Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Transkript

1 Östra Mellansverige SE12 Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

2

3 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet med fokus på ÖMS

4 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 2 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax rtk@rtk.sll.se Konsulter Anna Björkesjö, Stockholms Universitet, Åke Nilsson, Demografikonsulten Projektledare Ulla Moberg RTN

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Definition av flyttning Definition av familjetyp Flyttarnas demografi Åldersfördelning Flyttningar mellan Stockholms län och de olika länen i Östra Mellansverige Familjetyp Flyttarnas aktivitet året efter flytten Näringsgren före och efter flytten Bilagor... 32

6 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 4 Sammanfattning Denna rapport behandlar flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige under åren utifrån demografiska utgångspunkter. I rapporten redovisas flyttarnas köns- och åldersfördelning samt försörjningsaktivitet, familjeförhållande och näringsgren. I avsnitt visas att det finns ett tydligt samband mellan antal flyttare och ålder. I unga år flyttar barnen med sina föräldrar, när barnen börjar i skolan minskar hela familjens flyttbenägenhet i takt med att barnen blir äldre. Efter avslutad gymnasieutbildning flyttar många unga för att få ett arbete eller för vidare studier. Mellan 25 till 65 års ålder minskar flyttbenägenheten för varje år, kring pensionsåldern ökar dock antalet flyttare något för att därefter fortsätta att minska med stigande ålder. Generellt är det så att de i års ålder utgör den rörligaste delen av populationen, denna grupp studeras närmare i avsnitt I avsnitt kan vi läsa att flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige varit mycket varierande. Då inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige ökar avtar samtidigt motsvarande utflyttning, när utflyttningen från Stockholms län till Östra Mellansverige ökar avtar samtidigt inflyttningen från Östra Mellansverige till Stockholms län. Mönstret kan delvis förklaras av konjunktursvängningarna. Flyttarnas könsfördelning studeras i avsnitt I båda flyttriktningarna var andelen kvinnor större än 50 procent i åldersklassen år samt 65 år och äldre. I åldersklassen år var andelen kvinnliga flyttare i båda riktningarna som lägst. Under avsnitt 2.2 behandlas flyttrörelser mellan Stockholms län och länen i Östra Mellansverige var för sig. Bland annat visas att Stockholms län under i stort sett hela tidsperioden haft ett positivt flyttnetto gentemot Östergötlands län medan nettot varit negativt mot Södermanlands län. Avsnitt 2.3 behandlar flyttarnas familjeförhållande. Det visas att flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige var positivt under hela tidsperioden för gruppen ensamstående utan barn 0 17 år. För de övriga grupperna var flyttnettot negativt. Aktivitet för in- och utflyttade i förvärvsarbetande ålder året efter flytten redovisas under avsnitt 2.4. Antalet studerande efter flytten har ökat betydligt under tidsperioden, detta gäller för båda flyttriktningarna. Det visas även att en större andel som innan flytten var arbetslösa erhållit jobb om de flyttat från Östra Mellansverige till Stockholms län, än om de flyttat åt motsatt håll. Avsnitt 2.5 är det sista i rapporten, där presenteras näringsgren före samt efter flytten för åren 1988 och Detta är intressant då omstruktureringar av näringslivet gör att folk väljer att flytta samtidigt som flyttningarna påskyndar omstruktureringar av näringslivet.

7 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 5 1. Inledning Rapporten behandlar flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige (ÖMS) utifrån demografiska utgångspunkter. Östra Mellansverige är ett av Sveriges åtta NUTS 2 områden och består av Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. 1 I rapporten redovisas flyttarnas köns- och åldersfördelning samt aktivitet, familjeförhållande och näringsgren. Syftet är att spegla hur flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige (ÖMS) förändrats under åren 1986 till Definition av flyttning En person som enligt registret över totalbefolkningen (RTB) har en annan bosättningskod vid årets slut jämfört med vid årets början definieras som inrikes flyttare. Detta medför att de personer som först flyttat ut ur ett län och under samma år flyttat tillbaka inte räknas som flyttare i studien. Utflyttningslän utgörs av individens bosättningslän vid årets början och inflyttningslän utgörs av bosättningslän vid årets slut. De som föds under det aktuella året definieras som flyttare om födelselän och bosättningslän vid årets slut skiljer sig åt. De personer som erhållit ändrade bosättningskoder enbart beroende på indelningsförändringar tillhör ej kategorin flyttare. De personer som avlidit eller först flyttat och sedan avlidit under samma år ingår inte heller i populationen flyttare Definition av familjetyp De personer som flyttar samtidigt samt har gemensam utflyttnings- och inflyttningsadress anses utgöra en familj. Ytterligare villkor är att antalet vuxna högst får vara två, en kvinna och en man. Mannen får inte vara mer än 15 år äldre eller 6 år yngre än kvinnan, de vuxna får inte ha någon gemensam förälder eller vara den andres förälder. Är nämna villkor uppfyllda anses kvinnan och mannen vara sammanboende vid flytten. I rapporten används fyra olika familjetyper: Om två vuxna har barn under 18 år som flyttar samtidigt anses alla som flyttar tillhöra en familj bestående av sammanboende med barn. Om två vuxna inte har barn under 18 år klassas familjen som sammanboende utan barn. 1 NUTS är den regionala indelning som används inom EU för statistikredovisning. I Sverige utgörs NUTS 1 av hela riket, NUTS 2 av riksområden och NUTS 3 av län. 2 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 239

8 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 6 Om en vuxen har minst ett barn med samma flyttidpunkt samt att den vuxne är barnets relationsperson anses alla som flyttar tillhöra en familj bestående av ensamstående med barn. De övriga klassas som ensamstående utan barn, till kategorin räknas även barn över 17 år. Familjer som flyttar i två omgångar redovisas som två familjer, vilket medför att de som klassas som ensamstående kan ha överskattats och att antalet sammanboende kan ha underskattats. 3 3 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 242

9 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 7 2. Flyttarnas demografi 2.1 Åldersfördelning Populationernas åldersfördelning Diagram 1 2 visar antalet invånare per åldersklass för åren 1986 till 2007 i Stockholms län samt i Östra Mellansverige. N= I diagram 1 ovan som visar invånarantal per åldersklass i Stockholms län ser vi att antalet invånare i åldrarna 0 17 ökat med tiden. Det föds många barn i Stockholms län, eftersom det finns många kvinnor i fruktsam ålder. Det stora antalet barn kan också delvis förklaras av att unga utrikesfödda flyttar till länet vilka dessutom i vissa fall föder fler barn än Sverigefödda. Jämfört med åldersfördelningen i övriga Sverige och i Östra Mellansverige så har Stockholms län i genomsnitt en yngre befolkning. Antalet invånare i åldrarna och år har också ökat med tiden. Störst var ökningen i åldersklassen år, från cirka invånare år 1986 till invånare år Den totala befolkningen i Stockholms län har under samma tidsperiod ökat från till invånare. 4 Invånarantalet i de tre övriga åldersklasserna 23 29, samt 65+ har varit relativt konstant mellan åren 1986 och Källa: SSD, Sveriges Statistiska Databaser (SCB)

10 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 8 N= År 1986 var antalet invånare i Östra Mellansverige , år 2007 hade det ökat till Antalet har i likhet med i Stockholms län ökat mest i åldersklassen år, vilket vi ser i diagram 2. I de övriga åldersklasserna har invånarantalet varit relativt konstant mellan åren 1986 till De i års ålder utgör den rörligaste delen av populationen och därför är det intressant att studera denna grupp närmare indelat i femårsklasser med hänsyn taget till kön, vilket görs nedan i diagram 3 4. N= Diagram 3 visar att antalet invånare i åldern år minskade mellan åren 1986 till 2005 för båda könen. Från 2005 har antalet kvinnor och män i åldersklassen varit ungefär lika många, innan var antalet kvinnor betydligt fler än antalet män. Antalet kvinnor och män i åldersklasserna och år har varit mycket varierande under den aktuella tidsperioden. Årskullarna, t.ex. de stora kullarna från mitten av 60-talet, ger tydligt utslag i befolkningsstatistiken. 5 Källa: SSD, Sveriges Statistiska Databaser (SCB)

11 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 9 N= Som vi ser i diagram 4 ovan har antalet invånare i respektive åldersklass fluktuerat mycket i Östra Mellansverige under åren Antalet män har hela tiden varit högre än antalet kvinnor i samtliga åldersklasser Flyttarnas genomsnittliga åldersfördelning Diagram 5 8 visar genomsnittligt antal in- och utflyttare fördelat efter kön och ålder för tidsperioden Åldern anges som den ålder flyttaren hade vid det aktuella årets slut. Det bör poängteras att nollåringarna endast i genomsnitt levt ett halvt år, vilket medför att deras flyttantal av naturliga skäl är lägre än ettåringarnas. Diagrammen visar att det finns ett tydligt samband mellan flyttnivå och ålder. I unga år flyttar barnen med sina föräldrar, när barnen börjar i skolan minskar hela familjens flyttbenägenhet i takt med att barnen blir äldre. Vid jämförelse mellan diagrammen 5 6 och diagrammen 7 8 ser vi att fler barn flyttat från Stockholms län till Östra Mellansverige än åt motsatt håll. Detta kan bland annat förklaras av att barnfamiljer väljer att flytta ut och bosätta sig i de omkringliggande länen. Efter avslutad gymnasieutbildning flyttar många unga för att få ett arbete eller för vidare studier. Mellan 25 till 65 års ålder minskar flyttbenägenheten för varje år, kring pensionsåldern ökar dock antalet flyttare något för att därefter fortsätta att minska med stigande ålder. Ökad flyttbenägenhet vid pensionsåldern gäller främst de som väljer att flytta från Stockholms län till Östra Mellansverige. Under den aktuella tidsperioden har ungefär lika många kvinnor som män totalt sett flyttat till Stockholms län från Östra Mellansverige. Könsfördelningen i motsatt flyttriktning var också någorlunda jämn. Skillnaden var dock att kvinnornas flyttningar var mer koncentrerade kring 25 års ålder, medan männen drog ut mer på flyttandet över ett längre åldersintervall.

12 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 10 N= N= N= N=

13 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Flyttarnas åldersfördelning Vid jämförelse av diagram 9 och 10 kan vi urskilja det typiska mönstret som råder mellan Stockholms län och Östra Mellansverige. När inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige ökar avtar samtidigt motsvarande utflyttning. När utflyttningen från Stockholms län till Östra Mellansverige ökar avtar samtidigt inflyttningen från Östra Mellansverige till Stockholms län. Detta mönster medför att flyttnettot (diagram 11) varit mycket varierande. Förklaringen till mönstret är delvis konjunkturcykeln. Vid ekonomiska nedgångar minskar antalet arbeten kraftigare i Östra Mellansverige än i Stockholms län och många väljer att flytta för att söka arbete. I goda tider är möjligheten att arbeta och bo på mindre orter större och fler väljer att flytta ut ur huvudstadsregionen, främst de som en gång flyttat in. Gemensamt för diagram 9 och 10 är att det var flest individer som flyttade i åldern år. Detta är en ålder då många är i singelstadiet av livscykeln, d.v.s. har flyttat ifrån föräldrarna men ännu inte bildat familj, vilket gör gruppen rörlig. 6 Diagram 11 visar att flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige var mest positivt för åldersklassen år. Nettot har varierat kraftigt under åren i samstämmighet med konjunkturen. Även för personer i åldern år var flyttnettot positivt för Stockholms län under åren Det positiva flyttnettot har dock minskat efter millennieskiftet. Detta kan möjligen förklaras av att ungdomar på senare år valt att flytta från födelselänet och börja arbeta eller studera längre fram i livet än tidigare. För personer över 65 år har nettot varierat kring minus 250 personer per år som valt att flytta från Stockholms län till Östra Mellansverige. Det negativa nettot var som störst under början av 2000-talet. För flyttarna i åldrarna 0 17 år, år samt även har nettot ur Stockholms läns synvinkel varit starkt påverkat av konjunkturen. Dessa tre grupper inkluderar barnfamiljerna. Mellan åren , under och efter den ekonomiska krisen, var flyttnettot nära noll eller positivt för samtliga åldersklasser. Mest positivt var flyttnettot i åldern år, vilket kan förklaras av att det främst är unga och invandrare med sämre fotfäste på arbetsmarknaden som väljer att flytta för att söka arbete vid en lågkonjunktur. 7 6 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid.65 7 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid.45

14 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 12 N= N= N inflyttade = , N utflyttade =

15 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Åldern år Som nämnts tidigare i rapporten utgör de i års ålder den rörligaste delen av populationen, denna grupp studeras därför närmare indelat i femårsklasser med hänsyn tagen till kön. Diagram 12 visar hur antalet flyttare per år till Stockholms län från Östra Mellansverige har förändrats för kvinnor och män i åldern år under åren De sex olika kurvorna som visar utvecklingen för olika åldersklasser och kön har i stort sett samma mönster, ett mönster som delvis kan förklaras av konjunkturen. Vid sämre tider är unga människor mest utsatta på arbetsmarknaden och väljer då ofta att flytta från mindre orter till större för att finna arbete. I den yngsta åldersklassen, år, har kvinnornas flyttantal varit mycket större än männens trots att det enligt diagram 4 fanns fler män än kvinnor i åldersklassen i Östra Mellansverige under hela tidsperioden. Skillnaden har varierat mellan 200 till 400 fler inflyttade kvinnor per år. Mönstret tyder även på att skillnaderna i flyttantal mellan könen ökat när det totala antalet flyttare ökat. Kvinnorna i åldern år och männen år har under större delen av tidsperioden haft flest antal inflyttare till Stockholms län per år från Östra Mellansverige. Mönstret tyder på att kvinnorna valt att flytta vid en yngre ålder än männen. Sedan 2004 har dock antalet inflyttade kvinnor i åldern år varit fler än i åldern år. Detta innebär att åldersklassen med flest antal inflyttade sedan 2004 varit år för båda könen. En förklaring kan vara att kvinnor idag utbildar sig under en längre tidsperiod och blir klara med utbildningen efter 24 års ålder. I åldersklassen år var flyttantalet betydligt lägre bland kvinnorna jämfört med bland männen under åren En förklaring är att det fanns fler män än kvinnor inom åldersklassen i Östra Mellansverige under hela tidsperioden enligt diagram 4. En ytterligare förklaring kan vara att kvinnor vanligen bildar familj vid en yngre ålder än männen. I diagram 13 ser man att kvinnorna i åldern under större delen av tidsperioden haft flest antal utflyttare från Stockholms län till Östra Mellansverige. Det var betydligt fler kvinnor än män i åldersklassen år som flyttade ut under åren En förklaring kan vara att det mellan fanns ett större antal kvinnor än män i åldern år i Stockholms län, vilket vi ser i diagram 3. Skillnaden är betydligt mindre vid jämförelse av antalet utflyttade kvinnor och män i års ålder, dock hade kvinnorna fortfarande något fler flyttare per år. Det bör poängteras att kvinnorna i Stockholms län inom åldersklassen var betydligt fler i antal under i stort sett hela tidsperioden. I åldern råder det motsatta förhållandet, fler män än kvinnor flyttade per år. Vi har tidigare i diagram 3 sett att männen i början av perioden var fler än kvinnorna inom åldersklassen men att de sedan 2000 varit ungefär lika många. Vid jämförelse av diagram 12 och 13 ser vi att trenden visat att de som flyttat till Stockholms län från Östra Mellansverige i genomsnitt varit yngre än de som flyttat åt motsatt håll. Det är troligt att många av de som kring 20 års ålder flyttat till Stockholms län från Östra Mellansverige några år senare valt att återflytta.

16 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 14 N Totalt = , N Män =63 822, N Kvinnor = N Totalt =90 730, N Män =43 042, N Kvinnor = Könsfördelning och ålder Diagram 14 visar att andelen kvinnor av totalt antal inflyttade till Stockholms län från Östra Mellansverige var högre än 50 procent i åldersklasserna år samt 65 år och äldre under åren I klassen år har andelen kvinnor varierat kring 60 procent av antalet inflyttade. Åldersgruppen 65 år och äldre har uppvisat ett mycket ryckigt förlopp. En anledning till att en så stor andel av de inflyttade över 65 år är kvinnor är att de vanligen lever några år längre än männen. I åldersklasserna 0 17 år samt år var andelarna kvinnor och män i stort sett lika stora under hela tidsperioden. I åldersklasserna år och år var andelen inflyttade kvinnor lägre än 50 procent. Den var lägst i åldersklassen år där andelen varierade kring 43 procent.

17 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 15 I diagram 15 ser vi att andelen utflyttade kvinnor var större än 50 procent i åldersklasserna år och år. Precis som för inflyttarna var andelen kvinnor störst i åldersklassen år. Andelen var, med undantag kring åren 2000 och 2004, även större än 50 procent i åldersklassen 65 år och äldre. Precis som för inflyttarna var variationen mellan åren inom denna klass stor. Andelen utflyttade kvinnor i åldersklassen 0 17 år från Stockholms län till Östra Mellansverige var något lägre än 50 procent, vilket är naturligt då det föds fler pojkar än flickor. Lägst var andelen utflyttade kvinnor i åldersklassen år. Andelen kvinnor i den gruppen har ökat något över tiden och har under de senaste åren varierat kring 46 procent. Kvinnornas flyttantal både vad gäller in- och utflyttning var störst i åldersklassen år och lägst i åldersklassen år under åren N Totalt = , N Män = , N Kvinnor = N Totalt = , N Män = , N Kvinnor =

18 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Flyttningar mellan Stockholms län och de olika länen i Östra Mellansverige De flyttrörelser som behandlas i detta avsnitt är de mellan Stockholms län och länen i Östra Mellansverige var för sig. Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län ligger alla runt Mälaren och tillhör det område som ofta kallas Mälardalen. Utvecklingen har varit sådan att kommunikationerna mellan Stockholms län och länen i Östra Mellansverige förbättrats med åren. En följd av detta har blivit att fler pendlar mellan en bostad i Östra Mellansverige och en arbetsplats i Stockholms län. Trenden har även varit att om en familj flyttar ut från Stockholms län till ett av grannlänen så har en ökande andel av familjerna minst en familjemedlem som börjat arbetspendla till Stockholms län. Detta brukar kallas regionförstoring. 8 Diagram 16 visar totalt antal inflyttade till Stockholms län från Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län samt totalt antal utflyttade i motsatt riktning. Diagrammet visar även nettot mellan inflyttade och utflyttade. Precis som nämnts tidigare har nettot varit negativt i bättre tider och positivt i sämre vilket medfört ett fluktuerande förlopp. Det ryckiga förloppet beror på att när inflyttningen till Stockholms län ökar så avtar samtidigt utflyttningen till Östra Mellansverige och när utflyttningen från Stockholms län ökar så tenderar samtidigt inflyttningen från Östra Mellansverige att minska. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var utflyttningen från Stockholms län till Östra Mellansverige större än inflyttningen i motsatt riktning. Kring 1992 bröts detta mönster och 1995 flyttade betydligt fler från Östra Mellansverige till Stockholms län än i motsatt riktning. Under början av 2000-talet var utflyttningen återigen större än inflyttningen. Sedan 2005 har de inflyttade från Östra Mellansverige varit fler än motsvarande utflyttare. N inflyttade = , N utflyttade = RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 153

19 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 17 N inflyttade =68 527, N utflyttade = Diagram 17 är mycket likt diagram 16 då de flesta flyttningarna mellan Stockholms län och Östra Mellansverige sker mellan Uppsala och Stockholms län. Bortsett från flyttnettot som varierat med konjunkturen så har både antalet inflyttade och utflyttade mellan Stockholms och Uppsala län ökat under tidsperioden, vilket delvis förklaras av den ökade folkmängden i de båda länen. Uppsala län gränsar till Stockholms län, vilket innebär att individer kan arbeta i det ena länet och bo i det andra utan alltför långa pendlingstider. N inflyttade =49 433, N utflyttade = Som vi kan se i diagram 18 är det fler som flyttar från Stockholms län till Södermanlands län än åt motsatt håll. De som flyttade från Södermanlands län till Stockholms län 2007 bosatte sig främst i Stockholms stad och Södertälje kommun 9. 9 Källa: raps Internetdatabas.

20 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 18 N inflyttade =41 723, N utflyttade = Som diagram 19 visar har Stockholms län under i stort sett hela tidsperioden haft ett positivt netto i förhållande till Östergötlands län. Det var endast mellan 1988 och 1990 som nettot var något negativt. Mest positivt var nettot kring 1998, då vinsten låg på mer än 1000 inflyttare per år. N inflyttade =25 649, N utflyttade = Inflyttarna från Örebro län har som diagram 20 visar varit fler än utflyttarna från Stockholms län under i stort sett hela tidsperioden. Undantagen var kring 1989 samt 2003 då utflyttarna var ungefär 100 stycken fler än inflyttarna. Nettovinsten för Stockholms län mot Örebro län har dock varit lägre än den varit mot Östergötlands län.

21 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 19 N inflyttade =30179, N utflyttade =25500 Diagram 21 visar att flyttnettot mellan Stockholms och Västmanlands län visat ett liknande mönster som i diagram Familjetyp Diagrammen som visar antal in- och utflyttade efter familjeförhållande har ett kortare tidsintervall ( ) än övriga diagram i rapporten. Detta beror på att SCB innan 1998 inte lyckats härleda familjeförhållande för samtliga flyttare. Det var framför allt gruppen ensamstående utan barn 0 17 år som flyttade mellan Stockholms län och Östra Mellansverige under åren , vilket är naturligt då ensamstående inte behöver ta hänsyn till någon familjemedlem och har möjlighet att vara mycket rörliga. Det bör dock påpekas att det främst är personer i 20 till 30 års ålder som flyttar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige, en ålder då många ännu inte bildat familj. Antalet inflyttade kvinnor och män var ungefär lika många och har följt ett liknande mönster över tiden med en svacka i antal kring Antalet utflyttade kvinnor och män har däremot ökat något med tiden. Bland de utflyttade var antalet män inom gruppen ensamstående utan barn 0 17 år under hela tidsperioden något fler än antalet kvinnor. Vi ser i diagrammen att det var näst vanligast att gruppen sammanboende utan barn 0 17 år flyttade, detta gäller i båda riktningarna. Könsfördelningen inom gruppen var mycket jämn vilket är naturligt. Vi ser i diagram 25 att antalet utflyttare inom gruppen ökat något sedan När vi studerar diagrammen ser vi att gruppen ensamstående med barn 0 17 år hade lägst antal flyttare för båda könen och i båda flyttriktningarna. Under åren har ungefär totalt 300 per år flyttat till Stockholms län från Östra Mellansverige och ungefär lika många har flyttat i motsatt riktning. Bland de in- och utflyttade männen 18 år och äldre tillhörde extremt få gruppen ensamstående med barn 0 17 år vilket kan förklaras av att barn med föräldrar som inte bor ihop vanligen är folkbokförda hos mamman. De som flyttar från Stockholms län till Östra Mellansverige, varav många är återflyttare, är i genomsnitt äldre än inflyttarna och deras familjeförhållanden är därför annorlunda. Det är ett större antal inom grupperna sammanboende utan barn 0 17 år och sammanboende med barn 0 17 år som flyttat från Stockholms län till Östra Mellansverige än i motsatt riktning.

22 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 20 Diagram 28 visar att flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige var positivt under hela tidsperioden för gruppen ensamstående utan barn 0 17 år. Det positiva flyttnettot för denna grupp var som lägst kring och enligt diagram 16 var även det totala flyttnettot som lägst under samma period. För de tre övriga grupperna var flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige negativt under åren , med undantag för gruppen sammanboende utan barn 0 17 år som mellan hade ett positivt flyttnetto på cirka 250 personer per år. N= N=48 172

23 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 21 N= N= N=

24 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 22 N= N inflyttade = N utflyttade = Flyttarnas aktivitet året efter flytten Följande diagram visar aktivitet för in- och utflyttare i förvärvsarbetande ålder (20 64 år) året efter flytten. Gruppen arbetslösa inkluderar även personer i arbetsmarknadsåtgärder. Övriga inkluderar förtidspensionärer, sjukskrivna, socialbidragstagare samt personer som ej förvärvsarbetar och inte erhåller några bidrag. Antalet in- och utflyttare mellan Stockholms län och övriga Sverige inom olika aktivitetsgrupper samvarierar med konjunkturen. Vid hög arbetslöshet ökar både in- och utflyttningen av arbetslösa och vid låg arbetslöshet minskar in- och utflyttningen inom samma grupp. För de med förvärvsarbete gäller att när utbudet av arbeten i övriga Sverige ökar så ökar utflyttningen av personer som innan flytten hade ett arbete, när utbudet minskar avtar utflyttningen inom gruppen. 10 Samma mönster gäller sannolikt mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Inflyttade Enligt diagram 29 har antalet förvärvsarbetande av de inflyttade minskat med drygt 2000 personer mellan åren Mellan 1992 till 1998 ökade antalet 10 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 119

25 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 23 förvärvsarbetande året efter flytten till Stockholms län från Östra Mellansverige kraftigt från ungefär 3800 till 7500 personer, för att därefter sjunka till ungefär 5500 år Efter 2002 har antalet förvärvsarbetande av samtliga inflyttade till Stockholms län från Östra Mellansverige återigen ökat något. Under samma tidsperiod har antalet i grupperna studerande och övriga ökat och var kring år per år av de inflyttade. Antalet som studerade året efter flytten började öka kraftigt år 1991, delvis på grund av den högre arbetslösheten men också som en följd av det ökade intresset för längre studier. Antalet arbetslösa av samtliga året efter flytten har varierat med konjunkturen och nådde sin topp åren då det låg någorlunda konstant på cirka 700 per år av de inflyttade. N= N=8 905 Diagram 30 visar att den största gruppen var förvärvsarbetande bland de som året innan flytten till Stockholms län från Östra Mellansverige var arbetslösa under tidsperioden , med toppnivåer under åren 1994 till 1998 då arbetslösheten var hög. Även relativt många var arbetslösa året efter flytten.

26 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 24 N= Från diagram 31 ser vi att den största delen av de som året innan flytten till Stockholms län från Östra Mellansverige förvärvsarbetade även gjorde det året efter. Arbetslösheten för de med förvärvsarbete innan flytten var generellt mycket låg under tidsperioden. Antalet som studerade efter flytten fördubblades mellan åren 1986 och N= I diagram 32 ser vi att antalet som studerade innan flytten ökat markant mellan åren 1992 till Diagrammet visar att det var vanligast att de som året innan flytten till Stockholms län studerade förvärvsarbetade året efter. Näst vanligast var att de som studerade året innan flytten även studerade året efter flytten; denna grupp har även ökat över tiden och legat kvar på en högre nivå.

27 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Utflyttade N= I diagram 33 ser vi att antalet som förvärvsarbetade året efter flytten från Stockholms län till Östra Mellansverige har samvarierat med konjunktursvängningarna, med två toppar kring samt och en svacka kring Vi ser också att antalet utflyttare som var arbetslösa året efter flytten var som störst under 1990-talets kris. Antalet som studerar året efter flytten från Stockholms län till Östra Mellansverige har ökat med tiden från ungefär 200 år 1986 till 1100 år N=4 650 Mellan åren var arbetsmarknadsläget som sämst i landet och många som året innan flytten var arbetslösa var arbetslösa även året efter flytten. 11 Under åren minskade antalet utflyttade arbetslösa samtidigt som en större andel av de som året innan flytten var arbetslösa förvärvsarbetade året efter. Efter de goda åren har utflyttningen av arbetslösa åter ökat, vilket troligen kan förklaras av ett försämrat arbetsutbud i Stockholms län under de senaste åren. 12 I diagram 34 syns 1990-talets ekonomiska kris som en topp i antalet utflyttade arbetslösa från Stockholms län till Östra Mellansverige. 11 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 119

28 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 26 N= Antalet utflyttade förvärvsarbetande från Stockholms län till Östra Mellansverige (diagram 35) har under tidsperioden haft två toppar, och , vilka inträffade när sysselsättningen var som högst både i Stockholms län och i övriga Sverige. 13 Trenden har varit den att när utbudet av arbeten i landet ökat så har utflyttningen tilltagit från Stockholms län. En stor grupp som då flyttat har varit återflyttare som fått arbete i sina hembygder. När arbetsmarknaden försämrats har utflyttningen minskat och inflyttningen ökat, vilket kan förklaras av att när utbudet av arbeten i dåliga tider minskar är minskningen större i övriga Sverige än i Stockholms län. Den ekonomiska krisen på 1990-talet medförde således att färre flyttade ut, vilket visas som en svacka i antal för samtliga grupper. N= Som vi ser i diagram 36 så var det få studenter som flyttade från länet för att fortsätta studera i Östra Mellansverige innan Från och med den ekonomiska krisen på 1990-talet, med ett utökat antal studieplatser vid landets högskolor och universitet, har antalet ökat drastiskt. Antalet som året innan flytten studerade och året efter flytten arbetade har också ökat med tiden, dock bör hänsyn tas till att allt fler valt att studera under de senaste åren. Det bör också nämnas att folkbokföringens regler ändrades 1991, viket innebar att studenterna måste vara folkbokförda på den ort där de bor och studerar. Tidigare hade många varit folkbokförda hos sina 13 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 118

29 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 27 föräldrar. Regeländringen innebar att antalet folkbokförda studenter i Stockholms län ökade. Vid jämförelse av diagrammen 32 och 36 ser vi att det är vanligast att studenter som flyttar till Stockholms län från Östra Mellansverige året efter flytten förvärvsarbetar, medan det är vanligast att studenter som flyttar åt motsatt håll fortfarande studerar året efter flytten. 2.5 Näringsgren före och efter flytten Diagrammen 37 till 40 visar näringsgren året före samt året efter flytten för in- och utflyttade i åldern år. Detta är intressant då omstruktureringar av näringslivet gör att man väljer att flytta samtidigt som flyttningar påskyndar omstruktureringen av näringslivet. Året 1988 har valts eftersom inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige då var låg. På motsvarande sätt har året 1998 valts eftersom inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige då var hög. Av intresse är att se om det finns några stora skillnader i flyttarnas val av näringsgrenar mellan år präglade av låg och hög inflyttning. Dock måste man ta hänsyn till att näringslivet förändrats mellan åren 1988 och Vilken näringsgren en flyttare tillhör bestäms utifrån de egenskaper som dennes arbetsplats hade året före flytten samt året efter flytten. Arbetsplatser med likartad produktion (samma mix av arbetskraft, insatsvaror och kapital) samt likartade produkter (tjänster) tillhör samma näringsgren. 14 N= RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 136

30 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 28 Under år 1988 var det ungefär personer i åldern år som flyttade till Stockholms län från Östra Mellansverige. Detta flyttantal är lågt och förklaras av att Sverige då befann sig i en högkonjunktur och att det fanns gott om arbeten i landet. I diagram 37 ser vi att det var 26 procent av individerna som inte förvärvsarbetade året innan flytten; denna andel minskade med tio procentenheter året efter flytten. Efter flytten var det en större andel av individerna som arbetade inom näringsgrenarna byggindustri, civila myndigheter, försvar, internationella organisationer, energi- & vattenförsörjning, avfallshantering, handel, transport, magasinering, kommunikation, hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinär och kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster jämfört med året innan flytten. Störst var ökningen inom näringsgrenarna kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster och handel, transport, magasinering, kommunikation. Det första förklaras av att Sveriges finansiella centrum finns i Stockholms län och att en flytt till länet kan betraktas som en karriärmöjlighet. Även bland personer sysselsatta inom handel, transport, magasinering, kommunikation 15 finns liknande förklaringar. Det var enligt diagram 37 en mindre andel av flyttarna från Östra Mellansverige till Stockholms län som året efter flytten 1988 jobbade inom näringsgrenarna forskning och utveckling samt utvinning av mineral, tillverkningsindustri. N= RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 149

31 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 29 År 1998 flyttade ungefär personer i åldern år till Stockholms län från Östra Mellansverige vilket var drygt fler personer än år Sverige befann sig år 1998 vid en vändpunkt efter 1990-talets krisår. Enligt diagram 38 var det nästan 50 procent av flyttarna som inte förvärvsarbetade året innan flytten till Stockholms län från Östra Mellansverige; denna andel sjönk till 25 procent året efter flytten. Diagrammet visar att ökningen av antalet sysselsatta var som störst inom näringsgren kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster efter flytten. Detta var under slutet av 1990-talet en mycket expansiv näringsgren i Stockholms län. Historiskt sett hade näringsgrenen flest anställda kring millennieskiftet Det var även en betydligt större andel av flyttarna som arbetade inom näringsgrenen handel, transport, magasinering, kommunikation året efter flytten jämfört med året innan. Om vi jämför diagram 37 och 38 ser vi att näringsgrenarna kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster och handel, transport, magasinering, kommunikation är de näringsgrenar som både år 1988 och 1998 hade den största ökningen i förvärvsarbetande efter flytten till Stockholms län, jämfört med när flyttarna året innan arbetade i Östra Mellansverige. Ingen av näringsgrenarna hade en lägre andel av flyttarna sysselsatta året efter flytten 1998 till Stockholms län från Östra Mellansverige jämfört med andelarna året innan flytten. Detta förklaras av att en stor andel av de som året innan flytten tillhörde gruppen ej förvärvsarbetande året efter flytten erhållit ett arbete, vilket bland annat beror på att många av de inflyttade går från studier till förvärvsarbete i samband med flytten till Stockholms län. N=6 096

32 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 30 År 1988 flyttade cirka personer i åldern år från Stockholms län till Östra Mellansverige, vilket var drygt 300 fler än antalet som samma år flyttade i motsatt riktning. Diagram 39 visar andelen utflyttade per näringsgren året före samt året efter flytten. Vi ser att andelen som inte förvärvsarbetar året efter flytten var några procentenheter högre än året innan. Året efter flytten var det en något högre andel av individerna som arbetade inom näringsgrenarna byggindustri, hälso- & sjukvård, socialtjänst, veterinär samt utvinning av mineral, tillverkningsindustri. Samtidigt var en något lägre andel av flyttarna sysselsatta inom näringsgrenarna civila myndigheter, försvar, internationella organisationer, forskning & utveckling, utbildning, handel, transport, magasinering, kommunikation och kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster året efter flytten jämfört med året innan flytten. N=6 570 År 1998 flyttade knappt personer från Stockholms län till Östra Mellansverige, vilket var nästan 500 fler än Det var under året ca fler som flyttade till Stockholms län från Östra Mellansverige än som flyttade i motsatt riktning. Diagram 40 visar att ungefär 40 procent av flyttarna från Stockholms län till Östra Mellansverige inte förvärvsarbetade året innan flytten och att andelen ökade något året efter flytten. Om vi jämför dessa andelar med diagram 39 ser vi att en betydligt högre andel stod utanför arbetsmarknaden 1998 jämfört med En

33 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 31 förklaring till detta är den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten i mitten av 1990-talet. Det var en något större andel som året efter flytten arbetade inom näringsgrenarna forskning och utveckling, utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinär samt utvinning av mineral, tillverkningsindustri jämfört med året innan flytten. Inom näringsgrenarna handel, transport, magasinering, kommunikation samt personliga och kulturella tjänster var det en lägre andel som jobbade året efter flytten från Stockholms län till Östra Mellansverige än året innan flytten. Vid jämförelse av diagrammen ser man att vid inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige både år 1988 och 1998 så minskade andelen ej förvärvsarbetande betydligt. Medan vid utflyttning åt motsatt håll så ökade andelen ej förvärvsarbetande något både ch Vid jämförelsen ser man också att förändringarna mellan näringsgrenar vid inflyttning till Stockholms län från Östra Mellansverige var betydligt större jämfört med förändringarna vid utflyttning i motsatt riktning både år 1988 och 1998.

34 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Bilagor Tabell 1: Totalt antal inflyttade från Östra Mellansverige till Stockholms län fördelat efter år. År/Åldersklass Totalt Totalt

35 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 33 Tabell 2: Antal inflyttade män från Östra Mellansverige till Stockholms län fördelat efter år. År/Åldersklass Totalt Totalt

36 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 34 Tabell 3: Antal inflyttade kvinnor från Östra Mellansverige till Stockholms län fördelat efter år. År/Åldersklass Totalt Totalt

37 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 35 Tabell 4: Totalt antal utflyttade från Stockholms län till Östra Mellansverige fördelat efter år. År/Åldersklass Totalt Totalt

38 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 36 Tabell 5: Antal utflyttade män från Stockholms län till Östra Mellansverige fördelat efter år. År/Åldersklass Totalt Totalt

39 Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 37 Tabell 6: Antal utflyttade kvinnor från Stockholms län till Östra Mellansverige fördelat efter år. År/Åldersklass Totalt Totalt

40

41 RTN