Tema: Skola. I ny kostym. Facebook samlar krafterna Rapport från årsmötet Från norr till söder 2/2011

Transkript

1 2/2011 Tema: Skola I ny kostym Nytt utseende och innehåll. I det här numret provar nyhetsbladet sin kostym för första gången. Vi har tråcklat på den under vintern och gett plats för det vi tycker är viktigt. Nämligen att ge inspiration och kunskap om lokalt arbete, samt att tydliggöra var Hela Sverige ska leva står i olika frågor. Nytt är inledande ord av ordföranden, teman på olika ämnen och att berätta om vad byalag runt om i landet gör. Vi har tagit till i storlek också, för att få plats med allt. Sexsidingar blir standard, kompletterad av en och annan åttsiding. Vi hoppas att ni gillar den och tar gärna emot synpunkter på passformen. Ska vi ta in lite här? Lägga ut lite där? Berätta för oss! Vi lyssnar. Vi inleder med ett tema om byskolor och har letat upp olika exempel som inspirerar: skolan som lockar nya inflyttare, stigfinnarskolan med distansutbildning med flera. Men vi har också pratat med en lokal grupp som tagit strid för sin nedläggningshotade byskola med hjälp av Facebook. a Facebook samlar krafterna Rapport från årsmötet Från norr till söder

2 Innehåll Ledaren 2. ledare Ordföranden har ordet. 3. tema: Skola Goda exempel, inspiration och fakta. 6. Replik från departementet Ministern Anna-Karin Hatt svarar på vår kritik i det förra nyhetsbrevet. 7. Från Hela Sverige Rapport från årsmötet och korta nyheter från riksorganisationen. 8. Från norr till Söder Korta nyheter om vad som händer i landet. Nej inte en skola till! Det finns inga vetenskapliga studier som visar att en skola kan vara för liten för att erbjuda kvalitet. Inskränkthet sitter inte i elevantal utan i sinnet. Elever i små skolor kan faktiskt erbjudas hur bra undervisning som helst, om vi bestämmer oss för att fixa det! Redan idag finns intresselistor där filmare, skådisar, forskare, hantverkare, poliser med flera sagt att de gärna vill dra sitt strå till stacken. Utmaningen är att sparka upp dörren mentalt. Barn är energirika motorer och entreprenörer i grunden. För dem finns inga begränsningar, världen är här och nu. Men politiskt handlar det om att tillåta distansundervisning och att bygga ut nätet så att det fungerar. För oss alla är utmaningen att tänka om och tänka nytt och verkligen nyttja skolan som utvecklingsnav för bygden. Det kommer att bli lönsamt, lärorikt och innovativt. a Inez Abrahamzon 23 maj 2011 Karl-Erik Nilsson Hela Sverige ska leva stöttar lokal utveckling i hela landet. Hela Sverige ska leva Stortorget 7, 1 tr Stockholm Vi finns på Facebook Ansvarig utgivare: Staffan Bond Redaktör: Karin Wenström Telefon: karin.wenstrom@helasverige.se Layout: Lotti Jilsmo lotti@helasverige.se Omslagsfoto: Anders Freudendahl Tryckeri: AlltryckPlus, Lysekil Vårt papper, Galeri Art Silk, är PEFC-märkt och klimatkomenserat. Byskolan mitt i storstan Enskede byskola. På landsbygden lever byskolorna ett osäkert liv. I stan däremot, är de uppskattade. Enskede byskola ligger i en av Stockholms närförorter, har funnits i fyra år och är mycket populär. I höstas hade vi 110 ansökningar till 24 platser, berättar Ann-Kristin Larsson som arbetar på expeditionen. Och det är inte undra på. Skolan är liten, med en klass i varje årskurs. Lärarna ansvarar även för fritidsverksamheten, vilket betyder kontinuitet för barnen som träffar samma personer hela dagen. Det går som mest 24 elever i varje klass och alla klasser har två lärare. Det gör att lärarna kan arbeta med halvklasser och hinner både med de som behöver extra stöd och de som vill ha utmaningar. Halvklasserna skapar en lugnare miljö för eleverna. Vi satsar även mycket på uteaktiviteter och att erbjuda ekologisk mat, berättar Ann- Kristin. Enskede byskola är den första byskolan i företaget PPS AB:s regi. Till hösten öppnar nästa byskola, i Vasastan i Stockholm. Namn? Vasa byskola, naturligtvis. a 2 Hela Sverige ska leva!

3 Tema: Skola Skolan är viktig för bygden Att gå samman och våga tänka nytt en väg framåt Elever och föräldrar vittnar om lugna skolor, där eleverna trivs bra och känner sig trygga. Ändå blir landsbygdsskolorna i Sverige allt färre. Mellan 2002 och 2009 minskade antalet skolor i glesbygd med 28 procent. Foto: T. Andersson När en skola läggs ner påverkar det inte bara eleverna och föräldrarna utan även samhället. Skolan kan vara, och är ofta, ett viktigt nav i utvecklingen i bygden, där lärare och elever bidrar med sitt arbete och engagemang, säger Staffan Bond, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva. Dessutom ger barn i skolan liv och glädje åt byn. Men någonstans blir skolor så små att kommunerna funderar på om man kan ha dem kvar. Vissa anser att 50 elever är för litet medan andra drar gränsen vid 15. Beslutet att lägga ner en skola är bland det svåraste som finns, anser Ronny Svensson, sekreterare i Småkom, de små kommunernas samarbetsorganisation. Det är många faktorer som måste vägas in i ett beslut: exempelvis avstånd till annan skola, byns framtidstro, pedagogiken och ekonomin. Samsyn och dialog är nyckelorden för att skapa goda och fungerade lösningar, enligt Ronny. Att föräldrar och kommunledning talar och förstår varandra. De måste komma till samsyn om hur skolgången bäst ska ordnas och det sker enbart genom en dialog, säger Ronny, men många kommuner missar detta. Istället kommer de med färdiga förslag som de vill genomföra snabbt. Allt för att slippa en dialog de inte klarar av. Liten men lika bra I rapporten Utbildningsvillkor i glesbygd (Skolverket, 2000) ställdes frågan om eleverna i de små skolorna får sämre utbildning än elever på större skolor. Fyra glesbygdskommuner sattes under luppen och man konstaterade att storleken på skolan inte har någon betydelse. I studien tittade man även på hur det går för eleverna senare i skolgången, men inte heller när eleverna kommer upp på gymnasiet eller högskolan så kunde man påvisa några skillnader. Ändå används ofta kvalitén på utbildningen som ett argument när en skola ifrågasätts, något som det berättas om i Glesbygdsverkets rapport Skolan mitt i byn. med lust att lära Andra vägar att gå Men det finns alternativ till nedläggning. Folkets Hubb är en stiftelse som arbeter för att utveckla fiberbaserade samhällslösningar. Mats Erixon, en av de drivande, berättar om en annan framtid. Jag ser en framtid där varje elev har en egen mötesplats, alltså ett eget bild- och ljudfönster, och sedan bygger man klasserna som man vill, från lektion till lektion, säger han. Grunden är någon form av konferenssystem, liknande det som eleverna på Fredriksbergsskolan har (läs mer s 8.), men där alla barn och lärare kan se varandra. Detta är möjligt idag i Pajala kommun, och på många högskolecentrum, där man distansundervisar med storbildskärm. Tekniken är dock dyr och Mats tycker att entusiasm och engagemang saknas hos brukarna. Diskussionen om skolans vara eller icke vara måste dock börja och sluta med elevens behov och vardag. För det första är det viktigt för eleverna att slippa åka långt varje dag. Det är också många barnfamiljer som uppskattar den lilla skolan. En by med skola blir attraktiv för inflyttare, säger Staffan Bond. a Hela Sverige ska leva! 3

4 Tema: Skola Skärmdump: Facebook gav genomslag Skola. Utan Facebook hade vi inte kommit någonstans, säger Tommy Andersson, ordförande i Agunnaryds sockenråd som tagit strid för de tre landsbygdskolorna som Ljungby kommun just beslutat att lägga ner. Facebookgruppen har över 700 medlemmar. Där sker stor del av mobiliseringen och via den organiserade de ett fackeltåg där hela personer deltog. Redskapen, förutom Facebook, är namninsamlingar, medborgarförslag och insändare. En arbetsgrupp håller ihop verksamheten. Konkurrensfördel Att kommunen redan beslutat att lägga ner skolorna, ser inte Tommy och hans kompisar som ett definitivt slut. De ska vända på varenda sten innan de ger upp. Målet är att få kommunen att inse att vi måste ha kvar skolorna på landsbygden. Krymper barnkullarna inne i stan får man göra nedskärningar där. Man kan inte lägga ner skolor på landsbygden bara för att fylla ut tomma skolsalar i stan, säger Tommy och fortsätter: Nu satsar vi på att få en kommunal folkomröstning. Det kräver namnunderskrifter av minst tio procent av de röstberättigade i kommunen. Idag har vi stycken, vilket är 20 procent. Det är dock upp till kommunfullmäktige att besluta om en folkomröstning dessutom är resultatet bara rådgivande. Men det kan visa på en stark opinion som kan få politikerna att svänga. I Leksand har Facebookgruppen Leksands byskolor startats i förebyggande syfte. Där samlas fakta och argument för att byskolorna i Leksands kommun ska finnas kvar och stärkas. a Skolan lockar till bygden Bergs kommun strävar som många andra efter att få fler invånare. Lösningen på problemet kan vara friskolan Kövra byskola, som sedan starten 2009 lockat flera nya invånare till kommunen. Framgångsreceptet verkar vara att skolan ligger mitt ute i naturen och att en småskaligheten ger föräldrarna en nära kontakt med personalen. Skolan har idag 60 barn. Man måste tro att det går! Skola. I Vuollerim startade byborna friskola när kommunen lade ner det kommunala högstadiet. Det blev Vuollerim friskola, ett bygdebolag där en aktie kostar kronor. Cirka 100 av bygdens invånare är aktiägare. Skolan öppnade i augusti 2010 och Jörgen Andersson, ordförande i bolagets styrelse är stolt över vad de åstadkommit. I mars 2010 ägde skolan fyra hålslagare. Idag har vi en ganska välutrustad skola. Vi har till exempel en dator per två barn, en välutrustad musiksal och just nu bygger vi ett labb för de naturorienterande ämnena. Engagemanget för skolan har varit enormt i bygden, säger Jörgen. Ibland får jag gåshud över att välvilja och alla fina insatser. a Läs hela berättelsen om Vuollerim på helasverige.se 4 Hela Sverige ska leva!

5 Tema: Skola Äventyr i demokrati Äventyr i demokrati heter ett material som togs fram i projektet Barn på landsbygden. Materialet är anpassat för låg- och mellanstadiebarn och går ut på att barnen ska lära sig hur man går tillväga när man vill förändra saker och ting. I Sankt Anna skola deltog en klass med åtta- och nioåringar i Äventyr i demokrati. Det var en fascinerande upplevelse att se Catharina och Lelle från projektet diskutera beslutsgången med åtta- och nioåringarna. Det blev plötsligt så tydligt, även för mig, hur saker och ting går till, säger Annika. Hon tror att barnen blev medvetna om att de kan påverka, men också att förändring kräver engagemang. Och det är en nyttig kunskap. Annika tycker att hon själv blivit tydligare med att tala om för barnen när de kommer med förslag som kan diskuteras och leda till förändring. I projektet Barn på landsbygd finns även material anpassat för barn 2-6 år och ungdomar år. a Läs mer om vad klassen gjorde på vår hemsida. <Glada deltagare! Fakta:Barn på landsbygden Arvsfonden finansierade projektet och på Länsbygderådets hemsida, finns slutrapporter och berättelser om vad och hur de gjorde på varje enskild skola. Pia Tingvall som var projektledare nås på tfn På gång juni Landsbygdskonferens Med anledning av att jordbruksdepartementet blivit landsbygdsdepartementet arrangeras en konferens för att belysa de möjligheter och utmaningar som landsbygden står inför för att i framtiden skapa jobb och tillväxt på landsbygden. Det småstartar på torsdagen den 9 juni med en middag och mingel på Johannesbergs slott med landsbygdsminister Eskil Erlandsson. www. landsbygdskonferensen.se juni Lokalekonomidagarna Årets lokalekonomidagar äger rum på Sätra brunn, utanför Sala. Temat är Kapital till lokal och hållbar utveckling och vi har samlat goda och inspirerande exempel på föreningar, kommuner, företag och andra som på innovativa sätt fått ihop kapital till lokal och hållbar utveckling. Representanter för lokala utvecklingsgrupper och länsbygderåd kan få reducerat pris! Läs mer på: 25 augusti Ljungadalskonferensen I Folkets hus forum, Ljungaverk, arrangeras en dag där man diskuterar hur vi vänder utvecklingen på landsbygden. Fler aktiviteter finns i kalendariet på vår hemsida: Hela Sverige ska leva! 5

6 Replik Regeringen satsar på service i hela landet Foto: Johan Ödmann Replik från Anna-Karin Hatt, It- och regionminister Människor såväl kvinnor som män i hela landet ska kunna växa och utvecklas av egen kraft. Det är min och regeringens tydliga ambition. För att lyckas krävs en bra, grundläggande service i hela landet och regeringen vidtar åtgärder. Bland annat satsar vi 130 miljoner kronor för att utveckla service i gles- och landsbygder. Utöver detta beviljar länen miljoner kronor årligen till butiker och drivmedelsstationer i hela landet. Regeringen har höjt anslagen till er i Hela Sverige ska leva, bland annat för ert arbete med att hitta lokala servicelösningar. Så regeringen satsar stort. Nätkoll Malin Fotografsson Foto: T. Andersson I förra numret påstår Karl-Erik Nilsson och Inez Abrahamzon att regeringen har beslutsvånda för att vi inte rakt av genomför Lars Högdahls slutbetänkande. Men regeringen är fullt beslutsför, problemet är de brister som tyvärr finns i utredningen. Bland annat saknas underlag om konkreta behov för medborgare och företag i gles- och landsbygder. Det saknas ibland beskrivningar av hur förslagen ska genomföras och vilka konsekvenser de får. Myndigheter som representerar en stor del av statens medborgarkontakter; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket, är tveksamma till utredningens förslag. Därför kan vi inte rakt av genomföra idéerna. I stället täcker vi nu upp bristerna och har gett Statskontoret i uppdrag att titta närmare på regeringens styrning av våra myndigheter och behoven framåt. Vi måste veta att vi genomför de mest träffsäkra åtgärderna så att människor och företag verkligen får den service de behöver. Den respekten har vi för människors skattepengar, statens finanser och de behov av service som finns i hela landet. a Anna-Karin Hatt, It- och regionminister. Nätkollen ger stenkoll Webbtjänsten Nätkoll är bra att känna till om ni funderar på att fixa bredband. Gå in på nätkollens hemsida och skriv er adress. Då får ni information om anslutningspunkter i fibernät som finns, och vilka operatörer som har sändare för mobiltelefoni och mobilt bredband i ert område. På så sätt ser ni vilka aktörer ni kan kontakta för att gå vidare. Adress: Kan inte vänta längre! Svar. Regeringens uppsåt är säkert gott och vi uppskattar de åtgärder som genomförs. Men mycket mer behöver göras nu! Fakta i dagsläget är att byskolor försvinner, butiker läggs ner och företagsstrukturer slås sönder runt om i Sverige. Om hela Sverige ska leva, kan varken ni eller vi vänta längre!a Karl-Erik Nilsson och Inez Abrahamzon, ordförande Hela Sverige ska leva. 6 Hela Sverige ska leva!

7 Från Hela Sverige Rapport från årsmötet Viktigt jämställdhetskliv. Årsmötet den 10 maj klubbade igenom stadgebeslut om två ordförande i fortsättningen, varav en ska vara kvinna och en man. Mötet valde om Karl-Erik Nilsson till ordförande för 2011 och Inez Abrahamzon, tidigare vice ordförande, till ordförande. Eftersom vi ska bli bra på jämställdhet vill vi markera att även ledningen är jämställd. Det är glädjande att båda våra ordförande så helhjärtat går in i de nya rollerna, säger Johan Boström som tillsammans med Åse Blombäck har speciellt ansvar för jämställdhetsfrågorna inom Hela Sverige ska leva. Det är en tydlig signal om att vi ska bli den mest jämställda organisationen i Sverige. Och ett viktigt steg i den riktningen, tillägger Åse Blombäck. Årsmötet ledde till vissa personförändringar i Hela Sverige ska levas styrelse. Inger Karlsson, länsbygderådet Halland, valde att avgå, liksom Gun-Marie Persson från Hela Sverige ska leva Jämtlands län. De avtackades för sina insatser i styrelsen med en vacker bok års styrelse Inger Abrahamzon, ordförande, Västerbotten Karl-Erik Nilsson, ordförande, Bohuslän Åse Blombäck, Norrbotten Johan Boström, Dalarna Lars Carlsson, Örebro Emma Hagel, Kronoberg Stig Hansson, Gotland Kenneth Nilshem, Studieförbundet vuxenskolan Ingegerd Petersson, Centerkvinnorna Gunnel Cassel-Söderbäck, Svenska Civilförsvarsförbundet, Ersättare Bengt Grönblad, Blekinge, Ersättare (nyval) Åke Clason, Hushållningssällskapens förbund, Ersättare Jan Runfors, Stockholm, Ersättare Birgitta Skott, Jämtland, Ersättare (nyval) a En sammanfattning av hela årsmötet hittar du på vår hemsida Foto. karin Wenström I korthet Lokal planering Kommer ni ihåg vårt projekt Lokal planering? Själva projektet avslutades år 2009, men arbetet med att skapa planer för det lokala arbetet har fortsatt. Nu har cirka 500 byalag i Sverige skrivit nya lokala planer eller omarbetat sina gamla, berättar Bosse Lönnqvist som var projektledare när det begav sig. Läs mer om projektet på vår hemsida, Årsmöte Hela Sverige ska leva hade årsmöte den 10 maj, som vi skrivit om på annat håll i bladet. Marie Wickberg, sakkunnig hos landsbygdsminister Eskil Erlandsson deltog liksom Patrik Sandgren från PTS som pratade om bredband till byarna. På vår hemsida finns rejäl dokumentation om vad som sas under dagen. Landsbygd 2.0 Vi har, gemensamt med Vi Unga, U-Land och 4H, sökt och fått kronor beviljade från Allmänna arvsfonden till projektet Landsbygd 2.1 skarpt läge. Pengarna ska gå till det första året av arbetet med att sprida metoden och utbilda processledare. Materialet till Landsbygd 2.0 går att beställa från kansliet mot fraktkostnad. Vi utvecklar Albanien Vi har även fått kronor beviljade till ett internationellt projekt, Aktiv bygdeutveckling i partnerskap med offentlig och privat sektor i Albanien. Projektet pågår till september. Personal Lotti Jilsmo, informatör på kansliet, slutar den 1 juni. Hon har fått anställning i sin hemkommun, Västervik, som landsbygdsutvecklare. Vi tackar för den tid som varit och önskar Lotti stort lycka till! Hemsidan utvecklas Under den nya avdelningen För dig som... samlar vi tips till dig som arbetar med att organisera eller utveckla bygden. Det senaste tillskottet är en avdelning om bredband. Saknar du något, eller har du tips som andra kan ha hjälp av? Hör av dig till info@helasverige.se Hela Sverige ska leva! 7

8 Avsändare: Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Stortorget 7, 1 tr, Stockholm B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ Lyckad Mellanlanda! Rapport från möte. Temat för årets konferens den 7 8 april var Grön omställning och grön integration i den lokala utvecklingen på Nääs slott i Lerum. Den första dagen ägnades åt seminarieprogram och workshops på temat med bland andra integrationsminister Erik Ullenhag, som berättade om regeringens arbete med att fokusera på individen, på språket och på arbete för de som kommer till Sverige. Den andra dagen begav sig besökarna ut på olika studiebesök. Konferensen genomfördes av Hela Sverige ska leva/göteborgsregionen med flera. a Dokumentation på helasverige.se/goteborgsregionen Franska på distans Skola. I Fredriksbergs skola, utanför Ludvika, kan högstadieeleverna läsa spanska, franska och tyska på distans. Den undervisande läraren sitter på Kyrkskolan inne i Ludvika. Eleverna har dator och en webbkamera och ett system som tillåter filmer, bilder, att läraren kan hålla föredrag, med mera. En gång i månaden träffar de sin lärare. Distansundervisningen är ett projekt och arbetet har inte varit helt smärtfritt, berättar rektorn Anneli Oscarsson. Tekniken har ställt till en del problem. Det har varit avbrott i kommunikationen, och vi har haft för låg hastighet på internet. Men mycket av det har lösts och tekniken fungerar betydligt bättre nu. Eleverna är glada över att kunna plugga språk på den egna skolan. Men de anser att det återstår en del att göra. Exempelvis att ta vara på möjligheterna som tekniken ger. Eleven Jonathan Hellström tycker att han mest sitter med läroböckerna. Anneli förstår hans synpunkter, och förklarar att de bara är i början av utvecklingen. - Både teknik och pedagogik måste utvecklas, säger hon. a Läs artikeln i sin helhet på helasverige.se Från norr Karesuando På Pingstafton den 11 juni kommer macken i Karesuando, tillsammans med sex andra mackar, i Kangos, Kihlangi, Kitkiöjärvi, Muodoslompolo samt Övre Soppero att skylta om till Bymacken. Det är ett resultat av Hela Sverige ska leva Norrbottens projekt Drivmedel på landsbygden som skapat en regional, stark, långsiktig samverkan mellan mackarna i Norrbotten. Svartå Svartå är ett samhälle på frammarsch, något som utvecklingsgruppen är högst delaktig i. Efter ett möte i byn där man diskuterat behovet av att handla lokalt så har handlaren märkt att köptroheten ökat. Utvecklingsgruppen ordnar även med tipspromenader och gemensamma städdagar för att öka sammanhållningen i byn. Annette Jansson är gruppens ordförande och trivs utmärkt i Svartå. Det är roligt när det händer saker och folk kommer samman Annette Jansson. Privat Bild Brandstad Brandstads byalags har fått pris för sitt projekt att utveckla byns sockenstuga. Det är Länsstyrelsen i Skåne tillsammans med länets Leadergrupper som årligen utser årets bästa Leader-projekt i Skåne, av runt 150. Projektet har gått ut på att rusta upp och göra sockenstugan till ett nav i byn, vilket gjort att den numera används till allt från möten till teater. Projektet har fått kronor från Leader. Glumslöv Glumslövs byalag arbetar just nu med att få till en säkrare trafiklösning på väg 1350 som går genom byn. I möten med Landskrona stad och Trafikverket har man framfört att det behövs en gång och cykelväg och att en lämplig maxhastighet borde vara 60 kilometer i timmen. a Har du berättelser från landet berätta för andra info@helasverige.se till söder