Samordningsteamet FNS

Transkript

1 Rapport Period Samordningsteamet FNS

2 Sammanfattning Under året har 29 deltagare varit inskrivna i verksamheten. 18 personer har aktualiserats varav 14 personer startade i teamet, sju män och sju kvinnor. Nio deltagare har varit ute i någon form av arbetsträning. 15 personer har avslutats varav tre har gått i arbete och en till studier. Tre deltagare har gått vidare till annan medicinsk rehabilitering, medan två har blivit beviljade sjukersättning. Ny personal började i verksamheten. Socialkonsulent Joakim Hagman slutade i januari och ersattes efter några veckor av Helena Nygårds. Arbetsförmedlare Anneli Binnerstam slutade i verksamheten i augusti och ersattes av Susan Ali i september. Den samhällsekonomiska utvärderingen som startades 2014 blev klar och presenterades i augusti Verksamheten har återlämnat ca kr till Samordningsförbundet. 2

3 Deltagare insatsens förutsättningar Målgruppen kännetecknas till stor del av deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De flesta av de inskrivna deltagarna har även en kontakt med vuxenpsykiatrin. Neuropsykiatriska funktionshinder är vanligt förekommande såsom Aspberger, ADD, ADHD, depression samt tvångsproblematik. Teamets bedömning är att arbetslivet och även arbetsprövning inledningsvis kan vara långt borta för flertalet av deltagarna. Att behovet är stort hos Samordningsteamet FNS målgrupp är tydligt. Vår bedömning är att teamets deltagare har haft lång tid i utanförskap. Flertalet av deltagarna skulle ha betydligt större möjligheter att lyckas om insatser påbörjades tidigare. Idag får teamet lägga ner stort arbete och mycket kraft på att jobba med motivation då många av deltagarna kan ha bristande tilltro till sin egen förmåga att förändra sin situation. De flesta av deltagarna beskriver att de har ett stort behov att få sin vardag att fungera. För en del av deltagarna är första steget att kliva ur sängen och få rutiner som underlättar för dem att framöver kunna ta sig till verksamheten eller en potentiell arbetsplats. Avsaknaden av ett socialt samanhang är en annan del, att deltagarna får vara någon att ha en social tillhörighet till en verksamhet då flera av dem har levt och lever ett isolerat liv. Vi tycker oss se tendenser till att vissa deltagare till viss en del gett upp och nöjer sig med den ersättning de har från olika myndigheter. Utmaningen som personalen möter dagligen är att anpassa aktiviteter så att alla hittar sin förmåga till förändring. Rädsla och ovilja är ibland stor och kräver fingertoppskänsla i personalens bemötande för att få deltagaren att nyfiket vilja utforska sina möjligheter. I de fall där rädslan är påtagligt större än den egna förändringsviljan ser vi att deltagaren inte alltid är redo för teamet och att en annan insats kan behövas. I vissa fall avslutas deltagaren och välkomnas åter då hen är i ett annat läge och mottaglig för de insatser som Samordningsteamet kan erbjuda. Några deltagare har rätt till LSS-insatser och vi bedömer att det är en förutsättning för dessa deltagare att kunna ta sig vidare. Ett stort problem är att få dessa deltagare att inse vikten av att ta hjälp från denna lag. Teamets erfarenheter är att de deltagare som tar hjälp från LSS-insatserna har större möjligheter till vidare hjälp. Utbildningsnivån bland deltagarna är låg. Hälften av deltagarna har fullföljt gymnasiet varpå motivation till studier kan vara mer aktuellt än praktik och arbete. 3

4 Antal deltagare fördelat per kön samt på remitterande verksamhet Remitterande verksamhet Antal män Antal kvinnor Antal totalt Fagersta kommun Norbergs kommun Skinnskattebergs kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Antal totalt Antal deltagare fördelat per bostadsort Fagersta 15 Norberg 6 Skinnskatteberg 8 Observera att flera av deltagarna som är aktualiserade av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen även är aktuella hos socialtjänsten där de har kompletterande försörjningsstöd. Det är viktigt att personalen i samordningsteamet får information om det finns fler aktörer kring deltagaren för att kunna samordna insatserna och därmed skapa bättre förutsättningar för deltagaren. Antal deltagare fördelat per åldersgrupp och kön Ålder Antal män Antal kvinnor Antal totalt år år Antal totalt

5 Deltagare genomförande och process Aktualiseringen in i teamet finns beskrivet i föregående rapport. Det nuvarande aktualiseringsförfarandet fungerar bra och är att rekommendera gentemot föregående år. Vi har dock sett att det finns en tendens att del deltagarnas motivation hunnit sjunka från aktualiseringstillfälle till start i teamet. Vi uppfattar att orsaken kan vara matchningen. Vår önskan är att handläggare noggrannare bedömer vilka deltagare som kan vara aktuella. Allt detta för att den enskilde inte ska behöva utsättas för ytterligare misslyckande Deltagare närmar sig arbetsmarknaden på olika sätt. Genom den dagliga verksamheten kan teamet följa deltagarens individuella utveckling. Olika färdigheter behöver tillgodogöras innan deltagaren är redo för en eventuell arbetsträning. Självförtroendet och självkänslan behöver stärkas, ett exempel på detta kan vara att deltagaren vistas i ett fikarum och någon form av gruppverksamhet där inte den psykiska stressen blir för hög. Gruppsamtalen har haft fokus på existentiell hälsa, om livsmod, livsglädje och livsmening. Samtalen speglas i vad som varit aktuellt för dagen samt andra ämnesområden kring livsmål och hur valet av tankar och handlingar hjälper oss framåt. Teamet anser att det skulle vara lättare och gå snabbare att få ut fler deltagare i någon form av arbetsprövning om det fanns större tillgång till SIUSkonsulenter. Vår tro är att det även skulle vara lättare att hitta arbetsgivare till vår målgrupp om man kunde erbjuda SIUSstöd. Aktiviteter och föreläsningar som har genomförts Aspbergerföreläsningar i Västerås Teater, drama, film och produktionsarbete Odling av grönsaker och blommor Tovning Hälsocenter Promenader Samtalsgrupper Mindfulness Entreprenad Bakning/matlagning Skapande verksamhet Individuella samtal Fysisk aktivitet Guidad tur på hembygdsgården om Maja Löwenhielms liv Information från Arbetsförmedlingens SIUS konsulenter 5

6 Föreläsning från psykiatrin om tvång Information från Västmanlands personliga ombud Julbord i teamet med deltagarna Föreläsning i Sala om ADHD och Aspberger Föreläsning, rötter och vingar Taktil massage Studiebesök (i grupp och/eller individuellt) Fiske vid Aborrtjärn Säters mentalvårdsmuséum Riksdagshuset och Hallwylska palatset i Stockholm Kulturpark Ängelsberg Guidad rundtur på Västanfors herrgård/herrgårdsflygeln Besök hos ett flertal arbetsgivare, t ex hos Veterinär, Mistelboden, Brukskyrkan, Lindgården, Viksbergs gård Bergslagens Folkhögskola och Tärna folkhögskola Rundtur på brandområdet Fotoutställning vid kyrkan I början på året hade arrangerade teamet en halv planeringsdag tillsammans med de deltagare, som då var inskrivna i teamet, för att gemensamt planera för kommande aktiviteter och verksamhet. Deltagare resultat och effekter Under året har 29 deltagare varit inskrivna i verksamheten. 18 deltagare har aktualiserats varav 14 deltagare startade i teamet. 15 personer har avslutats, 8 kvinnor och 7 män. Avslutsanledningar Antal avslutade totalt Varav dropouts (tidiga avhopp) Antal i arbete Antal I studier Sjukersätt ning Antal till medici nsk rehab Antal till föräldraledighet Antal till annat ( t ex sena dropouts ) Flytt till annan kommun

7 Deltagarna som avslutades under 2016 hade i genomsnitt 12,9 månaders tid i insatsen (4 mån till 26 mån). Före insatsen hade de i genomsnitt 3,3 års offentlig försörjning (1 år till över 9 år ) Av de deltagare som blev inskrivna under året var det 11 deltagare som var kvar vid årsskiftet. Av 29 deltagare har nio deltagare varit ute i någon form av arbetsträning. Två deltagare avbröt sin praktik nästan omedelbart. Utöver dessa nio deltagare, jobbade Arbetsförmedlingen intensivt med två deltagare gällande arbetsprövning. Dessa avstod dock när det blev aktuellt att starta. Två deltagare har, med stöd och samordning av samordningsteamet, startat utredning via psykiatrin. Då deltagarna inte hade någon etablerad kontakt på psykiatrin var vägen dit lång, och kontakten behövde ske via vårdcentralen. Denna process är lång då kontakten togs i början av 2016 och utredningen är ännu inte slutförd. Teamet ser att personer som har behov av LSS-insatser och psykiatrihjälp har längre handläggningstider på grund av långa väntetider till respektive kliniker. Detta föranleder att deltagarnas genomströmningstid blir längre. Bifogar deltagarcitat sid Personal förutsättningar Personalsammansättningen har under året ändrats. Socialkonsulent Joakim Hagman slutade i teamet den 1 januari och ersattes av Helena Nygårds. Helena har varit mindre involverad i Samordningsteamets FNS arbete då teamet har köpt tjänster av Norrby teater och där Helena huvudsakligen har sina arbetsuppgifter och leder grupper med våra deltagare i teater och drama. Under våren och fram till 31 augusti har arbetsförmedlaren i teamet arbetat 37,5 % pga. hälsoskäl. Arbetsförmedlaren tog ett beslut före sommaren att sluta i teamet och återgå helt till Arbetsförmedlingen. Teamet fick relativt snabbt en ersättare från Arbetsförmedlingen som började den 1 september. Under 2016 har personalen bestått av: Annelie Sörengård Verksamhetsledare 100% Carina Granqvist Socialkonsulent 50 % Helena Nygårds Socialkonsulent 50 % Anneli Binnerstam Arbetsförmedlare 37,5% t o m 31 augusti Susan Ali Arbetsförmedlare 50 % fr. o. m 1 september Eva Eriksson Kurator 33,3 % 7

8 Personal Process Socialkonsulent Helena Nygårds har som ny i teamet blivit en stor resurs då hon kommer med egna förslag och andra kompetenser som har berikat verksamheten. Helena har framförallt arbetat mycket med drama. Målet med drama är att påvisa att det finns inga misslyckanden, utan varje händelse gör att nya riktningar kan tas (ingenting är statiskt och konstant), utveckla jaget och grupprocessen. Genom skapande drama och skapa diskussionsunderlag om vad som händer både inom sig själv och i grupprocess. Deltagarna i samordningsteamet har arbetat med en utställning med foto, måleri, gips och dikter med arbetsnamn I huvudet på Här kan deltagarnas arbete med olika material utrycka känslor och tankar. Parallellt med detta arbetar vi med frågor individuellt för att öppna upp tankar kring sig själv och skapa en positiv självbild. Arbetsförmedlare Susan Ali startade i september och har klivit in med stort intresse och engagemang. Susan har tidigare erfarenhet från socialtjänst samt integration som är en stor tillgång för teamet. Personal resultat och effekter Personalsituationen har under en längre tid (flera år) och i perioder varit instabil, och teamet fick återigen vid årets början ny personal. Detta innebar att de åter fått sätta fokus på att bygga team. Denna process är spännande men tidskrävande och har gjort att Samordningsteamet tappat fart. Personal som inte tidigare har grundkursen i lösningsfokuserat arbetssätt har fått möjlighet att genomföra den. Samordningsförbundet har anordnat en avrostningskurs på 2 dagar under hösten där 3 personer från teamet deltog. Övrig utbildning är föreläsningsserie i existentiell hälsa. Organisation förutsättningar Styrgruppens sammansättning bestod av Helena Reigans Fagersta kommun, Anki Rask Norbergs kommun, Christer Jansson Skinnskattebergs kommun, Riitta Högberg Försäkringskassan, Jens Wretling Arbetsförmedlingen, Ann Åkerlund Rilegård Samordningsförbundet (adjungerad) samt Annelie Sörengård Samordningsteamet FNS. I december kom Kristina Lindberg som efterlängtad representant från Landstinget. 8

9 Styrgruppsmötena är fortfarande strukturerade och följer som tidigare en dagordning som är verksamhetsledarens uppgift att föredra. Styrgruppen har träffats 5 gånger under året. Då personalsituationen har blivit mer stabil togs ett beslut att det inte fanns behov av att ha så täta träffar som tidigare år. Teampersonalen är mycket nöjda och har ett stort förtroende för styrgruppen, vilken har varit till ett mycket stort stöd för teamet under det gångna året. Förbundssamordnaren Ann Åkerlund Rilegård kom åter i tjänst på deltid, efter sin sjukskrivning. Under våren har teamet tittat på nya lokaler vid Brukskontoret då det från Fagersta kommuns håll fanns en tanke på att de nuvarande lokalerna skulle användas till andra ändamål. Samordningsteamet FNS har också haft ett uppdrag från styrgruppen att leta efter lokaler som är mera handikappsvänliga. Planerna var att FNS skulle dela lokaler med Språnget. Planeringen kom igång för ombyggnation där det visade sig att hyran skulle bli högre än den teamet hade på Von Rosensväg. Denna hyresfråga skulle då lösas med att Fagersta kommun skulle stå för mellanskillnaden för hyreskostnaden på Von rosensväg och brukskontoret. När allt kom till sin spets visade det sig att kostnaderna skulle bli för stora vilket ledde till så kommunen backade och FNS fick vara kvar i de befintliga lokalerna. Rent geografiskt är Von rosensväg det bästa tänkbara. Organisation genomförande och process Aktualiseringarna löper på enligt det nya förfarandet som togs i bruk under Vår upplevelse är att det inledningsvis var en bättre och säkrare metod att bereda in deltagarna till teamet, men att det på senare tid har varit svårare att träffa rätt. Vi upplever att deltagarna, generellt sett, är sämre förberedda för mötet med teamet, och att många är betydligt längre från möjligheten till egen försörjning än tidigare. Teamets upplevelser under året är också att flertalet handläggare inte har kännedom och kunskap kring Samordningsteamet FNS arbetssätt och syfte, vilket resulterade i att matchningen av deltagarna och insatsen blir något sämre. Då vi vet att det är omsättning av handläggare på de olika myndigheterna så ställer vi oss frågan, vilken skyldighet har respektive myndighet att informera nya handläggare om Samordningsteamet FNS verksamhet? Det är en omöjlighet för oss att hinna med att informera nya handläggare så kontinuerligt som kanske skulle behövas. Vi har dock bjudit in remittenterna till studiebesök och samtal om verksamheten. Vi ser också behovet av att teamets personal verkligen får all tillgänglig relevant information av och om deltagarna, för att på bästa sätt kunna ge rätt och anpassat stöd. 9

10 Organisation resultat och effekter Den samhällsekonomiska utvärderingen som startades 2014, blev klar och presenterades för styrgruppen under hösten Det återstår dock för styrgruppen att analysera rapporten och att använda resultatet för att vidareutveckla verksamheten. Samordningsteamet FNS har under året förbrukat 88,49% av 2016 års budget. Verksamheten har inte haft möjlighet att genomföra de planerade aktiviteterna på grund av att det inte riktigt har funnits intresse för så många deltagare att utöva aktiviteter utanför huset. Teamet har även ställt in aktiviteter då deltagarintressen har varit lågt. Verksamheten har lämnat tillbaka till ca kr till Samordningsförbundet. Budgeten för 2016= kr Rekvisition av projektmedel kv 2 kv 3 kv 4 kv Totalt Egen personal kr kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr kr kr Lokaler kr kr Övriga tjänster kr kr kr kr kr kr kr kr kr = k 10

11 Man får träna på socialt umgänge. Man får lärdom om sin egen och andras problematik. Bra uppsättning av mål och genomgång hur man kan uppnå dom. Trevlig miljö med bra förståelse, man gör saker i sin egen takt. Men det är inte så att det står still, det känns belönande. Finner inte något negativt med teamet, men har inte gått där så länge, 11

12 En deltagares berättelse om sin resa i arbetslivet och vad samordningsteamet har betytt. (Brevet är publicerat med tillstånd av deltagaren.) 12

13 13

14 14