Ett gott liv på äldre da r. Ett genombrottsprojekt för att höja livskvaliteten hos äldre med fokus på delaktighet, välbefinnande

Transkript

1 Ett gott liv på äldre da r Ett genombrottsprojekt för att höja livskvaliteten hos äldre med fokus på delaktighet, välbefinnande och hälsa September maj 2010

2 m Ett gott liv på äldre da r Livskvalitet handlar mycket om hur vi lyckas skapa relationer med andra människor och upprätthålla en vardag med meningsfullt innehåll. Inom kommunens äldreomsorg har det visat sig att när personalen själv får utveckla och påverka innehållet i verksamheten utifrån den äldres individuella önskemål och behov så ökar också den äldres livskvalitet och välbefinnande. Det finns idag mycket forskning om vad som påverkar individens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande Vad som gör oss lyckliga! I vilken grad man är fysiskt och socialt aktiv, i vilken utsträckning man tillåts vara delaktig och ha inflytande över olika beslut som rör ens liv och vardag är några viktiga faktorer. Genombrottsprojektet - Ett gott liv på äldre dar har handlat om hur vi på ett strukturerat sätt, med stöd av genombrottsmetoden, kan förändra och förbättra för de äldre i vardagen. Tyngdpunkten har legat på att öka välbefinnandet, minska oro, förbättra måltidsmiljö, måltidsordning och förbättra personalens planering av praktiskt vardagsarbete. Genom att olika yrkeskategorier arbetat tillsamman mot gemensamt uppsatta mål har det tvär professionella samarbetet främjats och kunskap om vård och omsorg ökat. Team deltagarna uppger att man tänker annorlunda, fokus på individen ökat samt att man i större grad arbetar utifrån ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt * - livskvaliteten för de äldre har ökat helt enkelt. I arbetsperioder har teamen testat och konkretiserat sina idéer i det praktiska vardagsarbetet och däremellan deltagit på tre lärandeseminarier. Dessa heldagar har syftat till att ge metodkunskap, kunskapspåfyllnad inom ämnet genom olika föreläsare samt inte minst att sprida goda idéer och inspireras av övriga team deltagare. Projektet avslutas med en konferens där teamen presenterar sitt förbättringsarbete. DELTAGANDE TEAM FRÅN BOLLNÄS KOMMUNS ÄLDREOMSORG Hamrelunds servicehus våning 1, Bollnäs Hällagården äldreboende våning 1,2,3, Kilafors Hällagården äldreboende våning 4, Kilafors Karlslunds servicehus Gullvivan, Bollnäs Karlslunds servicehus Linbacken, Bollnäs Karlslunds korttidsboende Treklövern och Solsidan, Bollnäs Ringshögs Hemtjänstgrupp, Rengsjö Ängslunda äldreboende våning A+A4, Arbrå Ängslunda äldreboende våning B söder och norr, Arbrå *Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt: Att den äldre har möjlighet att vara aktiv utifrån sin egen förmåga och sina önskemål. Aktiviteter och träning integreras i vardagen där de bästa träningsmöjligheterna finns, t.ex. vid daglig hygien, hushållsarbete, promenader, utevistelse och trädgård. (Ett gott liv på äldre dar, Bollnäs kommun 2010)

3 ed fokus på delaktighet, välbefinnande och hälsa Genombrottmetoden Tar vara på medarbetares kreativitet och ökar medarbetares delaktighet i verksamheten. ÖVERGRIPANDE MÅL i projektet Ett gott liv på äldre da r har varit att öka delaktighet, välbefinnande och hälsa. Under projekttiden har flera team löpande mätt de äldres glädje och välbefinnande*, några team har gjort egna skalor enligt liknande princip. Antal Antal tillfällen i i % där glädje och välbefinnande =>4. 4 Ängslunda A4 Den grundläggande idén med genombrottsmetoden är att lyfta fram erfarenheter och kunskap som finns men som inte tas till vara eller tillåts komma fram. Metoden bygger på att man på verksamhetsnära nivå jobbar med frågan Vad kan vi/jag göra här och nu? antal tillfällen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Antal Mål Tvärprofessionella team samarbetar utifrån ett gemensamt förbättringsfokus för att lära av varandra hur de kan förbättra och utveckla sin verksamhet. Det handlar om att med kundernas bästa i tankarna se över rutiner, processer, arbetsfördelning, ja - allt som görs och kanske inte görs. Genom att fastställa tydliga kundfokuserade mål, använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande av vilka förändringar som leder till förbättringar. Det kan även uttryckas som att gapet minskar mellan det vi vet och vad vi gör. Metoden har sin förebild i Breakthrough series utarbetad vid The Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Boston, USA. Metoden har bearbetats för att passa svenska förhållanden och introducerades av Landstingsförbundet Metoden kan tillämpas av alla yrkeskategorier inom vård och omsorg 30% 20% 10% 0% Här är ett exempel på en glädje och välbefinnadekalkyl I maj 2010 kan vi se att de nio teamen sammanlagt har planerat och genomfört över 110 tester. Flertalet av dem har varit lyckade och permanentats i verksamheten. Testerna har bidragit till att samtliga team har uppnått minst ett av sina mål. Här följer en sammanfattning av teamens arbete. Utförliga slutrapporter kan beställas av teamens kontaktpersoner vecka *Glädje och välbefinnande skalan där teamen värderar de äldres välbefinnande på en femgradig skala. 1=djupt olycklig, nedslagen eller illa till mods, 2= bekymrad en smula olycklig, 3=neutral, 4=någorlunda nöjd och belåten, relativt lugn och harmonisk, 5=mycket glad och på väldigt gott humör. Skalan kommer ursprungligen från Uggledalens äldreboende i Göteborg.

4 Ängslunda våning B, norr och söder, Arbrå Demensboende med 17 platser fördelade på två avdelningar, norr och söder. Förändring vid måltiderna stillade oron Det fanns en oro bland kunderna, speciellt på eftermiddagarna och kvällarna. Vårt mål var att minska oron och skapa lugn och harmoni. Genom att förändra måltiderna och aktivera de mest oroliga så har välbefinnandet ökat. - Det mest lyckade var att vi förändrade måltidssituationerna. Tidigare var det mycket spring med att ställa fram tallrikar, plocka undan och diska. Det var slamrigt och upplevdes stressigt. Nu delar vi ut maten vid borden och sitter med vid borden. Det blir en trevlig samtalsstund och vi dukar inte av förrän alla ätit färdigt, säger Åsa Jonsson med ett leende på läpparna. Ett försök med aktivitetsstunder på för- och eftermiddagar med spel, korgboll, korsord mm gav resultat. Även de mest oroliga blev lugnare vilket hade en inverkan på hela gruppen. Ett annat test som har lett till en fast rutin är fikastunderna med musik på kvällarna. Man stänger av tv:n, lyssnar på musik, sjunger och fikar tillsammans. Det här ger ett välbefinnande som stannar kvar. Det är också bra för nattsömnen att lägga sig när både magen och själen mår gott säger Gun-Britt Mattsson, som jobbar på nätterna och som märkt en skillnad när det gäller nattsömnen hos många. Redan tidigare har de varit mycket aktiviteter på avdelningen. Aktiviteter som nu utvecklats än mer. Varje vecka har kunden egen tid, en halv timme med sin kontaktperson. Då gör man något tillsammans, det kan vara allt från en promenad till att fixa håret. Det är väldigt uppskattat. Teammedlemmar: Anna Dahrén, Gun-Britt Mattsson, Eva Gustavsson, Karin Johansson och Åsa Jonsson. Ej på bild: Anette Eriksson Handledare: Åsa Wallberg Enhetschef: Agneta Carlsson HAR DÅ ALLT GÅTT SOM PÅ RÄLS FÖR TEAMET? - Vi har haft problem att få övrig personal att förstå vad projektet gått ut på. Kanske pga att boendet renoverats under tiden. Så några av våra förslag som ex Praktiska turen, där vi tänkt schemalägga arbetet med städning och aktivitet, för att frigöra tid för kunderna funkade inte. Det var inte alls populärt liksom våra försök till bordsplacering under den jobbiga renoveringstiden. Men praktiska turen tror vi ändå på och kanske kan vi entusiasmera övrig personal lite längre fram, säger Åsa. Via dagliga mätningar av glädje och välbefinnande kan teamet konstatera att alla nu mår bättre än tidigare. De konstaterar också att det finns tid till aktiviteter om man planerar. Det är inga stora saker egentligen utan med små medel kan man förbättra mycket. Att arbeta tvärproffessionellt är jättebra eftersom man ser saker på olika sätt och kan hjälpa och stödja varandra. - Det mest givande har varit att med det här förändrade arbetssättet så mår både vi och kunderna mycket bättre. Ja, det har blivit roligare att jobba nu, vi känner att vi gör ett bra jobb, säger Eva Gustavsson avslutningsvis.

5 Ängslunda Våning A, Arbrå Lätt demens boende, 8 st, Boede med särskilda behov, 7 st, A4 Teammedlemmar: Viola Unger, Karin Bergqvist, Catarina Johansson, Carin Fransén, Marlene Frisk, Brita-Karin Leander Handledare: Birgitta Svensson Enhetschef: Agneta Carsson Allsångstunder och gott fika förgyller dagen Det var en allmän oro, och framförallt under måltiderna var det ett problem. Genom att förbättra måltidsmiljön och göra vardagen lite roligare så ökade välbefinnandet. - Det vi är mest nöjda med är våra allsångsstunder varje vecka. Vi dukar upp med mysigt fika, delar ut allsångshäften och sjunger tillsammans. Vi har så trevligt, och många vill sjunga sångerna flera gånger, säger Brita-Karin, en av sångfåglarna i teamet. Allsången har nu blivit en fast rutin och något kunderna ser fram emot varje vecka. Eftersom det var rörigt kring måltiderna med mycket spring så ville man förbättra miljön. För att uppnå det så fick de bröd med en klick smör på samt dricka i väntan på maten. De som tidigare inte kunnat sitta ner så länge fick nu något att göra, och lugnet spred sig snabbt i lokalen. Små enkla medel som gjort att stämningen kring borden nu blivit lugnare och mer harmonisk. - EN MER STIMULERANDE VARDAG var något vi ville jobba med, säger Viola Unger och fortsätter: Vi hade en kvinna med ett stort ropbeteende. Genom handmassage skapades kontakt, hon blev sedd, och det gjorde att ropen nu försvunnit. Vi har också provat med fotbad och det har en liknande lugnande effekt. Allt som sker skrivs ner i en dag- och rutinpärm, te x städoch aktivitetsschema och annat som man ska ha koll på. Just schemaläggningen på städ och aktivitet har gjort att man frilagt mer tid tillsammans med kunderna. Att sitta ner och lösa korsord eller lägga pussel med någon kund är nu lika viktigt som att städa eller tvätta. - Alla i personalen har varit väldigt positiva. Många ideér och engagemang från hela personalen har gjort det enkelt att utföra det man kommit överens om. Visst har vi några test som misslyckats som t ex att hörlurar med lugn musik inte fungerade alls för en orolig kvinna, hon ville ju vara delaktig i det Allsångsstunden är en efterlängtad aktivitet varje vecka. som hände. Likaså var våra planer på att dölja dörrar för att förhindra spring ut inte populärt hos brandmyndigheten. Men annars har nog det mesta gått bra och vi har fått många nya och bra rutiner, säger Catarina Johansson. Det som känts jobbigt var all dokumentation och rapportering eftersom många i teamet saknade datorvana och ovana att uttrycka sig i skrift. SAMMANFATTNINGSVIS tycker teamet att de fått inspiration och många tips från alla bra föreläsningar. De har även fått en bekräftelse på att de jobbar rätt och fått mycket matnyttigt från andra team. En annan lärdom är att inte ge upp en idé om den inte fungerar första gången utan prova flera gånger och att det oftast handlar om små saker som gör vardagen så mycket trevligare för både kunder och personal.

6 Korttids Karlslund, Bollnäs Korttidsboende, 2 våningar; Treklövern blandat boende 10 platser, Solsidan, demensboende 6 platser Teammedlemmar: Katarina Ädel, Kerstin Olsson, Yvonne Nilsson, Inger Björk, Berith Haglund- Johansson, Jannett Källänge, Britt Ljungh Handledare: Birgitta Svensson Enhetschef: Jannett Källänge Våra nya och bättre rutiner ökar välbefinnandet Guldvagnen är en uppskattad fredagsaktivitet Det var allmänt rörigt och vi sprang om varandra och gjorde samma saker. Nu har vi strukturerat arbetet och fått många bra rutiner, vilket lett till mer tid för kunderna. Teamets mål var att frigöra tid för aktiviteter och ge kunderna en mer stimulerande vardag. Tidigare var det väldigt rörigt med diffusa ansvar och rutiner. Nu rörde man om ordentligt och skapade ansvarsområden med ansvarig för tvätt, kök och aktivitet. - VI HAR SKRIVIT NED ALLA RUTINER vi kommit överens om. Så alla vet vad de ska göra. Det är mycket lugnare nu och vi kan lägga mer fokus på kunderna, säger Berith Haglund- Johansson. - Ja, nu är det större acceptans för aktivitet. Ingen behöver ha dåligt samvete för att man slår sig ner och pratar med en kund istället för att jobba med tvätt eller liknande. Att vara med kunden är lika viktigt som de andra sysslorna säger Kerstin Olsson. Ett annat moment som tog lång tid förut var rapporteringen. Från rapportering till alla så sker rapporteringen nu vid ett tillfälle till en bestämd ansvarig. För att få bättre tid med kunderna så är det nu också telefonledigt morgon och lunchtid. Tidigare blev tiden med kunden ofta avbruten av telefonsamtal. Nu är det mycket lugnare på avdelningarna. GULDVAGNEN är något som kunderna verkligen uppskattar. En vagn lastad med godis, chips och cider i vackra glas gör fredagseftermiddagen eller kvällen extra trevlig. Då sitter personal och kunder tillsammans och myser och pratar. Redan tidigt på eftermiddagen märks en förväntan bland kunderna. Även om en av avdelningarna heter Solsidan, så har det inte varit solsken hela tiden. Ett försök att duka borden i förväg, för att skapa lugn blev inte så lyckat. Förutom en stressad köksa så försvann grejorna från borden. Ett annat misslyckande var att eftersom korttidsboende kräver en hel del administration ville man göra om ett kombinerat personal- och kontorsrum till en bättre kontorsmiljö. Det blev en het diskussion som slutade med att det bara blev ett nytt skrivbord. Eftersom kunderna bara är en kort tid här så är mätningarna lite svåra att göra. Olika behov på dem som kommer gör det svårt att sätta målen. Men genom kundernas positiva respons känner de ändå att de är rätt ute. - DET HAR VARIT EN ROLIG TID, säger Jannett, även om vi varit tvungna att ta till extra resurser för att klara träffarna. Det svåraste och viktigaste är att få hela personalen med. Det måste vara väl förankrat och få ta tid. Sedan ska man nog inte göra för många olika tester på en gång säger Inger Björk avslutningsvis.

7 Ringshög, Rengsjö Ordinärt boende, 23 lägenheter Det måste få ta tid... Egen tid för kund och förändringar vid måltiderna har varit positiva inslag för kunderna, trots att man genomgått en omfattande ombyggnation under projekttiden. Ringshög var tidigare ett äldreboende men har nu klassats till vanlig hyreslägenhet. Hur kan hemtjänsten agera för att ge äldre som bor i vanlig hyreslägenhet en bättre vardag? Det blev en utmaning för personalen. Att försöka stimulera och aktivera de kunder som brukade sitta och sova i entrén var det som främst engagerade teamet i starten. Man ville ge dem en bättre vardag. Ett schema med ansvarig varje dag gjordes. - Tyvärr blev det första testet inte lyckat. Under hela året har ombyggnationer skett så lokaler saknades. Vi hade även svårt att förankra projektet och idéen i övriga arbetsgruppen. Det upplevdes jobbigt med förändringsarbetet mitt i en ombyggnation. Kanske är detta något vi kan återuppta längre fram, säger Victoria Edh. BÄTTRE GICK DET I SMÖRGÅSTESTET. Tidigare fick kunderna bredda smörgåsar på kvällen. Det ansågs effektivare och gick fortare när personalen bredde. Nu skapade man istället en aktivitet och de äldre fick själva bre sina mackor. En enkel aktivitet som fallit i god jord och skapat en lugnare stämning. Ett försök med Egen tid har också gått bra och engagerat en del av personalen. Kunderna får då en halvtimme per vecka för egen tid med sin kontaktperson. Tid för promenader, samtal och andra trevligheter. - När nu ombyggnaden är klar så tror jag att många fler i personalen sluter upp kring de här stunderna. För alla tycker det är jättebra att få en egen stund med sin kund, säger Britt- Inger Hedin Östlund. Teammedlemmar: Britt-Inger Hedin Östlund, Siv Johansson, Annica Mårtensson, Birgitta Rudberg, Victoria Edh. Ej på bild: Sofie Kihlström Handledare och enhetschef: Britt-Inger Hedin Östlund SAMMANFATTNINGSVIS kan sägas att trots dåliga förutsättningar så har man ändå lyckats med några test. Övrig personal har också i vissa delar engagerat sig. Smörgåsbredningen är nu en rutin liksom den egna tiden. Det har varit vissa svårigheter vid mätningen, kanske beroende på kundernas kondition, men efter en aktivitet så märks både glädje och förnöjsamhet. - Det svåraste är ändå att få alla med sig. Vi borde varit mer förberedd och vetat hur vi skulle få andra i personalen att förstå både syfte och mål. Vi vet också att vi just har börjat vår resa och att den kommer att ta tid. Men med små förändringar så kommer vi framåt, en bit i taget, säger Birgitta Rudberg, en i teamet på Ringhög i Rengsjö.

8 Linbacken, Karlslund, Bollnäs Äldreboende, en avdelning med 11 platser ETT LYCKAT TEST gruppen gjorde var att möblera om i matsalen. Istället för ett långt bord där det var både högljutt och svårt att nå t ex smör och bröd, så införskaffades nu mindre bord. Vi skaffade vaxdukar och gjorde små enheter där 2-3 st satt tillsammans. Vi fick bra respons direkt. Det blev mycket lugnare, de satt kvar längre vid borden och samtalade, säger Ann-Marie Persson med ett leende och tillägger; - tänk bara vad en vaxduk kan göra för hemkänslan. Att välbefinnandet hos kunderna också ökat syns på mätningarna. Två gånger om dagen görs mätningar och kurvan pekar lika uppåt som leendena hos personalen. Att det blivit så lyckat säger Ann-Marie, beror på att vi har några eldsjälar som brinner för det här: Våra Lenor ger aldrig upp. Visst har vi haft det kämpigt ibland. Det kan vara svårt att motivera och hålla energin uppe, men de har entusiasmerat oss andra. Vi tänker fortsätta vårt arbete även efter projekttiden och testa nya saker. Färgkodning gav oss tid För att nå våra mål var vi tvungna att börja med oss själva. Tänk, vi hittade tid som vi inte trodde fanns. Vi ville få det mer hemlikt och få bort känslan av institution. Samtidigt var vi fullt sysselsatta med att springa om varandra och ta tag i samma saker. En förutsättning var att frigöra mer tid för kunderna, och då måste vi strukturera upp arbetet bättre, säger Lena Englund, en av eldsjälarna på Linbacken. ETT LYCKAT FÖRANKRINGSARBETE med övrig personal där projektet presenterades via film och diskussioner ledde till en positiv syn. Under hela förändringsarbetet så mättes och utvärderades personalens välbefinnande enligt glädjeskalan. Resultatet blev häpnadsväckande positivt. Nu jobbar vi enligt en färgkod. Vi har delat upp arbetet och skrivit ner vad t ex den som jobbar grönt en dag ska göra. Det finns väl dokumenterat i en pärm. Det är enkelt och fungerar jätte bra säger, Lena Bertilsson. Ja, och vi hittade tid som vi inte trodde fanns. Det är så bra att även andra avdelningar har varit och kollat hur vi jobbar tillägger Margaretha Nilsson. Något alla är överens om är att färgkodningen har gjort det mer legalt att vara med kunderna. Förr kunde det upplevas som maskning om man bara satt och pratade och inte for omkring och städade. Nu har man aktivitet som färgkod och det har blivit lika viktigt som städ och tvätt. En stund med tidningen på morgonen är en bra början på dagen. Teammedlemmar: Lena Bertilsson, Margaretha Nilsson, Ann-Marie Persson, Lena Englund, Kristina Norling Handledare: Marita Lindsmyr Enhetschef: Margaretha Nilsson

9 Gullvivan, Karlslund, Bollnäs Demensboende, en avdelning med 11 platser Alla ska få gå ut året om Det fanns en klar önskan från kunder och deras anhöriga att de skulle få vistas mer utomhus. Så teamet valde att fokusera på utevistelse. Man bestämde sig för att ge samtliga egen tid för att vara ute, en skön promenad med samtal tillsammans med personal där alla sinnen stimuleras. Nya synintryck, dofter och ljud gjorde kunden både piggare och gladare. Det fungerade så bra att det nu finns en rutin, ca 30 min per vecka, för egen tid utomhus. - EFTERSOM VI ÄR UTE ÅRET OM skaffade vi speciella åkpåsar för dem som sitter i rullstol. Det har fungerat bra. I början trodde vi att en personal skulle klara promenader med flera kunder efter varandra. Men det visade sig, trots bra uterullstol, att stolarna är så tunga att dra i snösörja eller grus, så vi måste byta av varandra varje gång. Så en elrullstol är något vi verkligen behöver, säger Marie Friberg. Korsord är en populär aktivitet på avdelningen nad, för vi har ju så mycket fika och aktiviteter i alla fall. Vi är nog mer för spontant mys, än inplanerade. Personalgruppen har fungerat jättebra under projekttiden. Vissa uppstartsproblem med rädslor för dokumentation och att inte hinna med göromålen för den praktiska personen fanns. Men med gruppens öppenhet och vissa förändringar så fungerar det nu bra. - JA, DET GÅR ATT FÖRÄNDRA. Visst är förändringsarbetet svårt och ibland tungt. Men vår lyckade utevistelse som nu är rutin visar ändå att gör man något tillsammans - som man verkligen vill - så går det, säger Marie avslutningsvis. För att genomföra det här och andra aktiviteter så behövde man frigöra tid. En omorganisation ledde till att en personal nu tar han om det praktiska dvs tvätt, kök och städ medan de övriga två har kundfokus. - Visst kan det bli tufft att hinna med allt när man har praktiskt schema. Men vi jobbar efter måttet Det man hinner hinner man. Vi får ta det nästa gång i stället. Alla är överens att ingen tid ska tas från dem som har kundfokus, säger Ulrica Johnson. Andra aktiviteter är korsordslösning, sittgympa med eftermys, bingo mm. Ja utan tvekan är samvaron kring fikabordet vanligt och uppskattat. När teamet försökte införa fredagsmys med fika blev det bara ett enstaka försök. - Det kändes lite onödigt, säger Marie, det blev ingen skill- Teammedlemmar: Ulrica Johnson, Marie Friberg, Margareta Forsebrandt, Mona Norén, Anita Eriksson Handledare: Gunilla Svedberg Enhetschef: Mona Norén

10 Hällagården, Våning 1-3, Kilafors Demensboende, 3 gruppboenden, 8 platser / våning Det här klarar du själv Att ta reda på vad kunden praktiskt klarar själv förhindrar att personalen tar över aktiviteten från kunden. För att minska oron och rastlösheten hos kunderna så ville teamet skapa större delaktighet i vardagen. De som kan ska vara med i det dagliga arbetet. Någon följer med till tvättstugan och hänger tvätt, en annan dukar borden osv. Sysselsättningen individanpassas nu efter kundens förutsättningar. I levnadsberättelsen står om kundens bakgrund, intressen mm, vilket underlättar när man planerar en aktivitet. Vanliga aktiviteter är t ex minnespåsen med kända saker som stimulerar till samtal, aktivitetsförkläden med insydda fack som intresserar den som tycker om att plocka lite bland saker, eller en handmassage som ger skön kontakt. En mjölkdrink med frukt eller bär hör numera till rutinerna som kvälls-, natt- eller morgonmål Det här innebär att vikten nu ligger mer konstant och att en del inte längre behöver de näringsdrycker de tidigare måste ha. För att klara de nya rutinerna så finns en rutinpärm med dagoch veckoplanering. En bra struktur som visar vem som gör vad. Pärmen utvecklas hela tiden och är ett värdefullt stöd för personalen tillsammans med den anslagstavla där allt kring metoden samlats. - Anslagstavlan har varit jätteviktig för oss, säger teamet, utan den hade vi nog inte lyckats få hela personalgruppen med i arbetet. Det är så enkelt alla mallar, rapporter mm finns där. Det var lite gnissel i början, speciellt när det gällde dokumentationen. Men anslagstavlan och våra bra resultat gör att vi nu funderar på att använda metoden även efter projektets slut. - PROJEKTARBETET HAR VARIT POSITIVT och vi har fått ett ändrat synsätt. Vi vill gärna testa nya saker, eller prova gamla idéer. Samarbetet mellan olika professioner har gjort att både personalen och kunderna här på våning 1 3 nu har en större glädje i vardagen, säger de avslutningsvis med övertygelse. Man har också märkt att när oron hos de mest oroliga nu minskat så för det med sig en lugnare miljö på hela avdelningen, den lugna stämningen smittar av sig på övriga. ATT NATTFASTAN INTE SKULLE ÖVERSTIGA 11 TIMMAR var något teamet också ville jobba med. Tidigare gick en del till sängs vid 18-tiden och åt inget förrän till frukosten vid 9.30 dagen efter. Detta innebar trötthet och viktminskning hos en del. - Vi införde därför nya rutiner. En mjölkdrink med frukt eller bär serveras nu som kvälls-, natt- eller morgonmål, vilket uppskattas av många. En del vaknar på natten och mjölkdrinken ger dem mättnad, så de har lättare att somna om. Självklart kan de få en smörgås också om de vill, säger teamet samstämt. Åsa Eriksson, Kerstin Hansson, Ulla Nordqvist, Nina Pettersson, Irene Westlén. Ej på bild:linda Svedlund Handledare: Åsa Wallberg Enhetschef: Annelie Lindqvist

11 Hällagården, Våning 4, Kilafors Äldreboende, en avdelning med 10 platser Vi vill känna dig Morgongymnastiken är alltid välbesökt och uppskattad Genom att verkligen lära känna våra kunder skapade vi goda relationer som gav trygghet. - Genom att ge varje kund egen tid med personal, så har vi lärt känna våra kunder bättre. Tidigare visste vi inte vad de gillade, arbetat med och brukat göra förr. Efter omstrukturering finns nu tiden, så nu har vi fokuserat mycket mer på att skapa en förståelse och se hela människan. Varje kontaktman känner sin kund och det har skapat ett förtroende som innebär både trygghet och en valmöjlighet i vardagen, säger Marianne Hydling. FÖR ATT FRIGÖRA MER TID så finns nu arbetsuppgifterna nedskrivna i en rutinmapp. Här ser personalen vilka sysslor som ska skötas och av vem, beroende på vilket schema man går på. Och den egna tiden, finns nu inskrivet på schema, vilket har legaliserat aktiviteterna. Det känns bra för personalen som nu kan prioritera det, även om alla praktiska sysslor inte hunnits med under dagen. Att kontaktmannen nu har bättre kännedom om sin kund gör att även kunder som annars inte märks eller kommer med några önskemål, fått möjlighet att komma fram. Plötsligt finns ett val i vardagen på vad man vill göra, hjälpa till med och liknande. - Det här med den egna tiden är så mycket mer än bara de 30 min i veckan då kunden är med sin kontaktman, säger Johanna och fortsätter. Det öppnar upp för samtal och aktiviteter om sådant vi vet intresserar kunden. Vi försöker hela tiden se den enskilda personen och de önskemål och förutsättningar som finns. Något som inte fungerade så bra var teamets försök med Johanna Wigers, Kais Wallin, Marianne Hydling Ej på bild: Inga-Lill Andersson Handledare: Marianne Sundström Enhetschef: Anneli Linqvist guldvagn med helgmys. Eftersom kundgruppen inte har mycket gemensamt så fungerade inte den sociala gemenskapen kring helgmyset, utan man lade ner den efter ett par veckor. Möjligt är att teamet återupptar försöket men då med mer individanpassning med mindre grupper eller egenmys på rummen. En gruppaktivitet som dock fungerar jättebra är morgongymnastiken. Så gott som alla är med när Inga-Lill drar igång gympapasset på morgonen. Teamet tycker att de fått många bra föreläsningar. De känner också större glädje och tillfredsställelse i jobbet. De känner att det de gör är viktigt och att det verkligen uppskattas av kunderna. Det visar också mätningarna tydligt. Målet är passerat och visar att kunderna mår bättre och känner sig tryggare än förut. - Svårast var att få hela personalen med sig. Speciellt i dokumentationen, att få övriga att förstå vikten av att mäta. Att vi genom mätningarna kan utvärdera våra aktiviteter och se hur kunderna mår säger Kais Wallin. - Men tänk så lite som behövs ibland, säger Johanna och avslutar med avdelningens nya mantra: SMÅ STUNDER GER STORA ÖGONBLICK.

12 Hamrelund, gruppboende 1, Bollnäs Äldreboende, 8 platser Det var så tyst vid måltiderna Det var en tyst och dämpad stämning vid måltiderna. Genom att förändra dukningen fann de något att samtala kring, och gemenskapen blev genast bättre. För att öka den sociala samvaron så bestämde man sig för att göra skillnad på vardags- och helgdukningen. Man dukade med servetter, vackra glas, fin koppar och färggranna tabletter. Det gav upphov till neutrala samtalsämnen och reaktionerna var omedelbara. Plötsligt fanns det något att samtala kring. - NUMERA ÄR HELGDUKNINGEN EN RUTIN. Alla tycker att det är trevligt och både kunder och personal får en helgkänsla säger Anita, och drar lite i hatten som hon bär dagen till ära, och tillägger: Vi har så roligt här. Vi är en liten personalgrupp som trivs tillsammans så det blir en hel del skratt under dagarna. Alla var engagerade redan från starten, så det har verkligen gått jättebra. För att ge vardagen ett meningsfullt innehåll så har de också infört egen tid med kunderna. Ungefär 30 min per vecka gör de något tillsammans med kunden. Något som verkligen uppskat- En fin helgdukning inspirerar till samtal och god samvaro. tas. Tiden är inte schemalagd utan man tar den när det passar och dokumenterar sedan i en pärm. Vanliga aktiviteter är promenader, samtal, handmassage och liknande. En annan nyhet är att Anita nu kommer upp från rehab vissa tider, så att kunder som annars inte brukar gå dit kan ta del av aktiviteterna. Teamet har haft lite svårigheter när det gäller mätningen. Att sätta upp konkreta mål och veta hur man skulle mäta upplevdes som svårt i början. Det kunde också vara svårt att hitta på något att göra i början med vissa kunder, med tiden kom fantasin igång och personalen upptäckte att det är de små sakerna som betyder mest - Ja, men vi kan ändå konstatera att vi näst intill nått alla mål, säger Maud Johansson. Det känns jättebra. Vi tycker alla att det har varit en lärorik tid och att föreläsningarna vi fått gå har varit helt fantastiska. Synd bara att inte hela personalen fick ta del av dem. Teammedlemmar: Anita Wikström, Anneli Hansson, Nils Berggren, Maud Johansson Handledare: Kia Olsson Enhetschef: Juliana Westrin

13 Handledarna för teamen Team - håll fokus! Vår roll var att stötta, vägleda och fylla på teamens energi när den började tryta. Teamet hade tidigt klart för sig vad de ville arbeta med men behövde hjälp att formulera mål och hitta mätmetoder. Att strukturera upp arbetet, planera test i arbetsmallar och skriva månadsrapporter var en tröskel för många. Där hade handledarna en viktig roll att coacha teamet. Ge dem energi för att orka fortsätta. -Många har nu lärt sig arbetssättet och flera har förbättrat sin datorvana. Utvecklingen har gjort att teamen växt och flera team tänker fortsätta mäta också efter projekttiden, säger Marita Lindsmyr. - Men även för oss tog det tid att sätta oss in i metoden, säger Gunilla Svedberg. Då var våra handledarträffar ett bra stöd. Här kunde vi få hjälp av varandra att förstå uppdraget, vädra bekymmer, få tips och råd hur andra team löst uppgifterna, säger Kia Olsson. - Ja, våra handledarträffar har verkligen fyllt på energin. Bra också att handledargruppen var tvärprofessionell. Det gjorde att vi kunde se problem och möjligheter ur olika synvinklar, tillägger Birgitta Svensson. Något som ibland var svårt för handledarna var att inte komma med färdiga svar. För att behålla engagemanget hos teamen så var det viktigt att de själva skulle besluta om tester och hitta svaren på sina frågor. - Här fick man bita sig i tungan ibland, säger Britt-Inger Hedin Östlund. Som chef är man ju van att säga åt folk vad de ska göra, men nu fick jag istället bita ihop. Föreläsningarna var mycket uppskattade. VIKTIGT FÖR PROJEKTET var att alla teamträffar fungerade. Ibland var det svårt att hitta tid för teamträffen. Det ser lite olika ut i verksamheten och även om både vilja och engagemang finns hos både team och enhetschefer så har det inte alltid fungerat. - Men för att lyckas med metoden krävs kontinuerliga träffar och det är viktigt att dessa är inplanerade, att det finns frigjord tid för dessa, säger Åsa Wallberg. Grupparbetsplatsen på nätet har varit viktigt för teamen och handledarna. Här har teamen dokumenterat sitt arbete, uppdaterat sig på vad övriga deltagare gör och hur det går för dem. - DET HAR VARIT ROLIGT ATT FÖLJA TEAMEN, säger Birgitta. I början var det lite trevande, så börjar saker hända och man ser hur gruppen växer. De har varit så engagerade och tagit ett stort ansvar. - Fast det inte varit så lätt för dem alla gånger att få med övrig personal, så finns ökad arbetsglädje. Personalen uppger att de fått ett nytt tänk och många upplever att de fått en sådan positiv respons. Tänk vilken styrka när vi alla jobbar mot samma mål. Helt klar mår både personal och kunder bättre idag, säger Marianne Sundström. Handledarna: Gunilla Svedberg, Birgitta Svensson, Åsa Wallberg, Marita Lindsmyr, Britt-Inger Hedin Östlund, Marianne Sundström, Kia Olsson

14 Rehabiliterande- och aktiverande förhållningssätt Ett gott liv på äldre dar har handlat om hur vi kan öka livskvalité för de äldre med fokus på delaktighet, välbefinnande och hälsa. Under projekttiden har äldreomsorgen i Bollnäs kommun enats kring en definition om hur vi skall arbeta utifrån ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Vi kan idag se att flera av teamens tester bygger på definitionens andemening. Det kan exempelvis gälla måltidssituationer, den egna tiden med personal där kundens förmåga och önskemål tas till vara, utevistelse eller i den sociala samvaron. Ett rehabiliterande- och aktiverande förhållningssätt Att den äldre har möjlighet att vara aktiv utifrån sin egen förmåga och sina önskemål. Aktiviteter och träning integreras i vardagen där de bästa träningsmöjligheterna finns, tex. vid daglig hygien, hushållsarbete, samvaro, promenader, utevistelse och trädgård. Äldreomsorgen Bollnäs kommun Ett gott liv 2010

15 Genombrott projektet Ett gott liv på äldre da r Att arbeta inom äldreomsorgen innebär att hela tiden ställas inför nya situationer. De människor vi möter har skiftande behov och önskemål. Därför måste vård och omsorg vara individuellt anpassad och ofta kan man behöva pröva flera olika vägar innan man hittar rätt. Nationellt finns ett ökat intresse och behov av att mäta innehållet i vård och omsorg och vilka resultat som faktiskt uppnås t.ex. vad det gäller livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Inom äldreomsorgen i Bollnäs kommun har vi funnit att genombrott metoden är ett bra verktyg för att komma igång med förbättringsarbete och prova olika lösningar i vardagen. Genom att mäta ser vi om våra insatser ger önskat resultat. De flesta som arbetar inom vård och omsorg vet och känner att de gör ett bra jobb, med hjälp av data från mätningar blir det också möjligt att visa andra det. Projektansvariga har utifrån tidigare erfarenheter av genombrott metoden samt med inspiration från andra genombrottprojekt utformat ett arbetsmaterial som använts i Ett gott liv på äldre da r. Materialet kan användas i fortsatt utvecklingsoch förbättringsarbete inom verksamheten.

16 Kontakta oss om du vill veta mer! Projektansvarig Eva Lahenkorva, äldreomsorgschef Bollnäs kommun Projektledare Birgitta Svensson, Åsa Wallberg, Teamens kontaktpersoner Karlslunds äldreboende Gullvivan Marie Friberg, Ulrika Johnson, Korttids Britt Ljungh, Katarina Ädel, Linbacken Lena Bertilsson, Hamrelunds äldreboende Våning 1 Anita Wikström, anita.wikstrom@bollnas.se Hällagårdens äldreboende Våning 1,2 och 3 Nina Pettersson, nina.pettersson@bollnas.se Våning 4 Marianne Hydling, marianne.hydling@bollnas.se Ringshög hemtjänstgrupp Britt-Inger Hedin-Östlund, britt-inger.hedin-ostlund@bollnas.se Foto: Anna Hildingson-Edling, Anneli Wiklund. Produktion: Anneli Wiklund, informationskontoret Bollnäs kommun. Tryck: RG -Tryck 2010 Ängslunda äldreboende Våning B norr och söder Eva Gustavsson, eva.gustavsson@bollnas.se Våning A och A4 Karin Bergkvist, karin.bergkvist@bollnas.se Carina Fransén, carina.fransen@bollnas.se Bollnäs kommun tfn o 00