innehåll inledning jag och maten kyrkan och maten världens mat vi kan påverka världens mat mer att läsa och lära 57

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "innehåll inledning jag och maten kyrkan och maten världens mat vi kan påverka världens mat mer att läsa och lära 57"

Transkript

1 rätten till mat version

2 innehåll inledning Om Världens kurs 4 Till ledarna 5 jag och maten Övning Mitt bästa matminne 7 Övning Middagsbjudningen 7 Övning Utmaningen 8 Övning Heta stolen 8 Pratstund Vardagsmat 9 världens mat Vad äter vi? 10 Pratstund Måltiden, en kulturell grej? 10 Vem är hungrig? 11 Hur mäts hunger? 11 Minskar eller ökar hungern? 11 Var finns de hungriga? 12 Den dolda hungern 12 Pratstund Hungerprat 12 Vad beror hungern på? 12 Fattigdom är grundproblematiken 12 Matpriskrisen 14 Exempel Moçambique 14 Pratstund Trolla med knäna! 15 Vad var det som hände? 15 Bonden får för lite betalt! 16 Miljömatkrisen 17 Pratstund Katastrofminne 17 Är anpassning möjlig? 17 Ekologiskt eller högintensivt? 17 Exempel på ohållbart jordbruk 18 Går det att odla hållbart till alla? 18 Pratstund Ekologiskt grönsaksland? 19 Bonden måste vara i fokus 19 Hiv skapar hunger och fattigdom 19 Hiv, mat och ojämlikhet 20 Markfrågan 21 Jordreformer 21 Exempel Colombia 21 Kvinnor, mark och makt 22 Landgrabbing 24 Övning Mark, makt och maktlöshet 25 Världspolitiken 26 De globala handelsreglerna 27 Handel med mat är annorlunda 27 De lokala marknaderna först 28 EUs jordbrukspolitik 28 Pratstund Makt och kosing 30 Mat en mänsklig rättighet 30 Pratstund Maträtt 30 FN-mål om hunger 31 Hur kan vi utrota hungern? 32 Sociala trygghetssystem 32 Exempel Namibia 33 Exempel Brasilien 34 Pratstund Cash is king? 34 Hungerns orsaker och vad som behöver göras 34 Viktiga grundproblem 35 Detta behöver göras! 35 kyrkan och maten Livets bröd 36 Pratstund Snacks för själen? 36 Tre perspektiv som genomsyrar 37 Rättighets- och genusperspektivet 37 Hållbarhetsperspektivet 38 Försoningsperspektivet 39 Pratstund Perspektiv på tillvaron? 40 Exempel på vad kyrkans arbete kan innebära 41 Övning Bilden av spökbyn 41 Världens största nätverk vilken kraft! 43 Inomkyrkliga nätverk 43 Övning Gräsrötter 44 Övning 4 hörn om kyrkans bidrag 44 Fasta en kristen tradition 45 Kärlek och ansvar 46 vi kan påverka världens mat Utmanad av Syd 47 Pratstund Uppmanande snack 48 Övning Tvärtomövning 48 Tänk globalt handla lokalt? 49 Klappa dig själv på ryggen! 49 Övning 4 hörn om min konsumtion 49 Övning Linjen om min konsumtion 50 Pratstund Vad väger tyngst? 51 Produktmärkningar, vad betyder de egentligen? 51 Spelar märkningen någon roll? 51 Pratstund Hållbar konsument? 52 Övning Schysst utbud?! 52 Övning Maktkartan 52 Påverka mera! 53 Internationella grupper 53 Stöd Svenska kyrkans internationella arbete 54 Laga mat tillsammans 54 Inför en köttfri dag 54 Förändring gör vi tillsammans! 54 Övning Symboliskt hopp 54 Bön som avslutning 55 mer att läsa och lära 57

3 inledning 3 inledning -mat mat mat. vad ska vi äta till middag ikväll? jag har ingen fantasi! jag orkar inte laga mat idag igen! Känner du igen dig? Varje människa världen över behöver äta. Var eviga dag. För vissa är mat en självklarhet, för andra en njutning. För ytterligare andra representerar maten mest ett problem, kanske för att det ständigt är ett bekymmer att få pengarna att räcka. Samtidigt som andra tycker att maten är jobbig eftersom man oroar sig för att gå upp eller ner i vikt. Medan andra har problemet att den lokala infrastrukturen gör att det faktiskt inte går att få tag på mat vad gör man då? För nästan en miljard människor är hungern ständigt närvarande. En sjättedel av jordens befolkning tvingas varje kväll att gå och lägga sig med tomma magar. Hungriga föräldrar tvingas gå och lägga sig med vetskapen om att deras barn är lika hungriga. Detta trots att det finns tillräckligt mycket mat för att mätta hela jordens befolkning. Hungerns främsta orsaker är fattigdom och orättvisa strukturer som hindrar människor från att få tillgång till den mat de behöver. REDAKTION: Gudrun Norrfjärd, Sofie Lindestrand Psilander, Sofia Svarfvar, Marit Norén, Alexander Sjöberg Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens. Gud vill att vi, var och en, ska ha liv. Och inte vilket liv som helst utan liv i överflöd. Det betyder att varje människa ska ha hållbar tillgång till tillräckligt med mat, mat både för kropp och själ. Livet, så som Gud vill det, är något som flödar över. Det finns inga gränser för det eftersom det inte finns några gränser för Guds kärlek och nåd. Vår viktiga uppgift som kristna är att visa på Guds kärlek och samtidigt uppmana samhället och oss själva att aktivt handla för en rättvis och hållbar fördelning av jordens resurser. Det finns tillräckligt med mat för alla, men några använder mer resurser än vad de behöver på bekostnad av andra. Mänskligheten är en enda kropp vi måste också dela ett och samma bröd. Mat är en rättighet! Tillsammans ska vi göra allt för att utrota hungern!

4 inledning 4 OM VÄRLDENS KURS världens kurs, rätten till mat så är materialet upplagt Materialet är uppdelat i fyra kapitel Jag och maten, Världens mat, Kyrkan och maten samt Vi kan påverka världens mat. I den första delen, Jag och maten, får man fundera över hur man själv förhåller sig till det som vi alla behöver. Mat en självklarhet, ett nödvändigt ont eller kanske det som förgyller tillvaron? Del två, Världens mat, är lite av ett faktakapitel. Vad är hunger? Vem är hungrig? Och hur kommer det sig att nästan en miljard människor hungrar när det faktiskt finns tillräckligt med mat åt alla? Del tre fokuserar på Kyrkan och maten. På vilket sätt är rätten till mat en fråga för kyrkan? Vad gör kyrkan och på vilka grunder? Den fjärde och avslutande delen fokuserar på att vi tillsammans faktiskt har möjlighet att påverka arbetet med att utrota hungern. Här finns tips på vad vi själva kan göra, både i form av att påverka makthavare, övningar och böner. Genomgående tankar Världens kurs vill försöka hjälpa till att se sambanden mellan det lokala och det globala. Vi lever i en värld där vi ständigt påverkar och påverkas av människor både nära och långt borta, vare sig vi vill eller inte. Genom att se och vara medveten om detta finns det möjlighet att agera på ett mer medvetet sätt, ens handlingar spelar faktiskt roll. När jag blir medveten om att mina handlingar spelar roll börjar jag också reflektera över hur jag vill handla och varför vad är det som har betydelse för hur jag vill agera? Spelar det någon roll att jag tror på Gud? Hur syns det då i mina handlingar? Eller är tro och liv två separata saker? Världens kurs tror att tron på Gud och livets vardagliga handlingar behöver hänga ihop och ständigt gå in i varandra. Först då kan tron spela en verkligt viktig roll och bidra till en positiv förändring. Världens kurs grundar sig i övertygelsen om att vi som kyrka och kristna är sända att göra det vi kan för en hållbar värld utan orättvisor, fattigdom och förtryck, där varje människa får leva i frihet och värdighet. Gud visar sig i sin skapelse i naturen och i varje människa. Vi har i uppdrag att vara verktyg för Guds vilja att den skapelsen ska leva och vara hel. Då låter vi tron bli handling. för ytterligare information om världens kurs som koncept: Se särskilt inledningsavsnittet i Världens kurs, grund. samtliga världens kursmaterial finns att hämta på

5 inledning 5 stöd från sensus Sensus är ett studieförbund som arbetar med folkbildning och som särskilt lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. Genom Sensus kan du få stöd och hjälp att ordna en studiecirkel eller kurs. Sensus finns över hela landet, ta reda på vem som är din närmsta kontakt på www. sensus.se och klicka på Kontakta oss. Genom Sensus finns möjlighet att utveckla dig själv som ledare. Sensuspedagogen är en fortbildning i folkbildningspedagogik. Den bygger på såväl deltagarnas erfarenheter som Sensus pedagogiska policy. Utbildningen är på cirka nio timmar. På kan du läsa mer. Håll även utkik på för särskilda kurstillfällen Till ledarna Grunden för lärandet i Världens kurs är samtalet, utgångspunkten är den enskilda människans erfarenheter och lust att lära. När vi pratar med varandra får vi tillfälle att lyssna på varandras erfarenheter och pröva våra egna synsätt och åsikter. Det finns olika vägar för att nå fram till den givande pratstunden, förhoppningsvis kommer du att upptäcka några av dessa vägar här i Världens kurs. I vissa fall kan en övning vara en bra ingång till samtalet och ibland kan nyckeln vara en text att utgå ifrån. Ofta är det bra att dela in sig i mindre grupper för pratstunderna. Som ledare för en kurs eller cirkel har du i uppgift att stödja gruppens samtal så att olika perspektiv och erfarenheter får chans att komma fram. Världens kurs bygger på övertygelsen om varje människas inneboende förmåga, där vi kompletterar varandra med olika gåvor. Här kommer några tips till dig som ledare, dessa kan hjälpa dig att vara en effektiv katalysator under pratstunderna: - Ställ effektiva korta frågor som Hur ser du på det? Och? För att? - Ställ öppna frågor (som inte kan besvaras ja/nej) som Vad? eller Hur? - Bekräfta det deltagarna säger genom att uppmuntra, kommentera och anknyta - Sammanfatta och synliggör vad som sagts - Se till att alla kommer till tals och var observant på att vissa individer inte blir tysta p.g.a. genus, funktionshinder, språksvårigheter eller annat inledning/avslutning Vare sig man väljer att genomföra Världens kurs som studiecirkel eller kurs kan det vara bra att ha en tydlig början och ett tydligt slut på varje träff. Ett sätt att inleda eller avsluta en träff är Rundan. I en runda får alla i gruppen berätta om sina tankar utan att bli kommenterade. När alla har sagt sitt kan man välja att be om kommentarer. Ett sätt att visa på vem som talar är att använda ett fokusföremål dvs. så länge den som talar håller i ett visst föremål är alla andra tysta, därefter skickas föremålet vidare till nästa talare. Rundan kan även fungera för utvärdering. Frågor för en runda kan t.ex. vara: Så här mår jag just nu/ det här förväntar jag mig av kursen/ det här tar jag med mig från den här dagen/ så här ser jag på världen.

6 inledning 6 En annan metod för inledning eller avslut är Bildspråk. En bild kan hjälpa till att sätta ord på tankar och känslor och olika personer kan se olika saker i en och samma bild. Lägg ut bilderna (det finns särskilda s.k. bildspråk men man kan också använda andra bilder, symboler eller t.ex. föremål från naturen) på golvet eller på ett bord och uppmana deltagarna att välja en bild/symbol som hon/han tycker beskriver t.ex: Så här mår jag just nu/ det här bär jag med mig/ det här är mina förväntningar. Ytterligare ett sätt att inleda eller avsluta en träff är att helt enkelt sitta avslappnade och lyssna på någon stilla musik i ett par minuter. Avslappningen kan vara särskilt bra om ni t.ex. möts på kvällen efter jobbet eller skolan, det kan vara ett sätt att varva ner och släppa dagens bekymmer. värderingsövningar Värderingsövningar kan användas för att starta samtal och bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar. Förutom att bearbeta attityder och värderingar bidrar ofta metoden till ett ökat självförtroende eftersom man i mindre grupp får uttrycka sin åsikt utan att någon kan säga att det är rätt eller fel. Det är ett bra instrument för demokrati. I värderingsövningar får deltagarna tillfälle att tänka efter och ta ställning, uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, bli lyssnade till och lyssna till andra samt reflektera och bearbeta attityder. Det är viktigt att som ledare tala om för deltagarna att man har rätt att ändra den åsikt som framförts under övningen. Som deltagare kan man tänka om både under och efter övningen. Det finns inga rätt och fel i en värderingsövning. Här ges tillfälle att provtänka! att jobba med bibeltexter Löpande i materialet kommer ni att hitta förslag på bibelställen med anknytning till de olika övningarna och texterna. Ni kan arbeta med bibeltexterna på olika sätt, och lägga så mycket tid på dem som ni själva tycker passar. Följande är ett möjligt sätt att jobba med samtal utifrån bibeltexter. Metoden är mycket enkel och kan användas många gånger. - Läs texten högt ett par gånger, olika röster. - Ställ frågan: Vad betyder den här texten för mig i mitt globala engagemang? eller Vad betyder den här texten för mig här och nu? - Ge varandra en stunds tystnad för egen reflektion. - Gör en runda där var och en får ge sitt svar på frågan. Använda gärna ett fokusföremål, den som har föremålet har ordet. Han/hon får då tala till punkt och övrigas roll är att lyssna aktivt (inte sitta och fundera på vad man själv ska säga när det blir ens tur). - När alla haft föremålet och möjlighet att ge sitt svar kan ni inleda ett samtal utifrån det ni hört och tänkt. övning pratstund bibelställe

7 jag och maten 7 JAG OCH MATEN Alla människor överallt genom alla tider behöver mat. Att äta är ett behov som förenar oss. Vår relation till mat kan däremot se väldigt olika ut, av olika anledningar. Men oavsett vad vi tycker och tänker om maten så är den någonting som vi alla på ett eller annat sätt måste förhålla oss till. I det här avsnittet ska vi börja fundera på just det som överskriften säger jag och maten. Mitt bästa matminne syfte: Att få presentera sig själv och börja lära känna varandra. beskrivning: Be deltagarna vända sig till den som sitter bredvid. Alla par får nu ca fem minuter på sig att berätta för varandra om sitt bästa matminne. Om man har svårt att komma på det bästa så ta ett tillfälle som av någon anledning har fastnat i minnet, kanske en speciellt god middag, en frukost i särskilt trevligt sällskap eller en oväntad lunch. Berätta för varandra om detta tillfälle. Varför minns du det? Vad åt du? Hade du sällskap av någon? Var hände det? När hände det? Efter ca fem minuter bryts de parvisa samtalen och varje par får kort presentera varandra för övriga gruppen genom dessa matminnen. TIPS: Vill ni kan ni föra in ytterligare en dimension. Om du hade varit född och uppvuxen på en annan kontinent än den där du faktiskt är född/uppvuxen, vad tror du att du hade svarat då? Vilken skulle skillnaden vara och vad beror den framförallt på? tidsåtgång: Ca minuter beroende på gruppens storlek Middagsbjudningen syfte: Att få presentera sig själv och börja lära känna varandra. beskrivning: Varje deltagare ska bjuda in till en festmåltid. Man får själv bjuda in tre till fem personer, bjud in dem som du allra helst skulle vilja träffa och prata med. Det kan vara vänner, kändisar, släktingar, döda eller nu levande, riktiga eller fiktiva personer. Förutom gästlistan ska varje deltagare också bestämma menyn och platsen där måltiden ska äga rum. Sedan får varje person beskriva sin festmåltid för de andra deltagarna. Ni kan välja att göra övningen enskilt, då kan varje person rita och anteckna för att sedan presentera för övriga gruppen. Eller så kan övningen göras parvis eller i mindre grupper. tidsåtgång: Ca minuter beroende på gruppens storlek

8 jag och maten 8 Utmaningen syfte: Att börja fundera över sitt eget förhållande till mat. Valfrihet, möjligheter, tillgång, smak, prioriteringar med mera. beskrivning: För denna övning behöver du som ledare förbereda dig genom att ha med dig ett antal matvaror eller saker som symboliserar matvarorna, förslagsvis sju till tio saker. Här är exempel på varor du kan ta med: Morot, mjöl, ris, bönor, banan, fisk, matolja, salt, nötkött, socker, mjölk, kål. TIPS: Berätta gärna på ett säljande sätt om t.ex. en riktig smakupplevelse som kittlar smaklökarna osv. Lägg matvarorna på ett bord eller på golvet och ni sitter i en ring runt. Presentera kort de olika varorna för deltagarna och förklara följande: Var och en av er ska fundera ut vilka tre av dessa varor du skulle vilja välja för att laga till en maträtt och bjuda oss andra på. Varje person får sedan en i sänder berätta vilka varor man valt och vad man planerar att bjuda på. Du som ledare kan börja berätta om dina tre varor och vad du ska göra av dem. När alla fått berätta vad de tänker bjuda på kan ni prata om: Blev ni sugna på någon av rätterna ni fick höra om? Kan ni tänka er att provlaga någon av rätterna? Någon rätt ni absolut inte vill äta? Varför? Skulle du äta den om du var jättehungrig? Var det någon av varorna du brukar använda, vilken och hur? Hur brukar ni göra när ni ska äta? Går till mataffären/ kollar i kylen/ går ut i trädgårdslandet/ ringer pizzerian? Hur mycket tid lägger ni på maten? Tänker/ planerar/ odlar/ lagar/ äter osv. Var ifrån kommer de olika varorna? Är de dyra eller billiga? Heta stolen syfte: Att tänka till och ta ställning till ett antal mer eller mindre kluriga påståenden. Övningen är bra för att komma igång inför kommande pratstund. beskrivning: Heta stolen är en värderingsövning (se bakgrundstext på s. 6). Ni behöver samma antal stolar som antal deltagare. Ställ stolarna i en ring, en deltagare på varje stol. Ledaren säger ett påstående i taget (se nedan, välj de påståenden som känns relevanta) och deltagarna byter stol i fall de håller med om påståendet. Om det bara är en person som väljer att byta stol, låt personen stå upp och markera och därefter sätta sig ned igen på samma stol. Det är viktigt att det är tempo i övningen. Ledaren kan ställa frågor till deltagarna om hur de tänkte när de valde att antingen sitta kvar eller byta stol. TIPS: Om man inte vill springa runt och byta stolar går det bra att i stället bara resa sig upp när man håller med. För den som har svårt att röra sig alls går bra att i stället räcka upp handen t.ex. tidsåtgång: Ca 10 min.

9 jag och maten 9 påståenden Blodpudding är gott Det är sällskapet som gör måltiden Den som inte arbetar ska inte äta Om det fanns piller som innehöll alla nödvändiga näringsämnen skulle jag hellre äta piller än vanlig mat Jag skulle kunna tänka mig att äta mindre animaliska produkter (kött, fisk, ägg och mejeriprodukter) Ingen jul utan julskinka Utan grill, ingen sommar Jag kan tänka mig att betala lite mer för mat som är producerad på ett schysst sätt Jag kan tänka mig att avstå från t.ex. tomater under vinterhalvåret för att spara energi Det är roligt att laga mat Det är viktigare att man blir mätt än att det är gott Om det inte är gott är jag hellre utan Att få äta mat man tycker om är en rättighet Mat är ett nödvändigt ont Vardagsmat I boken L is for lifestyle (Ruth Valerio, 2004) kan man läsa om hur författarens förhållande till mat i allmänhet och grönsaker i synnerhet har förändrats. Hon berättar om att hon och hennes familj köper ekologiska grönsaker som de får hemlevererade i en låda till dörren en gång i veckan. Till en början var hon irriterad på att grönsakerna var jordiga och hade konstiga former och att lådans innehåll styrs efter säsong. Men med tiden har hon kommit att gilla just det som irriterade henne från början. Att grönsakerna fortfarande är jordiga påminner henne om var de faktiskt kommer ifrån. Samma sak är det med bundenheten till säsongerna, var sak har sin årstid, det hjälper henne att uppskatta naturens och livets rytm. Dessutom menar hon att frukt och grönsaker som är skördade under rätt årstid faktiskt smakar mycket mer och bättre än de inplastade, tvättade grönsaker som hon tidigare handlade i mataffären. Att få vänta och längta efter vissa frukter och grönsaker gör också att hon uppskattar dem mer. Genom att äta på ett sätt som respekterar vad Gud har skapat, både mänskligt och icke-mänskligt, ser Ruth Valerio på sitt ätande som ett av de sätt på vilket hon tillber och ärar Gud. Vad tänker ni om den här typen av förhållningssätt till mat? Hur brukar middagarna se ut hemma hos dig? Hur ser en vardagsmiddag ut? Hur ser en festmiddag ut? Vad är viktigt? Tid, plats, familj, vänner..? Predikaren 9:7 och Ordspråksboken 26:15 Om vårt förhållande till mat, det kan vara lustfyllt eller ångestväckande, vi kan ha lagom, för mycket eller för lite mat. 1 Mos 2:7, 15 Människan hör intimt samman med jorden. Vi är skapade ur jord från marken. Vi finns på jorden för att bruka och vårda den, för att vara med och ge förutsättningar för liv, bland annat genom att plantera ett frö, skörda ett veteax och baka ett bröd.

10 världens mat 10 VÄRLDENS MAT Mat för dagen är både ett av människans mest grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Trots det är var sjätte människa hungrig. Det betyder att nästan en miljard människor går och lägger sig med knorrande magar. Varje kväll. Det borde inte vara så. Hur kommer det sig att så många människor inte får denna grundläggande rättighet uppfylld? Och vilka blir konsekvenserna? Vad kan göras för att förbättra situationen? VAD ÄTER VI? Nästan allt vi äter kommer ifrån naturen, och det allra mesta kommer från jordbruket. Även vildfångad och vildväxande mat är fortfarande viktig, särskilt fisk, som för många människor är den främsta proteinkällan. Men den huvudsakliga försörjningen, basmaten - med kolhydrater, fett och proteiner kommer för de allra flesta människor från jordbruket. Räknat i kalorier (energi) står spannmål för lite mindre än hälften av födan. Vete, majs och ris är de vanligaste sädesslagen som är spridda över hela världen. Regionalt finns många andra som hirs, råg, teff och quinoa. Framförallt i Afrika kan rotknölar som t.ex. potatis och kassava ibland ersätta spannmål som basföda. Men globalt utgör de bara fem procent av energiintaget. Lika mycket kommer från frukt och grönsaker. Matfett står för lite mer än en tiondel av kalorierna, socker och honung för aningen mindre. I rika länder, så som Sverige, är den kolhydratrika basmaten (spannmål och rotknölar) bara 35 procent. Fett, socker och animalieprodukter står för hela 53 procent. I resten av världen är förhållandet i stort sett det omvända: 57 procent spannmål och rotknölar, 30 procent socker, fett och animalieprodukter. Och det här är genomsnittssiffror extremerna skiljer sig åt mycket mer. Måltiden en kulturell grej? Alla människor överallt behöver mat, det är något vi har gemensamt. I viss utsträckning äter vi olika saker på olika håll i världen. Hur tror ni att det kommer sig att vi verkar äta så olika mycket av olika slags mat? (se stycket här ovan). Sker också själva ätandet på olika sätt? Hur skiljer sig ätandet åt mellan olika länder, regioner och kontinenter? Är ätandet främst en privat/ offentlig/ social angelägenhet? Har ni egna erfarenheter? Vad tror ni att skillnaderna kan bero på? Finns det olika värden kopplade till ätandet, vilka?

11 världens mat 11 VEM ÄR HUNGRIG? Två tredjedelar av de hungrande finns i Asien de allra flesta i Sydasien och en fjärdedel i Afrika söder om Sahara. I Afrika finns många länder där de undernärda utgör en mycket stor del av befolkningen, en tredjedel eller mer. Det är ovanligt i resten av världen. 80 procent av de hungrande människorna i världen är landsbygdsbor varav ungefär 50 procent är småbönder, de allra flesta i områden med dåliga förutsättningar för jordbruk. Drygt 20 procent är jordlösa landsbygdsbor mest lantarbetare, som framförallt finns i områden med bra jordbruksförutsättningar. Knappt 10 procent är fiskare, boskapsskötare eller lever av vilda naturresurser. Bara 20 procent beräknas bo i städerna, även om den andelen troligen kommer att öka snabbt i takt med att människor flyttar in till städerna. Hur mäts hunger? Att mäta hur många som hungrar i världen är en svår uppgift. Många länder saknar ett fungerande folkbokföringssystem eller sjukvårdssystem. Det finns dock flera forsknings- eller FN-organ som gör olika statistiska och matematiska beräkningar. Ett sådant FN-organ är FAO (Food and Agricultural Organization). FAOs mått på hunger är när en människa konsumerar mindre än 1800 kalorier på en dag. de som hungrar 50% 20% 10% 20% Småjordbrukare 50 % Jordlösa på landsbygden 20 % Fattiga i tätorter 20 % Boskapsskötare, fiskare, människor beroende av skogsbruk 10 % Minskar eller ökar hungern i världen? Det internationella forskningsinstitutet International Food Policy Research Institute (IFPRI) tar varje år fram ett hungerindex. Det sammanställer tre viktiga faktorer som alla vittnar om hungerproblematiken. Andelen undernärda av befolkningen Omfattningen av undernärda barn under fem år Barnadödligheten under fem år. Fram till 2006 minskade andelen hungrande människor i världen. Globalt sett minskade andelen från 20 procent i början av 1990-talet till 16 procent Alla regioner utom Oceanien lyckades minska hungersnöden bröts dock den positiva trenden mycket beroende på den så kallade matpriskrisen (se s ) och den globala finanskrisen som skapade arbetslöshet. Under 2009 levde mer än en miljard människor i hungersnöd, fler än någonsin tidigare enligt FAO. Till år 2010 minskade siffran till 902 miljoner. Andelen barn som dör innan fem års ålder har globalt sett minskat, från 10 procent till ca 8,5 procent. Det är i Afrika söder om Sahara som barnadödligheten är störst. I Nordafrika, Latinamerika, Karibien och Sydostasien minskar barnadödligheten med mer än tre procent per år. Det är en positiv utveckling, men utvecklingen måste gå mycket snabbare. Fortfarande dör barn varje dag runt om i världen på grund av kronisk undernäring.

12 världens mat 12 hungern i världen LÅG MÅTTLIG ALLVARLIG ALARMERANDE YTTERST ALARMERANDE UPPGIFT SAKNAS Källa: Livsmedelstryggheten är sämst i Afrika söder om Sahara och södra Asien. Stora förbättringar har gjorts i bland annat Kina och Sydamerika. Trots förbättringar sedan 1990 bedömer världens experter det globala läget för livsmedelstryggheten som allvarligt! Den dolda hungern För att inte hungra ska man åtminstone få sitt minimala energibehov tillfredställt, det vill säga minst 1800 kalorier per dag för en vuxen person. Men att man får i sig tillräckligt med kalorier garanterar inte att man får en fullvärdig kost. För det krävs också en tillräcklig variation protein, fett, vitaminer och mineraler. Utöver de människor som hungrar lider uppskattningsvis ytterligare en miljard människor av olika former av näringsbrist på grund av en alltför torftig kost. Det kan leda till olika bristsjukdomar, t.ex. a-vitaminbrist eller järnbrist detta kallas ibland för den dolda hungern. Även i många fattiga länder är övervikt idag ett större problem än undernäring. Tack vare snabbmat eller skräpmat är övervikt och näringsbrist en vanlig kombination. Hungerprat fakta hunger (engelska: hunger) är samma som undernäring (engelska: undernutrition/undernourishment). Det vill säga att någon under en längre tid inte får tillräckligt med mat för att täcka behovet av energi (kalorier). malnutrition är engelska och handlar om fel sammansatt kost. Det närmsta svenska ordet är näringsbrist eller felnäring. Trots att kroppen får tillräckligt med kalorier kan man få näringsbrist om man äter fel eller onyttig mat. Både underviktiga och överviktiga kan lida av näringsbrist. svält (engelska: starvation) är när undernäringen blir så stor att den är direkt livshotande. Svält hänger nära samman med hungersnöd (engelska: famine), en akut brist på mat som ofta orsakas av krig, epidemier eller naturkatastrofer. livsmedelstrygghet/tryggad livsmedelsförsörjning (engelska: food security) handlar om tillgången på mat, alla människor ska ha tillgång till tillräcklig näringsrik mat. livsmedelssäkerhet (engelska: food safety) innebär att maten ska vara säker att äta fri från gift, smittoämnen eller föroreningar. matsuveränitet (engelska: food sovereignty) är ett politiskt bergrepp som handlar om kontrollen över matproduktionen. Källa: Globala studier 35, Räcker maten, räcker marken? Peter Einarsson, 2010 Vilken är din erfarenhet av hunger? Vad tänker du på när du hör ordet hunger? Kika på begreppsdefinitionerna i faktarutan här ovan. Är det några begrepp som är nya eller konstiga? VAD BEROR HUNGERN PÅ? Fattigdom är grundproblematiken Det är inte bristen på mat som orsakar hunger. På en global nivå finns det tillräckligt med mat till alla människor, i regel finns det även tillräckligt med mat på regional och lokal nivå. Det är alltså ett faktum att även om mängden mat är tillräcklig så räcker inte det för att råda bot på hunger och svält. I stället för att enbart betona behovet av tillräcklig produktion talar man idag mer och mer om hur människor ska få tillgång till den mat som produceras.

13 världens mat 13 De flesta av de människor som hungrar är alltså småbönder på landsbygden som själva producerar mat. Galet kan man tycka. Även om de själva är jordbrukare tvingas de ofta köpa mer mat än vad de säljer. Delar av året måste de komplettera jordbruket med lönearbete. Det kan bero på många saker. Brist på mark är vanligt. Skördarna växlar mycket, framförallt beroende av tillgången på vatten fattiga småbönder finns oftast i områden med osäkra regn och utan möjlighet till konstbevattning. Även den som har tillräckligt med mark kan bli utan mat. Om man inte har möjlighet att lagra sin skörd måste den säljas innan den blir dålig till ett lägre pris än vad det kostar att köpa motsvarande mat senare på säsongen. Om man varit tvungen att låna pengar för att köpa utsäde eller konstgödsel oftast av försäljaren eftersom banklån sällan är ett alternativ går en del av skörden åt till att betala tillbaka lånet, med ränta långt över vad en bank skulle ta. Det är inte omöjligt att producera tillräckligt med mat från småjordbruk, boskapsskötsel, kustfiske eller vilda resurser i skogen. Problemet är ofta att de här näringsgrenarna på olika sätt har konkurrerats ut. Småjordbruken drivs bort från den bästa marken, kustfisket drabbas av exploatering för turism eller räkodlingar, boskapsskötarna förlorar tillgång till traditionella betesmarker eller vattenhål. Det kan också vara så att även om man har produkter att sälja så kan det vara långt till marknaden och dåliga vägar eller opålitliga transporter gör det svårt att ta sig dit. Grundorsaken till den hunger som finns i världen är fattigdom och brist på demokrati och rättvisa. Människor hungrar inte på grund av att det är brist på mat, utan därför att de av olika anledningar inte får tillgång till den mat som produceras. Fattiga människor har sämre möjligheter att få tillgång till den mat som finns eftersom de saknar makt, köpkraft (pengar) eller resurser att själva producera tillräckligt med mat. Odemokratiska regimer eller extremt fattiga ekonomier har inte möjlighet att satsa på en bra infrastruktur för handel med livsmedel eller på att ge barnbidrag så att föräldrar ska kunna köpa mat till sina barn. Orättvisan att vissa har och vissa inte har är tyvärr ett huvudproblem som vi måste förhålla oss till.

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

[Bild 1] Tack för inbjudan!

[Bild 1] Tack för inbjudan! [Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer