26/30 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Medlemsstat : Sverige. Följedokument till

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2012) XXX draft 26/30 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Medlemsstat : Sverige Följedokument till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten SV SV

2 1. ALLMÄN INFORMATION SENO1104 NO1104 NO1105 FIVHA7 RU SE1TO F IV H A 6 SENO1103 Norska havet NOSE1 FIVHA5 SE1 FIVHA4 RU NO1103 NOSE2 NO1102 SE2 SENO1102 NO5101 NO5106 NO5105 SENO5101 NO5102 Bottniska SE NO1101 N O S E 5 FIVHA1 FIVHA2 FIVHA3 viken NOSE2 E5 S O N FIWDA SE3 EE2 EE1 NO5104 NO5103 Skagerrak Nordsjön EE3 LVGUBA SE5 SE4 SE4 Kattegatt Östersjön DK2 km LVDUBA LT2300 LT3400 DK1 0 LVVUBA LVLUBA DK3 LT1100 RU Figur 1.1: Karta över avrinningsdistrikt (RBD) Internationella avrinningsdistrikt (inom EU) Internationella avrinningsdistrikt (utanför EU) Nationella avrinningsdistrikt (inom EU) Länder (utanför EU) Kustvatten Källa: WISE, Eurostat (landsgränser) 1 LT4500 BY

3 Sverige har 9,42 miljoner invånare (Eurostat ). Sveriges totala yta är km 2 ( 2 ). SE1 delas med Finland och Norge, främst längs Torneälven som utgör en del av gränsen mellan Finland och Sverige. En liten del av avrinningsområdet ligger också i Norge. Gränsen mellan Sverige och Norge består till största delen av en bergskedja. Omkring 30 gränsöverskridande floder delas av de två länderna, varav de flesta bara har en liten sträckning i det land som ligger uppströms. Dessa små delavrinningsområden har fått särskilda koder, utöver de som anges för de övergripande avrinningsdistrikten (RBD) i Sverige (SE1, SE2 och SE5). I SE5 finns en större internationell flod som delas med Norge, Göta älvs avrinningsområde som innefattar EU:s största sjö, Vänern (5 655km²). För de mindre delavrinningsdistrikten har inga separata planer utarbetats, utan de omfattas av förvaltningsplanerna för de övergripande avrinningsdistrikten. RBD Beteckning Storlek 3 (km 2 ) (Areal som omfattar kustvatten inom parentes) Länder som delar RBD SE1** Bottenvikens avrinningsdistrikt ( ) FI, NO SE1TO Torneälven (förvaltas som del av SE1) FI SENO1104 Troms (förvaltas som del av SE1) NO SENO1103 Nordland (förvaltas som del av SE1) NO SENO1102 Tröndelag (förvaltas som del av SE2) NO SE2** Bottenhavets avrinningsdistrikt ( ) NO SE3** Norra Östersjöns avrinningsdistrikt (44 000) - SE4** Södra Östersjöns avrinningsdistrikt (65 000) - SE5** Västerhavets avrinningsdistrikt (73 000) NO SENO5101 Glomma (förvaltas som del av SE2 och SE5) Tabell 1.1: Översikt över Sveriges avrinningsdistrikt (RBD). Anmärkning: ** Övergripande avrinningsdistrikt. Alla små internationella delar av dessa avrinningsdistrikt rapporteras separat i CDR ( men förvaltningsplanerna för dessa är desamma som för de övergripande avrinningsdistrikten och antas och rapporteras på samma datum. Källa: Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt (RBMP) som rapporterats till WISE 4 : NO ootnotes=yes&labeling=labels&plugin=1 Karta och arealer enligt Europeiska kommissionens andra genomföranderapport om övervakning enligt vattendirektivet 2009, bilaga Källa: Den här medlemsstatsbilagan grundas på den information som medlemsstaten rapporterat till WISE, vilken kan ha uppdaterats sedan förvaltningsplanerna antogs. Det kan därför finnas skillnader mellan den information som finns i förvaltningsplanerna och WISE. 2

4 De internationella avrinningsdistrikt som delas med Finland och Norge har inte angetts gemensamt, men processer för detta uppges pågå. I en del avrinningsdistrikt finns flera gränsöverskridande avrinningsområden. Det pågående nära samarbetet med Norge innebär en samarbetsstatus av kategori 2, och det medges att förseningar beror på att Norge har en senare tidsfrist för genomförandet av vattendirektivet. Internationellt avrinningsområde RBD SE Länder som delar RBD Samordningskategori 2 km 2 % Ångermanälven SE2 NO ,0 Dalälven SE2 NO ,0 Fagerbakkvassdraget Nordland/SE1 NO 20 2,0 Glomma Glomma/SE1/SE2 NO 430 1,0 Haldenvassdraget/Enningsdal SE1 NO ,0 Hellemovassdraget Nordland/SE1 NO 16 1,0 Indalsälven SE2 NO ,0 Klarälven/Trysil Göta älv/vänern (inbegripet delavrinningsområdena SE5 NO ,0 Norsälven/Byälven/Upperudälven) Kobbelva Nordland/SE1 NO 10 1,0 Luleälven SE1 NO ,0 Malselvvassdraget/Malangen Troms/SE1 NO 209 3,0 Nidelva Tröndelag /SE2 NO 293 8,0 Piteälven SE1 NO ,0 Ranavassdraget Nordland/SE1 NO 270 6,0 Rossaga Nordland/SE1 NO 193 7,0 Saltelva Nordland/SE1 NO 119 6,0 Signaldalselva Troms/SE1 NO 46 3,0 Skjomavassdraget Nordland/SE1 NO ,0 Stjordalsvassdraget Tröndelag/SE2 NO 46 2,0 Torneälven/Tornionjoki SE1 FI/NO ,1 Umeälven SE1 NO ,0 Vefsna Nordland/SE1 NO ,0 Verdalsvassdraget Tröndelag/SE2 NO 102 6,0 Tabell 1.2: Gränsöverskridande avrinningsområden per kategori (se CSWD avsnitt 8.1) och procentandel i Sverige 5. Kategori 1 Samarbetsavtal, samarbetsorgan och förvaltningsplan för avrinningsdistriktet (RBMP) finns. Kategori 2: Samarbetsavtal och samarbetsorgan finns. Kategori 3: Samarbetsavtal finns. Kategori 4: Inget formellt samarbete. Källa: Comparative study of pressures and measures in the major river basin management plans in the EU. 5 Kategorisering enligt Comparative study of pressures and measures in the major river basin management plans in the EU (Task 1b: International co-ordination mechanisms). 3

5 2. RAPPORTERING OCH EFTERLEVNAD AV FÖRVALTNINGSPLANERNA FÖR AVRINNINGSDISTRIKT Förvaltningsplanerna antogs den december 2009 och rapporterades till kommissionen den 19 mars Styrkor Förvaltningsplanerna har en relativt bra gemensam struktur som följer kraven i ramdirektivet för vatten, 2000/60/EG, nedan kallat vattendirektivet. De svenska förvaltningsplanerna är också i vissa avseenden öppna för insyn, med vattenförekomstspecifik information om mål och undantag och om vilka behöriga myndigheter som ansvarar för åtgärder. Även om förvaltningsplanerna i hög grad saknar information om de slutliga åtgärderna har Sverige varit tydligt med att belysa brister och identifiera var det behövs ytterligare undersökningar för att se till att nästa cykel i förvaltningsplanerna blir mer komplett. I de fall bedömningssystem som överensstämmer med vattendirektivet har utvecklats för biologiska och andra kvalitetsfaktorer (se dock 2.2 nedan) stämmer klassgränserna överens med officiella interkalibreringsbeslut. 2.2 Svagheter Ett antal svagheter i de svenska övervakningsprogrammen har identifierats. Sverige medger också i förvaltningsplanerna att övervakningsprogrammen är otillräckliga och att övervakningsnäten behöver förbättras inför den andra cykeln. Kommissionen anser att bristerna är allvarliga. De identifierades redan 2009 i kommissionens andra rapport om genomförandet av ramdirektivet för vatten. Övervakningsnäten anses därför vara ofullständiga i denna första cykel. Detta är särskilt allvarligt eftersom det också fått återverkningar i andra delar av förvaltningsplanerna, bland annat för klassificeringen, fastställandet av särskilda mål och identifieringen av åtgärder. Inte alla relevanta biologiska kvalitetsfaktorer har övervakats och det verkar som om biologisk övervakning sker i mycket få vattenförekomster. Bland de stödjande faktorerna har inte hydromorfologiska kvalitetsfaktorer övervakats alls och de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna övervakas bara på vissa platser. Motiveringen för att inte övervaka vissa kvalitetsfaktorer var inte heller alltid adekvat. Informationen om identifiering och övervakning av prioriterade ämnen och andra förorenande ämnen är inte tydlig i förvaltningsplanerna, och baserat på den information som bedömts uppfyller inte övervakningen vattendirektivets krav. De svenska myndigheterna har förtydligat att anledningen till att informationen om övervakning av prioriterade ämnen saknas är att direktivet om miljökvalitetsnormer antogs så sent. Detta strider mot vattendirektivet eftersom övervakningskraven inte är kopplade till antagandet av miljökvalitetsnormer för dessa ämnen. I åtgärdsprogrammet saknas information om de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppnå miljömålen. Detta är ett bekymmer, inte bara med tanke på att planerna måste vara öppna för insyn i allmänhetens och de ekonomiska aktörerna intresse, utan också för de myndigheter som har till uppgift att genomföra åtgärderna. 4

6 3. STYRNING 3.1 Tidsplan för genomförande Sveriges förvaltningsplaner och de åtföljande dokumenten lämnades in den 19 mars Två mindre kompletteringar mottogs den 22 april 2010 och den 7 juni Datum för inlämnandet och kompletteringarna är desamma för alla fem övergripande avrinningsdistrikt. Motsvarande övergripande förvaltningsplaner för de fem mindre internationella avrinningsdistrikten. Sverige har använt ett nationellt tillvägagångssätt för de olika samråd som krävs enligt artikel 14 i vattendirektivet, därför är datum för samråd samma för hela landet. RBD Tidsplan Arbetsprogram Redogörelse för samråd Väsentliga vattenförvaltningsfrågor Utkast till RBMP Slutlig RBMP Sista datum Alla SE RBD till till till till till Tabell 3.1.1: Tidsplan för de olika stegen i genomförandeprocessen. Källa: WISE. 3.2 Administrativa arrangemang avrinningsdistrikt och behöriga myndigheter De behöriga myndigheterna för utarbetande av förvaltningsplanerna, inbegripet åtgärdsprogrammen, är Vattenmyndigheterna, som utses bland länsstyrelserna i de fem avrinningsdistrikten. Vattenmyndigheterna beslutar om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. En rad statliga och kommunala myndigheter ansvarar för att identifiera och genomföra de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen. Det finns en nationell strategi för vattenförvaltning i Sverige. Den nationella strategin stöds av ett stort antal nationella dokument som står till Vattenmyndigheternas förfogande, till exempel lagar, förordningar, riktlinjer osv. De åtgärder som vidtas i de olika avrinningsdistrikten väljs från en nationell förteckning om 38 åtgärder. Det finns också tydliga skillnader mellan de fem förvaltningsplanerna, inbegripet åtgärdsprogrammen, vilket återspeglar skillnader i fråga om marktyp, demografi och påverkan (till exempel jordbruk främst i de södra delarna, skogsbruk och vattenkraftproduktion främst i de norra delarna). Efter antagandet av förvaltningsplanerna har den administrativa organisationen ändrats genom att en ny nationell myndighet inrättats, Havs- och Vattenmyndigheten. 3.3 Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt struktur, fullständighet och rättslig status För vart och ett av de fem avrinningsdistrikten (som på svenska kallas vattendistrikt) har följande dokument rapporterats: Förvaltningsplan 5

7 Åtgärdsprogram Ett dokument med miljömål (miljökvalitetsnormer) Miljökonsekvensbedömning Ett meddelande om det offentliga samrådet Tillsammans med förvaltningsplanerna lämnades ett betydande antal kompletterande dokument (58 sammanlagt) på nationell nivå, med bland annat lagstiftning (lagar och förordningar osv.), riktlinjer och rapporter. Allmänt sett är förvaltningsplanerna, inbegripet åtgärdsprogrammen, välstrukturerade, lättöverskådliga och i samma format för alla fem avrinningsdistrikt. De innehåller den information som krävs enligt vattendirektivets bilaga VII. Åtminstone några av förvaltningsplanerna har understötts av delområdesplaner som beskriver specifika avrinningsområden eller delar av avrinningsområden. Dessa delområdesplaner är understödjande dokumentation de är inte rättsligt bindande, men ger närmare detaljer till förvaltningsplanerna och de är viktiga eller nödvändiga för att förstå vattendistriktets status, behovet av förbättringar och vilka åtgärder som ska vidtas i mindre geografisk skala. Dessa dokument har dock inte rapporterats. 1) Delområdesplaner för SE1: arbetscykel/atgarder-for-battre-vatten/underlag-till-atgardsprogrammet /pages/default.aspx 2) Delområdesplaner för SE2: &doctype=18 3) Delområdesplaner för SE5: De övergripande förvaltningsplanerna saknar öppenhet i fråga om vilka ansträngningar som behövs, vilka åtgärder som föreslås, om konsekvenser av miljömålen och andra frågor. En del av denna information finns dock i dokumentationen om delområdena. Den har dock inte tagits med i denna bedömning eftersom den inte rapporterats till kommissionen. Förvaltningsplanerna antas av Vattenmyndigheterna, som utses av regeringen bland länsstyrelserna. Miljömålen har antagits i en separat rättsakt ett beslut av den samordnande regionala myndigheten (Vattenmyndigheten) för varje avrinningsdistrikt. Förvaltningsplanerna är informationsbeslut som inte är rättsligt bindande. Åtgärdsprogrammen är övergripande dokument som är bindande för kommuner och myndigheter. De är förvaltningsbeslut utan inslag av myndighetsutövning gentemot individer. I miljöbalken föreskrivs att åtgärdsprogrammen har rättslig verkan med avseende på miljökvalitetsnormer. De intressenter som berörs av detta är de som utövar, eller har för avsikt att utöva en verksamhet eller genomföra en åtgärd. 6 6 Pressures and Measures study, Task 1 Governance. 6

8 Det finns ett samband mellan förvaltningsplanerna och enskilda beslut. I varje åtgärdsprogram hänvisas till miljökvalitetsnormer 7 som antagits av Vattenmyndigheten. Enligt de svenska myndigheterna syftar alla åtgärder som föreskrivs i åtgärdsprogrammen till att uppfylla dessa miljökvalitetsnormer som är rättsligt bindande instrument som myndigheter, kommuner och miljödomstolar måste beakta när de beslutar om åtgärder som vidtas av enskilda, marknadsaktörer, organisationer osv. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram blir, tillsammans med miljökvalitetsnormerna, kompletterande politiska riktlinjer för de relevanta myndigheterna och kommunerna. Kontrollen ligger fortfarande på administrativ nivå eftersom Vattenmyndigheterna inte fått mandat i lagstiftningen att besluta om åtgärder som vidtas av enskilda (marknadsaktörer, allmänheten, organisationer osv.) för att genomföra åtgärdsprogrammen. Med andra ord är det fortfarande de centrala och regionala myndigheterna och kommunerna som ansvarar för att se till att miljölagstiftningen efterlevs, dock i överensstämmelse med de prioriteringar för vattenkvalitetsfrågor som fastställts av vattenmyndigheterna Samråd med allmänheten, involvering av berörda parter Under perioden före antagandet av utkasten till förvaltningsplanerna inrättades ett antal referensgrupper för att garantera ömsesidigt informationsutbyte, politisk diskussion, en förankring av förslaget till vattendelegationer. I referensgrupperna deltog de aktörer som var viktigast för avrinningsdistriktens vattenpolitik, som lantbrukarorganisationer, företrädare för skogsbruket, vattenbolag osv. Av sammanställningen av kommentarer till utkasten till förvaltningsplan, åtgärdsprogram osv. (exempel tagna från SE5) framgår det att samråden främst resulterat i en förbättrad läslighet och vissa förtydliganden, men inga betydande ändringar av de centrala delarna. I de flesta avrinningsdistrikt har man för att få ett fortlöpande deltagande bildat så kallade vattenråd (främst på delavrinningsområdesnivå) där de relevanta myndigheterna (beslutsfattare) och organisationer för de berörda parterna ingår. Vattenrådens syfte är att diskutera insatser, involvera lokala kunskaper och i slutänden att uppnå konsensus kring de beslut som fattas. Dokumentationen om samråden är öppen för insyn. Några farhågor uttrycktes dock i samråden beträffande förvaltningsplanernas öppenhet för insyn, på grund av bristen på specifika åtgärder. 3.5 Internationellt samarbete och samordning Sverige delar flera avrinningsområden med Norge, som inte är med i EU, och med Finland. Inga internationella förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt har dock antagits. 7 8 Enligt de svenska myndigheterna motsvarar dessa miljökvalitetsnormer miljömålen i vattendirektivet och inte de miljökvalitetsnormer (MKN) som fastställts för särskilda kemiska förorenande ämnen. Pressures and measures, Study, Governance. 7

9 Frågan om internationella avrinningsdistrikt hanteras bara mycket kortfattat i de svenska förvaltningsplanerna. Samma text används i de två förvaltningsplanerna för de avrinningsdistrikt som delar avrinningsområde med Norge. Den lyder i sin fulla längd: Delar av Norge ingår i avrinningsområdet för Västerhavets/Bottenvikens vattendistrikt. Ett tiotal/flera möten har genomförts med svenska och norska myndigheter kring samverkan och samordning av vattenförvaltningen i de områden av Norge som berör Västerhavets/Bottenvikens vattendistrikt. Ett kort kapitel i förvaltningsplanen för Bottenviken beskriver det internationella avrinningsdistriktet Torneälven som delas med Finland, med samma rubriker som för den svenska delen av avrinningsdistriktet (skyddade områden, status, påverkansfaktorer, åtgärdsprogram, övervakning osv.). Åtgärdsprogrammen innehåller ett mycket kort kapitel om gemensamma åtgärder, som uteslutande är administrativa. Definitionen av avrinningsdistrikt i samband med de gränsöverskridande floder som delas med Finland och Norge är oklar. När det gäller det avrinningsområde som omfattar Klarälven/Göta älv har de hydrologiska gränserna inte respekterats vid definitionen, eftersom flodens källa förvaltas under avrinningsdistrikt SE2 Bottenhavet. 4. KARAKTERISERING AV AVRINNINGSDISTRIKT Det verkar som om karakteriseringen ännu inte slutförts i Sverige, trots att tidsfristen för att slutföra detta gick ut den 22 december 2004 (artikel 5). Vissa brister i övervakningsnätet, särskilt den operativa övervakningen av grundvattnet, förklaras med att man ännu inte identifierat alla vattenförekomster i fara och alla betydande påverkansfaktorer. 4.1 Vattenkategorier i avrinningsdistrikten Alla fyra vattenkategorier för ytvatten används i Sverige, men bara ett fåtal vattenförekomster har förklarats som vatten i övergångszon (övergångsvatten) (i SE3 med en typ och 19 vattenförekomster och i SE5 med en typ och 2 vattenförekomster). Vid avgränsningen av övergångsvatten har en nationell strategi använts (nationell riktlinje). Huvudfaktorn vid avgränsningen var salthalten Ytvattentyper En ytvattenstypologi har utvecklats för alla typer. Det framgår inte klart av förvaltningsplanerna om typologin har testats mot biologiska data åtminstone inte för alla de typer som det hänvisas till i tillgängliga källor. De svenska myndigheterna har förtydligat att man gjort en analys som grundar sig på de biologiska parametrarna. Resultatet av analysen var att man kom fram till större typer som främst baserades på ekoregionen 10, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2007:4, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag SMHI 2002/1796/1933. Bilaga A till Handbok 2007:4: Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( 8

10 Informationen om typspecifika värden för referensförhållanden är otydlig i förvaltningsplanerna. Referensförhållanden har upprättats på olika sätt beroende på påverkanstyp, exempelvis beräknas de på vattenförekomstnivå för näringsämnen. I WISE rapporteras de flesta referensvärdena som ej tillämpligt, utom ett fåtal parametrar i övergångsvatten och kustvatten. I förvaltningsplanerna för exempelvis Västerhavet, SE5, anges på sidan 41 att I denna förvaltningscykel har inte referensvärden för bedömning av ekologisk status angetts fullt ut på nivån vattentyp. I en förordning presenteras referensvärden för ett antal biologiska parametrar för sötvattensförekomster uppdelade på ett antal ekozoner (till exempel 5 för sjöar, 3 för floder), och fysikaliska och kemiska parametrar i floder och sjöar. För marina områden har vissa fysikaliska och kemiska parametrar (till exempel näringsämnen för 25 vattentyper) och biovolym (alger) för fyra marina vattentyper fastställts. 9

11 RBD Floder Sjöar Övergångsvatten Kustvatten SE SE1TO SE SE SE SE SENO SENO SENO SENO Totalt 56 (52)* 112 (75) 2 23 (25) Tabell 4.2.1: Typ av ytvattenförekomst på avrinningsdistriktsnivå (RBD). Anmärkning: *Siffrorna inom parentes är de siffror som rapporterats i WISE, för jämförelse med de siffror som rapporterats i förvaltningsplanerna. Källa: WISE. Antalet vattentyper är mycket stort och överstiger väsentligt det antal vattentyper (eller ekozoner) som man uppger har testats mot biologiska data. För floder, och särskilt för sjöar, är antalet typer som rapporterats i det svenska schemat över vattenförekomster i WISE mycket lägre än vad som rapporterats i förvaltningsplanerna, där man hänvisar till ett nationellt dokument från Följande bakgrundsrapporter osv. har rapporterats: NFS 2006:1: Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 11. Handbok 2007:3: Kartläggning och analys av ytvatten. 12 och Handbok 2007:4 inklusive bilaga A: Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon 13. NFS 2008:1: Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. 4.3 Avgränsning av ytvattenförekomster Den allmänna storleksgränsen för vattenförekomster som inkluderas i de svenska förvaltningsplanerna är 15 km för floder och 100 ha för sjöar. I en av förvaltningsplanerna

12 RBD (SE2) har ett avrinningsområde på 10 km² använts som storleksgräns för flodvattenförekomster. Ingen minsta storleksgräns har satts för kustvatten. Vattenförekomster som är mindre än de allmänna storleksgränser som anges ovan skyddas av annan svensk lagstiftning, dvs. de har inte egna miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet. Enligt de svenska myndigheterna har en grundläggande uppdelning gjorts som begränsats till de största och viktigaste vattenförekomsterna, på grund av det stora antalet vattenförekomster av alla typer i Sverige. Floder Sjöar Ytvatten Övergångsvatten Kustvatten Grundvatten Genomsnittlisnittlisnittlisnittlig Genom- Genom Genom- Antal Antal Antal Antal sträckning areal areal areal Antal (km) (km 2 ) (km 2 ) (km 2 ) SE SE1TO SE SE SE SE SENO SENO SENO SENO Totalt Tabell 4.3.1: Ytvattenförekomster och grundvattenförekomster, dimensioner. Anmärkning: Observera att dessa siffror inte stämmer överens med förvaltningsplanerna, delvis beroende på den otydliga definitionen av de mindre avrinningsdistrikten och fördelningen av dessa på respektive övergripande avrinningsdistrikt. Källa: WISE. 4.4 Fastställande av betydande påverkan och miljökonsekvenser I förvaltningsplanerna anges att arbetet med att fastställa betydande påverkan fortfarande pågår och att det fortfarande saknas uppgifter för detta. Preliminära kriterier har identifierats och hänvisas till i förvaltningsplanerna. Nationellt är 17 % av ytvattenförekomster påverkade av försurning, 100 % av farliga ämnen (kvicksilver, andra ämnen rapporteras inte systematiskt) och 13 % av näringsämnen. De hydromorfologiska förändringarna rapporteras vara betydande. Genomsnittlig areal (km 2 ) 11

13 RBD Ingen påverkan Punktkälla Diffus källa Vattenuttag Reglering av vattenflöde och morfologiska förändringar Tabell 4.4.1: Antal och procentuell andel av ytvattenförekomster som utsätts för betydande påverkan. Källa: WISE. Flodförvaltning Förvaltning av övergångsvatten och kustvatten Andra morfologiska förändringar Annan påverkan Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % SE , , , ,64 SE1TO , , , SE2 3 0, , ,97 1 0, , , ,48 SE , , , , ,06 SE , , , , ,97 SE , , , , ,42 SENO , SENO SENO SENO , , Totalt 3 0, , , , , , ,64 12

14 Figur 4.4.1: Diagram över procentandel ytvattenförekomster som utsätts för betydande påverkan. 1 = Ingen påverkan 2 = Punktkälla 3 = Diffus källa 4 = Vattenuttag 5 = Reglering av vattenflöde och morfologiska förändringar 6 = Flodförvaltning 7 = Förvaltning av övergångsvatten och kustvatten 8 = Andra morfologiska förändringar 9 = Annan påverkan Källa: WISE. 13

15 Informationen i förvaltningsplanerna om vilka verktyg som använts för att identifiera betydande punktkällor är oklar, eller saknas helt. Som ett första steg har punktkällor definierats som verksamhet som omfattas av direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPCC-direktivet) och anläggningar som omfattas av direktivet om rening av avloppsvatten (UWWT-direktivet). Numeriska verktyg har använts för att identifiera betydande diffusa källor från jordbruk, dagvatten från bebyggelse och anläggningar som inte är anslutna till avloppsnätet, och numeriska gränsvärden har fastställts. Diffusa källor är exempelvis läckage från jordbruk och skogsbruk, dagvatten från bebyggelse samt luftburna föroreningar. En differentierad uppdelning av källor görs för fosfor och kväve i alla svenska avrinningsdistrikt utom SE1 (ej relevant), och andelen fosfor och kväve som når de marina områdena (dvs. retentionen) har beräknats. Gränsvärdeskriterier anges för fosfor. För påverkansfaktorn vattenuttag har ingen information hittats om vilka verktyg eller metoder som använts för definitionen av vattenuttag som huvudsaklig påverkan. De svenska myndigheterna har dock förtydligat att metoder för bedömning av grundvatten håller på att utvecklas. I fråga om hydromorfologisk påverkan, som flödesreglering och morfologiska förändringar, har flera olika metoder använts, bland annat uppgiftsbaserade (fältdata osv.), enkla modeller, expertbedömningar och kombinationer av dessa. Modellbaserade bedömningar har också använts för att fastställa påverkan från försurning. 14 Informationen om kemisk förorening och de huvudsakliga källorna till denna är mycket begränsad och allmänt hållen. Industri, jordbruk, skogsbruk, båtbottenfärger (TBT), läkemedelsrester från avloppsreningsverk samt historiska föroreningar nämns rent allmänt som källor, men kvantifieras inte på något sätt. Kvicksilverföroreningar (främst från luftburna föroreningar) gör att ingen av Sveriges ytvattenförekomster uppnår god kemisk status. Inga gränsvärden för signifikans har rapporterats. Bakgrundsdokument: NFS 2007:3: Handbok 2007:3: Kartläggning och analys av ytvatten NFS 2007:3: Handbok 2007:3: Kartläggning och analys av ytvatten. 14

16 Artikel 7 Uttag av dricksvatten Bad Fågel Övriga europeiska Fisk Habitat Lokalt Nationellt Nitrater Skaldjur UWWT 4.5 Skyddade områden Sverige tillämpar striktare regler för behandling av avloppsvatten inom hela sitt territorium och är därför i enlighet med artikel 5.8 i direktiv 1991/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (UWWT) undantaget från kravet på att ange särskilda känsliga områden. Antal skyddade områden RBD SE SE1TO SE SE SE SE SENO SENO SENO SENO Totalt Tabell 4.5.1: Antal skyddade områden av alla typer i varje avrinningsdistrikt (RBD) och för hela landet, för ytvatten och grundvatten. Anmärkning: Denna information stämmer överens med rapporteringen av skyddade områden enligt vattendirektivet. Mer eller annan information kan ha rapporterats enligt kraven i andra direktiv. Källa: WISE. 15

17 5. ÖVERVAKNING Figur 5.1: Kartor över övervakningsstationer för ytvatten (vänster) och grundvatten (höger) Övervakningsstationer för floder Övervakningsstationer för sjöar Övervakningsstationer för övergångsvatten Övervakningsstationer för kustvatten Övervakningsstationer för oklassificerat ytvatten Övervakningsstationer för grundvatten Avrinningsdistrikt Länder utanför EU Källa: WISE, Eurostat (landsgränser) Övervakningsstationerna har inte ändrats mellan rapporteringarna för artikel 8 respektive artikel 13, men i förvaltningsplanerna anges att övervakningsprogrammen revideras för att stämma bättre överens med vattendirektivet från och med Det finns också vissa inkonsekvenser mellan den information om övervakning som lämnas i förvaltningsplanerna och i WISE. Övervakningen har huvudsakligen varit fysikalisk-kemisk, inbegripet ett fåtal biologiska kvalitetsfaktorer i ett fåtal vattenförekomster (fytoplankton, bentiska evertebrater och fisk) och grundats på de tidigare övervakningsprogrammen. 16

18 KF1.1 Fytoplankton KF1.2 Andra vattenväxter KF1.2.3 Makrofyter KF1.2.4 Fytobentos KF1.3 Bentiska evertebrater KF1.4 Fiskfauna KF1.5 Andra arter KF2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer KF3.1 Allmänna parametrar KF3.3 Opriorit. särsk. förorenande ämnen KF3.4 Andra nationella förorenande ämnen KF1.1 Fytoplankton KF1.2 Andra vattenväxter KF1.2.3 Makrofyter KF1.2.4 Fytobentos KF1.3 Bentiska evertebrater KF1.4 Fiskfauna KF1.5 Andra arter KF2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer KF3.1 Allmänna parametrar KF3.3 Opriorit. särsk. förorenande ämnen KF3.4 Andra nationella förorenande ämnen Floder Sjöar RBD SE1 SE1TO SE2 SE3 SE4 SE5 SENO1102 SENO1103 SENO1104 SENO

19 KF1.1 Fytoplankton KF1.2 Andra vattenväxter KF1.2.1 Mikroalger KF1.2.2 Gömfröiga växter KF1.3 Bentiska evertebrater KF1.4 Fiskfauna KF1.5 Andra arter KF2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer KF3.1 Allmänna parametrar KF3.3 Opriorit. särsk. förorenande ämnen KF3.4 Andra nationella förorenande ämnen KF1.1 Fytoplankton KF1.2 Andra vattenväxter KF1.2.1 Mikroalger KF1.2.2 Gömfröiga växter KF1.3 Bentiska evertebrater KF1.4 Fiskfauna KF1.5 Andra arter KF2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer KF3.1 Allmänna parametrar KF3.3 Opriorit. särsk. förorenande ämnen KF3.4 Andra nationella förorenande ämnen Övergångsvatten Kustvatten RBD SE1 SE1TO SE2 SE3 SE4 SE5 SENO1102 SENO1103 SENO1104 SENO5101 Tabell 5.1: Övervakade kvalitetsfaktorer (KF). Övervakad KF Ej övervakad KF - Ej relevant Källa: WISE. 18

20 RBD Övergångs Floder Sjöar Kustvatten Grundvatten vatten Kont Op Kont Op Kont Op Kont Op Kont Op Kv SE SE SE SE SE SENO Totalt per typ av station Totalt antal övervaknings sta tioner.* Tabell 5.2: Antal övervakningsstationer per vattenkategori. Kont = Kontrollerande Op = Operativ Kv = Kvantitativ Anmärkning: Det totala antalet övervakningsstationer kan vara ett annat än summan av övervakningsstationer per vattentyp, eftersom vissa stationer används för fler än ett ändamål. Källa: WISE. 19

21 5.1 Övervakning av ytvatten Tabellen nedan visar de saknade kvalitetsfaktorerna (KF) (biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska faktorer). Kvalitetsfaktorer Saknade KF Motivering Biologiska kvalitetsfaktorer Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Makrofyter saknas i floder Fytobentos saknas i sjöar Gömfröiga växter saknas i övergångsvatten och kustvatten och fiskfauna saknas i övergångsvatten. Bedömningsgrunder saknas för näringsämnen i övergångsvatten och kustvatten, för kväve i övervakningen av floder och sjöar Bedömningsgrunder för alla hydromorfologiska kvalitetsfaktorer saknas i sjöar samt övergångsvatten och kustvatten Metoderna för bestämning av biologiska kvalitetsfaktorer är nya och Sverige håller på att revidera övervakningsprogrammen för att få med fler biologiska kvalitetsfaktorer. De reviderade programmen beräknas vara klara Fiskfaunan bedöms inte i övergångsvatten på grund av den mycket variabla miljön och att det finns så få övergångsvatten. Ingen motivering ges till varför makrofyter inte övervakas i sjöar, eller varför fytobentos inte övervakas i floder. Makrofyter i floder övervakas inte på grund av att det saknas uppgiftsunderlag och bedömningsmetoder. Tillsammans med Norge och Finland håller man nu på att sammanställa uppgifter och utveckla bedömningssystem. Vid tidpunkten för antagandet av förvaltningsplanerna fanns ingen motivering till varför bedömningsgrunder för näringsämnen saknades i övergångsvatten och kustvatten. Bedömningsgrund har inte tagits fram för kväve i floder och sjöar på grund av fosforbegränsningen i sötvatten. Sverige har uppgifter om fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (parametrar som är relevanta för näringsämnen och försurning) för många fler sötvattenförekomster ( stationer) än de som finns med i de övervakningsprogram som rapporterats för vattendirektivets ändamål, vilka kommer från flera olika nationella screeningundersökningar. De befintliga metoderna är inte tillräckligt bra för bedömning. Nya metoder utvecklas inom ramen för flera forskningsprojekt. Tabell 5.1.1: Kvalitetsfaktorer som saknas i övervakningen, enligt förtydliganden från de svenska myndigheterna. Anmärkning: Tabellen grundas på förtydliganden från de svenska myndigheterna. Se även Commission report of 2009, Annex on MS methods ( Källa: Svenska myndigheter. Även om de svenska myndigheterna har lämnat motiveringar till varför vissa kvalitetsfaktorer inte övervakas, bestrids en del av dessa motiveringar. Att makrofyter inte övervakas i floder kan inte motiveras med att det saknas bedömningsmetoder, eftersom uppgifter är ett förhandskrav för att ett bedömningssystem ska kunna utvecklas. Att kväve inte övervakas i floder och sjöar förhindrar en uppskattning av kväveutsläpp i övergångsvatten och kustvatten, där kvävet ofta är en begränsande faktor för fytoplanktonproduktion. Enligt uppgift i förvaltningsplanerna för SE3 och SE5 fanns inga operativa övervakningsprogram som överensstämde med vattendirektivet för de första förvaltningsplanerna, men de är planerade till 2012 (se nedan om kemisk övervakning). De övervakningsprogram som Sverige använde för de första förvaltningsplanerna grundades i första hand på tidigare befintliga program. Det är oklart vad antalet operativt övervakande 20

22 övervakningsstationer för ytvatten som rapporterats till WISE egentligen innebär, eftersom informationen motsäger den som lämnas i förvaltningsplanerna. Det framgår inte av förvaltningsplanerna om alla prioriterade ämnen och relevanta särskilda förorenande ämnen har övervakats och i vilken matris. Det är oklart vilka kriterier och metoder som använts för att välja ut ämnen för övervakning i den undersökning som gjordes. Sverige har gjort några förtydliganden. Urvalsprocessen och vilka matriser som ska användas för övervakning beskrivs i Naturvårdsverkets rapport För ett avrinningsdistrikt har relevanta särskilda förorenande ämnen identifierats. De relevanta ämnena, inklusive metaller är följande: Cu, Zn, Cr, As och långlivade organiska föreningar (POP): PCB, DDT, HBCD, perfluorerande ämnen (PFOS m.fl.), andra tennorganiska föreningar (utöver TBT, såsom dibutyltenn, monobutyltenn, trifenyltenn). Miljökvalitetsnormer för 30 särskilda förorenande ämnen anges i Naturvårdsverkets rapport För att man ska kunna bedöma långsiktiga trender för långväga gränsöverskridande föroreningar ligger de stationer som valts ut i de nationella övervakningsprogrammen långt från lokala föroreningskällor. Operativ övervakning av vattenförekomster som är utsatta för risker sker genom regionala program för råvattenanalys. I fyra jordbrukstäta områden bevakas över 120 ämnen i vatten och över 60 ämnen i sediment. Resultatet av denna screening var inte klart i tid för de första förvaltningsplanerna, men kommer att användas i de kommande planerna. Sediment och biota används för att övervaka vissa prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen. Gruppering av vattenförekomster verkar användas i omfattande grad, på grund av det höga antalet vattenförekomster i Sverige (> ) och det låga antalet övervakningsstationer. Ekologisk status har bedömts i alla vattenförekomster men bara 6 % av floderna, 12 % av sjöarna, 15 % av övergångsvattnen och 43 % av kustvattnen omfattades av operativ övervakning under den första förvaltningsplanen. En metod för gruppering beskrivs i den nationella vägledningen för klassificering, men den tycks inte ha använts för den första omgången förvaltningsplaner. De svenska myndigheterna har förtydligat att grupperingen inte varit så omfattande, eftersom också modeller och uppgifter från tidigare screeningar använts för att bedöma vattenförekomsternas ekologiska status. Ingen samordnad internationell övervakning har inrättats för internationella vattenförekomster i de första förvaltningsplanerna. För Torneälven mellan Sverige och Finland (och Norge för den mindre nordligaste delen) har ett samordnat övervakningsprogram nu utvecklats som ska användas i den andra förvaltningsplanen. Antalet övervakningsstationer har inte ändrats i väsentlig grad mellan rapporteringen för artikel 8 och artikel 13, men ses nu över. Det finns inga nationella riktlinjer om övervakning. Nationella vägledningsdokument finns bara om klassificeringen för ekologisk status, se under ekologisk status nedan

23 5.2 Övervakning av grundvatten Det har inte funnits något program för kvantitativ övervakning av grundvatten för de första förvaltningsplanerna, men grundvattennivåerna övervakas (av SGU) vid 330 stationer, som kommer att ligga till grund för den kvantitativa övervakningen för nästa förvaltningscykel. Det finns ingen operativ övervakning av grundvatten, men kontrollerande övervakning rapporteras för 4 % av alla grundvattenförekomster (115 grundvattenförekomster, samma antal som rapporterats i 2009 års kommissionsrapport). På grundval av programmets resultat kommer parametrar för operativ övervakning att väljas ut inför nästa förvaltningscykel. Enligt förvaltningsplanen för SE3 har gränsvärden för vissa kemiska ämnen överskridits i åtta grundvattenförekomster och undantag har använts för dessa. Det finns inga internationella program för övervakning av grundvatten. Antalet övervakade grundvattenförekomster (kontrollerande övervakning) är 115, vilket är exakt samma antal som rapporterats i 2009 års kommissionsrapport. Det finns inga nationella riktlinjer om övervakning av grundvatten. 5.3 Övervakning av skyddade områden Det finns inga specifika övervakningsprogram för skyddade ytvatten- eller grundvattenförekomster. Endast lokal övervakning av dricksvattentäkter genomförs och det finns inga nationella riktlinjer om hur detta ska skötas. Uppgifter från denna lokala övervakning lagras i en nationell databas hos SGU. I artikel 8-rapporterna fanns ingen information om antalet övervakningsstationer för skyddade ytvattenförekomster. Antalet rapporterade skyddade grundvattenförekomster var 28. Enligt WISE finns fortfarande ingen information om detta. Övervakningsstationer rapporteras endast om information inte redan rapporterats under andra direktiv. Sverige har rapporterat övervakningsstationer under nitratdirektivet. 22

24 6. ÖVERSIKT ÖVER STATUS (EKOLOGISK, KEMISK, GRUNDVATTEN) 17 RBD Totalt Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Okänd Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) SE , , , ,3 73 1,3 0 0 SE1TO , ,3 81 8,7 20 2, SE , , , , ,7 0 0 SE , , , ,1 42 3,8 0 0 SE , , , ,6 57 3,6 0 0 SE , , , ,6 46 1,9 0 0 SENO , ,4 3 4, SENO , , SENO SENO , ,6 1 1, Totalt , , , , ,2 0 0 Tabell 6.1: Ekologisk status hos naturliga ytvattenförekomster. Källa: WISE. RBD Totalt Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Okänd Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) SE , , SE1TO SE , , SE SE , , SE , , ,7 SENO SENO SENO SENO Totalt , , ,5 Tabell 6.2: Ekologisk potential hos konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster. Källa: WISE. 17 Observera att de siffror som rapporterats till WISE inte alltid överensstämmer med vad som rapporterats i förvaltningsplanerna. 23

25 Tabell 6.3: Kemisk status hos naturliga ytvattenförekomster. Anmärkning: Uppgifterna inbegriper status som grundas på kvicksilver och som rapporterats till WISE. I förvaltningsplanerna presenteras uppgifterna utan kvicksilver. Källa: WISE. Tabell 6.4: Kemisk status hos konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster. Anmärkning: Uppgifterna inbegriper status som grundas på kvicksilver och som rapporterats till WISE. I förvaltningsplanerna presenteras uppgifterna utan kvicksilver. Källa: WISE. RBD Totalt Otillfreds God Okänd ställande Antal % Antal % Antal % SE , SE1TO SE SE SE SE SENO SENO , ,2 0 0 SENO SENO Totalt , , RBD Totalt Otillfreds God Okänd ställande Antal % Antal % Antal % SE SE1TO SE SE SE SE SENO SENO SENO SENO Totalt RBD Totalt Otillfreds God Okänd ställande Antal % Antal % Antal % SE SE1TO SE ,5 12 1,5 0 0 SE ,5 8 1,5 0 0 SE ,9 18 3,1 0 0 SE ,4 22 4,6 0 0 SENO

26 Tabell 6.5: Kemisk status hos grundvattenförekomster. Källa: WISE. Otillfreds God Okänd ställande RBD Totalt Antal % Antal % Antal % Totalt RBD Totalt Otillfreds God Okänd ställande Antatal An- % % Antal % SE , ,4 SE1TO , ,8 SE SE SE , SE , SENO Totalt ,9 5 0, ,9 Tabell 6.6: Kvantitativ status hos grundvattenförekomster. Källa: WISE 25

27 RBD Totalt Övergripande status (ekologisk och kemisk) God eller bättre 2009 God eller bättre 2015 Ökning God ekologisk status 2021 God kemisk status 2021 God ekologisk status 2027 God kemisk status 2027 Övergripande undantag 2009 (i % av alla SWB) Antal % Antal % % Antal % Antal % Antal % Antal % % % % % SE ,03 2 0,03 0, SE1TO ,0 0 0,0 0, SE ,0 0 0,0 0, SE ,0 0 0,0 0, SE ,0 0 0,0 0, SE ,0 0 0,0 0, SENO ,0 0 0,0 0, SENO ,8 1 0,8 0, SENO ,0 0 0,0 0, SENO ,0 0 0,0 0, Totalt ,01 3 0,01 0, Tabell 6.7: Ytvattenförekomster (SWB): översikt över status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och 2027.* Vattenförekomster med god status 2009 faller under följande kategori: 1. Hög eller god ekologisk status och god kemisk status, undantag har inte beaktats. Vattenförekomster som förväntas uppnå god status faller under följande kategorier: 1. Hög eller god ekologisk status och god kemisk status, undantag har inte beaktats. 2. God kemisk status och måttlig eller sämre ekologisk status, inga ekologiska undantag. 3. Hög eller god ekologisk status och den kemiska statusen uppnår ej god status, men inga kemiska undantag. 4. Måttlig eller sämre ekologisk status och den kemiska statusen uppnår ej god status, men inga ekologiska eller kemiska undantag. Anmärkning: Vattenförekomster med okänd/oklassificerad/ej tillämplig ekologisk eller kemisk status har inte beaktats. * Endast naturliga ytvattenförekomster. Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). Art. 4.4 Art. 4.5 Art. 4.6 Art

28 Ekologisk status God Ekologiska undantag (% av alla SWB) God ekologisk ekologisk RBD Totalt God eller God eller Ökning status 2027 Art. Art. Art. bättre 2009 bättre status 2021 Art Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % SE , ,5 2,3 28, SE1TO , ,4 0,3 10, SE , ,4 8,8 35, SE , ,1 0,6 74, SE , ,5 8,9 50, SE , ,0 1,8 49, SENO , ,4 3,2 1, SENO SENO SENO , ,9 7,4 24, Totalt , ,1 5,6 36, Tabell 6.8: Naturliga ytvattenförekomster(swb): ekologisk status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Anmärkning: Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 27

29 Kemisk status Kemiska undantag (% av alla SWB) God kemisk God kemisk God eller God eller Ökning RBD Totalt status 2021 status 2027 Art. Art. Art. Art. 4.7 bättre 2009 bättre Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % SE ,03 2 0, SE1TO SE SE SE SE SENO SENO ,8 1 0, SENO SENO Totalt ,01 3 0, Tabell 6.9: Naturliga ytvattenförekomster (SWB): kemisk status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Anmärkning: Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 28

30 RBD Totalt God eller bättre 2009 Grundvattnets kemiska status God eller bättre 2015 Ökning God kemisk status 2021 God kemisk status 2027 GW kemiska undantag (% av alla GWB) Art. Art. Art. Art Nr % Antal % % Ant al % Antal % % % % % SE SE1TO SE , , SE , , SE , , SE , , SENO SENO SENO SENO Totalt , , Tabell 6.10: Grundvattenförekomster (GWB): kemisk status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Anmärkning: Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 29

31 GW kvantitativa undantag (% Grundvattnets kvantitativa status God God av alla GWB) kvantitativ kvantitativ RBD Totalt God eller God eller Ökning Art. Art. Art. Art. status 2021 status 2027 bättre 2009 bättre Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % SE , , SE1TO ,2 5 8, SE SE SE , , SE , , SENO SENO SENO SENO Totalt , , Tabell 6.11: Grundvattenförekomster (GWB): kvantitativ status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Anmärkning: Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 30

32 RBD Ekologiska undantag (% av Totalt Ekologisk potential God ekologisk God ekologisk alla HMWB och AWB) HMWB God eller bättre God eller bättre Ökning potential 2021 potential 2027 Art. Art. Art. Art. och AWB Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % SE ,2 5 3,0 1, , SE1TO SE ,9 26 9,7 7, , SE SE ,0 4 20,0 15, , SE ,7 3 1, , SENO SENO SENO SENO Totalt ,7 38 5,8 4,1 75, Tabell 6.12: Kraftigt modifierade vattenförekomster (HMWB) och konstgjorda vattenförekomster (AWB): ekologisk potential 2009 och förväntad ekologisk potential 2015, 2021 och Anmärkning: Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 31

33 RBD Totalt HMWB och AWB God eller bättre 2009 Kemisk status God eller bättre 2015 Ökning God kemisk status 2021 God kemisk status 2027 Kemiska undantag (% av alla HMWB och AWB) Art. Art. Art. Art Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % SE SE1TO SE SE SE SE SENO SENO SENO SENO Totalt Tabell 6.13: Kraftigt modifierade vattenförekomster (HMWB) och konstgjorda vattenförekomster (AWB): kemisk status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Anmärkning: Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 32

34 Figur 6.1: Karta över ekologisk status hos naturliga ytvattenförekomster Anmärkning: Standardfärger baserade på vattendirektivets bilaga V punkt i. Källa: WISE, Eurostat (landsgränser). Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Okänd Avrinningsdistrikt Länder utanför EU Figur 6.2: Karta över ekologisk status hos naturliga ytvattenförekomster Anmärkning: Standardfärger baserade på vattendirektivets bilaga V punkt i. Källa: WISE, Eurostat (landsgränser). 33

35 Figur 6.3: Karta över ekologisk potential för konstgjorda vattenförekomster och kraftigt modifierade vattenförekomster Anmärkning: Standardfärger baserade på vattendirektivets bilaga V punkt ii. Källa: WISE, Eurostat (landsgränser). God och däröver Måttlig Otillfredsställande Dålig Okänd Avrinningsdistrikt Länder utanför EU Figur 6.4: Karta över ekologisk potential för konstgjorda vattenförekomster och kraftigt modifierade vattenförekomster Anmärkning: Standardfärger baserade på vattendirektivets bilaga V punkt ii. Källa: WISE, Eurostat (landsgränser). 34