Inledning. Syftet för projektet

Transkript

1

2 Inledning De verksamheter som har deltagit i projektet är hemtjänst, äldreboende och demensboende. Varför vi inte enbart valde att koncentrera projektet på demensboende är det flera skäl till. Det första är att det finns många personer med demenshandikapp i hemtjänsten och på äldreboendena. Det andra skälet är att vi skall öka samarbetet mellan kommunens olika verksamheter och ta del av varandras erfarenheter. Ett av huvudsyftena med Genombrottsprojektet är att nå ett tvärprofessionellt samarbete. Detta innebär att man är fler yrkesgrupper som samverkar kring den enskilda individen. När man sätter personer med demens och närstående i centrum skapas förutsättningarna för ett tvärprofessionellt arbetssätt. Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävade men samtidigt en stimulerande utmaning. Genombrottsmetoden ger förutsättningar för att personalen får de redskap som behövs för att höja livskvaliten i vården för den enskilde individen. Livskvalitet är ett begrepp med många innebörder som för de flesta ger positiva associationer. Livskvalitet handlar om det värde vi människor upplever att tillvaron kan ge oss. Det kan förknippas med fysiskt och psykiskt välbefinnande. Livskvalitet kanske framför allt handlar om en inre upplevelse av mening och livsglädje. Syftet för projektet - Att öka livskvaliteten för de äldre i hemtjänst, äldreboende och demens boende med fokus på demenshandikapp. Särskild vikt ska läggas vid kvinnors och mäns olika behov. - Att personalen från verksamheter som berörs ska få ökad metodkunskap om förbättringsarbete men även ökad kunskap om demenshandikapp. Tidigare erfarenheter och arbete som påbörjats skall också tas tillvara. - Att metodkunskapen ska implementeras inom kommunens äldreomsorg. Detta syfte har varit utgångspunkten för projektet. När det gäller att öka livskvaliteten för de äldre i hemtjänst, äldreboende och demensboende med demenshandikapp kan man klart och tydligt se att detta skett utifrån den slutrapport som teamen gjort. Det har på olika sätt visat att livskvaliteten har ökat och att det också har varit utifrån de boendes olika behov. Här har även de boende som inte har ett demenshandikapp kunnat få sina olika behov av livskvalite tillgodosedda. Projektet har över lag ökat livskvaliten i äldreomsorgen. Personalen har fått ta del av andra kommuners erfarenheter och genom olika föreläsare och kunnat öka sin kunskap om demenshandikapp. De har också på ett mycket bra sätt kunnat fortsätta att sätta sina tidigare erfarenheter i ett sammanhang och få redskapen för att arbeta vidare och utveckla verksamheterna. När det gäller implementeringen i kommunens äldreomsorg ser jag en fortsättning av detta genom att fyra enhetschefer driver genombrottsmetoden vidare. Det kommer att starta upp nya team till hösten -09 som kommer att få utbildning i metoden. Vi har också genomfört en inspirationskonferens där teamen redovisade sina erfarenheter på ett mycket kompetent sätt. Här fanns ett stort intresse ifrån kommunens äldreomsorgs verksamheter som inte varit delaktiga i projektet.

3 Mål för projektet Att ca.80% av deltagande team ska nå minst ett av sina angivna mål. Målet ska vara uppnått senast den 31 mars Detta mål är uppfyllt. Det finns några team som inte nådde riktigt ända fram men som är på god väg att nå sitt mål. Det finns också de team som nått sitt mål med råge och har fått sätta nya eller omvärdera deras skattningsskalor och höja nivån. (se slutrapporten) Att ca.80% av deltagande team ska vid lärandeseminarie 3 ange att de befinner sig på 4 eller högre på IHI s* självskattningsskala. Detta mål är också uppfyllt. Nedan följer diagram som visar hur det sett ut efter de tre lärandeseminarierna när teamen skattat sig. IHI:s femgradiga självskattningsskala 1. Teamet har inte kommit igång 2. Viss aktivitet i teamet, men inga förändringar har testats 3. Förändringar har testats och vissa förbättringar har uppmätts 4. Påtagliga förbättringar noteras 5. Teamets förbättringsarbete har lett till kvarstående Systemförbättringar och resultaten är bland de bästa i landet

4 Målgrupper som deltagit i projektet 9 team har deltagit i projektet. Varje team har bestått av 4-5 deltagare, i ett av teamen har det ingått en sjuksköterska övriga team har bestått av undersköterskor. Här hade det varit önskvärt om man kunnat få mer tvärprofessionella team, det skulle kunna öka samarbetet kring de boende/vårdtagarna ytterligare. Det som jag vet har skett är att man vid olika tillfällen tagit kontakt med annan yrkesprofession om man behövt råd och stöd för att kunna genomföra förändringar. De team som varit representerade är följande: 3 team hemtjänst, Floby, Vartofta och Centrum 23:an 4 team representerar äldreboende, Ranliden avd. 1-2, Nattpersonalen Ranliden och Trätorget avd. 2 2 team representerar demensboende: Bergsliden 1A och Elvagården Vartofta samt Nattpersonalen på Bergsliden som representerar samtliga avdelningar på boendet. I dessa team har det funnits ett stort engagemang och en förändringsvilja. Det som har varit en av svårigheterna för teamen är att komma från lärandeseminarier och överföra detta till sina arbetskamrater. Detta kan man läsa mera om i slutrapporten. Programuppläggning Vi har följt det programupplägg som finns beskrivet i projektplanen. (Bifogar programmen för alla tre lärandeseminarierna) Kommunikation Kommunikationen mellan deltagande team, projektledare och handledare har skett på flera olika sätt. Fysiska möten på arbetsplatsen Lärandeseminareier Arbetsyta på Falnet Teamen har redovisat alla sina reslutat på falnet under en egen rubrik på socialförvaltningens sida. Denna sida har också fungerat som en informationssida där jag har lagt ut dokument och annan information inför olika träffar. Detta har i stort sett fungerat bra. Det man skulle kunna vara mer tydlig med är att låta de/den som har datavana i gruppen få ett större ansvar när det gäller att lägga ut sina dokument så att de kommer ut i tid. Detta är något som jag har försökt att vara tydlig med men en del av teamen har varit eniga om att alla i teamet ska kunna detta vilket också tyvärr kanske då lett till att ingen tagit ansvaret fullt ut eller så tror man att någon annan har gjort det. Här är det viktigt att tänka på att det finns hjälp att få för teamen. Under projekttiden har jag erbjudit min hjälp, även handledarna har varit behjälpliga så långt de kunnat. Här kan man inte räkna med att enhetschefen skall stå till förfogande utan annan hjälp måste finnas till hands.

5 Tidsåtgång Att delta som team i ett Genombrottsprojekt tar tid och det måste få lov att ta tid att bedriva förbättringsarbete. När det gäller tidsåtgången så krävs det en del. Detta tror jag att man måste medvetandegöra på ett tidigt stadium. Det är en process som tar tid men jag tror också att man kan vara tydligare med att teamen ska planerar in träffar och planeringstillfällen så fort som möjligt och att ha en tidsplan mellan varje seminarierna för att få med sig detta i sitt fortsatta arbete. Vi har i projektet haft förmånen att fått gott om tid som teamen har kunnat disponera. I en fortsättning får man tänka på att planeringen är A och O om man skall få det att fungera i verksamheten. Tvärprofessionella team Teamens sammansättning är viktig. Det ska helst vara ett tvärprofessionellt sammansatt team ex (undersköterska, sjuksköterska, biståndsbedömare, kökspersonal enhetschef, sjukgymnast, arbetsterapeut, anhörig.). Detta har vi tyvärr inte lyckats med. Som jag tidigare nämnde är det endast i ett av teamen som det funnits en sjuksköterska med. Det som jag tror har varit en av anledningarna till detta är att det inte finns alla yrkesgrupper på arbetsplatserna. Genombrott kommer ju ifrån Landstingsverksamheten och där finns en sammansättning på varje avdelning av de olika yrkeskompetenserna. Det som är viktigt är väl att synliggöra kompetensen som finns att tillgå inom kommunen. Detta har jag försökt att göra genom att på ett av lärandeseminarierna ha workshops med olika tema utifrån demens. Jag inbjöd då olika yrkesgrupper från kommunens verksamheter som höll i workshopen och visade vad de kan bistå med. Detta har lett till att teamen fått en ökad kunskap om var de kan få hjälp och stöd i sitt förändringsarbete. Vi har också provat att ha team som bestått enbart av nattpersonal. Detta har varit både positivt och negativt. Det jag kan se som nackdel är att man ibland har krockat med sina förändringsidéer med dagpersonalens förändringsidéer. Istället för att öka samarbetet mellan dag och nattpersonal finns risken att man bygger på/förstärker dag natt tänket. Jag tror absolut att man skall se till att det i stället finns både dag- och nattpersonal med i teamen. Det som har varit en stor fördel är att nattpersonalen har fått känna sig betydelsefulla och fått vara med och dela sina idéer och få gehör för dem. Dag- och nattpersonalen har ökat förståelsen för varandras dilemman. En god nattsömn ger ju förutsättningar för en aktiv dag och en aktiv dag ger förutsättningar för en god nattsömn. Chefsspår Under projektets gång har jag haft några träffar för närmaste chefer till de deltagande teamen. Detta har gett cheferna möjlighet att utbyta erfarenheter som det skaffat sig på vägen och att kunna ställa frågor som dyker upp. Det är ju en process även för cheferna att sätta sig in i metoden. Enhetscheferna har också deltagit så långt det varit möjligt på seminarierna. Det har också varit en förutsättning för att som chef kunna stötta sina medarbetare på ett bättre sätt. De har ju då fått samma budskap som sina medarbetare och vet förutsättningarna. Enhetschefsgruppen har varit i Kungälv och träffat en mycket drivande enhetschef där som driver genombrott i sina verksamheter. De fick ta del av hennes kunskaper och erfarenheter utifrån genombrottsmetoden.

6 Att ha med enhetscheferna ser jag som en förutsättning för att teamen skall lyckas med sitt förändringsarbete och genomförande av förändringsidéer. Finns det inte en chef som stöttar teamet i arbetet blir det svårt för teamet att få sina arbetskamrater engagerade och delaktiga i förändringsarbetet. Handledare I projektet har det funnits fem handledare, varav jag har varit en. Innan vi startade upp med lärandeseminarier hade vi besök av en kvinna som har fungerat som handledare i genombrottsprojekt i Göteborg. Hon delade med sig av sina erfarenheter utifrån handledarrollen. Denna dag gick vi också igenom förutsättningarna vad det innebär att vara handledare. De fick också en genomgång av metoden. Jag har också erbjudit regelbundna träffar med handledarna under projekttiden. Handledarnas roll har varit att stötta och pusha teamen framåt i processen. Det handlar inte om att göra och vara den som kläcker idéer utan kunna locka fram det som teamet vill förändra och förbättra. Handledarna har haft lite olika funktion eftersom det har varit väldigt individuellt hur mycket stöttning varje team behövt. En del av teamen skulle nog behövt tagit mer hjälp av handledaren men inte kommit sig för. Jag har varit tydlig med att det som handledaren kan göra är att höra av sig via mail, telefon och erbjuda sin stöttning. Alla handledarna har haft regelbundna träffar med sina team och detta har varit bra för att kunna ställa frågor och göra klargöranden. Att det finns handledare är lika viktigt som att det finns en engagerande chef. Det ena utesluter inte det andra. De behövs på olika sätt. Övrigt Det har varit en fantastisk möjlighet att få vara projektledare i detta projektet. Att få se så mycket gott arbete för att ge livskvalite åt de äldre inom socialförvaltningens olika verksamheter i Falköpings Kommun. Jag har lärt mig otroligt mycket som jag kommer att ha nytta av framöver. Det jag vill skicka med er är att ni måste låta teamen äga förändringsprocessen. Det är då som genombrott kommer och kan ske. Framgången i detta projekt ligger just i detta. Jag är imponerad av all den kunskap, kreativitet och engagemang som finns i de team och deras arbetsgrupper som deltagit i projektet. Jag är övertygad om att det finns mycket mer att hämta. Ta vara på all den kompetens som finns inom kommunen och utnyttja den på ett kreativt sätt så kommer det att bli ett lyckat framgångskoncept i Falköpings Kommun. Detta är starten på något som kommer att ge ringar på vattnet om ni har möjlighet att fortsätta med Genombrott. Projektledare Anette Lidskog

7 PROJEKT/DEMENS Lärandeseminarie 1, 1 2 september 2008 Dag 1 (1 sept.) Välkomna! Introduktion och praktisk information 8.30 Genombrottsmetoden Vad är det? Hur arbetar vi med metoden? (Anna Ringheim Utvecklingsledare Västra Götalandsregionen) 9.30 Kaffe & smörgås Fotografering (Vicki Maier) Forts. Genombrottsmetoden (Anna Ringheim) Lunch Målformulering, respektive team Goda exempel ifrån Göteborgs Stad Granlidens demensboende Krokslätts äldreboende Vallgatans hemtjänst Kaffe & kaka Goda exempel ifrån Göteborgs Stad Granlidens demensboende Krokslätts äldreboende Vallgatans hemtjänst Avslutning

8 PROJEKT/DEMENS Lärandeseminarie 1, 1 2 september 2008 Dag 2 (2 sept.) Uppföljning och reflektion av gårdagen 8.30 Mått och mäta (Susanne Landhage & Maria Ljung, Gbg Stad) 9.30 Kaffe & smörgås Arbetspapper 1-4, posters Genomgång varvat med teamarbete (Susanne Landhage & Maria Ljung, Gbg Stad) Lunch Teamarbete + planering av arbetsperiod 1 Alla teamen skall ha planerat och skrivit ner 3 st testcyklar och planerat in en träff med handledaren Kaffe & kaka Arbetsytan Genomgång Avslutning utvärderingihi-skattning

9 PROJEKT/DEMENS Lärandeseminarie 2, oktober 2008 Dag 1 (20 okt.) Välkomna! Projektledare Anette Lidskog 8.15 Repetition av metoden Anette Lidskog Med full fart in i hjärnåldern Rolf Ekman, Professor i neurokemi, Göteborgs Univeritet 9.45 Kaffe & smörgås Forts. Med full fart in i hjärnåldern Rolf Ekman Eget team arbete och förändringsplansvandring Lunch Att möta motstånd Anette Lidskog Goda exempel ifrån Göteborgs Stad Team Södra Skärgården, Styrsö Team Toftaåsens äldreboende Kaffe & kakbuffé Gott exempel från Göteborgs Stad Team Södra Skärgården, Styrsö Team Toftaåsens äldreboende Avslutning

10 PROJEKT/DEMENS Lärandeseminarie 2, oktober 2008 Dag 2 (21 okt.) Hattstugan, Gotland Jane Lindell, Ljunggren, verksamhetschef på hattstugan 9.45 Kaffe & smörgås Forts. Hattstuga, Gotland Jane Lindell, Ljunggren Uppföljning Lunch Föreläsningar / Workshops 1. Hjälpmedel vi demenshandikapp (Hillevi Wallgren och Maria McElhinney) 2. Smärta, oro (Ann-Christin Gunnarsson) 3. Läkemedel (Maria Björk) Föreläsningar / Workshops 4. Hjälpmedel vi demenshandikapp (Hillevi Wallgren och Maria McElhinney) 5. Smärta, oro (Ann-Christin Gunnarsson) 6. Läkemedel (Maria Björk) Kaffe & kakbuffé Eget teamarbete Avslutning utvärdering, IHI-skattning

11 PROJEKT/DEMENS Lärandeseminarie 3, mars 2009 Dag 1 (18 mars) Teamen sätter upp sina förändringsplaner (skärmar) Välkomna! Projektledare Anette Lidskog Musikverkstad för dementa Marita Sonestedt Kaffe & smörgås Forts. Musikverkstad för dementa Marita Sonestedt Bensträckare tid för att ta del av de andra teamens förändringsplaner Goda erfarenheter ifrån Kungälv Hur man får genombrott att leva vidare på arbetsplatsen! Lunch / Tid för att ta del av de andra teamens förändringsplaner Tidningsrubriker Eget teamarbete tillsammans med chef Arbeta med hur ni kan hålla genombrottsmetoden levande i er verksamhet Planera nya tester av idéer Låt er inspireras av de övriga teamens förändringsplaner Kaffe & kaka serveras under tiden OBS! Tid bokas också in med Annelie Sundström, journalist för intervjuer inför broschyren som skall tas fram Avslutning

12

13 PROJEKT/DEMENS Lärandeseminarie 3, mars 2009 Dag 2 (19 mars) Uppföljning och reflektion av gårdagen Anette Lidskog Att leva livet som person inte demensdiagnos Gun Aremyr, arbetsterapeut, skrivit böckerna om Asta Kaffe & smörgås Forts. Att leva livet som person inte demensdiagnos Gun Aremyr, arbetsterapeut, skrivit böckerna om Asta Lunch Spridning Anette Lidskog Teamarbete Hur kan vi vara en del av spridandet? Slutrapport Anette Lidskog Arbete med slutrapport Kaffe & kaka serveras under tiden Summering Slutrapport Inspirationskonferens 14 maj IHI-skattning Avslutning