INFEKTIONSSJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14

Transkript

1 INFEKTIONSSJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se

2 Infektionssjukdomar Infektionssjukdomar är sjukdomar som är orsakas av smittämnen eller infektionsämnen. Begreppet infektionssjukdomar brukar man använda när man talar om de sjukliga tillstånd som under vanliga förhållanden kan överföras från en människa till en annan. Det krävs en överföring av smittämnet från en infektionskälla (människa, djur eller reservoar) till en mottaglig värd; Smittämne (patogen; grekiska "sjukdomsalstrare") är en organism (parasit) som orsakar sjukdom hos en annan organism. Begreppet omfattar alla mikroskopiska sjukdomsalstrare, till exempel virus, bakterier, parasiter, svampar och prioner. Namn Efternamn 15 september

3 Historik Inte förrän vid mitten av 1800-talet insåg man sambandet mellan små levande smittämnen (som bara kunde ses i mikroskop), och sjukdomar; Upptäckten kan tillskrivas Louis Pasteur; Han fann att en viss bakterie ger en viss sjukdom; De vanligaste smittämnena som orsakar sjukdom är bakterier och virus. Namn Efternamn I medicinsk terminologi kallas ett smittämne för en patogen. 15 september

4 Prevalens Infektionssjukdomar var de största hoten mot folkhälsan i både krigsoch fredstid; Fortfarande flera skäl att betrakta smittsamma sjukdomar som potentiella hot mot folkhälsan i de flesta EU-länder (trots hög levnadsstandard/ allmänna barnvaccinationsprogram/sanitetsförbättringar/ livsmedelskontroll/olika hygienregler); Utgör fortfarande de vanligaste dödsorsakerna i fattiga länder; Namn Efternamn 15 september

5 På vilka sett utgör infektionssjukdomar ett hot mot folkhälsan? Smittspridning förändras också med förändrade levnadsvanor; Vi reser mer än tidigare. Migration (människor från alla delar av världen kommer hit); Våra sexualvanor har förändrats på ett sätt som har lett till ökade smittrisker; Det uppstår nya (eller tidigare okända) smittsamma sjukdomar; Många smittsamma sjukdomar (eg. tuberkulos, hiv och hepatit) drabbar i högre grad personer som är socialt utsatta (till exempel missbrukare och hemlösa); De återkommande influensapandemierna. Namn Efternamn 15 september

6 Hur vanliga är infektionssjukdomar i Sverige? Luftvägsinfektioner förkylningar: Hör till våra vanligaste infektioner; De påverkar välbefinnandet men leder oftast inte till allvarligare besvär; Det finns ingen säker statistik på hur vanlig sådan vardagssjuklighet är; Barn under 4 år i genomsnitt har 6 8 luftvägsinfektioner/år; 5 19 års ålder minskar antalet infektioner till i genomsnitt 2 3/år; Antalet infektioner ökar igen när man blir förälder; Mindre studier antyder att antalet infektionssjukdomar has daghemsbarn i dag är på samma nivå som för 20 år sedan; Personer med nedsatt immunförsvar (pga. hög ålder eller kroniska sjukdomar) är mer mottagliga för infektioner; Mellan personer dör varje år i influensa (framförallt äldre människor och personer med kroniska sjukdomar t.ex. hjärtkärlsjukdomar och kroniska lungsjukdomar som drabbas värst); Dödligheten kan vissa år uppgå till ca 45 personer/ bland äldre än 65 år. Namn Efternamn 15 september

7 Utbrott av mag- tarminfektioner: Drabbar återkommande stora delar av befolkningen (t.ex. den så kallade vinterkräksjukan, som orsakas av calicivirus/salmonella/campylobacter som sprids via livsmedel och vatten); Övriga smittor: Förekommer i större antal, t.ex. de blodöverförda virussjukdomarna: Hepatit C (med drygt 2000 anmälda fall/år); och Hepatit B (med drygt 1400 anmälda fall/år); * De flesta fall utgörs av nyupptäckta bärare; * En del av fallen av både hepatit B och C orsakas av utbrott bland intravenösa missbrukare; HIV - totalt har det anmälts drygt fall av hiv (omkring av dem lever i dag); * En betydande del av fallen är smittade utomlands; * Spridningen av hiv i Sverige befinner sig på en internationellt sett låg nivå och men har ökat under 2007, framför allt bland män som har sex med män Namn Efternamn 15 september

8 Tuberkulos - förekomsten i Sverige är bland de lägsta i världen; * Antalet fall har dock ökat något det senaste året på grund av ett ökat antal smittade från utlandet; Borreliainfektion (en fästingburen sjukdom), * Antalet personer uppskattas till mellan 5000 och personer/å; * Infektionen sprids huvudsakligen i södra och mellersta Sverige, men också längs Norrlandskusten. Namn Efternamn 15 september

9 Smitta och Smittvägar 1. Mikrobiologisk Bakterier Virus Parasiter Svampar Prioner 2. Spridningsmetod Luftburna infektioner Livsmedel och vattenburna infektioner Insektsburna infektioner Kontakt 3. Reservoar i naturen (zoonoser) 4. Endogen och Exogen * Exogen smitta: menas att en mottaglig individ infekteras med mikroorganismer "utifrån", d.v.s. från andra människor eller miljön; * Endogen smitta: smitta med mikroorganismer från en annan del av människans egen kropp; - Dessa bakterier som i sin rätta miljö är harmlösa eller till och med nyttiga kan på andra ställen i kroppen orsaka infektioner; - I samband med vård eller undersökning kan mikroorganismer som koloniserar patienten få tillträde till de djupaste vävnaderna där sjukdomssymtom kan utvecklas (t.ex. kan bakterier från hud eller tarm i samband med operativa ingrepp föras Namn Efternamn 15 september ner i ett operationssår eller

10 Bakterier Det finns tusentals olika arter av bakterier; Ett hundratal av dessa är patogena för människan; Bakterierna varierar till storlek, form och utseende; Deras uppbyggnad påminner om människocellen; Bakterierna är inte synliga för blotta ögat; De är encelliga organismer som förökar sig genom delning; Till skillnad från virus har bakterierna egen ämnesomsättning; De kan ta upp syre och näring och avge avfallsprodukter. Vissa bakterier kan, om de hamnar i en ogynnsam miljö, bilda sporer; Namn Efternamn 15 september

11 * Miljön kan bli ogynnsam på grund av näringsbrist, uttorkning m.m. - Bakterien övergår då i sporform, vilket fungerar som en överlevnadsform och kan pågå i flera år. - Sporerna är mycket motståndskraftiga och överlever kokning. - För att döda sporbildande bakterier krävs särskilda apparater, så kallade autoklaver som uppnår en temperatur på minst 120 grader C; Olika bakterier * De sjukdomsalstrande bakteriernas skadeverkningar beror främst på giftiga ämnesomsättningsprodukter, toxiner och enzymer som bakterierna frigör under sin tillväxt; * Toxiner kan även frigöras när bakterien dör och nedbrytning sker i organismen. Namn Efternamn 15 september

12 Spridningsmetod Sjukdomsframkallande (patogena) mikroorganismer överförs till människan antingen direkt eller indirekt; Direkt överföring sker när smittämnet omedelbart överförs från en infekterad värd eller reservoar till en människa, t.ex. via beröring; Indirekt överföring kan vara: luftburen livsmedel och vattenburen Insektburen/vektorburen transportburen Namn Efternamn 15 september

13 Direkt kontakt smitta / Beröring Innebär direkt kontakt mellan smittkälla och mottaglig individ; Exempelvis: Blod/vätska (överförs med infekterade kroppsvätskor, framförallt blod, via transfusion av blodprodukter, stick eller skärskador med använda instrument och kanyler. t.ex. Hepatit B och C samt HIV), Hud, t.ex. 1. Barnsjukdomar (mässling, röda hund, kikhosta, påssjuka), eller 2. Smitta från infekterade sår som kommer i direktkontakt med skadad hud, Sexuellt (Sexuellt överförd smitta), t.ex. Klamydiainfektion, Hivinfektion/AIDS, Gonorré, Hepatit A & B, Syfilis); Namn Efternamn 15 september

14 Luftburen Luftburen överföring sker genom droppspridning i form av nysningar eller hosta (aerosoler) via luften till främst andningsorganen/luftvägarna; Luftburen smitta innebär att små droppar eller dammpartiklar innehållande mikroorganismer inandas; Ofta krävs ett lågt antal av dessa organismer för att ge sjukdom hos människan. Vissa av dessa luftburna organismer är dessutom mycket motståndskraftiga mot uttorkning och ultraviolett ljus och är därför tänkbara som stridsmedel; När man andas in smittämnen fastnar en del av smittämnena i de övre andningsvägarna, där de elimineras; En mindre del leds därefter ned i lungorna. Det räcker om ett fåtal luftburna organismer hamnar i lungorna för att infektion ska uppstå. 15 september 2010 Namn Efternamn Från lungorna kan infektionen sedan tränga vidare in i 14

15 Sjukdomar som främst sprids via luften är: Fågelunfluensa (H5N1) Influensa Kikhosta Mässling Pneumokockinfektion Röda Sars (Svår akut respiratorisk sjukdom) Tuberkulos Namn Efternamn 15 september

16 Livsmedel och vattenburen Smitta kan även överföras till människan via livsmedel och vatten; Många smittämnen oskadliggörs snabbt av den sura miljön i magsäcken eller ämnen i tarmen, och orsakar därför inte infektion; Det finns dock mikroorganismer som har förmågan att motstå magsyrans effekter och som sedan kan etablera sig i tarmsystemet; Många av dessa s.k. enteropatogener är naturligt förekommande i Sverige och kan vara tänkbara vid sabotageaktioner mot specifika mål; Det krävs en större mängd mikroorganismer för att infektion ska uppstå via den orala vägen än vad som krävs vid luftsmitta; Normalt smittar inte livsmedelsburna sjukdomar från person till person, vilket de flesta luftburna sjukdomar gör; Vid dåliga hygieniska förhållanden när man hanterar oförpackat Namn Efternamn livsmedel kan dock omfattande epidemier uppstå. Matförgiftningar orsakas vanligen av bakterier, toxiner, virus, mögelsvampar, parasiter och i enstaka fall av olika kemiska ämnen; 15 september

17 Livsmedelsråvaror kan vara kontaminerade redan från början eller också kontamineras från andra livsmedel, orena redskap, orenat vatten, djur eller människor under tillredningens gång; Inkubationstiden kan variera från någon timme till flera månader beroende på vilket smittämne det rör sig om; Vanligtvis ligger inkubationstiden när det gäller livsmedels/vattenburna sjukdomar mellan 6 och 48 timmar; Matförgiftning yttrar sig vanligen i illamående, kräkningar, diarréer, huvudvärk samt ibland även feber. Det finns dock allvarligare matförgiftningar med en helt annan sjukdomsbild, t.ex. blodförgiftning eller förlamning; Vid vissa matförgiftningar är risken stor för spridning av smitta från redan smittade personer. En vanlig orsak till matförgiftningar är bakterietillväxt förorsakad av felaktig hantering på grund av bristande kunskaper i livsmedelshygien. Eftersom många personer äter av samma mat kan ett stort antal av dessa smittas. En sjuk person ska alltså inte hantera oförpackat livsmedel förrän denna är helt tillfrisknad. De flesta mikroorganismer avdödas vid upphettning. Däremot kan sporer och toxiner klara mycket höga temperaturer, vilket innebär att man kan bli matförgiftad trots att maten värmebehandlats. Namn Efternamn 15 september

18 Sjukdomar som främst sprids via livsmedel och vatten är: Hepatit A & E Salmonellainfektion Tyfoidfeber Kolera Dysenteri Sjukdomar som främst sprids via livsmedel och vatten är: Namn Efternamn 15 september

19 Insektburen/vektorburen Vektorburen överföring sker när smittämnet bärs av en insekt (t.ex. myggor och fästingar) eller ett djur (vektor) till en mottaglig värd; Smittämnet kan då antingen föröka sig eller inte föröka sig inne i vektorn; Ordet vektor innebär att t.ex. en insekt är bärare av smitta men behöver inte själv vara sjukt Vissa sjukdomar kan överföras till människa via stickande insekter eller spindeldjur (fästingar). Dessa smittor kallar man därför vektorburna; Sjukdomar som främst sprids via fästingar är: Ehrlichios, Borrelios, TBE. Sjukdomar som främst sprids via myggor är: Malaria, Rift Valley feber, Harpest. Flertalet smittor tar vägen via vilda djur och då oftast olika arter av gnagare, Namn Efternamn 15 september 2010 tex hantavirus (sorkfeber). 19

20 Djurburen / Zoonoser Zoonos kommer från grekiskan, där zoo betyder djur och nos betyder sjukdom; Zoonoser är smittsamma sjukdomar som drabbar både djur och människor och där smittan kan överföras mellan djur och människa; Många djur är naturliga reservoarer/värdar för olika smittsamma ämnen/ organismer; Därför kan sjuka djur eller djur som är smittförande föra över smitta till människa och tvärtom; Pest är ett exempel på en zoonos, d.v.s. pest drabbar både människa och djur. Pest kan spridas via loppor till människa (loppor är då vektorer); OBS! * Många insektsburna smittämnen kan även orsaka infektion direkt via andningsvägarna. Sådana smittämnen skulle i aerosolform kunna vara användbara som B-stridsmedel; * Eftersom smittspridningen naturligt sker via insekter och inte genom direkt överföring från människa till människa har dessa organismer en begränsad sekundär smittsamhet., Namn Efternamn 15 september

21 Sjukdomar som främst sprids via insekt/djur är: Bakterieorsakade zoonoser: Salmonella Mjältbrand Enterohemorragisk Eschericia coli (EHEC) Pest Virusorsakade zoonoser: Den nya Influensan (H1N1) TBE, Fågelinfluensa (H5N1), Sorkfeber, Rabies, Ockelbo-sjukan, Namn Efternamn 15 september

22 Transportburen Transportburen överföring sker genom nedsmittat material såsom mat, kläder, sängkläder och köksredskap. Reservoar i naturen * Människan (gonorré, HIV, hepatit B och C) * Djur (rabies, salmonella) * Jord (stelkramp) * Vatten (legionella) Namn Efternamn 15 september

23 Anmälningspliktiga sjukdomar: Den lagstadgade övervakningen av smittsamma sjukdomar regleras i smittskyddslagen enligt Smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255); Syftet med smittskyddslagen är att begränsa förekomsten av smittsamma sjukdomar inom landet (dvs. att försöka förhindra vidare spridning från personer som bär på det aktuella smittämnet och att smittade personer ska hittas för att erbjuda behandling eller på annat sätt begränsa fortsatt spridning); Anmälan sker från laboratorier och behandlande läkare till landstingets smittskyddsläkare och till Smittskyddsinstitutet; Anmälningspliktiga sjukdomar indelas i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga. Namn Efternamn 15 september

24 Allmänfarliga sjukdomar Smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande (innebära långvariga sjukdomar/svårt lidande/medföra andra allvarliga konsekvenser/och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning); Samtliga är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga; Åtgärder för att förhindra smittspridning, inklusive smittspårning, skulle vidtas för varje identifierat fall; t.ex. * tuberkulos, * hivinfektion, * polio, * hepatit A-E * infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G, * klamydiainfektion, * gonorré * influensa A (H1N1) av den typ som började spridas bland människor i Mexiko Namn Efternamn 15 september 2010 i 24

25 Samhällsfarliga sjukdomar * Allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning/överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. t.ex. * smittkoppor, * sars (svår akut respiratorisk sjukdom), Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar * Dessa sjukdomar kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa; * Samtliga är anmälningspliktiga men bara en del av dem är smittspårningspliktiga (markerade med (S) i listningen nedan): t.ex. * kikhosta (S), * påssjuka (S), * stelkramp * malaria * gula febern Namn Efternamn 15 september

26 Vilka är de allmänna orsaker till infektionssjukdomar? 1. Slarv med handhygien: En god handhygien är grundläggande för att förebygga smittspridning: - att tvättar sina händer med tvål och vatten före måltider och efter toalettbesök); - en god handhygien i samband med matlagning är ännu viktigare i dag (eftersom vi importerar allt fler livsmedel från länder där sjukdomsframkallande bakterier är vanligare än i Sverige); - att generellt motverka vardagssmitta mellan individer och professionellt på vårdinrättningar, restauranger och så vidare där man i sin yrkesroll annars kan fungera som smittbärare; 2. Risken för smittspridning ökar i miljöer där många samlas (t.ex. äldreboenden, förskolor och idrottsanläggningar); - Gula stafylokocker är en vanlig orsak till sårinfektioner, till exempel efter operationer; 3. Mest infektionskänsliga är patienter på sjukhus och multisjuka äldre inom särskilt Namn Efternamn 15 september

27 Antibiotikaresistens Bakterier som utvecklat resistens mot använda antibiotika; exempelvis: * Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA), - har snabbt blivit ett mycket stort vårdhygieniskt problem runt om i världen; - antalet rapporterade fall av MRSA i Sverige har ökat stadigt sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 2000; - I dag ökar också förekomsten av MRSA i kommunala äldreboenden och hos personer som inte haft någon vårdkontakt. MRSA sprids i betydligt högre grad ute i samhället än inom svensk sjukvård. * tarmbakterier som producerar enzymer som bryter ner flera antibiotika, s.k. extended spectrum betalactamases (ESBL) är ett växande antibiotikaresistensproblem inom främst sjukvården men även inom andra vårdformer som t.ex. äldreboenden. Namn Efternamn 15 september

28 Hur minskas risken för resistensutveckling mot antibiotika? Det går att förhindra antibiotikaresistens! den totala antibiotikaanvändningen bland människor och djur minskas; Allmänheten har visat sig spela en central roll för att minska onödig antibiotikaanvändning; Namn Efternamn - Under åren halverades mängden utskriven antibiotika till barn under 6 är i Sverige efter att föräldrar informerats om möjligheterna att utan risk för komplikationer avvakta med behandling och i flertalet fall avstå från behandling av öroninflammation. - Under de senaste åren har dock antibiotika användningen användningen bland barn ökat. - Undvika upprepade antibiotikakurer (eftersom detta ökar 15 september

29 Vaccinationer Vaccination innebär att man tillför kroppen delar av det smittämne som orsakar en sjukdom, eller hela smittämnet i försvagad form. - Om man senare blir utsatt för smitta är kroppens immunförsvar i förväg aktiverat och kan oskadliggöra smittämnet innan sjukdomen bryter ut. Viktig hörnsten i infektionsbekämpningen; Vaccination är en av de mest effektiva och kostnadseffektiva medicinska insatser som finns; Socialstyrelsen beslutar om vilka vacciner som ska ingå i det svenska vaccinationsprogrammet för barn. Socialstyrelsen utfärdar dessutom rekommendationer om vaccination av vuxna i vissa riskgrupper; Det allmänna barnvaccinationsprogrammet omfattar nästan alla barn som är födda i Sverige; - Målsättningen med programmen är att begränsa spridningen av respektive sjukdom till vad som bedöms vara en respektabel nivå eller att helt eliminera sjukdomen från landet. Namn Efternamn 15 september

30 Vad hände om vaccinationstäckningen sjunker under en viss nivå i samhället? (Herd immunity/flockimmunitet ) Mässling, röda hund och påssjuka, kikhosta och till och med polio kan åter börja sprida sig; Mässling, som är mycket smittsamt kräver en vaccinationstäckning på cirka 90 % för att inte börja spridas bland personer utan vaccinationsskydd; En del vaccinationer är till för att hindra spridning av smitta, andra för att skydda den vaccinerade mot kronisk sjukdom, som t.ex. livmoderhalscancer eller allergier. Exempel på vaccin mot infektioner ar: Vaccin mot vanliga typer av barndiarré (Rotavirus); Moderna vacciner för småbarn mot pneumokocker, Vacciner mot allt fler typer av epidemisk hjärnhinneinflammation, och vacciner mot vattkoppor och bältros; Effekten av vaccinationerna är inte livslång. En fortsatt hög vaccinationstäckning i befolkningen är särskilt viktig för att minska risken för smitta bland personer utan eget vaccinationsskydd. Namn Efternamn 15 september

31 Barnvaccinationsprogrammet * DTP = Vaccin mot difteri, tetanus (stelkramp) och pertussis (kikhosta) * Hib = Vaccin mot haemophilus influenzae typ b * MPR = Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund * HPV-vaccin (Humant papillomvirus) ingå i det ordinarie vaccinationsprogrammet för flickor födda från och med 1999 enligt Socialstyrelsen. Namn Efternamn 15 september

32 Appendix Epidemi: Ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som sprider sig mellan människor (motsvarande för djur heter epizooti); Smittämnen är en förklaring till epidemier; Kriteriet på en epidemi är att antalet drabbade stadigt ökar tills epidemin har nått sin kulmen.; Om antalet drabbade sedan inte minskar, utan ligger kvar på ungefär samma nivå, har epidemin blivit en endemisk sjukdom; 5 bidragande orsaker till att allvarliga epidemier utvecklas: 1. Ökat urbaniseringen med tilltagande koncentration av människor i stora städer med enorma problem med bostäder, vattentillgång och renhållning; 2. Ökat internationellt resande med snabb spridningsrisk från nya sjukdomshärdar (disease focus); [snabbresande med flygplan motsvarande vägen/båt/cykel ] 3. Koncentrationen av de sjuka på sjukhusen samt tilltagande blodburen smitta och ökande antibiotikaresistens; 4. Matförsäljning (genom världsomspännande distribution Namn Efternamnoch odling närmare befolkningen); 5. Frigörelse av biologiska ämnen genom bioteknik mf 15 september

33 Endemi En sjukdom som är vanlig inom en begränsad grupp eller inom ett begränsat geografiskt område. Pandemi Innebär att en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land; Hur en influensapandemi drabbar ett land beror på en mängd faktorer: 1. Virusets sjukdomsframkallande egenskaper; 2. Samhällets sociala och ekonomiska struktur; 3. Förebyggande verksamhet; och 4. Beredskap för epidemier. Ursprung av pandemier: 1. Tätbefolkade områden där det finns nära kontakter mellan husdjur (höns, ankor, grisar) och människor Eg. Asien. Namn Efternamn 15 september