehov som framkommer i analyserna? X Ange vilka åtgärder som har prioriterats under året: Har inte förekommit, se ovan 7. Genomför och dokumenterar förvaltningen krishanteringsövningar? X Ange vilka övningar som genomförts under året: Det har genomförts ledningsspelsövningar för krishantering utifrån ny och reviderad beredskapsplan. Vi har också haft driftstörningar då vi kunnat utvärdera att vår handlingsplan.

21 Bilaga Säkerställer förvaltningen att kontroll av funktionalitet i verksamhetssystem och processer sker efter inträffade händelser? X Ange hur detta har skett under året: När händelse inträffar används normala larmvägar och i den processen ingår sedan att återställa system till normalt bruk och säkerställa funktionaliteten. 10. Har förvaltningen tillräcklig kunskap och kompetens för att bedriva ett systematiskt risk- och sårbarhetsarbete, SRSA, innefattande riskhantering, kontinuitetshantering, planarbete och erfarenhetsåterföring. X Efter olika förändringar i organisationen kommer en resurs att rekryteras för att hantera RSA frågorna i förvaltningen, identifiering av nyckelpersoner och - funktioner i förvaltningens RSA-arbete pågår. Adekvata utbildningsinsatser behövs för att optimera RSA. Beskriv förvaltningens åtgärder för att förbättra de två målområdena: processen för risk- och sårbarhetsarbetet samt samordningen med relaterat internt risk-, kris- och säkerhetsarbete. HANDLINGSPLAN Åtgärd Ansvarig Klart den Kryhs organisation för risk- och sårbarhetsarbete och hantering av kris arbetar under 2016 med att förbättra och säkra processerna inom alla de tre målområdena. Förvaltningsstabschef 2016

22 Region Skåne Datum: BILAGA 9 ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM) Förvaltning: Kryh Habilitering och hjälpmedel Bilaga SAM - Avrapportering Datum Hanterad i samverkansgruppen Ansvarig chef Karin Bengtsson Bilga 9 Mall för avrapportering av förvaltningens årliga uppföljning av SAM 2015 Nedanstående sammanställning ska, i enlighet med Region Skånes rutin för årlig uppföljning av SAM, rapporteras in till Koncernkontoret i samband med årlig uppföljning av förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Rapporten baseras på svaren på frågorna i bilaga SAM Frågeformulär. Redovisning av SAM-Frågeformulär/Webbenkät Redovisa förvaltningens totala antal arbetsplatser. Redovisa antal arbetsplatser som besvarat SAM-frågeformulär. Kommentera eventuellt bortfall av svarande arbetsplatser. Redovisa antal arbetsplatser som svarat JA respektive NEJ på respektive fråga. Förvaltningens totala antal arbetsplatser 30 Antal arbetsplatser som besvarat SAM-frågeformulär 21 Kommentera bortfall Enheten Nordväst Vuxenhabiliteringen genomförde uppföljningen i december SAM-Frågeformulär Antal Antal NEJ JA 3a. Arbetsmiljöfaktorerna (psykologiska, fysiska och sociala) finns med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet. 4. Arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka vid de 28 2 olika aktiviteter som systematiskt arbetsmiljöarbete består av (t.ex. arbetsmiljöronder, samverkansmöte, APT, riskbedömningar etc.). 5a. Region Skånes policy för hälsofrämjande arbetsmiljö är känd. 30 5b. Det finns skriftliga rutiner/riktlinjer för hur det systematiska 30 arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. 5c. Det finns konkreta mål för vad arbetsmiljöarbetet ska leda till. 30 6a. Uppgiftsfördelningen inom arbetsmiljöområdet, till ansvariga 30 chefer, är skriftligen dokumenterad. 6b. De som tilldelats arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga resurser och 30 Sid 1 av 3

23 Region Skåne Datum: BILAGA 9 ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM) befogenheter för uppdraget. 6c. De som tilldelats arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga kunskaper för uppdraget. 7a. Det säkerställs att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetsmiljö och vilka riskerna i arbetet är (gäller både vid introduktion och fortlöpande). 7b. Det finns skriftliga lättillgängliga instruktioner för sådant arbete som är förenat med allvarliga risker. I instruktionen till uppföljningen på arbetsplatserna framgick att denna fråga endast skulle besvaras av de arbetsplatser som har arbete som är förenat med allvarliga risker. 8a. På vår arbetsplats undersöks och bedöms arbetsförhållandena årligen, samt vid förändringar i verksamheten, med avseende på risker i arbetsmiljön som kan leda till ohälsa eller olycksfall i arbetet. 8b. Genomförda riskbedömningar dokumenteras skriftligen 30 9a. Det finns rutiner för hantering av tillbud, olycksfall och arbetsskador skyddsombud har inte hunnit få utbildning ännu. Kommer få Kryhs arbetsmiljöutbildning En enhet har inte kommit i gång med hanteringen enligt nya rutiner än. Planeras starta under vintern b. Allvarliga tillbud, olycksfall och arbetsskador som på arbetsplatsen rapporteras, utreds och följs upp internt har inte inträffat någonting. 10a. En skriftlig handlingsplan görs för de åtgärder som inte 30 omedelbart vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. 10b. Dokumenterade handlingsplaner följs upp systematiskt (inklusive kontroll av att vidtagna åtgärder fått avsedd effekt) har inte varit aktuellt. 12. Företagshälsovården anlitas när behov föreligger. 30 Förvaltningens övergripande åtgärder som avser att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet anges i handlingsplan HANDLINGSPLAN FÖR SYSTEMFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER Typ av åtgärd Ansvarig Klart den Sid 2 av 3

24 Region Skåne Datum: BILAGA 9 ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM). Sid 3 av 3

25 Skånevård Kryh Habilitering och Hjälpmedel Karin Gidlöf Wuttke Planerings-/utvecklingsstrateg Mobil: E-post: Datum Bilaga 10a 1 (2) Uppföljning av intern kontroll 2015 Nedan följer en sammanfattning av Habilitering och Hjälpmedels arbete med intern kontroll En redovisning av samtliga kontrollmoment som ingår i Habilitering och Hjälpmedels interna kontrollplan finns i bilaga 10c. Process för framtagande av plan för intern kontroll Processen för intern kontroll inom Habilitering och Hjälpmedel följer processen för budget med verksamhetsplan i Region Skåne. Med utgångpunkt i budgeten, innehållande Region Skånes strategikarta, fastställer Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ett divisionsuppdrag för Habilitering och Hjälpmedel. Utifrån divisionsuppdraget görs en risk- och väsentlighetsbedömning som sedan används för att identifiera vilka områden som ska ingå i den interna kontrollplanen. Utöver detta görs även en bedömning av övriga interna och externa risker av betydelse för verksamheten. Risk- och väsentlighetsbedömning görs också av de obligatoriska kontrollområdena. Bedömningen har gjorts av divisionens ledningsgrupp och divisionens samverkansgrupp. Riskinventering har också gjorts tillsammans med Habiliterings- och hjälpmedelsnämndens presidium. Den interna kontrollplanen har fastställts av Habiliterings- och Hjälpmedelsnämnden. Genomförande av kontrollmomenten har skett under året i enlighet med vad som anges i planen. Rapportering avseende den interna kontrollplanen har skett till Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i tertialrapporter. Samtliga kontrollmoment har redovisats utifrån beslutad kontrollmetod och frekvens Aktörer som genomför det interna kontrollarbetet Kontrollutförare är verksamhetschefer, stabschefer eller ansvarig för ett specifikt område. Kontrollutförare för samtliga kontrollområden framgår av bilaga 10c Kristianstad Telefon: Fax: E-post: habhjalp@skane.se Webbplats: Organisationsnummer:

26 2 (2) Arbetsgång för information/kommunikation Information om den interna kontrollplanen och dess kontrollmoment, sker i linjeorganisationen. Samtliga chefer får information om innevarande års plan samt uppföljningen av föregående års plan, vid chefsmöte under våren. Rapportering enligt planen sker till Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden och divisionsledningen i tertialrapporter samt i årsredovisning. Avvikelser och åtgärder För år 2015 finns avvikelser inom 7 kontrollområden. Samtliga avvikelser och vidtagna åtgärder framgår av bilaga 10c. För områdena en effektiv verksamhet med hög kvalitet, en drivande utvecklingsaktör, kompetenta, stolta och motiverade medarbetare, verksamhet och resultat i fokus samt att skattelagstiftningens krav följs, finns mindre avvikelser. De allra flesta aktiviteter har genomförts enligt plan, men avvikelser finns inom någon av verksamheterna eller stabsfunktionerna. För det verksamhetsspecifika området barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd finns en större avvikelse. Insatser till barn med autismspektrumtillstånd har inte kunnat ges i enlighet med nationella riktlinjer. Förskolebarn med autism kan få vänta 6 månader eller längre på individuella intensiva beteendeterapeutiska insatser. Detta beror främst på ett ökat remissinflöde. På några enheter innebär avvikelsen att insatser till andra målgrupper får stå tillbaka. Åtgärder som vidtagits är nya kreativa lösningar för behandlingsinsatser. På flertalet enheter inom Barnoch ungdomshabiliteringen gör man satsningar på bl.a. föräldrautbildningar och gruppverksamhet för att möta behovet av insatser. Bidrag till måluppfyllelsen Arbetet med intern kontroll innebär att de ingående kontrollmomenten följs upp noggrant löpande under året. Arbetssättet inom Habilitering och Hjälpmedel innebär att risk för avvikelse ska rapporteras omgående vid upptäckt. Några måltal i divisionens måldokument som under året haft markeringen risk för avvikelse, har på årsbasis blivit grönmarkerade (ingen avvikelse). Ett exempel från den interna kontrollplanen är det verksamhetsspecifika kontrollområdet hjälpmedel. Kontrollmomentet innebär att ekonomin för området hjälpmedel ska vara i balans. Risk för avvikelse rapporterades i tertial 1. Detta avsåg ökade kostnader för rörelsehjälpmedel och hörhjälpmedel. Rörelsehjälpmedel förskrivs förutom av Habilitering och Hjälpmedel av bl.a. sjukhus, primärvård och kommuner och styrs helt av hjälpmedelsanvisningarna, vilka beslutas av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Ett tillskott från Regionstyrelsen på 6 mkr eliminerade den risken, varför området grönmarkerats på årsbasis. Region Skåne

27 Uppföljning av plan för intern kontroll 2015 U Bilaga 10b Nämnd/Styrelse/Förvaltning/Bolag Större avvikelse Medborgarperspektivet 1. Nöjda medborgare Verksamhetsperspektivet 2. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Verksamhetsperspektivet 3. En drivande utvecklingsaktör Medarbetarperspektivet 4. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Medarbetarperspektivet 5. Verksamhet och resultat i fokus Ekonomiperspektivet 6. Långsiktigt stark ekonomi Mindre avvikelse Ingen avvikelse Ingen rapportering 7a 7b 7c 7d 8a 8b 9a 9b Attesthantering Behörigheter Skattelagstiftning Fakturering Bisysslor Kompetensförsörjning Upphandling Verkställighet beslut För en fullständig redovisning av samtliga kontrollområden som ingår i Habilitering och Hjälpmedels interna kontrollplan 2015, se bilaga 10c Uppföljning av intern kontrollplan Där ingår, förutom de obligatoriska kontrollområdena ovan, även verksamhetsspecifika kontrollområden; sjukfrånvaro, barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd, hjälpmedel samt vårdval hörselrehabilitering. Bilaga 10b Internkontrollrapport

28 Uppföljning av plan för intern kontroll 2015 REGION SKÅNE Mindre avvikelse Större Habilitering och Hjälpmedel avvikelse Ingen Kontrollansvarig: Divisionschef rapportering Återrapportering: Rapportering till Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i tertialrapporter och , samt i årsredovisning Mål/kontrollområde system Kontrollområde Kontrollmoment/aktivitet Kontrollutförare Kontrollmetod/ frekvens Riskbedömning Ansvar Rapportering Uppföljning Avvikelse Åtgärd 1 Nöjda medborgare Brukarna är nöjda Brukarnas synpunkter ligger till grund för förbättringsarbetet. 2 En effektiv verksamhet med hög kvalitet Habiliteringen och rehabiliteringen har god effekt Brukarna har tillgång till insatser utifrån nationella och regionala rekommendationer. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD, Hjm samt Chef FoU Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD samt Hjm Uppföljning T1, T2 samt årligen Uppföljning T1, T2 samt årligen Konsekvens 3 Sannolikhet 2 =6 Divisionschef T1, T2 samt årligen 3*2=6 Divisionschef T1, T2 samt årligen Aktiviteter har genomförts enligt plan inom alla verksamheter samt FoUenheten. Aktiviteter har genomförts enligt plan inom alla verksamheter. Ingen avvikelse 2 (5) Bilaga 10b Patientsäkerheten är hög Brukarna får insatser i en patientsäker miljö. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD, Hjm samt Pat.säkerhetssamordnare Uppföljning T1, T2 samt årligen 4*2=8 Divisionschef T1, T2 samt årligen Inom Barn- ocn ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten har aktiviteter genomförts enligt plan, med undantag av området avvikelsehantering. Hantering av avvikelser ska påbörjas inom 14 dagar, vilket har skett i de flesta fall, men inte i samtliga. Inom Hjälpmedels-verksamheten har aktiviteter genomförts enligt plan, men avvikelse finns avseende att patientsäkerhetsdialog ej har genomförts under hösten Kontinuerlig uppföljning av avvikelsehantering i verksamhetsstödet AvIC kommer att göras inom alla verksamheter under Hantering inom 14 dagar kommer att gälla även under Patientsäkerhetsdialog inom Hjälpmedelsverksamheten kommer att genomföras under början av Nya patientsäkerhetsdialoger planeras att genomföras vår och höst En drivande utvecklingsaktör Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne Barn, unga och vuxna får kvalitetssäkrade insatser utifrån Skåneövergripande program. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD, Hjm samt Chef FoU Uppföljning T1, T2 samt årligen 3*3=9 Divisionschef T1, T2 samt årligen Aktiviteter har genomförts enlig plan inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten, Hjälpmedelsverksamheten samt FoU-enheten. Inom Vuxenhabiliteringen finns en avvikelse avseende att implementering av habiliteringsprogram ej har påbörjats. Implementering av programmet har ej kunnat genomföras som planerat på grund av fördröjning aveende IT-lösning. Arbetet kommer att fortsätta under Insatserna är organiserade så att de kommer alla till del. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD samt Hjm Uppföljning T1, T2 samt årligen 4*2=8 Divisionschef T1, T2 samt årligen Aktiviteter har genomförts enligt plan inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Hjälpmedelsverksamheten. Inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten har aktiviteter genomförts enligt plan, förutom aktiviteten att publicera gruppaktiviteter på webbplatsen. Publicering har inte genomförts inom alla enheter. Publicering kommer att ske inom alla enheter under H:\Mina dokument\hab\uppföljning\2015\201512\färdiga dokument\bilaga 10b Internkontrollrapport

29 Mål/kontrollområde system Kontrollområde Kontrollmoment/aktivitet Kontrollutförare Kontrollmetod/ frekvens Riskbedömning Ansvar Rapportering Uppföljning Avvikelse Åtgärd Kompetenta, stolta Aktiviteter för en hälsosam Verksamhetschefer Uppföljning T1, T2 samt 4*2=8 Divisionschef T1, T2 samt Aktiviteter har genomförts 3 (5) Samlokalisering i Malmö och motiverade arbetsplats planeras och Bou, Vux, SHD, årligen årligen enligt plan inom Barn- och är inte längre aktuell, medarbetare genomförs i verksamheterna. Hjm, Chef Fou samt ungdomshabiliteringen, berörd enhet är kvar i HR-samordnare Vuxenhabiliteringen, Lund men har från hösten Hjälpmedelsverksamheten 2015 även lokaler i samt berörda stabsenheter. Malmö. Tidplanen för Inom Syn-, hörsel- och samlokaliseringen i dövverksamheten har Kristianstad har dragit ut aktiviteter genomförts enligt på tiden. Ny tidplan finns plan, förutom aktiviteterna där flytt är planerad till avseende samlokalisering i årsskiftet 2016/2017. Malmö och i Kristianstad. 4 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare 5 Verksamhet och resultat i fokus Brukaren får Prioriteringsarbetet och insatser i rätt tid och produktionsplaneringen med rätt kompetens samordnas. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHd, Hjm samt Prod. Planeringsgruppen Uppföljning T1, T2 samt årligen 3*4=12 Divisionschef T1, T2 samt årligen Aktiviteter har genomförts enligt plan inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten, Hjälpmedelsverksamheten samt Produktionsplaneringsgruppen. Inom Vuxenhabiliteringen har aktiviteter genomförts enligt plan, förutom att aktiviteter kopplade till prioriteringsarbetet inte har kunnat genomföras fullt ut. Planering för det fortsatta arbetet har tagits fram och aktiviteter har formulerats för Långsiktigt stark ekonomi Långsiktigt stark ekonomi Ekonomin för divisionens kärnverksamhet är i balans. Divisionsekonom Uppföljning T1, T2 samt årligen 4*3=12 Divisionschef T1, T2 samt årligen Kärnverksamheten inklusive hjälpmedelsprodukter nådde ett positivt resultat. Extra tillskott från regionstyrelsen om 8 mkr har erhållits. Arbete pågår för att utveckla och förbättra prognosläggning. 7a Attesthantering Beslutsattestbehörigheter följer beslutsordning. GSF/Divisionsekonom Kontroll att beslutsattestbehörigheter i ekonomisystemet Raindance är upplagda i enlighet med beslutsordning. Avrapportering årligen 3*2=6 Divisionschef T1, T2 samt årligen Kontroller har gjorts. Enligt plan. 7b Behörigheter Behörigheter är upplagda i enlighet med beslutsunderlag. GSF/Divisionsekono m Kontroll av attestregister i ekonomisystemet Raindance. Avrapportering årligen 3*2=6 Divisionschef T1, T2 samt årligen Stickprovskontroller har gjorts. Inga avvikelser hittades mellan attestregistret i Raindance och behörighetsblanketterna. 7c Skattelagstiftning 1. Skattelagstiftningens krav följs 2. Momsredovisning sker och det finns momsunderlag på leverantörsfakturor avseende representation och arbetsmåltider. GSF/Divisionsekono m Kontroll av redovisning och stickprov. Avrapportering årligen. 4*2=8 Divisionschef T1, T2 samt årligen Avrapportering görs årligen från GSF. Denna stickprovskontroll visar att representation inte alltid redovisas på ett tillfredställande sätt. Stickprovskontroller har också gjorts av divisionen. Några felaktigheter har upptäckts, vilka rättats. Information ges till berörda i verksamheten för att öka kunskaps-nivån och därmed minska risken för fel. H:\Mina dokument\hab\uppföljning\2015\201512\färdiga dokument\bilaga 10b Internkontrollrapport

30 Mål/kontrollområde system Kontrollområde Kontrollmoment/aktivitet Kontrollutförare Kontrollmetod/ frekvens Riskbedömning Ansvar Rapportering Uppföljning Avvikelse Åtgärd 7d Fakturering Fakturering för utomlänsvård sker i enlighet med regelverk. GSF/Auktorisationskansliet 3*3=9 Divisionschef T1, T2 samt årligen 8a Bisysslor Underlag skickas in för godkännande i enlighet med linjeorganisationen. 8b Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplan finns på divisionsnivå. Planen följs på verksamhetsnivå. 9a Upphandling Gällande avtal avseende kontorsmöbler följs. HR-samordnare HR-samordnare Administrativ chef, Divisionsekonom Kontroll av att fakturering skett inom 6 månader. Avrapportering T2 samt årligen. Instruktion om uppdatering av bisyssla skickas till VC och SC. Redovisade bisysslor lämnas till HR. Avrapportering T1 4*1=4 Divisionschef T1, T2 samt årligen Kontroll av att underlag för personalplanering finns inom respektive verksamhet. Underlaget omfattar redovisning av personalomsättning, åldersfördelning samt ev. kända förändringar uppdelat per yrkesgrupp. Avrapportering årligen 3*2=6 Divisionschef T1, T2 samt årligen Kontroll via stickprov att avtal avseende kontorsmöbler följs. Avrapportering årligen Området har valts utifrån att avvikelser förekommit under *2=4 Divisionschef T1, T2 samt årligen Under 2015 har Auktorisationskansliet sett över sina rutiner och infört ytterligare moment för att säkerställa att alla tjänster som medför kostnader för Region Skåne faktureras hemlandsting, och att även underlag för de hjälpmedel som förskrivs till dessa sänds vidare till Hjälpmedelsadministrationen för vidare fakturering. Under 2015 har fakturering skett inom 6 månader. Inventering av bisysslor genomföd enligt plan. Kompetensförsörjningsplan har tagits fram och implemeneterats enligt rutin för Kryh. Stickprovskontroller har gjorts under första halvåret. Inga avvikelser hittades. Andra halvåret har RS varit avtalslösa vad gäller möbelavtal. 4 (5) 9b Verkställighet beslut Region Skånes Likabehandlingspolicy följs. HR-samordnare Enligt Handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter inom Skånevård Kryh, ska samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare utvecklas. Under 2015 ska ett verktyg för att utveckla delaktigheten och enheternas APT tas fram inom HoH. Kontroll av att verktyg är framtaget. Avrapportering årligen 3*1=3 Divisionschef T1, T2 samt årligen Förslag på verktyg att använda för dialog inom olika områden på t.ex. APT inom divisionen, är framtaget och presenterat för ledningsgruppen. För en fullständig redovisning av samtliga kontrollområden som ingår i Habilitering och Hjälpmedels interna kontrollplan 2015, se bilaga 10c Uppföljning av intern kontrollplan Där ingår, förutom de obligatoriska kontrollområdena ovan, även verksamhetsspecifika kontrollområden; sjukfråvaro, barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd, hjälpmedel samt vårdval hörselrehabilitering. H:\Mina dokument\hab\uppföljning\2015\201512\färdiga dokument\bilaga 10b Internkontrollrapport

31 Risk- och väsentlighetsbedömning Riskbedömning ska identifiera organisationens viktigaste processer, rutiner och system. I analysen ingår att identifiera potentiella risker och felkällor, bedöma konsekvenserna och i vilken grad riskerna kan kontrolleras. Utgångspunkter i kartläggningsprocessen kan vara att: Identifiera vilka processer/rutiner som inte får gå fel, erfarenheter av brister i verksamhetssystem, granskningsrapporter, omvärldsfaktorer, lagar, reglementen, policydokument, riktlinjer, rutinbeskrivningar, system. Kriterier som ligger till grund vid risk- och väsentlighetsbedömning kan vara: Ekonomisk betydelse, i vilken mån mål är definierade för verksamheten i mätbara termer avseende kvantitets- och kvalitetskrav och hur dessa följs upp, den omfattning i vilken verksamhetsområdet är föremål för löpande bedömningar, postens storlek i relation till omsättning/ omslutning, transaktionsvolym och storlek på enskilda transaktioner inom verksamhetsområdet, förtroendeskada, kompetens och erfarenhet i verksamheten etc. Riskbedömning innebär en kartläggningsprocess med uppskattning av väsentlighetsgrad/ konsekvenser och sannolikhet/ risk i processer, rutiner och system. I riskbedömning ska även beaktas hur riskerna ska bearbetas. De olika komponenterna multipliceras med varandra och texten ger en beskrivning av risk och väsentlighet. Konsekvens 4 Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Sannolikhet Konsekvens: Sannolikhet: 1 Försumbar är obetydlig för intressenter och/eller Region Skåne 2 Lindrig uppfattas som liten av intressenter och/eller Region Skåne 3 Kännbar uppfattas som besvärande för intressenter/ Region Skåne 4 Allvarlig är så stor att fel inte får inträffa 1 Osannolik risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå 2 Mindre sannolik risken är mycket liten för att fel ska uppstå 3 Möjlig det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 4 Sannolik det är mycket troligt att fel ska uppstå Risk- och väsentlighetsbedömning: 1-3: Inget agerande krävs Vi accepterar riskerna 4-8: Håll under uppsikt Uppmärksamhet krävs 9-12: Reducera riskerna! Åtgärdas. Bör tas med i internkontrollplan : Direkt åtgärd krävs! Minimera riskerna

32 Plan för intern kontroll 2015 Habilitering & Hjälpmedel Gult fält=obligatoriskt Bilaga 10c Grönt fält=verksamhetsspecifikt Ingen avvikelse Kontrollansvarig: Divisionschef Återrapportering: Kontrollutförare rapporterar till Kontrollansvarig. Rapportering sker därefter till Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i tertialrapporter och , samt i årsredovisning Utvalda mål/kontrollområden enligt verksamhetsplan och Mål/kontrollområde förvaltningsuppdrag för system målen 1-6 Kontrollmoment Kontrollutförare Kontrollmetod/ frekvens Obligatoriska kontrollområden 1 Nöjda medborgare Brukarna är nöjda Brukarnas synpunkter ligger till grund för förbättringsarbetet. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD, Hjm samt Chef FoU Avvikelse Risk och väsentlighetsoch bedömning Uppföljning Avvikelse Uppföljning T1, T2 samt årligen Obligatoriskt kontrollområde. Aktiviteter har genomförts enligt plan inom alla verksamheter samt FoUenheten. 2 En effektiv verksamhet med hög kvalitet Habiliteringen och rehabiliteringen har god effekt Brukarna har tillgång till insatser utifrån nationella och regionala rekommendationer. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD samt Hjm Uppföljning T1, T2 samt årligen Obligatoriskt kontrollområde Aktiviteter har genomförts enligt plan inom alla verksamheter. Patientsäkerheten är hög Brukarna får insatser i en patientsäker miljö. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD, Hjm samt Pat.säkerhetssamordnare Uppföljning T1, T2 samt årligen Obligatoriskt kontrollområde Inom Barn- ocn ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörseloch dövverksamheten har aktiviteter genomförts enligt plan, med undantag av området avvikelsehantering. Hantering av avvikelser ska påbörjas inom 14 dagar, vilket har skett i de flesta fall, men inte i samtliga. Inom Hjälpmedelsverksamheten har aktiviteter genomförts enligt plan, men avvikelse finns avseende att patientsäkerhetsdialog ej har genomförts under hösten Åtgärd: Kontinuerlig uppföljning av avvikelsehantering i verksamhetsstödet AvIC kommer att göras inom alla verksamheter under Hantering inom 14 dagar kommer att gälla även under Patientsäkerhetsdialog inom Hjälpmedelsverksamheten kommer att genomföras under början av Nya patientsäkerhetsdialoger planeras att genomföras vår och höst 2016.

33 Mål/kontrollområde system 3 En drivande utvecklingsaktör Utvalda mål/kontrollområden enligt verksamhetsplan och förvaltningsuppdrag för målen 1-6 Kontrollmoment Kontrollutförare Kontrollmetod/ frekvens Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne Barn, unga och vuxna får kvalitetssäkrade insatser utifrån Skåneövergripande program. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD, Hjm samt Chef FoU Risk och väsentlighetsoch bedömning Uppföljning Avvikelse Uppföljning T1, T2 samt årligen Obligatoriskt kontrollområde Aktiviteter har genomförts enlig plan inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten, Hjälpmedelsverksamheten samt FoUenheten. Inom Vuxenhabiliteringen finns en avvikelse avseende att implementering av habiliteringsprogram ej har påbörjats. Åtgärd: Implementering av programmet har ej kunnat genomföras som planerat på grund av fördröjning aveende IT-lösning. Arbetet kommer att fortsätta under Insatserna är organiserade så att de kommer alla till del. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD samt Hjm Uppföljning T1, T2 samt årligen Obligatoriskt kontrollområde Aktiviteter har genomförts enligt plan inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Hjälpmedelsverksamheten. Inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten har aktiviteter genomförts enligt plan, förutom aktiviteten att publicera gruppaktiviteter på webbplatsen. Publicering har inte genomförts inom alla enheter. Åtgärd: Publicering kommer att ske inom alla enheter under Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats planeras och genomförs i verksamheterna. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD, Hjm, Chef Fou samt HR-samordnare Uppföljning T1, T2 samt årligen Obligatoriskt kontrollområde Aktiviteter har genomförts enligt plan inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Hjälpmedelsverksamheten samt berörda stabsenheter. Inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten har aktiviteter genomförts enligt plan, förutom aktiviteterna avseende samlokalisering i Malmö och i Kristianstad. Åtgärd: Samlokalisering i Malmö är inte längre aktuell, berörd enhet är kvar i Lund men har från hösten 2015 även lokaler i Malmö. Tidplanen för samlokaliseringen i Kristianstad har dragit ut på tiden. Ny tidplan finns där flytt är planerad till årsskiftet 2016/2017.

34 Mål/kontrollområde system 5 Verksamhet och resultat i fokus Utvalda mål/kontrollområden enligt verksamhetsplan och förvaltningsuppdrag för målen 1-6 Kontrollmoment Kontrollutförare Kontrollmetod/ frekvens Brukaren får insatser i rätt tid och med rätt kompetens Prioriteringsarbetet och produktionsplaneringen samordnas. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHd, Hjm samt Prod. Planeringsgruppen Risk och väsentlighetsoch bedömning Uppföljning Avvikelse Uppföljning T1, T2 samt årligen Obligatoriskt kontrollområde Aktiviteter har genomförts enligt plan inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten, Hjälpmedelsverksamheten samt Produktionsplaneringsgruppen. Inom Vuxenhabiliteringen har aktiviteter genomförts enligt plan, förutom att aktiviteter kopplade till prioriteringsarbetet inte har kunnat genomföras fullt ut. Åtgärd: Planering för det fortsatta arbetet har tagits fram och aktiviteter har formulerats för Långsiktigt stark ekonomi Långsiktigt stark ekonomi Ekonomin för divisionens kärnverksamhet är i balans. 7a Attesthantering kopplade till ekonomiska transaktioner 7b Behörigheter i ekonomisystemen 7c Att skattelagstiftningens krav följs 7d Att fakturering sker i enlighet med regelverk 8a Bisysslor - följsamhet mot regler och riktlinjer Beslutsattestbehörigheter följer beslutsordning. Behörigheter är upplagda i enlighet med beslutsunderlag. 1. Skattelagstiftningens krav följs 2. Momsredovisning sker och det finns momsunderlag på leverantörsfakturor avseende representation och arbetsmåltider. Fakturering för utomlänsvård sker i enlighet med regelverk. Underlag skickas in för godkännande i enlighet med linjeorganisationen. Divisionsekonom Uppföljning T1, T2 samt årligen Obligatoriskt kontrollområde Kärnverksamheten inklusive hjälpmedelsprodukter nådde ett positivt resultat. Extra tillskott från regionstyrelsen om 8 mkr har erhållits. Arbete pågår för att utveckla och förbättra prognosläggning. GSF/Divisionsekonom Kontroll att Obligatoriskt kontrollområde Kontroller har gjorts. Enligt plan. beslutsattestbehörigheter i ekonomisystemet Raindance är upplagda i enlighet med beslutsordning. Avrapportering årligen GSF/Divisionsekonom GSF/Divisionsekonom GSF/ Auktorisationskansliet HR-samordnare Kontroll av attestregister i ekonomisystemet Raindance. Avrapportering årligen Kontroll av redovisning och stickprov. Avrapportering årligen. Kontroll av att fakturering skett inom 6 månader. Avrapportering T2 samt årligen. Instruktion om uppdatering av bisyssla skickas till VC och SC. Redovisade bisysslor lämnas till HR. Avrapportering T1 Obligatoriskt kontrollområde Obligatoriskt kontrollområde Obligatoriskt område Obligatoriskt kontrollområde Stickprovskontroller har gjorts. Inga avvikelser hittades mellan attestregistret i Raindance och behörighetsblanketterna. Avrapportering görs årligen från GSF. Denna stickprovskontroll visar att representation inte alltid redovisas på ett tillfredställande sätt. Åtgärd: Stickprovskontroller har också gjorts av divisionen. Några felaktigheter har upptäckts, vilka rättats. Information ges till berörda i verksamheten för att öka kunskapsnivån och därmed minska risken för fel har Auktorisationskansliet sett över sina rutiner och infört ytterligare moment för att säkerställa att alla tjänster som medför kostnader för Region Skåne faktureras hemlandsting, och att även underlag för de hjälpmedel som förskrivs till dessa sänds vidare till Hjälpmedelsadministrationen för vidare fakturering. Under 2015 har fakturering skett inom 6 månader. Inventering av bisysslor genomföd enligt plan.

35 Mål/kontrollområde system 8b Att kompetensförsörjningsplaner finns 9a Upphandling - följsamhet mot regler och riktlinjer 9b Verkställighet av beslut (policy/reglemente, riktlinje, anvisning mm) Utvalda mål/kontrollområden enligt verksamhetsplan och förvaltningsuppdrag för målen 1-6 Kontrollmoment Kontrollutförare Kontrollmetod/ frekvens Kompetensförsörjningsplan finns på divisionsnivå. Planen följs på verksamhetsnivå. Gällande avtal avseende kontorsmöbler följs. Region Skånes Likabehandlingspolicy följs. HR-samordnare Administrativ chef, Divisionsekonom HR-samordnare Verksamhetsspecifika kontrollområden 10 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat. Verksamhetschefer Bou, Vux, SHD, Hjm samt HRsamordnare Kontroll av att underlag för personalplanering finns inom respektive verksamhet. Underlaget omfattar redovisning av personalomsättning, åldersfördelning samt ev. kända förändringar uppdelat per yrkesgrupp. Avrapportering årligen Kontroll via stickprov att avtal avseende kontorsmöbler följs. Avrapportering årligen Enligt Handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter inom Skånevård Kryh, ska samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare utvecklas. Under 2015 ska ett verktyg för att utveckla delaktigheten och enheternas APT tas fram inom HoH. Kontroll av att verktyg är framtaget. Avrapportering årligen Mätning av sjukfrånvaron sker månadsvis. Djupanalyser av sjukfrånvaron utifrån ålder, kön och yrkeskategori genomförs kontinuerligt. Åtgärder utifrån analys. Avrapportering T1, T2 samt årligen. Risk och väsentlighetsoch bedömning Uppföljning Avvikelse Obligatoriskt kontrollområde Kompetensförsörjningsplan har tagits fram och implemeneterats enligt rutin för Kryh. Obligatoriskt kontrollområde Området har valts utifrån att avvikelser förekommit under Obligatoriskt kontrollområde Det långsiktiga målet för sjukfrånvaro i Region Skåne är 14 dagar per medarbetare och år. För att nå målet måste sjukfrånvaron inom HoH minska. Stickprovskontroller har gjorts under första halvåret. Inga avvikelser hittades. Andra halvåret har RS varit avtalslösa vad gäller möbelavtal. Förslag på verktyg att använda för dialog inom olika områden på t.ex. APT inom divisionen, är framtaget och presenterat för ledningsgruppen. Den totala sjukfrånvaron i divisionen har under 2015 sjunkit från 23,8 dagar till 22,3 dagar. Korttidsjukfrånvaron har ökat med 0,3 dagar i jämförelse med 2014 men långtidssjukfrånvaron har minskat med 1,9 dagar. Divisionen arbetar aktivt med förebyggande arbete och rehabiliteringsinsatser, och bland annat har samarbetet med företagshälsovården fördjupats. HR-specialister har under året haft särskilt fokus på rehabiliteringsarbete och förebyggande insatser i sitt samarbete och stöd till enhetscheferna. Uppföljningar och utvärderingar av behov av insatser har varit ständigt pågående under året i dialog mellan HR, enhets- och verksamhetschefer. HR-enheten har bjudit in alla enhetschefer till frukostseminarie kring svåra rehabiliteringsfrågor och förebyggande arbete. Uppföljning av sjukfrånvaro görs både på verksamhets- och enhetsnivå.

36 Mål/kontrollområde system 11 Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd Utvalda mål/kontrollområden enligt verksamhetsplan och förvaltningsuppdrag för målen 1-6 Kontrollmoment Kontrollutförare Kontrollmetod/ frekvens Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd får de insatser de har behov av. Verksamhetschef Bou Fram till dess att uppföljning kan ske via HabQ görs stickprovskontroller. Rapportering sker löpande till HoH nämnden. Risk och väsentlighetsoch bedömning Uppföljning Avvikelse Tillgängligheten till första besök inom 30 dagar är god, men väntetid finns vad gäller "intensiva insatser". Ett ökat inflöde av remisser avseende barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd förväntas, vilket innebär att det finns en risk att divisionen inte fullt ut kan möta behovet av insatser i enlighet med nationella riktlinjer. Resurser kommer att krävas. Avvikelse föreligger på några enheter vad gäller att möta behovet i enlighet med nationella riktlinjer. Förskolebarn med autism kan då få vänta 6 månader eller längre på individuella intensiva beteendeterapeutiska insatser. Detta beror främst på ökat remissinflöde. På några enheter innebär avvikelsen att insatser till andra målgrupper får stå tillbaka. Åtgärd: Nya kreativa lösningar för behandlingsinsatser planeras löpande. På flertalet enheter gör man satsning på bland annat föräldrautbildningar samt gruppverksamhet för att möta behovet av insatser. 12 Hjälpmedel Ekonomin för området hjälpmedel är i balans. 13 Vårdval hörselrehabilitering Ekonomin för området vårdval hörselrehabilitering påverkar inte kärnverksamheten. Divisionsekonom Divisionsekonom Uppföljning av ekonomiskt utfall sker månadsvis. Rapportering sker fortlöpande till HoH nämnden tillsammans med förslag på korrigerande åtgärder Uppföljning av ekonomiskt utfall och utveckling av efterfrågan sker månadsvis. Rapportering sker fortlöpande till Regionstyrelsen. För 2015 förväntas en kostnadsökning för hjälpmedel på 6 mkr, utöver budget. Detta avser ökade kostnader för rörelsehjälpmedel och hörselhjälpmedel. Rörelsehjälpmedel förskrivs förutom av Habilitering & Hjälpmedel av bl.a sjukhus, primärvård och kommuner och styrs helt av Hjälpmedelshandboken, vilken beslutas av HSN Verksamheten Vårdval hörselrehabilitering förväntas gå med ett underskott om 13 mkr Divisionen har inga möjligheter att påverka inflödet av brukare och kan därmed inte styra kostnadsutvecklingen. Underskott inom vårdvalet ska inte påverka kärnverksamheten. Tillskott om 6 mkr från Regionstyrelsen har eliminerat årets förväntade underskott i hjälpmedelsverksamheten. Underskottet inom området vårdval hörselrehabilitering har inte påverkat kärnverksamheten.

37 Risk- och väsentlighetsbedömning Riskbedömning ska identifiera organisationens viktigaste processer, rutiner och system. I analysen ingår att identifiera potentiella risker och felkällor, bedöma konsekvenserna och i vilken grad riskerna kan kontrolleras. Utgångspunkter i kartläggningsprocessen kan vara att: Identifiera vilka processer/rutiner som inte får gå fel, erfarenheter av brister i verksamhetssystem, granskningsrapporter, omvärldsfaktorer, lagar, reglementen, policydokument, riktlinjer, rutinbeskrivningar, system. Kriterier som ligger till grund vid risk- och väsentlighetsbedömning kan vara: Ekonomisk betydelse, i vilken mån mål är definierade för verksamheten i mätbara termer avseende kvantitets- och kvalitetskrav och hur dessa följs upp, den omfattning i vilken verksamhetsområdet är föremål för löpande bedömningar, postens storlek i relation till omsättning/ omslutning, transaktionsvolym och storlek på enskilda transaktioner inom verksamhetsområdet, förtroendeskada, kompetens och erfarenhet i verksamheten etc. Riskbedömning innebär en kartläggningsprocess med uppskattning av väsentlighetsgrad/ konsekvenser och sannolikhet/ risk i processer, rutiner och system. I riskbedömning ska även beaktas hur riskerna ska bearbetas. De olika komponenterna multipliceras med varandra och texten ger en beskrivning av risk och väsentlighet. Konsekvens 4 Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Sannolikhet Konsekvens: Sannolikhet: 1 Försumbar är obetydlig för intressenter och/eller Region Skåne 2 Lindrig uppfattas som liten av intressenter och/eller Region Skåne 3 Kännbar uppfattas som besvärande för intressenter/ Region Skåne 4 Allvarlig är så stor att fel inte får inträffa 1 Osannolik risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå 2 Mindre sannolik risken är mycket liten för att fel ska uppstå 3 Möjlig det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 4 Sannolik det är mycket troligt att fel ska uppstå Risk- och väsentlighetsbedömning: 1-3: Inget agerande krävs Vi accepterar riskerna 4-8: Håll under uppsikt Uppmärksamhet krävs 9-12: Reducera riskerna! Åtgärdas. Bör tas med i internkontrollplan : Direkt åtgärd krävs! Minimera riskerna

38 Skånevård Kryh Habilitering och Hjälpmedel Karin Gidlöf Wuttke Planerings-/utvecklingsstrateg Mobil: E-post: Datum Bilaga 11 1 (5) Uppföljning av Funktionshinderpolitiskt program för åren Region Skåne Bakgrund Region Skånes funktionshinderpolitiska program Allas delaktighet i samhället har som viljeinriktning att öka oberoendet och livskvaliteten för medborgare i Skåne med funktionsnedsättning. Regionstyrelsen har beslutat att varje nämnd årligen ska utvärdera och redovisa graden av uppfyllelse av programmets mål inom sitt område. Uppföljningsmått inom Habilitering och Hjälpmedel Inom Habilitering och Hjälpmedel finns uppföljningsmått kopplade till programmets fyra fokusområden: Bemötande Regionen som arbetsgivare Tillgänglighet Öka självständighet och värdighet i vården Uppföljningen utgår från de mål och måltal som Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden fastställt i divisionsuppdraget 2015 för Habilitering och Hjälpmedel. Nedan åskådliggörs divisionens målarbete i en bild där målområden och divisionsövergripande mål anges Kristianstad Telefon: Fax: E-post: habhjalp@skane.se Webbplats: Organisationsnummer:

39 2 (5) Målfokusbild 2015 Habilitering och Hjälpmedel För år 2015 finns följande mått kopplade till det funktionshinderpolitiska programmets fokusområden: Bemötande Mål 1 Det är lätt att komma i kontakt med oss Måltal Mottagandet på våra enheter är tryggt och serviceinriktat. Mål 2 Brukaren får insatser i rätt tid och med rätt kompetens Måltal De habiliterande och rehabiliterande insatserna utgår från arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering och har ett salutogent perspektiv. Uppföljning: Aktiviteter för att säkerställa att mottagandet är tryggt och serviceinriktat har genomförts inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Aktiviteterna har bl.a. handlat om översyn av väntrum och receptioner för att brukarna ska mötas av tydlig information och ha möjlighet att fråga. Aktiviteterna har genomförts enligt plan, med undantag av receptionen på Annetorp i Lund, där divisionsövergripande utredningsarbete pågår. De habiliterande och rehabiliterande insatserna ska utgå från arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering och ha ett salutogent perspektiv. Aktivi- Region Skåne

40 3 (5) teter för att upprätthålla god kompetens och kvalitet i arbetssättet har genomförts inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel och dövverksamheten. Aktiviteter har genomförts enligt plan, med undantag av att måltal för brukarrelaterad tid och för hur många brukare som genomgått samtliga steg i habiliteringsplanering, inte nåddes fullt ut inom Vuxenhabiliteringen. Regionen som arbetsgivare Mål 1 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Måltal Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats planeras och genomförs i verksamheterna. Uppföljning: Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats har genomförts inom alla verksamheter och staber. Det handlar om specifika aktiviteter utifrån de förutsättningar som råder på de olika enheterna, såsom utbildningsinsatser, utveckling av arbetsplatsträffar och samlokalisering. En avvikelse finns då flytt av Dövenheten från Lund till Malmö inte genomförts som planerat. Tillgänglighet Mål 1 Måltal Det är lätt att komma i kontakt med oss Brukaren kan enkelt boka, avboka och omboka tid för besök. Brukaren har tillgång till webbaserade habiliterings- och rehabiliteringsinsatser. Mottagandet på våra enheter är tryggt och serviceinriktat. Mål 2 Måltal Brukaren får insatser i rätt tid och med rätt kompetens De habiliterande och rehabiliterande insatserna utgår från arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering och har ett salutogent perspektiv. Prioriteringsarbetet och produktionsplaneringen samordnas. Uppföljning: Aktiviteter kopplade till att brukaren enkelt ska kunna boka, avboka och omboka tid för besök och att man har tillgång till webbaserade habiliteringsoch rehabiliteringsinsatser har genomförts enligt plan inom samtliga verksamheter. Aktiviteterna har handlat om att underlätta bokning/ombokning, utveckla schemaläggning och att utveckla och genomföra webbaserade utbildningar samt vårdkontakter på distans. Aktiviteter för att mottagande på enheterna ska vara tryggt och serviceinriktat har genomförts inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Aktiviteterna har handlat Region Skåne

41 4 (5) om översyn av väntrum och receptioner, och har genomförts enligt plan med undantag av receptionen på Annetorp i Lund De habiliterande och rehabiliterande insatserna ska utgå från arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering och ha ett salutogent perspektiv. Aktiviteter kopplade till att säkerställa kompetens och kvalitet i arbetssättet har genomförts inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Avvikelse finns vad gäller måltal för brukarrelaterad tid och habiliteringsplanering inom Vuxenhabiliteringen. Arbete med att samordna prioriteringsarbetet och produktionsplaneringen har pågått inom samtliga verksamheter. Modell för behovs och kapacitetsbedömning har tagits fram och prövning pågår inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Aktiviteter har genomförts för att prioriteringsarbetet ska användas i planeringen av verksamheten. Inom Vuxenhabiliteringen finns en avvikelse då aktiviteter kopplade till prioriteringsarbetet inte har kunnat genomföras fullt ut. Öka självständighet och värdighet i vården Mål 2 Brukaren får insatser i rätt tid och med rätt kompetens Måltal De habiliterande och rehabiliterande insatserna utgår från arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering och har ett salutogent perspektiv. Uppföljning: Habiliterings- och rehabiliteringsplanering är ett arbetssätt och ett arbetsredskap för planering utifrån den enskilde brukarens behov, som ska säkerställa delaktighet och inflytande från brukaren, hög kvalitet och samordning. De habiliterande/rehabiliterande insatserna planeras alltid tillsammans med brukaren/närstående. Det salutogena perspektivet innebär att man utgår från det som fungerar, det friska, och försöker hitta strategier för att göra habiliteringen meningsfull, begriplig och hanterbar. Aktiviteter för att säkerställa kompetens och kvalitet vad gäller habiliterings-/rehabiliteringsplanering har genomförts inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Genomförandet har skett enligt plan, förutom att måltal för brukarrelaterade tid och andel brukare som genomgått alla stag i habiliteringsplaneringen, inte nåtts fullt ut inom Vuxenhabiliteringen. Övriga uppföljningsmått Upphandling Upphandlingar görs i samverkan med Koncerninköp, som säkerställer att Lagen om offentlig upphandling (Lou) följs. Under 2015 har divisionen genomfört upphandlingar av hjälpmedel i enlighet med plan. Samverkan har Region Skåne

42 5 (5) skett med expertgrupper inom divisionens olika verksamheter för att säkerställa att upphandlingarna uppfyller målgruppernas behov. Upphandling av rehabilitering utomlands har påbörjats under 2015 och slutförs i februari 2016, i enlighet med plan. En arbetsgrupp bestående av representanter från Habilitering och Hjälpmedel, överläkare i reumatologi (CSK) samt kurator (CSK), har tillsammans med Koncerninköp tagit fram upphandlingsunderlag. Ackreditering inom hälso- och sjukvården Hörselrehabilitering, inklusive hörapparater, sker genom vårdval där alla aktörer utom en är privata. Habilitering och Hjälpmedel utfärdar auktorisering av audionommottagningar i Skåne och ansvarar för att personer med hörselnedsättning får en säker rehabilitering med hög kvalitet. Ett särskilt auktorisationskansli kontrollerar att alla auktoriserade mottagningar uppfyller krav och avtal. Uppföljning av den auktoriserade audionommottagningens efterlevnad av auktorisationskraven har genomförts enligt plan under Personer över 18 år som genomgått en hörselrehabilitering har erbjudits att delta i en undersökning där man mäter kundens upplevelse av: Delaktighet, mottagningens bemötande och information Nytta av utprovad hörapparat Ljudkvalité och att höra i buller med hörapparat Undersökningen genomförs i ett nationellt samarbete och är kopplad till ett kvalitetsregister, Hörselbron. Resultatet från undersökningen finns att tillgå på Habilitering och Hjälpmedels hemsida som en hjälp för kunden vid val av mottagning. Region Skåne

43 Bilaga 12 FoU-rapporter 2015 Årets publikationer Divisionens verksamhet bygger så långt möjligt på evidensbaserad praktik (EBP). Som framgår i Figur 1 baseras EBP på en sammanvägning av vetenskaplig kunskap om insatsers effekt, patienters erfarenheter och professionellas erfarenheter. Figur 1. Modell för evidensbaserad praktik (bearbetad efter modell från Socialstyrelsen, 2011, På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen.). FoU-enhetens rapporter lägger fokus på dessa områden för att stärka divisionens evidensbaserade praktik. Det finns tre typer av arbeten som redovisas i rapporter och dessa kan kopplas till respektive cirkel i modellen. Den första systematisk utvärdering av effekterna av ett stöd eller en insats handlar om att utvärdera habiliteringens olika insatser i form av mätbara eller upplevda effekter. I dessa arbeten läggs stor vikt vid patienters erfarenheter och upplevelser. Den andra systematisk litteratursökning kring en intervention lägger tyngdpunkten på den vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter. Den tredje beskrivning av ett strukturerat arbetssätt för att skapa enhetlighet i verksamheten bygger på de professionellas erfarenheter. Det är dock viktigt att påpeka att samtliga rapporter är förankrade i den vetenskapliga litteraturen, bygger på de professionellas kunskap och har ett tydligt fokus på patienterna. Under 2015 publicerades 14 FoU-rapporter. Fördelningen av årets rapporter framgår nedan. 1. Utvärdering av effekterna av ett stöd eller en insats FoU-rapport 2/2015 Smarta telefoner och surfplattor som hjälpmedel för personer med dövblindhet FoU-rapport 3/2015 Föräldrastöd inom Bou en utvärdering av FIQ som redskap för att rikta insatser till föräldrar FoU-rapport 4/2015 Webbaserad MBSR vid besvär av tinnitus FoU-rapport 5/2015 Föräldrars upplevelse av delaktighet i AKK-processen

44 Bilaga 12 FoU-rapport 10/2015 Att beröra och beröras FoU-rapport 12/2015 Onödig ohälsa en gruppinsats för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande FoU-rapport 14/2015 Utvärdering av samtalsgrupp kring autism 2. Systematisk litteratursökning kring en intervention FoU-rapport 7/2015 Basal kroppskännedom för personer med funktionsnedsättning en forskningsöversikt FoU-rapport 9/2015 Visuella scener som AKK en forskningsöversikt FoU-rapport 11/2015 En forskningsöversikt över valida bedömningsinstrument att använda vid gånganalys för personer med CP 3. Beskrivning av ett strukturerat arbetssätt för att skapa enhetlighet i verksamheten FoU-rapport 1/2015 Habiliteringsprocess för vuxna med Cerebral Visual Impairment i Region Skåne FoU-rapport 6/2015 Interventioner i bassäng en kartläggning inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne FoU-rapport 8/2015 Interventioner i bassäng en kartläggning inom Vuxenhabiliteringen i Skåne FoU-rapport 13/2015 Stödsamtal som re/habiliteringsinsats Hälften sju rapporter utgör utvärderingar av olika habiliteringsinsatser eller metoder. Detta är traditionellt den vanligaste typen av FoU-arbete. Under året har fyra beskrivningar av ett arbetssätt publicerats, vilket kan jämföras med endast en under föregående år. Under 2013 påbörjades en enklare publikationsform för intern redovisning, så kallade FoU-PM. Formen utvecklades för att synliggöra FoU-enhetens avgränsade stöd i samband med utvärderingar (metodstöd) och mer långsiktiga stöd i verksamheternas utvecklingsarbete (utvecklingsstöd). Ett FoU-PM kan även ses som en slags kvalitetsstämpel som visar att arbetet skett med stöd från FoUenheten. Under 2015 har fyra FoU-PM färdigställts. FoU-PM FoU-PM 1/2015 Läsarundersökning av Skånes Taltidning FoU-PM 2/2015 Utvärdering av Lärande föräldranätverk (LFN) på facebook FoU-PM 3/2015 Utvärdering av anhörigkurs i stresshantering och mindfulness FoU-PM 4/2015 Kognitiv anpassning av frågeformulär för utvärdering inom Barn- och ungdomshabiliteringen Pågående FoU-arbeten Under 2015 pågick 41 FoU-arbeten där medarbetare inom verksamheterna var aktiva. Arbetena befinner sig i olika faser där vissa är fortsättningar från föregående år, medan andra påbörjats under året. Av dessa 41 har 14 arbeten avrapporterats under året enligt föregående avsnitt. Fördelningen på de olika verksamheterna illustreras i Figur 2.

45 Bilaga 12 Figur 2. Pågående FoU-arbeten 2015 fördelade på verksamheter (n=41). Barn- och ungdomshabiliteringen (Bou) och Vuxenhabiliteringen (Vux) står för vardera en tredjedel av alla FoU-projekt. Jämfört med föregående år har andelen Bou-projekt minskat och andelen Vuxprojekt ökat. Syn-, hörsel- och dövverksamheten (Shd) står för en femtedel av projekten. I kategorin Verksamhetsövergripande ingår två divisionsövergripande projekt (Läsarundersökning av Skånes Taltidning och Utvärdering av AvIC) samt ett Bou+Vux+Shd projekt (Stödsamtal som re/habiliteringsinsats) och ett Bou+Vux projekt (Kognitiva funktioner hos personer med cp). Eftersom verksamheterna är olika stora är det svårt att jämföra deras respektive andel av FoUarbetena. Aktivitetsgraden inom de olika verksamheterna analyseras därför närmare i avsnittet Aktiva medarbetare. FoU-arbetena kan även analyseras efter vilken typ av stöd medarbetarna får från FoU. Stöd ges i form av handledning av projekt, metodstöd i samband med utvärderingar och uppföljningar och utvecklingsstöd inom ramen för långsiktiga, större utvecklingsarbeten inom verksamheterna. Fördelningen på olika stödtyper illustreras i Figur 3. Figur 3. Pågående FoU-arbeten 2014 fördelat på typ av stöd från FoU-enheten (n=41).

46 Bilaga 12 Handledning är den vanligaste typen av stöd från FoU-enheten i samband med utvecklingsarbeten. Dessa projekt dokumenteras alltid i en FoU-rapport. Det kan noteras att andelen har minskat från 64 % till 49 %. Även andelen stöd till utvecklingsarbeten har minskat medan metodstödet blivit vanligare. Metodstöd är en stödform som tillkommit i takt med att verksamheterna följer upp och utvärderar sina utbildningar och aktiviteter mer strukturerat. Genom att FoU-enheten ger metodstöd säkerställs den vetenskapliga och metodologiska kvaliteten i frågeformulär och undersökningar. Arbeten där någon inom FoU-enheten är ansvarig för genomförande och dokumentation är oförändrad jämfört med föregående år. Pågående FoU-arbeten är en tydlig indikator på inom vilka områden kunskapsutvecklingen sker. Det är därför viktigt att synliggöra vilka grupper som är föremål för studier. Figur 4 visar en fyraårig trend. Figur 4. Fokus för pågående FoU-arbeten över en fyraårsperiod (n=52/51/52/47 1 ). I diagrammet framgår tydligast att trenden med FoU-arbeten om vuxna fortsätter uppåt. Det återspeglar den satsning Vux har gjort på utvecklingsarbeten de senaste åren. Under 2015 fanns 24 pågående projekt. FoU-arbeten om barn och ungdomar har tvärtom minskat. Från att ungefär 20 projekt varit pågående under tidigare år var endast 13 pågående under FoU-arbeten med fokus på medarbetare har återgått till utgångsläget och fokus på föräldrar/anhöriga visar en svag minskning. Viktigt när det gäller kunskapsutvecklingen inom divisionen är även vilka funktionsnedsättningsgrupper som är i fokus för arbetena. Analysen utgår från de tre huvudgrupperna inom Bou och Vux (utvecklingsstörning, rörelsehinder och autismspektrumtillstånd), de fem huvudgrupperna inom Shd (synnedsättning, hörselnedsättning, dövhet, dövblindhet och tinnitus) samt förvärvad hjärnskada. 2 I Figur 5 framgår en fyraårig trend. 1 Observera att varje FoU-arbete kan ha fokus på mer än en grupp och därmed räknas mer än en gång, vilket innebär att n>41. 2 Till arbeten med fokus på förvärvad hjärnskada räknas enbart de som har ett renodlat fokus på gruppen. Även arbeten som lägger fokus på de andra grupperna kan vara tillämpbara.

47 Bilaga 12 Figur 5. Fokus för pågående FoU-arbeten över en fyraårsperiod (n=77/79/78/66 3 ). Diagrammet visar att FoU-arbetena främst lägger fokus på autism (A) och utvecklingsstörning (U), som utgör Habilitering och Hjälpmedels största patientgrupper. 4 Trots att patientgrupperna rörelsehinder (R) och synnedsättning är lika stora, läggs betydligt större fokus på R än syn. I övrigt är antalet projekt med fokus på respektive patientgrupp oförändrat. Det kan nämnas att Alla avser FoU-arbeten som kan vara användbara för samtliga funktionsnedsättningsgrupper. Under 2015 pågick tre projekt av denna typ som handlade om Stödsamtal som habiliteringsinsats, Patientsäkerhet genom AvIC och Anpassning av frågeformulär till gruppinsatser inom Bou. Aktiva medarbetare Per den siste december 2015 var 789 personer anställda inom Habilitering och Hjälpmedel varav 738 inom någon av de fyra verksamheterna. För att synliggöra hur stor andel av dessa som är aktiva i någon form av FoU-arbete kan aktivitetsgraden beräknas. 5 För medarbetarna inom divisionen ligger aktivitetsgraden på 8,1 % (64 personer). 6 Efter nedgången 2013 ligger aktivitetsgraden stabilt. 3 Observera att varje FoU-arbete kan ha fokus på mer än en grupp och därmed räknas mer än en gång, vilket innebär att n>41. 4 Statistik för 2015 års vårdåtaganden visar att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utgör den största gruppen (33 %), följt av utvecklingsstörning (20 %). Även synnedsättning (13 %), rörelsehinder (13 %), hörselnedsättning/dövhet (10 %) och tinnitus (7 %) utgör stora grupper, medan dövblindhet (1 %) och förvärvad hjärnskada (1 %) är små. 5 Antal aktiva medarbetare/totalt antal medarbetare 6 Om enbart medarbetare inom verksamheterna räknas ligger aktivitetsgraden på 7,9 % (59 personer).

48 Bilaga 12 Figur 6. Förändring i aktivitetsgrad inom Habilitering och Hjälpmedel under en fyraårsperiod (n=80/64/63/64). Figur 7 visar aktivitetsgraden för respektive verksamhet för 2014 och Figur 7. Andel medarbetare inom respektive verksamhet som var aktiva i ett FoU-arbete 2014 respektive 2015 (n=63/59). Streckad linje visar den genomsnittliga aktivitetsgraden för verksamheterna Vuxenhabiliteringen har en ökande aktivitetsgrad och står för en större andel aktiva än genomsnittet för divisionen. Även aktivitetsgraden inom Syn- hörsel- och dövverksamheten har ökat och ligger nu strax över genomsnittet. Aktivitetsgraden inom Barn- och ungdomshabiliteringen har minskat och ligger strax under genomsnittet. Aktivitetsgraden inom Hjälpmedelsverksamheten ligger långt under genomsnittet och har minskat 2015.

49 Bilaga 12 När det gäller aktiva medarbetare är det även intressant att undersöka vilka yrkesgrupper de tillhör. I Figur 8 illustreras aktivitetsgraden i divisionens sju största yrkesgrupper. Figur 8. Andel medarbetare inom divisionens största yrkesgrupper som är aktiva i ett FoU-arbete (n=57/56) 7. Streckad linje visar den genomsnittliga aktivitetsgraden för verksamheterna Aktivitetsgraden inom samtliga större yrkesgrupper ligger över genomsnittet för verksamheterna. Specialpedagoger, audionomer, logopeder och sjukgymnaster utmärker sig med mycket hög aktivitetsgrad. Om man ser till förändringen mellan är det framför allt specialpedagoger, sjukgymnaster och arbetsterapeuter som ökat medan logopederna minskat. 7 Övriga aktiva medarbetare tillhörde (2014/2015) yrkesgrupperna läkare (1/1), tolk (1/3) och stab (4/4).