VINDKRAFT SÄTILA. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken

Transkript

1 VINDKRAFT SÄTILA Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 1:12, 1:14, 2:9, 3:2, 6:1

2 SÖKANDE Göteborg Energi AB undersöker möjligheten att etablera en vindkraftpark med ca 20 verk i Marks kommun. Som ett led i detta avser de att söka tillstånd enligt miljöbalken. Ett samrådsförfarande inför ansökans ingivande skall hållas enligt miljöbalken. Inom ramen för det samråd lämnar Göteborg Energi härmed följande information. Sökande: Kontaktperson: Göteborg Energi AB Box Göteborg Anne Kodeda Tfn: anne.kodeda@goteborgenergi.se Göteborg Energi är ett kommunalt energibolag som verkar i Göteborg med omnejd. Företaget strävar efter att skapa långsiktigt hållbara lösningar och en effektiv energiförsörjning. Vindkraft ses som en självklar del i ett långsiktigt hållbart elproduktionssystem. Göteborg Energi kommer därför att satsa hårt på en vindkraftutbyggnad under de kommande åren. Vindkraften måste helt enkelt få större utrymme om vi ska kunna nå de miljömål som riksdagen har beslutat. Göteborg Energis ambition är att etablera vindkraft på upp till 20 platser fram till år Genom att bygga vindkraftparker i bra vindlägen i Västsverige kan företaget effektivt utvinna energi utan att miljön tar skada. Sökande har anlitat Triventus Consulting för att bistå under tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av Nordens ledande konsultbolag inom vindkraft, med spetskompetens inom tillståndsfrågor, energi, miljö, teknik, anläggning och ekonomi och förmågan att förverkliga projekt. Konsult: Kontaktperson: Triventus Consulting AB Box Falkenberg Johanna Ottosson Tfn: johanna@triventus.com 1

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Lokalisering Den planerade vindkraftparken är lokaliserad på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 1:12, 1:14, 2:9, 3:2, 6:1 i Marks kommun. Aktuellt område ligger ca 2 km väster om Sätila. Området nyttjas idag för aktivt skogsbruk. Figur 1. Översiktskarta. Lokaliseringen är markerad med röd cirkel. 2

4 Omfattning och utformning Den planerade vindkraftparken kommer att rymma maximalt 20 verk med en uteffekt på minst 2 MW per styck vilket innebär att den sammanlagda uteffekten kommer att överskrida 25 MW. Ett exempel på hur vindkraftparken kan utformas med 18 stycken verk redovisas nedan. Längre fram i samrådsprocessen kommer det att utarbetas fler möjliga utformningar av den tilltänkta parken samt alternativ lokalisering. Figur 2. Fastighetskarta 3

5 Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vem som blir leverantör till projektet. De planerade vindkraftverken bedöms dock bli i storleksordningen: Effekt: Ca 2-3 MW Navhöjd: m Rotordiameter: m Totalhöjd: max 180 m Figur 3. Ritning vindkraftverk Oaktat ovan angivna maximala navhöjd och rotordiameter kommer vindkraftverkens totalhöjd inte överstiga den nivå som kräver hinderbelysning för flyget genom blinkande högintensivt ljus. 4

6 ENERGIPRODUKTION FRÅN VINDKRAFT Vindkraft är en förnybar energiform som producerar ren energi. Dvs den ger inte upphov till några utsläpp av luftföroreningar och kräver inga bränsletransporter. Den energimängd som går åt för att tillverka samt transportera ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på ca 3 till 6 månader. I princip alla andra sätt att producera elkraft ger en större miljöpåverkan. Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter mellan ca 2-30 m/s beroende på leverantör. Inkoppling sker vid ca 3,5 m/s och urkoppling sker vid ca 25 m/s. Om verket är inkopplat kan det utvinna energi även om vindhastigheten sjunker till ca 1-2 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige utvinner energi under mer än ca av årets timmar 1. Området som är aktuellt för vindkraftsetableringen har en beräknad medelvind på 6,4 m/s på en höjd av 100 m. Detta ger för aktuell vindkraftpark en bedömd produktion på ca MWh/år. Detta motsvarar energiförbrukningen hos villor/år med en årsförbrukning av hushållsel på 5000 kwh/år. Göteborg Energi har erhållit bygglov för vindmätningsmast som skall uppföras för att verifiera vindförhållandena på platsen. KOMMUNALA PLANFÖRHÅLLANDEN Etableringsområdet är i översiktsplanen för Marks kommun markerat som stora sammanhängande och relativt opåverkade skogsområden. Inom etableringsområdet finns även ett stort prickat område där friluftslivet skyddas. Göteborg Energi har inlett en dialog med Marks kommun angående olika möjligheter att öppna upp för uppförande av vindkraftverk i området

7 BEDÖMD PÅVERKAN Vindkraft är en energikälla som är förnybar och som inte genererar några utsläpp till miljön vid elproduktion. Vindkraftverk nyttjar vinden som energikälla, ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter och bidrar inte till växthuseffekten. Genom att producera el från vindkraftverk kan påverkan på människan, djur och natur på sikt minska. Vindkraften påverkar främst den lokala miljön, framförallt i form av förändring av landskapsbilden, skuggbildning och ljudalstring. Miljöbesparing Vindkraftsel ersätter el på marginalen. Marginalelen är oftast producerad med fossila bränslen som t ex kolkondens. Genom en ökad användning av vindkraft till vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften sparar också naturen från exempelvis brytning av kol, uran och utvinning av olja. Ljudpåverkan Vindkraftverk i drift avger ljud när rotorbladen passerar genom luften. Ljudet upplevs ofta som ett svischande som har likheter med de ljud som skapas av vinden i olika slags vegetation. Naturens bakgrundsljud dränker därmed ofta, på längre avstånd, verkens driftljud. Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Dessa värden innebär att högsta ljudnivån vid bostadshus får vara 40dB(A). Ljudberäkningen utförd för föreslagen layout visar att riktvärdet underskrids vid samtliga bostäder. För ljudberäkning se bilaga 1. 6

8 Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd dvs. då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller om det finns byggnation eller vägar i området som ger ifrån sig ljud. Vinden ligger från vindkraftverket mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig. Ingen hänsyn har tagits till att det är mindre frekvens av vind i vissa vindriktningar. I syd-sverige är huvudvindriktningen sydvästlig. Skuggpåverkan Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en tid på 8 timmar per år, förväntat värde, som en bostad bör acceptera. Utförd beräkning för föreslagen layout visar att omkringliggande bostäder får skuggtider på mellan 1:24-13:05 h/år förväntat värde. Riktlinjerna för rörlig skugga överskrids vid 10 bostäder. Detta kommer att åtgärdas genom att ett eller flera av vindkraftverken utrustas med skuggdetektorer. Vindkraftverket/en stängs då automatiskt av under den tid som bostäderna påverkas av periodisk skugga över riktvärdet. Riktvärdet kommer därmed att understigas. För skuggberäkning se bilaga 2. Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. 7

9 Visuell påverkan För att ge en bättre överblick över hur den planerade parken kommer att se ut, kommer fotomontage skapas för huvudlokaliseringen. Fotomontagen kommer att visas i samband med samrådet med sakägare/allmänhet samt bifogas miljökonsekvensbeskrivningen. Foton kommer att tas från lämpliga platser. Förslag på fotopunkter tas tacksamt emot. Riksintressen och andra områden av intresse Lygnern samt Storåns dalgång är av riksintresse för friluftsliv (PF11). Riksintresset benämns som ett välbeläget område i förhållande till Göteborgsregionen med omväxlande natur särskilt lämplig för bad, båtsport och fiske. Strövområde med spår, stigar och fritidsvägar. Fina utsiktspunkter. Intressant område ur vetenskaplig och kulturell synpunkt. Den planerade vindkraftparken kommer att vara synlig från riksintresset. Figur 4. Riksintresse friluftsliv, blårutigt område. 8

10 Omkring 7,5 km nordöst samt nordväst om etableringsområdet återfinns Storåns dalgång respektive Stora Håltet som är områden av riksintresse för kulturmiljön. Avståndet mellan den planerade parken och riksintressena medför att påverkan bedöms som mycket ringa. Figur 5. Riksintresse kulturmiljövård. Riksintresse rödmarkerat. 9

11 Den planerade etableringen ligger inte inom något område av riksintresse för naturvård. I relativ närhet till området för tänkt vindkraftsetablering finns riksintressen för naturvård på följande platser: - Lygnerns och Storåns dalgång (NRO 14166) - Gode mosse (NRO 14170) - Ubbhultdrumlingen (NRO 14165) Vindkraftsetableringen bedöms inte orsaka någon annan påverkan på områden av riksintresse för naturvård än den visuella. Noteras bör att enligt värdebeskrivningen för Lygnerns och Storåns dalgång (NRO 14166) bör inte nya landskapsförändrande verksamheter, som större vägar och kraftledningar komma till stånd. Då den tänkta etableringen inte är belägen inom riksintresseområdet bedöms etableringen inte strida mot detta. Figur 6. Riksintresse naturvård. Riksintresseområde grönrutigt markerat. 10

12 Söder om den planerade vindkraftparken återfinns Natura 2000 områdena Ramhultafallet och Årenäs-Tostekulla. Uppförande av vindkraftverk bedöms inte medföra någon betydande påverkan på Natura 2000-områdena. Figur 7. Natura Områdena markerade med mörkgrönt. 11

13 Inom lokaliseringsområdet återfinns inga registrerade fornminnen, biotopskyddade områden eller nyckelbiotoper. Områden med sumpskog finns i områdets norra del se karta nedan. Figur 8.Sumpskog. Sumpskog markerade med mörkblått. 12

14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Redovisning av de olika layouterna samt motivering till valt alternativ Verksamhetens påverkan på miljön bl.a. ljud, skugga, fåglar, landskapspåverkan, naturmiljö, kulturmiljö, friluftslivet, och emissioner till luft Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål, miljökvalitetsnormer samt hänsynsreglerna PRELIMINÄR TIDSPLAN Höst 2008/vår 2009 Samrådsförfarande Sommar/höst 2009 Tillståndsansökan lämnas in 2010 Tillståndsgivning 2011 Byggstart 2011 Idrifttagning Med Vänliga Hälsningar Johanna Ottosson Triventus Consulting AB 13