Ge en gåva! Pg Bg KUNSKAP Foto: Paul Jeffrey/ACT
|
|
- Margareta Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ge en gåva! Pg Bg Foto: Paul Jeffrey/ACT KUNSKAP
2 Foto: Sergio Costa/AFP mocambique Vi vet inte så mycket om killen på den här bilden. Han kablades ut i världspressen via nyhetsbyrån AFP. Pojken mitt i Mocambiques upplopp blev en symbol för ilska över att livet ibland är otroligt orättvist. Nu får det vara nog! september 2010, det är upplopp i Moçambique. Folk har fått nog. Nog av fattigdom. När priset på mat och transporter ökar samtidigt klarar man inte mer. Det är ingen organiserad protest. Den är spontan. Genom sms sprider sig missnöjet och fler och fler går ut på gatorna. Juli 2011, en kvinna flyr torkan i Somalia. Nu står hon vid grinden till flyktinglägret Dadaab, i Kenya. Solen lyser obarmhärtigt och hon har vandrat i en evighet. I famnen bär hon sitt spädbarn, det ligger tyst och stilla i famnen. Orkar inte längre skrika. Mamman vid grinden är för utmattad av svält för att skrika ut sin frustration och sin vanmakt. Sannolikt önskar hon att hon kunde göra mer, men hon har gjort det hon kunde; hon vandrade i hopp om att finna mat. Tills dess hon själv orkar får vi som finns runtomkring henne föra hennes kamp för familjens rättighet att äta sig mätta. Med förhoppningen om att hon i framtiden ska få hålla sitt barn, vagga det och säga: Schh Det är bra nu, allt är bra. Det kommer aldrig hända igen. Om inte världen agerar kraftfullt kommer det att hända, igen och igen. Akuta svältkatastrofer, såväl som den alltjämt malande hungern, den som sällan får medial uppmärksamhet. Det är dags nu, att vi sluter upp bakom de fattiga som har fått nog, och på allvar tar vår del av ansvaret! på omslaget: dadaab, kenya, Sjuåriga Habiba Hassan Nur, som tillsammans med sin familj anlänt till flyktinglägren i Dadaab, lagar bönor i en ny utbyggnad av tältlägret.
3 Världen hungrar - varför? En miljard människor lever i hunger trots att det egentligen finns mat till alla. Deras allra mest grundläggande rättighet kränks. Så borde det inte vara! Sambanden är i många fall komplexa men inte värre än att vi kan göra något åt situationen. Vi måste bara bestämma oss. Världen har blivit bättre på många sätt de senaste åren. Fler människor får utbildning, viktiga sjukdomar minskar och de allra flesta har bättre levnadsförhållanden nu än tidigare. Men alla får inte del av denna positiva utveckling. Här beskrivs några av orsakerna till varför det är så många som fortfarande hungrar och några av lösningarna som behöver genomföras. Det är ingen heltäckande bild, men en insyn i sådant som Svenska kyrkans internationella arbete möter världen över. Tillsammans med kollegor i organisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa arbetar vi alla mot samma mål. Varje handling är lika viktig. Varje krona, varje insamling och varje kritisk fråga till en makthavare. Sedan länge vet vi att det produceras mer än tillräckligt med mat för att alla människor ska kunna äta sig mätta. Men maten finns inte alltid där hungern finns och möjligheten att kunna äta sig mätt beror på makt och ställning i samhället. Grundorsakerna till hungern är fattigdom och brist på demokrati och rättvisa. Som fattig har du inte råd att köpa den mat som finns, du har inte makt att förändra din situation eller bra metoder för att odla tillräckligt med näringsrik mat. Det krävs en förändring den kan ske om viljan finns hos oss alla. Foto: Marcus Haraldsson Jag vet vad det är att gå till sängs med tom mage. Jag upplevde det när jag växte upp och det har påverkat min karriär jag arbetar för maträttvisa. Manyara Angeline Munzara, kampanjkoordinator för kampanjen Food for Life, som drivs av Ecumenical Advocacy Alliance där Svenska kyrkan är medlem
4 Washera, meter över havet i Etiopiens högland. Här är det nattfrost under en stor del av året och en av landets kallaste medeltemperaturer. Med anpassade grödor och hållbara jordbruksmetoder är ett fruktsamt jordbruk möjligt. Foto: Magnus Aronson/IKON Jordbruket en nyckelfråga jordbruket ger mat, försörjning och liv till samhällen. Samtidigt lever de flesta av dem som hungrar på landsbygden och är just jordbrukare. Men jordbruket är en nyckel till fattigdomsbekämpning. I de flesta länder inklusive Sverige har den ekonomiska utvecklingen startat just på landsbygden. När produktionen från jordbruket ökar får bönder möjlighet att köpa varor från andra näringar och resurser att investera i lokalsamhället. Därför gynnar utveckling i jordbruket breda befolkningsgrupper. Men idag är istället stora delar av utvecklingsländernas jordbruk i kris, särskilt bland småskaliga bönder. Mer resurser måste satsas på jordbruksutveckling, vägar och transporter, krediter, hälsovård, skolor och annan samhällsservice på landsbygden. Satsningar i jordbruket måste tydligare fokusera på kvinnors kunskap och situation. Kvinnor sliter ute på fälten, hämtar vatten och lagar mat. Genom att förändra maktstrukturer i samhället kan fler magar mättas och fattigdomen minska.
5 Klimat, jordbruk och hållbarhet många människor i Bangladesh lever på gränsen till överlevnad. Torka, översvämningar och cykloner är redan idag ett ständigt överhängande hot mot jordbruket och med klimatförändringarna förväntas detta extrema väder öka. Rangpur Dinajpur Rural Service, RDRS, i Bangladesh har varit Svenska kyrkans partner i mer än 35 år. Genom sitt arbete för klimatanpassning bidrar de till att minska sårbarheten som kommer när väderväxlingarna bli mer extrema. I viss mån kan jordbruket anpassas till de nya förhållandena. Svenska kyrkans erfarenheter från bland annat Etiopien är att man både kan öka produktionen och stärka möjligheterna att klara klimatförändringar genom att använda anpassade grödor, ekologiskt hållbara metoder för att förbättra jordens kvalitet och tekniker för att använda regnvatten effektivare. Behovet av klimatanpassning är ytterligare ett argument till en omställning till ett mer hållbart jordbruk. Men för att klara av det nya klimatet behövs pengar. Det krävs pengar för att utveckla jordbruket men också till hälsa, sjukvård, utbildning och infrastruktur. Därför får stödet till klimatanpassning inte tas från den redan ansträngda biståndsbudgeten. Nya pengar måste skjutas till. Ät klimatsmart! maten vi konsumerar står idag för en tredjedel av vår klimatpåverkan. Att det är så mycket beror på att man räknar in hela livsmedelskedjan från jord till bord. Alltifrån vad bonden gör, till vilket foder djuren får, vidare till industrin, transporterna, förpackningarna via butiken och hem. Då förstår man att det har betydelse vad vi som konsumenter väljer. Små förändringar i våra konsumtionsmönster kan betyda mycket. Matlag för klimaträttvisa ger inspiration och konkreta tips för en hållbar förändring. Till materialet finns också en samling med säsongsbaserade, klimatsmarta recept. Ladda ner gratis på Foto: Malin Robertson Harén
6 Foto: Magnus Aronson/IKON Mark en nödvändighet den globala efterfrågan på mark ökar dramatiskt. När storföretag eller andra länders regeringar vill köpa mark är det den som är fattig som missgynnas. Orsaken till den ökade konkurrensen är dels att mer mat behöver odlas till en växande befolkning som äter alltmer kött och mjölkprodukter vilket kräver mer foder, och dels det ökade behovet av mark för att odla energigrödor, till exempel till etanolframställning. Samtidigt minskar tillgången på jordbruksmark när den bebyggs eller förstörs av ohållbara jordbruksmetoder. Frågan om mark är känslig. Vem har rätt att Hiv skapar hunger, hunger skapar hiv bruka marken? Vem äger den? Varje land har sin lagstiftning. Och med en kolonial historia, maktmissbruk och ekonomisk ojämlikhet blir problemet att fördela marken på ett rättvist sätt en utmaning. Det finns många exempel på att markfrågan skapat enorma konflikter. Öppenhet och delaktighet är avgörande för att markinvesteringar ska ske på ett bra sätt och gynna landets befolkning och bidra till fattigdomsbekämpning på landsbygden. Tyvärr är det inte många företag som arbetar så. Här krävs påtryckningar för att förbättra situationen! en människa som lever med hiv behöver mer näring än en människa som lever utan hiv. Bromsmedicinerna kräver det. Samtidigt utvecklas aids snabbare om hon eller han är undernärd. En tuff sanning. Hivepidemin förstör utveckling, fördröjer ekonomisk tillväxt och fördjupar fattigdom. Hiv är ett strukturellt problem som bottnar sig i fattigdom, social orättvisa och ojämlikhet mellan män och kvinnor. Det finns ett starkt samband mellan kvinnors ekonomiska beroende av män och deras sårbarhet för hiv. Om kvinnors ekonomiska möjligheter och sociala makt stärktes skulle mycket av det förebyggande hivarbetet vara gjort och kvinnors utsatthet skulle minska. Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp så är vi fastän många en enda kropp för alla får vi del av ett och samma bröd. Centrala ord i vår mässa som för mig slår an både tanken om rätten till mat för alla och att det är så påtagligt att Kristi kropp har aids. Gunilla Hallonsten handläggare för Svenska kyrkans internationella arbete med hiv
7 Handel och politik Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda. Deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948 Foto: Palmira Chilaule rätten till mat är en mänsklig rättighet. Trots det så görs för lite för att mätta alla magar i världen. Svenska kyrkan har i många år uppmärksammat hur EU:s jordbruks- och Sociala trygghetssystem som fattig har du inga marginaler, inga sparade kronor och kanske inte heller någon försäkran om att staten kommer stötta dig. Det saknas ett trygghetssystem. Ett sätt att skapa ekonomisk trygghet är att ge kontantbidrag till de som är allra fattigast. Det har visat sig minska både hunger och arbetslöshet. Folk får en ekonomisk trygghet och vågar ta risker. I Namibia testade en rad kyrkor och frivillighetsorganisationer kontantbidrag i praktiken. Under två år fick alla i en fattig by 100 namibiska rand (ca 100 svenska koronor) per månad. Resultaten var slående. Fattigdomen minskade och undernäringen bland barn sjönk. En av de viktigaste förändringarna var att projektet fick igång den lokala ekonomin. Andra exempel på sociala trygghetssystem finns från bland annat Brasilien, Etiopien och Sydafrika. handelspolitik påverkar jordbruket i fattiga länder. Politiken har reformerats flera gånger men det innebär inte att EU:s jordbrukspolitik har slutat skapa problem för utvecklingsländerna. Målet för EU:s jordbrukspolitik borde vara att främja global livsmedelstrygghet, inte bara europeisk. Men dit är det fortfarande långt. Som medborgare i Sverige måste vi sätta press på, och utkräva ansvar av politiker, i EU och i Sverige, så att de kan fatta bra beslut. På får du tips och idéer på vad du kan göra. Foto: Dirk Haarmann
8 Arbeta tillsammans för att utrota hungern Att lösa hungerproblematiken i världen kräver att alla, fattiga, rika, politiker, företag, du och jag, tillsammans finner lösningar och vågar ta ansvar och agera. Detta behöver göras! Politiska krav till lokala, nationella och internationella beslutsfattare som vi och våra samarbetspartner arbetar för: Hejda klimatförändringen Reformera EU:s jordbruks- och handelspolitik utifrån ett fattigdomsperspektiv Öka resurserna till jordbruksutveckling och klimatanpassning Prioritera ett hållbart jordbruk Ge kontant stöd till dem som inte kan försörja sig Stärk kvinnors rättigheter Stärk fattiga människors rätt till mark Detta kan du själv, dina vänner och din kyrka göra! Var med och påverka politiker. Anmäl dig till påverkansnätverket Agera, Minska dina utsläpp och bidra till klimaträttvisa på Sälj prylar du inte längre behöver på Ät säsongsanpassat, mindre kött- och mejeriprodukter och släng mindre mat Köp så mycket ekologiskt och Fairtrade-märkt som möjligt Bjud in dina vänner på en måltid där ni diskuterar vad som är en hållbar livsstil! Ta hjälp av studiematerialet Matlag för klimaträttvisa. Ladda ner gratis på Följ Svenska kyrkans internationella arbete på Facebook o Twitter Läs mer på Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens. hela världen, svenska kyrkans internationella arbete är en del av act-alliansen, ett globalt samarbete mellan kyrkor och organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete.
GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merMW Förslag till beslut om fördelning av Stockholms stifts bidrag till internationell diakoni 2015
MW 2015-12-04 Förslag till beslut om fördelning av Stockholms stifts bidrag till internationell diakoni 2015 Om Stockholms stift även 2015 vill ge motsvarande 1 % av kyrkoavgiften till internationell diakoni
Läs merJordens Vänners paket
Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till
Läs merMER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs merBistånd för hållbar utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merLEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015
LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange FLICKA
Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs mersamtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT
samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT Pengar i handen År 2011 tog Svenska kyrkan fram antologin Pengar i handen tillsammans
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merMarkanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merFörslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET
Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.
Läs merEn milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen
En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merVI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER
VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merAvmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar
Välkomna Idag ska vi prata om en av de viktigaste investeringarna för att långsiktigt förbättra ett helt lands ekonomi, utveckling och sociala situation - utbildning! Jag/Vi kommer presentera grunderna
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merFolkhögskolornas arbete för global rättvisa
FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0360/1. Ändringsförslag. Paolo De Castro, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas för S&D-gruppen
27.4.2015 B8-0360/1 1 Skäl Ca (nytt) Ca. Expo 2015 i Milano har teman som främst avser livsmedel och som även omfattar fiskeriet, vilket liksom jordbruket har anknytning till frågor om livsmedel, självförsörjning
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merFLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER
Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING
Läs merVerksamhetsplan 2019 FIAN Sverige
Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige Om FIAN FIAN Sverige är den svenska sektionen av den internationella människorättsorganisationen FIAN (FoodFirst Information & Action Network). FIAN grundades 1986 i Heidelberg
Läs merGlobala veckans tipspromenad
Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både
Läs merDET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad
DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag
3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att
Läs merFORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT
FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merForum Syds policy för miljö och klimat
Forum Syds policy för miljö och klimat Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2012-01-23 Senast uppdaterad: 2017-08-31 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: Generalsekreterare Publiceras: Intranätet
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs mer9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg
9B01, KONGRESS 2019 Målområden för verksamhetsplanering 2019-2031 Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg POLITIK Vår politik syftar till att bygga ett solidariskt samhälle, i Sverige
Läs merI tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE
I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE 2018 2022 Svenska kyrkan Adress: 751 70 Uppsala, Sverige Tel: 018-16 96 00 E-post: info@svenskakyrkan.se Med rätt
Läs merlättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merVAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN
Läs merTillväxt inom planetens gränser lösningar från workshop
UTVECKLINGSFORUM 2018 Tillväxt inom planetens gränser lösningar från workshop Hållbar konsumtion och produktion Naturresurser och biologisk mångfald Energi, hållbara städer och innovationer Förutsättningar
Läs merINLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!
HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra
Läs merStoppa hunger. Köp en tröja.
Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merFair Trade enligt WFTO
Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre
Läs merMoçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique 2015 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.019 Regeringsbeslut
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merFÖRÄNDRING I ETT AV DE FARLIGASTE LÄNDERNA I VÄRLDEN.
FÖRÄNDRING I ETT AV DE FARLIGASTE LÄNDERNA I VÄRLDEN. SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN BILDEN AV AFGHANISTAN är ofta mörk. Men i landet sker också framsteg. Uppskattningsvis går över sex miljoner barn i skolan
Läs merTillsammans kan vi få Europa att växa.
Tillsammans kan vi få Europa att växa. Jag gillar EU EU blir vad vi gör det till. Europas framtid ligger i EU EU speglar samtiden och står idag inför frågor som måste lösas gemensamt och över gränser:
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merSociala trygghetssystem som metod att bekämpa fattigdom och hunger i utvecklingsländer
policydokument Sociala trygghetssystem som metod att bekämpa fattigdom och hunger i utvecklingsländer svenska kyrkans förhållningssätt. antaget av nämnden för internationell mission och diakoni den 17
Läs merInternationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa
Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa INLEDNING Gruppledare (att läsa högt) Världen blir allt mindre. Teknologiska framsteg gör att vi idag kan flyga till London
Läs merEkonomiskt stöd till organisationer
Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange SKOLMAT
Foto: UNFPA/Linsey Addrio/VII Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange SKOLMAT SKOLMAT EN UTSTÄLLNING OM HUR SKOLMAT FÅR BARN TILL SKOLAN Utbildning är en mänsklig rättighet. I dag börjar 9 av 10 barn
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merInformation om hungersnöd och måltider. Skapa uppmärksamhet om utmaningar för hungriga barn och familjer i ditt område och runtom i världen.
Information om hungersnöd och måltider Skapa uppmärksamhet om utmaningar för hungriga barn och familjer i ditt område och runtom i världen. KLUBBAKTIVITET // Information om hungersnöd och måltider Brist
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merVörå Nora Backlund
Vörå 8.11.2017 Nora Backlund PROJEKTET: Vilka är förutsättningarna för att förverkliga cirkulär ekonomi i den österbottniska jordbruksbranschen? Bildkälla: www.sysav.se CIRKULÄR EKONOMI: Material och sidoströmmar
Läs merEffektrapport Frii 2013
Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merEn bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0
En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs merEn kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Läs merINLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.
HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merRegeringens strategi för hållbar konsumtion
Regeringens strategi för hållbar konsumtion Lanseringsseminarium 4 oktober 2016 Per Bolund Finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister Foto: Maskot / Folio Agenda 2030 Ingen fattigdom
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merINGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY
INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY Just nu kan ingen undgå att höra det rop som kommer från de många människor som tvingas fly i världen. Vi på Diakonia är övertygade om att människor kan tvingas lämna hem,
Läs merJANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet
JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma
Läs merRika och fattiga länder
Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst
Läs merVi-skogens Effektrapport 2015 till FRII
Vi-skogens Effektrapport 2015 till FRII Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merEn presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik
Läs merResultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
Läs merEffektrapport 2014 Latinamerikagrupperna
Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken
Läs merfem recept från världen och ett kort med engagemangstips Ge en gåva! 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg
fem recept från världen och ett kort med engagemangstips Ge en gåva! 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg foto: malin robertson harén Svartögd böngryta med sötpotatis 5 pers 400 g svartögda bönor 2 gul lök 3 tomater
Läs merKate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017
Kate Holt / WWF-UK WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017 Årets tema: Mat och livsstil för en globalt hållbar utveckling. Bilen Biffen Bostaden Börsen Butiken (Nytt B!) Budskapen Halvera -
Läs merDet svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!
amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna
Läs merHungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för
Läs merSOS Barnbyar Moçambique. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Moçambique Landinfo 2017 Om Moçambique Moçambique är ett land på Afrikas södra östkust. Landet var tidigare en portugisisk koloni och genomled ett frihetskrig och ett blodigt inbördeskrig
Läs merCentralafrikanska republiken Återrapport 1/2017
Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Med stöd från SOS Barnbyar får Juhinas möjlighet att gå i skolan. Foto: SOS Arkiv Rose och hennes familj får stöd via SOS Barnbyars familjestärkande. Foto:
Läs mer