VINDKRAFTPARK VISSELTOFTA

Transkript

1 Samråd enligt miljöbalken 6 kap. 4 med anledning av planerad vindkraftpark vid Visseltofta i Osby och Hässleholms kommuner. Oktober (30)

2 Titel Utgivare Vindkraftpark Visseltofta Samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Gamesa Energy Sweden AB Bibliotekstorget 8, 2TR Solna Datum Oktober 2014 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: Lantmäteriet, Gävle Medgivande MEDGIV Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco och Gamesa Energy Sweden AB. Digitalt samrådsunderlag Samrådsunderlaget inklusive bilagor finns på bifogad CD. Samrådsunderlaget finns även tillgängligt på nätet för allmänheten från och med (30)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SÖKANDE ADMINISTRATIVA UPPGIFTER TILLSTÅND OCH SAMRÅD VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN 6 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPARKEN LOKALISERING LAYOUT UTFORMNING OCH OMFATTNING VINDMÄTNINGAR 14 3 PLANFÖRHÅLLANDEN 15 4 FASTIGHETSÄGARE OCH NÄRBOENDE BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE NÄRBOENDE 17 5 BERÖRDA INTRESSEN OCH MILJÖEFFEKTER RIKSINTRESSEN NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH TURISM MARK- OCH VATTENANVÄNDNING LANDSKAPSBILD LJUD SKUGGEFFEKTER EMISSIONER RISKER 28 6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 29 7 TIDPLAN OCH SYNPUNKTER TIDPLAN SYNPUNKTER 30 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Sändlista samråd Fotomontage Ljudberäkning Skuggberäkning 3 (30)

4 1 INLEDNING Gamesa Energy Sweden AB har för avsikt att ansöka om tillstånd enligt Miljöbalken för uppförande och drift upp till 8 vindkraftverk med totalhöjd på maximalt 197 meter vid Visseltofta i Osby och Hässleholms kommuner. Observera att placeringen av vindkraftverken är preliminära och kan komma att justeras beroende på bland annat vindförutsättningar, framkomlighet i terrängen, berörda intressen, vad som framkommer under samrådet med mera. 1.1 SÖKANDE Gamesa är en av de största aktörerna inom vindkraft i världen. Företaget startade på 1970-talet i Spanien som tillverkare av industrikomponenter. Sedan början av 1990-talet har Gamesa specialiserat sig inom förnybar energi och företaget har sedan dess installerat över MW vindkraft i ett fyrtiotal länder. Förutom design, tillverkning och underhåll av vindkraftverk så utvecklar företaget även egna vindkraftprojekt. Gamesa Energy Sweden AB är företagets svenska del. På uppdrag av Gamesa Energy Sweden AB har Sweco Energuide AB upprättat detta samrådsunderlag i enlighet med 6 kap miljöbalken i syfte att ge bl.a. särskilt berörda och myndigheter information om projektet samt tillfälle att lämna synpunkter. 1.2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Anläggningens namn: Kommun: Län: Visseltofta Osby och Hässleholms kommuner Skåne län Kod utifrån SNI Sökande: Gamesa Energy Sweden AB Adress: Bibliotekstorget 8, 2TR Solna Organisationsnummer: Hemsida: Digitalt samrådsunderlag: Projektledare: Peter Vago Telefon: E-post: +46 (0) pvago@gamesacorp.com Regionchef Sverige: Pedro Talavera Telefon: (+46) E-post: ptalavera@gamesacorp.com 4 (30)

5 1.3 TILLSTÅND OCH SAMRÅD Den lagstiftning som en ny vindpark berör är främst Miljöbalken (1998:808), nedan kallad MB. Vindkraftsanläggningar på land prövas enligt reglerna i 9 kap. MB, men även 7 kap. MB kan vara tillämpligt om särskilda bevarandeområden berörs. För anläggande och drift av en ny gruppstation för vindkraft med två eller flera vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 150 meter, eller sju eller flera vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 120 m krävs tillstånd enligt MB. Tillstånd söks hos Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Se figur 1.1 för tillståndsprocessen för en vindkraftpark. Även andra lagar utöver MB kan vara tillämpliga. Kulturmiljölagen (SFS 2013:548) kan bli aktuell om fornlämningar berörs. För anslutande kraftledningar gäller Ellagen (1997:857). Gamesa Energy Sweden AB planerar att lämna in tillståndsansökan för vindkraftparken Byggstart planeras till Enligt Miljöbalken 6 kap. 4 ska samråd ske med Länsstyrelsen och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådsmöte med sakägare och allmänhet kommer att genomföras skriftligen samt genom ett samrådsmöte, där markägare inom 3 km från vindkraftverken har bjudits in via brev. Mötet kommer även att kungöras i lokaltidningar. En vindkraftpark av den omfattning som planeras vid Visseltofta kan antas medföra betydande miljöpåverkan, och då ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Med detta dokument vill vi därför genomföra samråd med länsstyrelsen, kommuner, övriga myndigheter, organisationer och föreningar enligt bifogad sändlista, bilaga 1. 5 (30)

6 Figur 1.1. Tillståndsprocessen för en vindkraftpark 1.4 VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vind är en förnyelsebar energikälla, som producerar ren energi som inte ger utsläpp eller kräver transporter av bränsle. Vindkraften i Sverige producerade 2013 ca 10 terawattimmar (TWh) el av den svenska elproduktionen vilket motsvarar sju procent av den svenska elanvändningen. Riksdagen fastställde 2009 en planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. En av de konsekvenser som de planerade åtgärderna medför är att det bidrar till att långsiktigt trygga produktionen av förnybar energi, vilket bidrar till att motverka riskerna för ökad växthuseffekt genom att utsläppen av koldioxid minskas. En ökad användning av miljöanpassad teknik leder till minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen. 6 (30)

7 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPARKEN 2.1 LOKALISERING Vindkraftparken Visseltofta består av ett cirka 6 km 2 stort skogsområde ca 5 km väster om Osby tätort. Området för den planerade vindkraftssatsningen ligger på gränsen mellan Osby och Hässleholms kommuner. Lokaliseringsområdets maximala utbredning (blå markering) kan ses i Figur 2.1 nedan. Figur 2.1. Översiktskarta som visar maximal områdesavgränsning för planerad vindkraftpark vid Visseltofta. 7 (30)

8 2.2 LAYOUT Gamesa Energy Sweden AB projekterar för en etablering av upp till 8 vindkraftverk med totalhöjd på maximalt 197m. Föreslagen layout kan ses i Figur 2.2. Figur 2.2. Preliminär placering av de åtta vindkraftverken för vindkraftpark Visseltofta. Koordinater för den preliminära placeringen av vindkraftverk från Figur 2.2 ovan återfinns nedan. Koordinaterna anges i koordinatsystem RT90 2,5 Gon V. Observera att placeringen av vindkraftverk är preliminär och kan komma att justeras beroende på bland annat vindförutsättningar, framkomlighet i terrängen, berörda intressen, vad som framkommer under samrådet med mera. 8 (30)

9 Nr X (m) Y (m) Höjd (möh) , , , , , , , ,0 Tabell 1. Koordinatangivelser för preliminär placering av vindkraftverken. Koordinaterna anges i RT90 2,5 Gon V. 2.3 UTFORMNING OCH OMFATTNING Den planerade vindkraftparken är belägen i ett område med goda vindförhållanden i Osby och Hässleholms kommuner. Området ligger delvis inom Osbys kommuns utredningsområde för vindkraft, se avsnitt 3. Områdesavgränsningen har anpassats till närliggande bebyggelse. Inga vindkraftverk kommer att placeras närmare än ca 800 meter från bostadshus. Vilken modell av vindkraftverk som kommer att användas är ännu inte bestämt, utan kommer att utredas separat och beslutas innan parken byggs. Generellt kan man säga att en större turbin bättre kan nyttja det goda vindläget inom området och därmed också den potential som området har för energiproduktion. Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas. I tabellen nedan visas den ungefärliga dimensionen. Effekt Max. Totalhöjd Rotordiameter Tornhöjd Tabell 2. Maxeffekt och totalhöjd. Upp till 5 MW Upp till 197 m Upp till144 m Upp till 125 m Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2013:9) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Vindkraftverkens transformatorer kommer att placeras inne i vindkraftverkens maskinhus. Vindkraftparkens huvudtransformator placeras utomhus. 9 (30)

10 Figur 2.3. Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk FUNDAMENT OCH UPPSTÄLLNINGSYTOR De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. Gravitationsfundamentet är vanligast förekommande. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament, där fundamentet i sig utgör motvikt till vindkrafterna. Någon ytterligare förankring krävs inte. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i detaljprojektering. Området kommer att undersökas geotekniskt för att säkerställa vilken typ av fundament som bör användas vid respektive vindkraftverk. 10 (30)

11 Figur 2.4. Exempel på gravitationsfundament, under byggnation. Under byggtiden kommer det att krävas uppställningsytor för exempelvis de kranar som används för att montera ihop vindkraftverken. Dessa uppställningsytor kommer att vara permanenta. Figur 2.5. Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsyta att finnas. Bilden visar ett exempel på hur en sådan uppställningsyta kan se ut. Den färdiga vindkraftparken kommer utöver själva vindkraftverken även innefatta eventuella byggnader för personal och servicefunktioner, samt för huvudtransformator och kopplingsutrustning VÄGAR Befintligt vägnät kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov kan befintliga vägar breddas, förstärkas eller rätas ut. Vägarnas raksträckor behöver vara ca 5 meter breda för att klara av de transporter som krävs. 11 (30)

12 Vägnätet kommer även att behöva kompletteras. Området kommer att undersökas för att klargöra vilka kompletteringar till det befintliga vägnätet som behövs, och hur man bäst anlägger dessa vägar med så liten påverkan på miljön som möjligt. Nedan i Figur 2.6 finns förslag på väglayout för vindkraftparken. Observera att ändringar i nedan exemplifierade vägnät kan förekomma då den layout som presenteras endast är exempel på utformning samt att information kan framkomma i markundersökningar, samråd och inventering av befintligt vägnät som påverkar utformningen av vägnätet. Figur 2.6. Exempel på vilka befintliga vägar som kan användas och behöva åtgärdas samt exempel på anläggning av nya vägar för transporter in till vindkraftparken. 12 (30)

13 Nr 1: Slitlager Nr 2. Bärlager Nr 3: Förstärkningslager Figur 2.7. Exempel på typsektion vid eventuell breddning av befintlig väg. Under byggtiden kommer tunga och stora transporter att förekomma. I största möjliga mån kommer material från sprängning för vägar och fundament att användas för utfyllnad på andra delar av vägnätet, vilket minskar behovet av tunga transporter. Under driftstiden bedöms transportbehovet vara litet och förväntas normalt endast vara lättare transporter några gånger i veckan. Den planerade vindkraftparken ligger nära det allmänna vägnätet, och tillgängligheten till området är mycket god då flera befintliga vägar går in i området. För föreslagen vägutformning (enligt Figur 2.6) behöver ca 2,3 km ny väg anläggas och ca 4,8 km av det befintliga vägnätet förstärkas. Detta medför att med en total installerad effekt om 40 MW så blir kvoten av ny väg och förstärkning av befintlig väg per installerad MW (meter/installerad MW) enligt nedan: Byggnation av ny vägsträckning: 57,5 meter/installerad MW Förstärkning av befintligt vägnät: 120 meter/installerad MW ELNÄT Gamesa Energy Sweden AB ansvarar för uppsamlingsnätet inom vindkraftparken. Vindkraftverken kommer att kopplas samman med en markförlagd elkabel. Kabeln förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som möjligt följa vägarna. Figur 2.8. Vindkraftverken sammankopplas med en markförlagd elkabel, som så långt som möjligt kommer att följa vägnätet inom parken. Bilden visar ett exempel på hur ett kabelschakt längs vägen kan se ut. 13 (30)

14 Figur 2.9. Skiss av en typisk kabelförläggning Elen från vindkraftverken kommer via en transformatorstation sedan anslutas till överliggande elnät. Anslutningen till överliggande elnät kommer att utredas separat AVVECKLING Ett vindkraftverks tekniska och ekonomiska livslängd brukar definieras som ca år. När vindkraftverket är uttjänt kan det monteras ned eller ersättas med ett nytt vindkraftverk, beroende på de då rådande förutsättningarna. Vid en framtida avveckling av anläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Fundamenten tas bort intill 1 m djup och täcks över med jordlager som möjliggör återetablering av växtlighet. Vägar lämnas företrädesvis kvar för fortsatt nyttjande av exempelvis skogsbruk medan elkablar tas bort för återvinning. Ekonomisk säkerhet kommer att avsättas för nedmontering av vindkraftverken enligt gängse praxis eller likande GEOTEKNISK UNDERSÖKNING En geoteknisk undersökning kommer att genomföras i detaljprojekteringen för att undersöka var det är möjligt att placera vindkraftverken samt var det är möjligt att dra fram vägar. Genom att genomföra en geoteknisk undersökning kan negativ påverkan på mark- och vattenförhållanden minimeras. 2.4 VINDMÄTNINGAR För att kartlägga vindförhållandena i området planeras en vindmätningsmast att uppföras. Uppförande av mätmast kommer att ske i samråd med berörd markägare. Bygglov för mätmast kommer att sökas och hos berörd kommun. Flygsäkerhetsanmälan kommer att inlämnas till Luftfartsverket och Försvarsmakten. Enligt kartering från MIUU 1 från år 2011 blåser det ca 6,8 7,3 m/s på 120 meters höjd i området. 1 MIUU är en vindkartering som utförts av Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten 14 (30)

15 Figur Exempel på hur en vindmätningsmast kan se ut. 3 PLANFÖRHÅLLANDEN Den planerade vindkraftparken Visseltofta ligger på gränsen mellan Osby och Hässleholms kommuner. Osby kommuns vindbruksplan blev antagen av Kommunfullmäktige Vindbruksplanens utpekade områden för vindkraft är indelade i A- och B-områden. A- områden har goda förutsättningar för en etablering av vindkraft. Projektområdet ligger delvis inom område A1 enligt planen. Vindkraftverken har dock placerats utanför utpekat området för att möjliggöra ett ekonomiskt lönsamt projekt som både utnyttjar områdets vindresurs på bästa sätt samt följer Naturvårdsverkets riktlinjer för ljud från vindkraftverk. Vid placeringar av vindkraftverk inom utpekat område skulle vindkraftverken komma närmare bebyggelse samtidigt som produktionen av förnybar energi skulle sjunka. Hässleholms kommun antog ett tillägg till översiktsplanen 2009 där fyra lämpliga områden för vindkraft pekats ut. Ingen av dessa ligger inom etableringsområdet men andra områden med hög vindenergi, god genomförbarhet samt förenas med andra motstående intressen och ställningstaganden i översiktsplanen kommer även att prövas. 15 (30)

16 Figur 3.1. Området för den planerade vindkraftparken ligger delvis inom område A1 enligt Osby kommuns vindbruksplan. 16 (30)

17 4 FASTIGHETSÄGARE OCH NÄRBOENDE 4.1 BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE Fastigheterna där vindkraftverken är planerade att lokaliseras ägs av privata markägare. Kontakt är etablerad med markägarna inom området för den planerade vindkraftparken. 4.2 NÄRBOENDE Inom det föreslagna området för vindkraftpark Visseltofta finns inga byggnader. Bostadshus finns i flera riktningar från vindkraftparken. Inga vindkraftverk kommer att placeras närmare än ca 800 meter från bostadshus. Riktvärden för ljud och skugga kommer att hållas. Användningen av närliggande bebyggelse och eventuell påverkan från vindkraftparken kommer att utredas vidare. Alla fastighetsägare inom 3 km från den preliminära lokaliseringen av de planerade vindkraftverken kommer att via brev bjudas in till samrådsmöte. 5 BERÖRDA INTRESSEN OCH MILJÖEFFEKTER Det aktuella området har inventerats översiktligt genom studier av de kommunala översiktsplanerna, Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM), Skogsstyrelsens digitala material (Skogens källa) och Riksantikvarieämbetets digitala material (FMIS). Vilka inventeringar som behöver genomföras kommer att samrådas med Länsstyrelsen och berörda kommuner. Utredningar som kan bli aktuella är inventering av naturvärden, kulturmiljövärden, fåglar, fladdermöss med mera. 5.1 RIKSINTRESSEN Ca 500 m söder om utredningsområdet finns ett riksintresse för naturvård och ytterligare ca 2 km söderut finns ett riksintresse för kulturvård, Skeingesjön, vilket utgörs av herrgårdslandskap med medeltida borgruin. Skeingesjön är även Natura-2000 område. 17 (30)

18 Figur 5.1. Identifierade riksintressen i närheten av etableringsområdet. 18 (30)

19 5.2 NATURMILJÖ De riksintresseområden som finns inom 3 km från vindkraftparken är beskrivna under avsnitt 5.1. Identifierade naturintressen inom samt kring vindkraftparken kan ses i Figur 5.2 nedan. Figur 5.2. Identifierade naturvärden inom och i närheten av etableringsområdet. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom utpekade naturvärden. 19 (30)

20 Inom etableringsområdet finns några mindre sumpskogar och en blandsumpskog i södra delen som är utpekad som nyckelbiotop. I skogslandskapet runt den planerade vindparken finns nyckelbiotoper, biotopskydd, naturvärden, naturvårdsavtal, biotopskydd och sumpskogar. Söder om utredningsområdet finns ett förslag till nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt ett vattendrag utpekat som fågelrikt. Vindkraftverken, tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor m.m. kommer att anläggas inom området, vilket innebär att markområden kommer att tas i anspråk. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom biotopskydd, nyckelbiotoper eller naturvärden. Bedömningar av konsekvenserna för naturmiljön kommer att göras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 5.3 KULTURMILJÖ Identifierade kulturmiljöintressen inom samt kring vindkraftparken kan ses i Figur 5.3 nedan. Inom området finns en fast fornlämning, stensättning, samt 13 övriga kulturhistoriska lämningar bestående av bland annat kolningsanläggningar och torplämningar. Utanför utbredningsområdet finns flertalet fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar samt bevakningsobjekt. Vindkraftverken, tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor m.m. kommer att anläggas inom området, vilket innebär att markområden kommer att tas i anspråk. Inga vindkraftverk eller tillhörande installationer kommer att anläggas inom områden för kulturhistoriska lämningar. Bedömningar av konsekvenserna för kulturmiljön kommer att göras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Konsekvenserna för kulturmiljöer i området förväntas dock bli små, då dessa generellt är lätta att undvika vid planeringen av vindkraftparken. 20 (30)

21 Figur 5.3. Identifierade kulturmiljövärden inom och i närheten av etableringsområdet. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom kulturmiljöområden. 21 (30)

22 5.4 FRILUFTSLIV OCH TURISM I närområdet bedrivs främst vardagligt friluftsliv i form av skogspromenader, jakt, bärplockning, fiske etc. Tillgängligheten till området kommer inte att påverkas av vindkraftverken, med undantag för platsen där varje enskilt vindkraftverk står. Varken parken eller de enskilda vindkraftverken kommer att inhägnas. Markerna kommer även efter en etablering att vara tillgängliga för friluftsliv i samma utsträckning som innan etableringen. Området kommer även efter etablering att vara skogsmark, förutom vid varje vindkraftverk där träd kommer att avverkas. Bedömningar av konsekvenserna för friluftslivet och turismen i området kommer att göras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 5.5 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Det planerade området ligger i ett område som domineras av skogsmark med inslag av mindre vattendrag och myrar. Den dominerande markanvändningen i det berörda området är skogsbruk. Inga av vattendragen i området omges av strandskyddsområden. Väster om området finns ett större vattenskyddsområde. I figur 5.4 nedan redovisas de mark- och vattenanvändningsintressen som identifierats samt områden som avverkningsanmälts (ljusgröna) samt faktiskt avverkats (mörkgröna) från år 1997 och framåt enligt Skogsstyrelsens register. Bedömningar av konsekvenserna för mark- och vattenanvändningen kommer att göras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 22 (30)

23 Figur 5.4. Identifierade mark- och vattenintressen inom och i närheten av etableringsområdet. 23 (30)

24 5.6 LANDSKAPSBILD Vindkraftverken kommer att vara synliga i landskapet och påverka landskapsbilden. Om påverkan på landskapsbilden uppfattas som positiv, negativ eller neutral varierar från person till person. Exempellayouten har visualiserats från 12 punkter och presenteras i Bilaga 2. Figur 5.5. Fotopunkter. 5.7 LJUD Det huvudsakliga nuvarande ljudet i området utgörs av ljudet som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar. En preliminär ljudberäkning har utförts och presenteras i bilaga 3 och nedan. Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet är det dominerande, och påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär. Ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. När vindens hastighet överstiger ca 8 m/s blir bakgrundsljud såsom vindsus, lövprassel, vågskvalp etc. högre än vindkraftverkets eget ljud. Moderna vindkraftverk startar när det blåser 3-4 m/s. Det är alltså främst vid vindstyrkor på 3-8 m/s som vindkraftverken är hörbara. Eftersom ljudet inte varierar lika mycket med vindstyrkan, som ljudet från vinden, så hörs vindkraftverk mest vid svag vind. Vegetation och bebyggelse kan i viss mån dämpa ljudet. När det är stiltje är vindkraftverken inte i drift och hörs inte alls. 24 (30)

25 I marknivån vid ett vindkraftverk ligger den ekvivalenta ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(a), vilket innebär att man kan prata i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Avseende ljud från vindkraftverk används vanligen Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller som villkor av tillståndsmyndigheten, i de flesta fall nattvärdet 40 db(a). Riktvärdet 40 db(a) kommer att hållas för permanentbostäder. Figur 5.6. Resultat från ljudberäkning där man utifrån exempelpositionerna för vindkraftverken beräknar hur ljudet kan spridas. Se även bilaga (30)

26 5.8 SKUGGEFFEKTER De skuggor som idag förekommer i området är de som normalt förekommer i ett glesbebyggt landskap i Skånes inland. Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till en rörlig skuggbild vid närliggande bostadshus. Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång under våren och hösten och då på vindkraftverkens skuggsida. Det finns inga angivna riktvärden avseende skuggtid från vindkraftverk. Praxis är dock att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år vid permanentbostad eller varaktigt fritidsboende. En preliminär skuggberäkning för sannolik skuggtid har utförts och presenteras nedan samt i bilaga 4. Med sannolik skuggtid avses den summerade tiden då skuggor från vindkraftverken uppträder på den störningskänsliga platsen, med hänsyn tagen till hur ofta solen skiner och hur ofta det blåser tillräckligt för att verkens ska starta. Praxis för skuggeffekter kommer att hållas för permanentbostäder och varaktigt fritidsboende. Beräkningen visar på sannolik skuggtid över 8h/år för ett fåtal fastigheter, i praktiken undviks detta genom att om skuggor vid vissa tidpunkter blir ett problem (exempelvis under vissa dagar per år då solen står i ett visst läge) är det möjligt att programmera vindkraftverk så att de stannar under den aktuella perioden. 26 (30)

27 Figur 5.7. Resultat från skuggberäkning där man utifrån exempelpositionerna och höjd för vindkraftverken beräknar skuggtiden från vindkraftverken. Se även bilaga (30)

28 5.9 EMISSIONER 5.10 RISKER Vindkraft orsakar inga luftföroreningar. Den ersätter ofta importerad elkraft, från förbränning av fossila bränslen, som orsakar utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveloxid och kväveoxid. En etablering av vindkraft i området är således positiv för klimatet då den bidrar till att minska utsläppen av luftföroreningar. Ju högre vindkraftverk desto större blir de positiva konsekvenserna eftersom turbulensen är mindre ju högre upp från trädkronorna som rotorbladen är, vilket innebär att energiproduktionen ökar markant. Vid fuktigt och kallt väder vintertid finns det en risk för isbildning på vindkraftverken. Is och snö kan växa till på rotorbladen och därefter lossna och komma att falla ned inom vindkraftverkets närområde. Sannolikheten för att detta skulle komma någon till skada bedöms som liten. Vid kraftig nedisning stängs vindkraftverket av och isen faller då rakt ned. Säkerhetssystem i form av uppsamlingstråg för spilloljor och eventuella läckage finns i vindkraftverken. Risken för läckage bedöms som liten. 28 (30)

29 6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt Miljöbalken identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels för hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels för annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas och ingå som bilaga till den tillståndsansökan som ska lämnas in till miljöprövningsdelegationen. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Inledning med presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Teknisk beskrivning av vindkraftanläggningen Verksamhetens påverkan på miljön, de konsekvenser som verksamheten medför, konsekvensbedömningar och skyddsåtgärder som planeras Verksamhetens överensstämmelse med miljömål, miljökvalitetsnormer och hänsynsregler En samlad bedömning av den planerade verksamheten Villkor och säkerhetsrutiner för verksamheten, information om drift och underhåll samt hur avveckling kommer att ske Samrådsredogörelse där inkomna synpunkter redovisas 29 (30)

30 7 TIDPLAN OCH SYNPUNKTER 7.1 TIDPLAN Följande moment ingår i planeringen för projektet: 7.2 SYNPUNKTER Synpunkter skickas skriftligen till någon av följande epost-adresser: pvago@gamesacorp.com sweden.energy@gamesacorp.com eller med post till: Gamesa Energy Sweden AB Bibliotekstorget Solna 30 (30)