13/30 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Medlemsstat : Finland. Följedokument till

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2012) XXX draft 13/30 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Medlemsstat : Finland Följedokument till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten SV SV

2 1. ALLMÄN INFORMATION Barents Sea Norwegian Sea NOFIVHA6 NO1105 NOFIVHA5 RU FIVHA7 NO1104 NOSE1 FIVHA5 H FIV SENO1104 SE1TO NOSE1TO RU White Sea A6 NO SENO1103 SE1 NOSE1 FIVHA4 SENO1103 FI NOSE2 FIVHA1 NO1102 FIVHA2 SENO1102 SE5 SE2 Gulf of Bothnia FIVHA3 RU NOSE2 NOSE5 NO5101 SENO5101 NOSE5 SE5 FIWDA SE3 Gu f lf o Fin d la n EE1 Figur 1.1: Karta över avrinningsdistrikt (RBD). Internationella avrinningsdistrikt (inom EU) Internationella avrinningsdistrikt (utanför EU) Nationella avrinningsdistrikt (inom EU) Länder (utanför EU) Kustvatten Källa: WISE, Eurostat (landsgränser) 1 0 EE km

3 Finland har 5,38 miljoner invånare (källa Eurostat 2011) och landets sammanlagda yta är km 2, inklusive landets kustvatten. Tornionjoki avrinningsdistrikt (River Basin District, RBD) utgörs av den finska delen av Torneälven och delas med Sverige, då älven delvis utgör gränsen mellan dessa båda länder och även, i mindre utsträckning, mellan Norge och Finland. Avrinningsdistriktet Teno, Näätamöjoki och Paatsjoki har avrinningsområden som delas med både Ryssland och Norge. De övriga östra avrinningsdistrikten Kemijoki och Vuoksi delar avrinningsområden med Ryssland. Åland (FIWDA) är ett självstyrt landskap i Finland med egen vattenlagstiftning. Det finns också en del skillnader mellan vattenförvaltningen i fasta Finland och Åland. RBD Beteckning Storlek* Länder som delar (km 2 ) RBD FIVHA1 Vuoksi RU FIVHA2 Kymijoki-Finska viken FIVHA3 Kokemäenjoki-Skärgårdshavet-Bottenhavet FIVHA4 Oulujoki-Iijoki RU FIVHA5 Kemijoki RU FIVHA6 Tornionjoki (finska delen) NO, SE FIVHA7 Teno-, Näätämö- och Paatsjoki (finska delen) NO, RU FIWDA Åland Tabell 1.1: Översikt över Finlands avrinningsdistrikt (RBD). Anmärkning: *Arealen innefattar kustvatten. Källa: Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt (RBMP) som rapporterats till WISE 1 : Finland och Sverige har angett ett gemensamt internationellt avrinningsdistrikt för Torneälven (Tornionjoki). De internationella avrinningsdistrikt som delas med Norge och Ryssland har inte angetts gemensamt. I vissa avrinningsdistrikt finns mer än ett gränsöverskridande avrinningsområde i varje avrinningsdistrikt. 1 Den här medlemsstatsbilagan grundas på den information som medlemsstaten rapporterat till WISE, vilken kan ha uppdaterats sedan förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt antogs. Det kan därför finnas skillnader mellan den information som finns i förvaltningsplanerna och WISE. 2

4 Internationellt avrinningsområde Nationellt RBD Länder som delar RBD Samordningskategori km² % Munkelelva/Uutanjoki FIVHA7 NO, RU ,4 Kem (Viena) FIVHA4 RU ,7 Kemijoki FIVHA5 RU ,8 Näätämöjoki FIVHA7 NO, RU ,0 Oulujoki FIVHA4 RU ,5 Pasvik/Paatsjoki FIVHA7 NO, RU ,9 Tenojoki/Tana FIVHA7 NO, RU ,3 Torneälven/ Tornionjoki FIVHA6 NO, SE ,2 Tuloma/Tuulomajoki FIVHA7 NO, RU ,6 Vuoksi FIVHA1 RU ,9 Tabell 1.2: Gränsöverskridande avrinningsområden per kategori (se CSWD avsnitt 8.1) och procentuell andel i Finland. 2 Kategori 1: Samarbetsavtal, samarbetsorgan och förvaltningsplan för avrinningsdistriktet (RBMP) finns. Kategori 2: Samarbetsavtal och samarbetsorgan finns. Kategori 3: Samarbetsavtal finns. Kategori 4: Inget formellt samarbete. Källa: Comparative study of pressures and measures in the major river basin management plans in the EU RAPPORTERING OCH EFTERLEVNAD AV FÖRVALTNINGSPLANERNA FÖR AVRINNINGSDISTRIKT Alla Finlands förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt offentliggjordes den 10 december 2009 och rapporterades till kommissionen den 19 mars Styrkor Förvaltningsplanerna har en relativt bra gemensam struktur, som för det mesta följer kraven i ramdirektivet för vatten (2000/60/EG, nedan kallat vattendirektivet). Åtgärdsprogrammen ger vägledning för genomförande, efterlevnad och kontroll. Årliga handlingsplaner sammanställs för att komplettera planeringshierarkin. En del planer har utvecklats för mindre delar av avrinningsområden och i fem avrinningsdistrikt finns åtgärdsprogram på delavrinningsområdesnivå som tydligt sammanfattas i de övergripande förvaltningsplanerna. Informationen om påverkan och konsekvenser presenteras tydligt. Information i korresponderande kapitel är kompletterande. Påverkansfaktorer identifieras tydligt och åtgärdsprogrammen presenteras per påverkansfaktor och med angivande av de relevanta sektorernas roll i förhållande till åtgärderna. Den sektorsspecifika strategi som används i fråga om åtgärderna är logisk. Uppdelningen mellan grundläggande åtgärder och kompletterande tilläggsåtgärder presenteras på ett tydligt sätt. 2 Kommissionens jämförande studie av påverkan och åtgärder i förvaltningsplanerna för EU:s större avrinningsdistrikt. 3

5 Det offentliga deltagandet har varit omfattande. En bred grupp intressenter har involverats i planeringen. Flera olika metoder har använts för leverans, distribution och insamling av information. Offentliga utfrågningar har genomförts tre gånger under planeringen. Förvaltningsplanerna har offentliggjorts på svenska för den svenskspråkiga befolkningen i de finska län där detta varit relevant. I Lappland har huvudpunkterna i förvaltningsplanerna offentliggjorts på de samiska språken. Det finns en bra strategi för beaktande av klimatförändringar i den första cykeln och en klimatkontroll har genomförts. 2.2 Svagheter Finland har vid angivandet av vattenförekomster använt system B, men med högre trösklar för minimistorlek för både floder och sjöar, vilket inte överensstämmer med vattendirektivets krav på överensstämmelse mellan system A och B. Detta har fått till följd att många vattenförekomster inte omfattas av förvaltningsplanerna och att bara sjöar har identifierats. Det förekommer inkonsekvenser mellan den information som lämnas i olika kapitel. Uppgifter presenteras på olika sätt och ibland motsäger uppgifterna de uppgifter som lämnas i den sammanfattande WISE-rapporten. På vissa områden saknas information. Expertbedömningar används i stor utsträckning, vilket minskar uppgifternas kvalitet och tillförlitlighet. Rapporteringen av övervakningsverksamheterna är mycket bristfällig. Den rapporterade informationen tyder på väsentliga brister i övervakningsnäten. Utöver det faktum att mindre vattenförekomster inte övervakas (se ovan), är det också oklart hur den operativa övervakningen har utformats för att bedöma konsekvenserna av betydande mänsklig aktivitet och flera av kvalitetsfaktorerna har inte övervakats. Bedömningen av ekologisk status grundas i huvudsak på expertbedömningar snarare än på metoder som stämmer överens med vattendirektivet, och det finns en betydande brist på tillgängliga uppgifter för klassificering. Den information som lämnas om åtgärder för att hantera kemiska föroreningar i den första cykeln är oklar, särskilt den som gäller medlemsstatsspecifika ämnen som gör att god ekologisk status inte uppnås. 3. STYRNING 3.1 Tidsplan för genomförande Efter rapporteringen av planerna den 19 mars 2010 har viss kompletterande information lämnats i oktober och november Alla rapporterade planer och all inlämnad information finns på Eionet: De inlämnade rapporternas struktur och språk varierar beroende på avrinningsdistrikt (RBMP=förvaltningsplan för avrinningsdistrikt): 4

6 RBD FIVHA1 FIVHA2 FIVHA3 FIVHA4 FIVHA5 FIVHA6 FIVHA7 FIWDA Rapporterade handlingar RBMP (FI), åtgärdsprogram för 8 deldistrikt RBMP (SV + FI versioner), åtgärdsprogram för 9 deldistrikt (FI) RBMP (SV + FI versioner), åtgärdsprogram för 25 deldistrikt (blandat SE/FI) RBMP, Åtgärdsprogram i 7 delar (FI) RBMP (FI), ett åtgärdsprogram för ytvatten, ett för grundvatten RBMP (FI), ett åtgärdsprogram för ytvatten, ett för grundvatten RBMP (FI), ett åtgärdsprogram för ytvatten, ett för grundvatten RBMP i två delar och ett åtgärdsprogram i två delar (bara SV) Tabell 3.1.1: Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt (RBMP) rapporterade per avrinningsdistrikt (RBD). Källa: RBMP. Samråd har skett samtidigt i alla avrinningsdistrikt i Finland. Samrådsstadium Fastlandet Åland (slutdatum oklart) Tidtabell, arbetsprogram osv Väsentliga vattenförvaltningsfrågor Utkast till RBMP åtminstone till den Tabell 3.1.2: Tidsplan för samråd enligt artikel 14. Källa: WISE. 3.2 Administrativa arrangemang avrinningsdistrikt och behöriga myndigheter Fasta Finland är uppdelat i sju avrinningsdistrikt, varav fyra är internationella. Finland har en lång skärgårdskust längs Bottenhavet och norra Östersjön. Inga vatten i övergångszoner (övergångsvatten) har angetts. Åland är en ögrupp mellan egentliga Östersjön och Bottenhavet, bestående av många små öar. Den viktigaste behöriga myndigheten för genomförandet av vattendirektivet i fasta Finland är en av de regionala miljöcentralerna (nuvarande benämning efter omstruktureringen av den finska miljöförvaltningen är Närings-, trafik- och miljöcentralen) som samordnar genomförandet i varje avrinningsdistrikt. I de fyra södra avrinningsdistrikten (FIVHA1-4) ingår andra regionala centraler som ansvarar för olika regioner i avrinningsdistriktens administrativa områden, och varje central ansvarar för att utarbeta förvaltningsplanerna i sina respektive regioner. På Åland ansvarar landskapsregeringen som behörig myndighet för genomförandet av vattendirektivet, med stöd av sex regeringsdepartement. Det finns en enhetlig strategi för genomförande i fasta Finland, men enhetligheten mellan Ålands olika regioner är svagare, trots att vissa nationella styrdokument används i båda områdena. På grund av demografiska skillnader och olika ekonomisk intensitet mellan landets södra och norra delar finns väsentliga skillnader mellan de norra och södra avrinningsdistrikten, särskilt i fråga om övervakning, men också när det gäller statusbedömning. En omorganisation av de behöriga myndigheterna har gjorts efter antagandet av förvaltningsplanerna, och båda myndigheternas namn anges i WISE. 5

7 3.3 Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt struktur, fullständighet och rättslig status Förvaltningsplanerna är i allmänhet tydliga och informationen i dem är lätt att hitta. Dock saknas vattenförekomstspecifik information. Alla förvaltningsplaner för fastlandet har sammanställts med samma disposition, medan förvaltningsplanen för Åland har en egen disposition. De största skillnaderna gäller mängd och djup i den information som lämnas i de enskilda åtgärdsprogramrapporterna, vilka sammanställts per administrativ region snarare än per avrinningsdistrikt. Deldistriktens åtgärdsprogramrapporter täcker därför frågor som gäller mer än ett avrinningsdistrikt. För vissa avrinningsdistrikt finns olika åtgärdsprogramrapporter för ytvatten och grundvatten. Tillvägagångssätt och detaljnivå i åtgärdsprogramrapporterna beror på avrinningsdistriktets eller den administrativa regionens komplexitet. Ju fler problem och ju mer betydande påverkan, desto mer detaljerade rapporter. Det finns inga internationella förvaltningsplaner för de fyra avrinningsdistrikt som delas med Sverige, Norge och Finland, men det finns gränsöverskridande samarbetsavtal och fortlöpande samarbete. Rättslig status: Regeringen är antagande myndighet för fasta Finlands förvaltningsplaner och för Åland är det landskapsregeringen som antar förvaltningsplanerna. Förvaltningsplanerna antas genom förvaltningsbeslut. Förvaltningsbeslut (i detta fall är beslutet inte en lagbestämmelse utan ett förvaltningsbeslut) som antas av regeringen är bindande för de offentliga myndigheterna. Det var ett politiskt beslut att göra regeringen till godkännande myndighet, med syftet att ge förvaltningsplanerna en hög status och att ge de vattenrelaterade behoven en balanserad behandling och värdering. Statliga och kommunala myndigheter ska i sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till de förvaltningsplaner för vattenresurser som beslutas av regeringen. Det innebär att alla myndigheter, kommuner och andra offentliga organ måste följa målen i förvaltningsplanerna i sina egna verksamheter (offentliga arbeten och relaterade planer). Besluten har ingen direkt rättsverkan på andra intressenter. I Vattenlagen, som reglerar hydromorfologiska ändringar av vattenförekomster, och Miljöskyddslagen, som reglerar föroreningar av vatten, föreskrivs att man i ansökningar ska ange att förvaltningsplanen har beaktats och att tillståndsmyndigheten ska klargöra hur planen har beaktats. Enligt Miljöskyddslagen ska myndigheten i sitt tillstånd vid bedömning av betydande förorening beakta vad som står i förvaltningsplanen för vattenresurser. I tillståndsreglerna i dessa två rättsakter hänvisas dock inte till förvaltningsplanernas mål, exempelvis som grund för avslag på en ansökan. Målens relevans är indirekt. I de flesta fallen verkar det som om förvaltningsplanerna används som en informationskälla för tolkning av konsekvenser i den mån dessa är relevanta för tillämpningen av bindande tillståndsregler. I praktiken har förvaltningsplanerna betydelse för tillståndsvillkoren främst i fråga om övervakning, kontroll, mätning och översyn av tillstånd. Avslag på en ansökan om tillstånd måste grundas på lagbestämmelser och får inte grundas på enbart planeringsinstrument, men planeringen, däribland förvaltningsplanerna, kan ge information som ligger till grund för tolkningen av lagbestämmelserna. 3.4 Samråd med allmänheten, involvering av berörda parter En gemensam strategi har använts för samråd med berörda parter, inbegripet allmänheten i fasta Finland, med omfattande utåtriktade åtgärder med hjälp av olika medier. Samråd har skett genom möten och internet. Vissa aktiviteter har organiserats tillsammans med miljöministeriet. I förvaltningsplanerna ges en översikt av metoderna för samråd med allmänheten och de processer som använts, antalet svar och resultat. Samråden har skett på 6

8 deldistriktsnivå och följt de administrativa gränserna, vilket innebär att vissa regioner deltagit i samråd för mer än ett avrinningsdistrikt. Särskilda samråd har skett med samma befolkning i de relevanta avrinningsdistrikten. Direktpost har skickats till intressenter under de tre samrådsrundorna. Många olika relevanta intressenter har konsulterats. Resultatet av samråden beskrivs tydligt i förvaltningsplanerna för fastlandets avrinningsdistrikt, och omfattar bland annat ändringar av föreslagna åtgärder eller nya åtgärder. Beträffande Åland beskrivs samrådet tydligt och det anges att samrådet ledde till få ändringar. De ändringar som gjordes var exempelvis en del klargöranden, en tydligare miljökonsekvensbedömning med mål angående antalet berörda gårdar och en del nya åtgärder. Fortlöpande involvering garanteras genom planerade samarbetsgrupper som ska upprättas av varje regional förvaltning (Närings-, trafik- och miljöcentralen). Samarbetsgruppen utses för en sexårsperiod och ska bestå av representanter för myndigheter, näringsliv, samhällsorganisationer, sammanslutningar och forskningsorganisationer som är involverade i frågor om vattenanvändning, vattenskydd och vattenkvalitet. Ägare av vattendrag och privata användare är också representerade. Sammansättningen av dessa grupper varierar något mellan regionerna, men miljöskydds- och fiskeriorganisationer samt relevanta intressegrupper representeras oftast utöver myndigheterna. 3.5 Internationellt samarbete och samordning Finland och Sverige har angett ett internationellt avrinningsdistrikt (3 oktober 2003) med ett interimsavtal som ersattes (1 oktober 2010) av ett mer omfattande nytt internationellt avtal för de gemensamma avrinningsområdena. Detta återspeglas åtminstone i de finska förvaltningsplanerna. Finland har i sin nationella lagstiftning angett två av sina avrinningsdistrikt som den finska delen av avrinningsdistriktet, vilket inte skett på andra sidan gränsen i de två länder som också är bundna av direktivet (SE/NO). Förvaltningsplanerna för Oulujoki, Vuoksi och Kemijoki avrinningsdistrikt uppges vara nationella förvaltningsplaner, trots att de respektive avrinningsområdena delas med Ryssland. Trots att det inte finns några internationella förvaltningsplaner för något internationellt avrinningsdistrikt i Finland finns det internationella avtal och olika grader av samarbete etablerat med grannländerna. Det finns ett samarbetsavtal och gemensamma arbetsgrupper med Ryssland, men inga internationella förvaltningsplaner har upprättats, på grund av att det är en såpass liten del (2,9 %) av Kemijokis avrinningsområde som ligger utanför Finland. För Torneälven (Tornionjoki avrinningsdistrikt finska delen), som delas med Sverige och Norge finns en gränsälvskommission och ett sekretariat, vars funktion har reviderats sedan antagandet av vattendirektivet. För Teno-Näätämö-Paatsjoki som delas med Norge finns också en gränsälvskommission. Gränsälvskommissionens roll, gemensamma åtgärder, annat samarbete samt en sammanfattning av varje läns förvaltningsplaner finns med i förvaltningsplanen. 3.6 Integrering med andra sektorer Flera olika nationella myndigheter har delansvar för viktiga strategier och direktiv, men för vattendirektivet finns en central nationell myndighet. Det övergripande arbetet med förvaltningsplanerna övervakas av en styrgrupp där flera olika sektoriella ministerier företräds. 7

9 4. KARAKTERISERING AV AVRINNINGSDISTRIKT 4.1 Vattenkategorier i avrinningsdistrikten Floder, sjöar och kustvatten har angetts i Finland. Däremot har inga övergångsvatten angetts. Två avrinningsdistrikt är kustlösa och rinner ut i Ryssland. Åland har inte angett några floder, vilket beror på att öarna är relativt små, och att vattendragen därmed också är det. 4.2 Ytvattentyper Det finns en nationell strategi för typindelning av sjöar, floder och kustvatten. Typerna har definierats enligt system B. I fasta Finland har biologiska uppgifter beaktats vid typindelningen av vattenförekomster. Typindelningen av ytvatten har utvecklats enligt nationella riktlinjer och provats mot fysikaliska och kemiska faktorer. Detta har dock inte beskrivits tydligt i förvaltningsplanerna. Processen beskrivs i de nationella riktlinjerna för typindelning, vilka har tillämpats vid typindelning och provning. Referensförhållanden har fastställts för alla relevanta ytvattentyper på fastlandet. En metod för att använda en bedömningshierarki finns i de nationella riktlinjerna, där man i princip använder alla metoder, eftersom det inte funnits tillräckligt detaljerade uppgifter tillgängliga på detta stadium av planeringen för avrinningsdistriktet. I rapporten bekräftas också att tillgängliga interkalibreringsresultat har använts för att fastställa referensförhållanden. Referensförhållandena har fastställts för Ålands kustvatten och sjöar på grundval av riktlinjer från fasta Finland och motsvarande metoder från Sverige. RBD Floder Sjöar Övergångsvatten Kustvatten FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIWDA Totalt Tabell 4.2.1: Typ av ytvattenförekomst på avrinningsdistriktsnivå (RBD). Källa: WISE. De finska myndigheterna har hänvisat till följande bakgrundsrapporter osv.: Riktlinjer för typindelning av Finlands ytvatten 3 Riktlinjer för ekologisk klassificering av ytvatten i Finland 3 Se esienhoidon_suunnittelun_materiaalia_linkki.pdf (Länk till använd dokumentation (på finska) Vesienhoidon suunnittelun materiaalia Vesienhoidon suunnittelun materiaalia Pintavesien tyypittely ja luokittelutyypittely_ohje.pdf 8

10 4.3 Avgränsning av ytvattenförekomster Ytvatten Grundvatten Floder Sjöar Övergångsvatten Kustvatten Genomsnittlig RBD Genomsnittlisnittlisnittlisnittlig Genom- Genom- Genom- Antal sträckning Antal Antal Antal Antal areal area areal areal (km 2 ) (km 2 ) (km 2 ) (km 2 ) (km) FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIWDA ,2 Totalt Tabell 4.3.1: Ytvattenförekomster och grundvattenförekomster, dimensioner. Källa: WISE. Finland använde sig av system B för att fastställa storleksgränserna för avgränsning av vattenförekomster. Man har dock fastställt relativt höga storleksgränser vilket lett till att många vattenförekomster uteslutits. De finska myndigheterna har förtydligat att arealtäckningen av vattenförekomster är 86 % av alla finska sjöar, omkring 90 % av floderna och 100 % av kustvattnet. Den generella storleksgränsen för vattenförekomster som omfattas i fasta Finland är hög både för floder (30 2 km, avrinningsområde på över 200 km²) och sjöar (5 km² och avrinningsområde på 200 km²), jämfört med vattendirektivets gräns enligt system A som är 0,5 km² för sjöar och 10 km² avrinningsområde för floder. Storleksgränserna kommer att sänkas inför nästa planeringscykel. Om system B används måste minst samma differentieringsnivå uppnås som med system A och det är oklart om Finland uppfyller detta krav. Det är också oklart om de nuvarande storleksgränserna har fastställts så att de kan garantera att vattendirektivet uppfylls, dvs. om de vattenförekomster som utesluts är effektivt skyddade och i så fall hur. På Åland är vattenförekomsterna mindre, eftersom landskapet består av små öar varav de flesta är mindre än 0,05 km 2. Lägre storleksgränser har använts för Åland än på fastlandet, 0,5 km 2 för sjöar. Inga floder har angetts eftersom det inte finns några med ett avrinningsområde på mer än 10 km². Ett fåtal dräneringsområden med grävda diken överstiger det gränsvärdet, men dessa har inte angetts som floder. Övervakningsuppgifter för mindre sjöar har också rapporterats för att ge en bättre översikt över statusen hos Ålands vatten. 4.4 Fastställande av betydande påverkan och miljökonsekvenser I de finska förvaltningsplanerna beskrivs miljökonsekvenserna från de olika sektorerna tydligt på ett strukturerat sätt. Det framgår dock inte klart av förvaltningsplanerna hur de instrument som används hänger samman med den specifika typen av påverkan, vilka kriterier som har fastställts för gränsvärdena för signifikans och vilka typer av betydande påverkan som finns. Finland har dock utarbetat nationella riktlinjer med vissa kriterier för identifiering av betydande faktorer (betydande påverkan) som kan försämra ytvattenstatusen. Vidare har 9

11 ytterligare information om hur signifikansen har fastställts för betydande föroreningar, betydande morfologiska ändringar och betydande vattenuttag lämnats till kommissionen och presenteras nedan. Ett fåtal vattenförekomster rapporteras vara utsatta för betydande påverkan. Det finns dock väsentliga skillnader mellan avrinningsdistrikten när det gäller punktkällor och diffusa källor. Figur 4.4.1: Diagram över procentandel ytvattenförekomster som utsätts för betydande påverkan. 1 = Ingen påverkan 2 = Punktkälla 3 = Diffus källa 4 = Vattenuttag 5 = Reglering av vattenflöde och morfologiska förändringar 6 = Flodförvaltning 7 = Förvaltning av övergångsvatten och kustvatten 8 = Andra morfologiska förändringar 9 = Annan påverkan Källa: WISE. Enskilda punktkällor kan ha identifierats som väsentliga i flera vattenförekomster. De identifieras på anläggningsnivå (ID, koordinater), om den berörda anläggningen är en industrianläggning eller en avloppsreningsanläggning för tätbebyggelse som omfattas av direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPCCdirektivet). De kan vara andra industrianläggningar, gruvor eller fiskodlingar vilkas andel av den belastning på den aktuella vattenförekomsten som påverkas av mänsklig verksamhet anses vara betydande. En belastningstyp ansågs vara betydande om den aktuella belastningstypen i sig eller tillsammans med andra belastningstyper orsakade en risk att statusen hos en vattenförekomst skulle bedömas som sämre än god eller potentiellt god 2015 (utan ytterligare åtgärder). I de fall man kunde fastställa att flera belastningstyper tillsammans orsakade en betydande miljöpåverkan inkluderades alla belastningstyper, även om de enskilda belastningstyperna inte var betydande. Försämring av statusen hos en vattenförekomst kan orsakas av mer än en belastningstyp, exempelvis fosfor- och humusföroreningar i kombination. I sådana fall granskades både de belastningstyper som var betydande för fosforföroreningarna och de belastningstyper som var betydande för humusföroreningarna. 10

12 RBD Ingen påverkan Punktkälla Diffus källa Vattenuttag Reglering av vattenflöde och morfologiska förändringar Flodförvaltning Förvaltning av övergångsvatten och kustvatten Andra morfologiska förändringar Annan påverkan Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % FIVHA , , , , , , ,8 FIVHA , , , ,1 67 5,72 8 0, , ,41 FIVHA , , , , ,13 8 0, , ,16 FIVHA , , ,89 4 0, , ,44 1 0, , ,1 FIVHA ,42 6 0, , ,27 7 0, ,36 FIVHA ,03 7 2, , ,37 6 2, ,99 FIVHA , ,47 FIWDA 1 1, , , ,67 Totalt , , ,96 4 0, , , , , ,3 Tabell 4.4.1: Antal och procentuell andel av ytvattenförekomster som utsätts för betydande påverkan. Källa: WISE. 11

13 I de fall vattenuttag orsakade att vattenförekomstens ekologiska status försämrades till sämre än god klassificerades detta som ett betydande vattenuttag. Ett sådant fall skulle till exempel kunna vara en fiskodling med landbaserade dammar genom vilka man leder en betydande mängd av flodens vatten, vilket resulterar i att den ekologiska statusen hos vattendraget försämras till sämre än god. Signifikansen hos hydromorfologisk påverkan granskades i både kraftigt modifierade vattenförekomster och naturliga vattenförekomster där statusen värderats till sämre än god. Fastställandet av hydromorfologisk påverkan genomfördes som en expertbedömning, där det var möjligt att tillämpa kriterier för utvärdering av ändringar av den hydromorfologiska statusen och de poäng som tilldelats på grundval av dessa. På Åland förekommer morfologisk påverkan i låg utsträckning, en del påverkan från uttag och en hamn, men de uppgifter som lämnats är otydliga beträffande operationella definitioner av betydande påverkan för punktkällor och diffusa källor, uttag av vatten, morfologiska ändringar och andra typer av påverkan. De åländska myndigheterna har uppgett att mer information kommer att lämnas i kommande förvaltningsplaner. Industriutsläpp, avfallsdeponier, hushåll, jordbruk, skogsbruk och luftburna utsläpp bidrar alla till kemisk förorening. Betydande påverkan inom FIVHA2 och 3 kommer exempelvis från organiskt fosfor och kväve från jordbruket och diffusa källor. Det förekommer ingen betydande antropogen hushållsrelaterad påverkan i FIVHA7, men påverkan av naturliga orsaker och på grund av atmosfäriska förhållanden nämns. 4.5 Skyddade områden I förvaltningsplanerna hänvisas till olika typer av skyddade områden, men det finns inkonsekvenser mellan rapporteringen i WISE och planerna eftersom det bara är skyddade dricksvattentäkter som rapporteras där och Finland bara har rapporterat de förändringar som gjorts sedan förra rapporten. I vissa avrinningsdistrikt har en del typer av skyddade områden inte angetts (exempelvis inga badvatten eller skaldjursvatten i avrinningsdistriktet Teno-, Näätamö- och Paatsjoki). Översikten över övervakningsstationer per vattenförekomst i skyddade områden ger en mer komplett bild. Finland har undantagits från kravet på att ange särskilda känsliga områden enligt nitratdirektivet och direktivet om rening av avloppsvatten, eftersom man ser hela territoriet som känsligt respektive sårbart. 12

14 Artikel 7 Uttag av dricksvatten Bad Fågel Övriga europeiska Fiskfauna Habitat Lokalt Nationellt Nitrater* Skaldjur UWWT** Antal skyddade områden RBD FIVHA1 306 FIVHA2 603 FIVHA3 800 FIVHA4 284 FIVHA5 196 FIVHA6 66 FIVHA7 14 FIWDA 33 Totalt Tabell 4.5.1: Antal skyddade områden av alla typer i varje avrinningsdistrikt (RBD) och för hela landet, för ytvatten och grundvatten. Anmärkning: Denna information stämmer överens med rapporteringen av skyddade områden enligt vattendirektivet. Mer eller annan information kan ha rapporterats enligt kraven i andra direktiv. * Finland har upprättat och tillämar åtgärdsprogram för hela sitt territorium och är därför i enlighet med artikel 3.5 i direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruktet (nitratdirektivet) undantaget från kravet på att ange särskilda känsliga områden. ** Finland tillämpar striktare regler för behandling av avloppsvatten inom hela sitt territorium och är därför i enlighet med artikel 5.8 i direktiv 91/676/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (UWWT) undantaget från kravet på att ange särskilda känsliga områden. Källa: WISE. 13

15 5. ÖVERVAKNING Figur 5.1: Kartor över övervakningsstationer för ytvatten (vänster) och grundvatten (höger) Övervakningsstationer för floder Övervakningsstationer för sjöar Övervakningsstationer för övergångsvatten Övervakningsstationer för kustvatten Övervakningsstationer för oklassificerat ytvatten Övervakningsstationer för grundvatten Avrinningsdistrikt Länder utanföreu Källa: WISE, Eurostat (landsgränser) I den andra rapporten om genomförandet av vattendirektivet beträffande övervakningsnät (2 nd WFD implementation report on monitoring networks) konstaterade kommissionen att övervakningsstationerna för floder och sjöar i Finland var mycket få och utspridda (89 övervakningsstationer för floder, 104 övervakningsstationer för sjöar). Trots att det rapporterade antalet övervakningsstationer för både floder och sjöar har ökat sedan dess, framstår antalet stationer fortfarande som mycket lågt. Antalet övervakningsstationer för kustvatten har minskat från 118 till 100, medan övervakningsstationerna för grundvatten har ökat något i antal. Sammanlagt finns övervakningsstationer vid 14,5 % av alla vattenförekomster och 9,3 % övervakas operativt. Följande tabell visar vilka kvalitetsfaktorer som övervakas, enligt rapporteringen till WISE. 14

16 KF1.1 Fytoplankton KF1.2 Andra vattenväxter KF1.2.3 Makrofyter KF1.2.4 Fytobentos KF1.3 Bentiska evertebrater KF1.4 Fiskfauna KF1.5 Andra arter KF2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer KF3.1 Allm. parametrar KF3.3 Opriorit. särsk. förorenande ämnen KF3.4 Andra nationella förorenande ämnen KF1.1 Fytoplankton KF1.2 Andra vattenväxter KF1.2.3 Makrofyter KF1.2.4 Fytobentos KF1.3 Bentiska evertebrater KF1.4 Fiskfauna KF1.5 Andra arter KF2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer KF3.1 Allm. parametrar KF3.3 Opriorit. särsk. förorenande ämnen KF3.4 Andra nationella förorenande ämnen Floder Sjöar RBD FIVHA1 FIVHA2 FIVHA3 FIVHA4 FIVHA5 FIVHA6 FIVHA7 FIWDA 15

17 KF1.1 Fytoplankton KF1.2 Andra vattenväxter KF1.2.1 Mikroalger KF1.2.2 Gömfröiga växter KF1.3 Bentiska evertebrater KF1.4 Fiskfauna KF1.5 Andra arter KF2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer KF3.1 Allmänna parametrar KF3.3 Oprioriterade särskilda förorenande ämnen KF3.4 Andra nationella förorenande ämnen KF1.1 Fytoplankton KF1.2 Andra vattenväxter KF1.2.1 Mikroalger KF1.2.2 Gömfröiga växter KF1.3 Bentiska evertebrater KF1.4 Fiskfauna KF1.5 Andra arter KF2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer KF3.1 Allmänna parametrar KF3.3 Oprioriterade särskilda förorenande ämnen KF3.4 Andra nationella förorenande ämnen Övergångsvatten Kustvatten RBD FIVHA1 FIVHA2 FIVHA3 FIVHA4 FIVHA5 FIVHA6 FIVHA7 FIWDA Tabell 5.1: Övervakade kvalitetsfaktorer (KF). Övervakad KF Ej övervakad KF - Ej relevant Källa: WISE. 16

18 Den information som lämnas i förvaltningsplanerna om övervakning av ytvatten och grundvatten är mycket begränsad. En hög procentandel av ytvattenförekomsterna har rapporterats ha okänd status. Denna procentandel är särskilt hög i vissa avrinningsdistrikt med små vattenförekomster. Orsaken till denna brist på information verkar vara bristfälliga övervakningsprogram. Detta medges i förvaltningsplanerna, och övervakningsprogrammen kommer att ses över från och med De finska myndigheterna anger att nästan alla vattendirektivets krav övervakas och att i praktiken alla vattenförekomster som påverkas av betydande mänsklig verksamhet övervakas. Att små vattenförekomster som inte påverkas har uteslutits (se ovan) innebär i praktiken att inte alla vattenförekomster som förväntas vara föremål för övervakning enligt vattendirektivet har övervakats. Trots att det finns en nationell strategi för övervakning i fasta Finland är övervakningsintensiteten högre i de södra, mer tätbefolkade delarna. De finska myndigheterna har förtydligat ett antal punkter beträffande övervakningsnäten, bland annat uppgiften att det finns omkring övervakningsstationer och 900 övervakningsprogram. Alla dessa har dock inte rapporteras till kommissionen. RBD Övergångsvat Floder Sjöar Kustvatten Grundvatten ten Kont Op Kont Op Kont Op Kont Op Kont Op Kv FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIWDA Totalt per typ av station Totalt antal övervakningsstationer Tabell 5.2: Antal övervakningsstationer per vattenkategori. Kont = Kontrollerande Op = Operativ Kv = Kvantitativ Källa: WISE. 5.1 Övervakning av ytvatten Beträffande kontrollerande övervakning konstaterade kommissionen vid sin bedömning av förvaltningsplanerna och WISE-rapporteringen att dessa hade utformats för att beakta de relevanta kvalitetsfaktorerna för kustvatten, floder och sjöar, men man konstaterade också att en del obligatoriska kvalitetsfaktorer inte övervakades, exempelvis: Floder: kontinuitet, morfologiska förhållanden och i vissa avrinningsdistrikt makrofyter och fytobentos. 4 Antalet stationer är beräknat från uppgifter på stationsnivå. Om inga uppgifter rapporterats på stationsnivå har tabellen kompletterats med uppgifter som rapporterats på programnivå. 17

19 Sjöar: morfologiska förhållanden, och i vissa avrinningsdistrikt prioriterade ämnen, andra förorenande ämnen och hydrologisk regim. Kustvatten: andra vattenväxter, morfologiska förhållanden, prioriterade ämnen, andra förorenande ämnen. De finska myndigheterna har lämnat klargöranden. Tidvattenmönster övervakas inte, på grund av dess svaga inverkan i Östersjön. Finland anger att markstrukturen gör att morfologiska förändringar på grund av byggnadsarbeten är begränsade, och att man därför inte behöver övervaka morfologiska förhållanden. Enligt de finska myndigheterna är den operativa övervakningen kopplad till tillståndssystem för all verksamhet (t.ex. hydrauliska system) som kan påverka miljön. Det ska finnas omfattande hydrologisk kontroll i samband med lagstiftningen kring vattenförekomster. Fytobentos övervakas vid 291 flodövervakningsstationer, men makrofyter har inte övervakats. I kustområdena övervakas inte morfologiska förhållanden på grund av de begränsade ändringarna (den högsta landhöjningen i Bottenviken är 8 mm/år). I kustvattnen övervakas kustklorofyll, makrozoobentos, stödjande faktorer och makrofyter. Det är dock bara en makrofytart som används för klassificering, eftersom det saknas tillförlitliga klassificeringsmetoder och referensvärden för andra vattenväxter. Dessa upplysningar har lämnats av de finska myndigheterna och fanns inte med i förvaltningsplanerna. Det finns ingen information i förvaltningsplanerna om hur programmen för operativ övervakning är utformade för att möta den befintliga påverkan. Den operativa övervakningen är kopplad till tillståndssystemet. De nationella övervakningsprogrammen ska ses över Detta kommer så småningom att påverka den operativa övervakningen, men det kan ta lång tid innan tillståndsgivningen ändras. Det verkar inte finnas någon operativ övervakning av sjöar i vissa avrinningsdistrikt, som Tornionjoki avrinningsdistrikt och Teno-, Näätamöoch Paatsjoki avrinningsdistrikt, vilket enligt de finska myndigheterna beror på att där inte finns någon påverkan. De operativa övervakningsprogrammen sägs täcka en lång rad fysikalisk-kemiska parametrar i kustvattenområdena. Det verkar som om särskilda förorenande ämnen i fasta Finland bara övervakas i floder nedströms om utsläppspunkten, exempelvis för växtskyddsmedel, industrikemikalier och hushållskemikalier, men inte i sjöar och kustvatten, där de förorenande ämnena enligt de finska myndigheterna inte kan hittas på grund av utspädningen. Det framgår inte tydligt av förvaltningsplanerna vilka ämnen som övervakas och var. Det gick inte att på grundval av den information som lämnats i planen avgöra om alla prioriterade ämnen och andra förorenande ämnen som släppts ut i ytvattenförekomster övervakas i alla relevanta vattenkategorier i fasta Finland. När det gäller de 41 ämnena har de finska myndigheterna förtydligat att urvalet för övervakningen gjordes på grundval av de ämnen som man genom utsläppsbedömningen vet hamnar i vattenförekomsterna. Slutsatsen grundades på en riskanalys och verifierades med undersökningar av vattenprov. Endast de ämnen som identifierades i undersökningarna valdes ut för övervakning. Riskanalysen påstås ta hänsyn till ämnenas karakteristika, kvantitet och användningsområden, samt risken för att de slutligt ska hamna i en vattenförekomst (i enlighet med EU:s tekniska vägledningsdokument). Ytterligare information har lämnats om vilka ämnen som inte övervakas och varför (screeningmetoder). Nedanstående information har lämnats för FIVHA2 för att illustrera processen. Polyaromatiska kolväteföreningar (alla ämnen i bilaga I utom volatil bensen), nonylfenoler och oktylfenoler samt etoxylater av dessa, ftalater (DEHP samt nationellt valda butylbensylftalat och dibutylftalat) övervakades månadsvis vid tio olika stationer vid de större 18

20 flodernas utlopp och nedströms städer under perioden Koncentrationerna av de ovannämnda ämnena i vattnet översteg inte miljökvalitetsnormerna (MKN) vid någon av stationerna. Mot bakgrund av ovanstående ansågs det inte nödvändigt att fortsätta övervakningen under den första delen av förvaltningsperioden eller att utöka övervakningen till andra motsvarande stationer. De kategorier av ämnen för vilka det inte fanns några analyser av miljökvalitetsnormer (TBT, PBDE) eller något standardförfarande eller motsvarande tillförlitligt förfarande (SCCP kloroparaffiner) uteslöts från övervakningsprogrammet tills vidare. Dessutom uteslöts också de kategorier av ämnen som inte observerats i undersökningen eller pilotövervakningen (klorobensener, klorerade kolväten, aromatiska kolväten) eller i den gemensamma nordiska undersökningen (bronopol, resorcinol), eller som är förbjudna att använda och som observerats i en grad som var obetydlig i förhållande till kvalitetsnormen (gamla skyddsämnen som HCH, HCB och HCBD). Övervakning av tungmetaller (Hg, Pb, Cd, Ni, Cu, Zn, As och Cr) sker kontinuerligt (12 gånger om året) i omkring 20 floder som rinner ut i havet. Övervakningen av växtskyddsmedel (> 150 olika produkter) har skett vid ett tiotal floder varje år sedan Övervakningsfrekvensen grundas på en expertbedömning. På grund av väderförhållandena vintertid inriktas övervakningen på perioden maj oktober, då prover tas två gånger i månaden under juni augusti och en gång i månaden de övriga månaderna. Sediment och biota har inte övervakats för de första förvaltningsplanerna. De finska myndigheterna har dock förtydligat att bioackumulerande ämnen övervakas vid 20 övervakningsstationer och att kvicksilver i fisk övervakas i 285 sjöar. Det finns en skillnad mellan antalet klassificerade och antalet övervakade vattenförekomster och i en del planer är det oklart om någon gruppering har skett. Gruppering av vattenförekomster för statusbedömning har bara använts i begränsad omfattning när det gäller ytvatten i fasta Finland. Under den första perioden för förvaltningsplanerna har statusen hos 58 vattenförekomster bedömts på grundval av övervaknings- och statusinformation för en annan vattenförekomst. Det är en av de främsta orsakerna till att procentandelen oklassificerade vattenförekomster är så hög. Grunden för grupperingen var att vattenförekomsterna var av samma typ och att de var utsatta för likartad påverkan. Det gäller exempelvis effekterna av föroreningar från diffusa källor (t.ex. jordbruk och skogsbruk). I fråga om internationella avrinningsdistrikt har Finland satsat på att utveckla internationella övervakningsprogram för gemensamma statusbeteckningar hos vattenförekomster tillsammans med grannländerna, men än så länge har inte några faktiska internationella övervakningsprogram för avrinningsdistrikt utvecklats. I Ålands förvaltningsplan anges att det rapporterade övervakningsprogrammet grundas på ett tidigare övervakningsprogram och ännu inte uppfyller vattendirektivets krav. Det kommer att ske en omfattande uppdatering för att inrätta ett övervakningsnät som uppfyller kraven. De åländska myndigheterna har lämnat ytterligare information om planerna för att se över programmet. Ytterligare kontrollerande övervakning genomförs inför den andra omgången av förvaltningsplaner. När det gäller det rapporterade övervakningsnätet för Åland är den operativa övervakningen enbart inriktad på konsekvenser av näringsämnen, även om annan påverkan har identifierats som betydande, exempelvis viss förorening från växtskyddsmedel från jordbruket och föroreningar i Mariehamns hamn. Det har dock inte förekommit någon övervakning eller bedömning av prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen på Åland före Inga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer övervakas, eftersom det saknas metod för detta. Det uppges att 14 sjöar övervakas och att ingen gruppering ägt rum, dock uppges övervakningen vara mer omfattande än vad som rapporterats, eftersom man även tagit med misstag i 19

21 rapporteringen. Kustvatten har grupperats på grundval av vattnets salthalt, men det finns ingen förklaring om hur detta går till. De åländska myndigheterna har förtydligat att det pågår arbete med att utveckla en grupperingsmetod för övervakning av kustvatten. När det gäller sjöar är antalet klassificerade vattenförekomster fler än antalet vattenförekomster som övervakas för nationella förorenande ämnen, medan antalet vattenförekomster som övervakas för alla andra kvalitetsfaktorer (KF) är fler än antalet klassificerade. När det gäller kustvatten är antalet klassificerade vattenförekomster fler än antalet vattenförekomster som övervakas för allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer och nationella förorenande ämnen, medan antalet vattenförekomster som övervakas för alla andra biologiska kvalitetsfaktorer är fler än antalet klassificerade. Övervakningen har, enligt de åländska myndigheterna, sedan utvecklingen av den första förvaltningsplanen utökats till den bentiska faunan och makrofyter, och fysikalisk-kemiska parametrarna siktdjup, totalt N och totalt P. Kontrollerande övervakning av sjöar har sedan utvecklingen av den första förvaltningsplanen utökats till den bentiska faunan, makrofyter, fiskfauna, bioplankton, biomassa och prioriterade ämnen. Bakgrundsdokument och nationella/regionala vägledningsdokument: Övervakningen av statusen i de finska vattenresurserna har tidigare beskrivits i dokumentet Ympäristön seuranta Suomessa Övervakning av grundvatten Finland har rapporterat att bara 8 % av grundvattenförekomsterna är föremål för kontrollerande kemisk övervakning och 4 % för kvantitativ övervakning. Operativ övervakning sker främst av grundvattenförekomster i fasta Finland vilkas kemiska status är otillfredsställande eller för vilka det inte råder säkerhet om att statusen kommer att förbli god. Det framgår inte tydligt av förvaltningsplanerna hur parametrarna för operativ övervakning av grundvattnet väljs ut. Enligt de finska myndigheterna identifieras de förorenande ämnen som övervakas operativt separat för varje område, antingen på grundval av de verksamheter som kan innebära en risk för grundvattnets kvalitet eller på grundval av befintliga övervakningsresultat eller trendbedömningar. I förvaltningsplanerna medges dock att den nuvarande övervakningen inte är tillräcklig för att upptäcka trender, och att ytterligare övervakning behövs. För den grundläggande övervakningen av grundvattenförekomster använde sig fasta Finland av den möjlighet som vattendirektivet medger att sammanföra grundvattenförekomster i grupper. Grupperingen baserades på vattenförekomsternas hydrogeologiska förhållanden i varje enskilt avrinningsdistrikt. En stor andel av de finska grundvattenförekomsterna utsätts inte för någon betydande påverkan till följd av mänsklig verksamhet, och därför har man kunnat generalisera resultaten från de representativa övervakningspunkter som valts ut inom grupperna för att täcka grundvattnets status i de övriga grundvattenförekomsterna inom gruppen. I högriskområden och områden med otillfredsställande status har gruppering inte använts. Den gruppering som gjorts har rapporterats via WISE-systemet. Fasta Finland har implementerat artikel 6 i direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten genom förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön 5 och den engelska sammanfattningen av denna Environmental monitoring in Finland ( 20

22 (1022/2006) så att alla direkta och indirekta utsläpp till grundvatten av ämnen som orsakar eller kan orsaka en försämring av grundvattnets kvalitet förbjuds. Övervakningen är kopplad till tillstånd för potentiellt skadliga verksamheter. Enligt de finska myndigheterna har man inte på grundval av systemet med förbud och tillstånd och de härmed sammanhängande övervakningsresultaten kunnat bedöma om det finns en uppåtgående trend på ett tillräckligt omfattande och tillförlitligt sätt för de första förvaltningsplanerna. Det finns inget operativt internationellt övervakningsprogram, men det finns endast ett fåtal gränsöverskridande vattenförekomster som inte är utsatta för betydande påverkan. Ingen operativ övervakning av grundvatten rapporterades i Ålands förvaltningsplan. Övervakningen utförs av privata företag och är begränsad till övervakning av kvalitetsparametrarna för dricksvatten. I förvaltningsplanen medges att den nuvarande övervakningen är otillräcklig och att ytterligare övervakning måste införas i framtiden. Ett nytt övervakningsprogram ska ha inletts 2009, men urvalet av parametrar för detta är oklart. Det inbegriper övervakning av allmänna parametrar, men det behövs fler parametrar och förbättringar för att man ska kunna upptäcka trender inför förvaltningsplanens kommande cykler. Kvantitativ övervakning uppges ske på en representativ punkt och kemisk övervakning sker vid en representativ naturlig källa. 5.3 Övervakning av skyddade områden Det finns ett särskilt övervakningsprogram för skyddade dricksvattenområden, som uppfyller de nödvändiga kraven. Antalet övervakningsstationer för skyddade områden har ökat sedan 2007 års rapporter om direktiven om badvatten, habitat, fågel och fisk, men har minskat beträffande dricksvattentäkter. Bara en övervakningsstation vardera rapporteras för skyddsområden enligt nitratdirektivet respektive direktivet om rening av avloppsvatten (UWWT-direktivet). RBD Ytvatten dricksvattentäkt Dricksvattenkvalitet Badvatten Ytvatten Fågel Fisk Habitat Nitrater Skaldjur UWWT Grundvatten dricksvatten FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIVHA FIWDA Totalt Tabell 5.3.1: Antal övervakningsstationer i skyddade områden. Anmärkning: För nitratdirektivet och direktivet om rening av avloppsvatten (UWWT), se tabell Antalet stationer är beräknat från uppgifter på stationsnivå. Om inga uppgifter rapporterats på stationsnivå har tabellen kompletterats med uppgifter som rapporterats på programnivå. Källa: WISE. 21

23 6. ÖVERSIKT ÖVER STATUS (EKOLOGISK, KEMISK OCH GRUNDVATTEN) Den ekologiska statusen hos naturliga vattenförekomster är i relativt stor utsträckning okänd, med upp till 81,7 % av alla vattenförekomster i ett nordligt avrinningsdistrikt som Oulujoki Iijoki (FIVHA4). Den ekologiska potentialen i kraftigt modifierade vattenförekomster är relativt sett bättre bedömd, men även här finns en större andel vattenförekomster med okänd status i de nordligare avrinningsdistrikten. Bedömningen av ytvattens kemiska status är också till stora delar okänd i de flesta avrinningsdistrikten. Däremot är både kemisk och kvantitativ status för grundvattnet mer känt. Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Okänd RBD Totalt Antatatatatatal An- An- An- An- An- (%) (%) (%) (%) (%) (%) FIVHA , , ,4 19 1,5 2 0, ,8 FIVHA , , ,7 65 5,7 15 1, ,8 FIVHA , , , ,0 29 3, ,5 FIVHA , ,6 64 5,2 25 2,0 2 0, ,5 FIVHA , ,6 19 2, ,7 FIVHA , ,3 16 6, ,6 FIVHA ,1 5 1, ,7 FIWDA , , ,7 4 5,3 2 2, ,3 Totalt , , , ,3 50 0, ,8 Tabell 6.1: Ekologisk status hos naturliga ytvattenförekomster. Källa: WISE. RBD Totalt Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Okänd Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) FIVHA , ,7 2 7, ,6 FIVHA , ,8 2 11, FIVHA ,8 5 8, , ,7 6 10,7 1 1,8 FIVHA ,7 5 16,7 2 6,7 2 6,7 7 23,3 FIVHA ,0 1 5, ,0 FIVHA , ,0 FIVHA FIWDA Totalt , , , ,0 8 5, ,1 Tabell 6.2: Ekologisk potential hos konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster. Källa: WISE. 22

24 RBD Totalt FIVHA ,0 2 50, FIVHA ,0 5 25,0 6 30, ,0 FIVHA ,5 7 41,2 3 17,6 1 5, ,8 FIVHA Totalt , ,6 9 20,9 1 2, ,0 Tabell 6.3: Ekologisk status hos okända vattenförekomster som inte specificerats som naturliga, kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomster. Källa: WISE. RBD Totalt God Uppnår ej god status Okänd Antal % Antal % Antar % FIVHA ,7 2 0,2 52 4,1 FIVHA , ,5 FIVHA ,2 22 2,7 1 0,1 FIVHA , ,9 FIVHA , ,7 FIVHA , ,1 FIVHA , ,4 FIWDA Totalt ,1 24 0, ,5 Tabell 6.4: Kemisk status hos naturliga ytvattenförekomster. Källa: WISE. RBD Totalt God Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Okänd Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Otillfredsställande Okänd Antal % Antal % Antal % FIVHA FIVHA FIVHA ,4 3 5,4 8 14,3 FIVHA , ,7 FIVHA , ,0 FIVHA FIVHA FIWDA Totalt ,5 3 2,0 13 5,1 Tabell 6.5: Kemisk status hos konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster. Källa: WISE 23

25 Tabell 6.6: Kemisk status hos grundvattenförekomster. Källa: WISE. Otillfredsställande God RBD Totalt Okänd Antal % Antal % Antal % FIVHA ,7 10 1,4 13 1,8 FIVHA ,8 41 4,3 57 5,9 FIVHA ,4 29 2, FIVHA ,2 1 0, ,6 FIVHA FIVHA FIVHA FIWDA Totalt ,2 81 2, ,7 Otillfredsställande God RBD Totalt Okänd Antal % Antal % Antal % FIVHA , ,1 FIVHA , ,8 FIVHA ,4 2 0,2 48 4,4 FIVHA , ,4 FIVHA FIVHA FIVHA FIWDA Total ,2 2 0,1 68 1,8 Tabell 6.7: Kvantitativ status hos grundvattenförekomster. Källa: WISE 24

26 RBD Totalt Övergripande status (ekologisk och kemisk) God eller bättre 2009 God eller bättre 2015 Ökning God ekologisk status 2021 God kemisk status 2021 God ekologisk status 2027 God kemisk status 2027 Övergripande undantag 2009 (i % av alla SWB) Antal % Antal % % Antal % Antal % Antal % Antal % % % % % FIVHA , ,2 7,7 77,8 (RW) 78,1 (RW) 94,1 (LW) 94,1 (LW) FIVHA , ,4 10,2 95,0 (RW) 73,7 (RW) 96,4 (LW) 94,9 (LW) 100 (CW) FIVHA , ,4 9, FIVHA , ,2 3,2 90,2 (RW) 99,7 (LW) 100 (CW) 100 (RW) 100 (LW) 100 (CW) Art. 4.4 Art. 4.5 Art. 4.6 Art FIVHA , ,6 0, FIVHA , , FIVHA , ,3 0, FIWDA , ,0 0, Totalt , ,8 5, Tabell 6.8: Ytvattenförekomster (SWB): översikt över status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och RW = floder, LW = sjöar, CW = kustvatten. Vattenförekomster med god status 2009 faller under följande kategori: 1. Hög eller god ekologisk status och god kemisk status, undantag har inte beaktats. Vattenförekomster som förväntas uppnå god status 2015 faller under följande kategorier: 1. Hög eller god ekologisk status och god kemisk status, undantag har inte beaktats. 2. God kemisk status och måttlig eller sämre ekologisk status, inga ekologiska undantag. 3. Hög eller god ekologisk status och den kemiska statusen uppnår ej god status, men inga kemiska undantag. 4. Måttlig eller sämre ekologisk status och den kemiska statusen uppnår ej god status, men inga ekologiska eller kemiska undantag. Anmärkning: Vattenförekomster med okänd/oklassificerad/ej tillämplig ekologisk eller kemisk status har inte beaktats. Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 6 Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. 25

27 Ekologisk status God Ekologiska undantag (% av alla SWB) God ekologisk ekologisk RBD Totalt God eller God eller Ökning status 2027 Art. bättre 2009 bättre status 2021 Art. 4.4 Art. 4.5 Art Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % FIVHA , ,4 7,2 4, FIVHA , ,4 9,9 22, FIVHA , ,5 9,5 34, FIVHA , ,5 3,3 4, FIVHA , ,5 0,8 1, FIVHA , ,4 3,0 3, FIVHA , ,3 0, FIWDA , ,0 0, , Totalt , ,4 5,6 12, Tabell 6.9: Naturliga ytvattenförekomster (SWB): ekologisk status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 7 Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. 26

28 Kemisk status Kemiska undantag (% av alla SWB) God kemisk God kemisk God eller God eller Ökning RBD Totalt status 2021 status 2027 Art. 4.4 Art. 4.5 Art. 4.6 Art. 4.7 bättre 2009 bättre Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % FIVHA , ,8 0,1 0, FIVHA , , FIVHA , ,8 0,6 2, FIVHA , , FIVHA , , FIVHA , , FIVHA , ,6 0, FIWDA , ,0 0, Totalt , ,2 0,1 0, Tabell 6.10: Naturliga ytvattenförekomster (SWB): kemisk status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 8 Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. 27

29 GW kemisk status GW kemiska undantag (% av God kemisk God kemisk alla GWB) RBD Totalt God eller bättre 2009 God eller bättre 2015 Ökning status 2021 status 2027 Art. 4.4 Art. 4.5 Art. 4.6 Art. 4.7 Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % FIVHA , ,9 0, FIVHA , ,2 2, FIVHA , ,8 1, FIVHA , , FIVHA FIVHA FIVHA FIWDA Totalt , ,2 1, Tabell 6.11: Grundvattenförekomster (GWB): kemisk status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 9 Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. 28

30 GW kvantitativa undantag (% Grundvattnets kvantitativa status God God av alla GWB) kvantitativ kvantitativ RBD Totalt God eller God eller Ökning Art. Art. Art. Art. status 2021 status 2027 bättre 2009 bättre Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % FIVHA , , FIVHA , , FIVHA , ,6 0, FIVHA , , FIVHA FIVHA FIVHA FIWDA Totalt , ,2 0, Tabell 6.12: Grundvattenförekomster (GWB): kvantitativ status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 10 Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. 29

31 RBD Ekologiska undantag (% av Totalt Ekologisk potential God ekologisk God ekologisk alla HMWB och AWB) HMWB God eller bättre God eller bättre Ökning potential 2021 potential 2027 Art. Art. Art. Art. och AWB Antal % Antal % % Antal % Antal % % % % % FIVHA , ,7 32,1 10, FIVHA ,4 6 35,3 5,9 64, FIVHA ,7 7 12,5 1,8 85, FIVHA , ,3 6,7 23, FIVHA , ,0 0 5, FIVHA ,0 1 50, FIVHA FIWDA Totalt , ,1 8,5 45, Tabell 6.13: Kraftigt modifierade vattenförekomster (HMWB) och konstgjorda vattenförekomster (AWB): ekologisk potential 2009 och förväntad ekologisk potential 2015, 2021 och Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 11 Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. 30

32 RBD Totalt HMWB och AWB God eller bättre 2009 Kemisk status God eller bättre 2015 Ökning God kemisk status 2021 God kemisk status 2027 Kemiska undantag (% av alla HMWB och AWB) Art. Art. Art. Art Antal % Antal % % Ant al % Antal % % % % % FIVHA FIVHA FIVHA , ,4 0 5, FIVHA , , FIVHA , , FIVHA FIVHA FIWDA Totalt , ,5 0 2, Tabell 6.14: Kraftigt modifierade vattenförekomster (HMWB) och konstgjorda vattenförekomster (AWB): kemisk status 2009 och förväntad status 2015, 2021 och Källa: WISE (för uppgifter om status 2009, 2015 och undantag) och RBMP (för uppgifter om status 2021 och 2027). 12 Uppgifter för 2009 och 2015 extraherade från WISE. Uppgifter för 2021 och 2027 upprättade vid bedömningen av överensstämmelsen hos RBMP. 31

33 Figur 6.1: Karta över ekologisk status hos naturliga ytvattenförekomster Anmärkning: Standardfärger baserade på vattendirektivets bilaga V punkt i. Källa: WISE, Eurostat (landsgränser). Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Okänd Avrinningsdistrikt Länder utanför EU Figur 6.2: Karta över ekologisk status hos naturliga ytvattenförekomster Anmärkning: Standardfärger baserade på vattendirektivets bilaga V punkt i. Källa: WISE, Eurostat (landsgränser). 32