Psykologi & filosofi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykologi & filosofi"

Transkript

1 Psykologi & filosofi ALLMÄN ÖVERSIKT Svenska för psykologer och filosofer Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) Hannah Arendt

2 2 Förord Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för filosofer och psykologer vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990-talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan skickas till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom området psykologi eller filosofi. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta språkfelen har rättats av läraren. Åbo Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

3 3 INNEHÅLL FÖRORD 2 PSYKOLOGI 1. Barn- och ungdomspsykologi Annika Jukuri 4 2. Barnneuropsykologi Maria Hannula 5 3. Anknytningsrelation Heidi Joutsiniemi 5 4. Utvecklingspsykologi Olli Poutiainen 6 5. Våld mot barn Laura Laine 7 6. Arbetspsykologi Hanna Vene 9 7. Arbetshälsopsykologi Miia Haka Organisationsutveckling Kristian Kurikka Psykologiska test Erika Mäkinen Sigmund Freud och psykoanalys Laura Hujanen Humanistisk psykologi Teemu Mäntylä Idrottspsykologi Sanna Leppänen Kriminalpsykologi Anna Jääskeläinen Kris- och traumapsykologi Johanna Mattila Neuropsykologi: Huntingtons sjukdom Henna Lehtismäki Personlighetspsykologi: självkänsla Paula Ahtiainen Mental hälsa Anna Kaipainen Dubbeldiagnos - komplex problematik av klienter med psykiska störningar och missbruket Taru Koskela Psykiska störningar - borderlinepersonligheten Vera Leo Schizofreni Tuomo Joutsiniemi Parapsykologi poltergeist Kaisa Hallberg UFO - oidentifierat flygande föremål Tuomas Muhonen 28 FILOSOFI 23. Karl Marx Tiina Lepistö Friedrich Engels Petja Eklund Immanuel Kant Kimmo Lindroth Edmund Husserl och hans fenomenologiska filosofi Mikael Melan Hannah Arendt och tänkandets styrka Elina Kerkelä Hans-Georg Gadamer Johanna Ukkonen 34

4 1. Barn- och ungdomspsykologi 4 Annika Jukuri Barn- och ungdomspsykologi innehåller många intressanta motivkretsar: barns motoriska, emotionella och kognitiva utveckling, samt socialt beteende och funktion i samfund. En psykolog som arbetar tillsammans med barnen kan jobba till exempel i barnavårdsbyråer, skolor eller inom den privata sektorn. Man kan undersöka temat från olika perspektiv liksom vissa omtalade teoretiker inom psykologin har gjort. John Bolwby var speciellt intresserad av förhållandet mellan barnet och dess mamma medan Jean Piaget undersökte utvecklingen av barnets tänkevärld. Man kan dela upp barndomstidens vanligaste mentala störningar som följer: störningar i sinnesstämning anpassning reglering ätning sömning interaktion traumatisk stress Eftersom barn- och ungdomspsykologi är ett omfattande område, kom jag fram till att presentera bara några fängslande och aktuella ämnen. Jag valde ett tema som länge har varit en omtvistad fråga, frågan om vilken som mest inverkar på människans personlighet, uppfostran eller ärftlighet. Som andra tema har jag de jämnårigas betydelse för barnets utveckling. Konflikten mellan uppfostran och ärftlighet Förr i världen tänkte man att människans personlighet formades endast av uppfostran till och med psykiska sjukdomar som schizofreni ansågs vara följden av torftiga, kalla och dåliga förhållanden. Nuförtiden har ämnet diskuteras och forskats mycket. Man grälar fortfarande om vilket är det bästa sättet att förklara människans individuella egenskaper. Somliga tror att individer som har levt i likadana omgivningar borde vara liknande personer medan andra tycker att uppförandet och personligheten styrs av gener. Man har funnit bevis som understöder båda påståendena och jag tycker att det nog är tillrådligt att beakta flera synpunkter. Svaret på frågan är verkligen att båda sakerna, uppfostran och gener, samverkar på den utvecklande karaktären. Sociala relationer Numera är den allmänna opinionen att både relationen till föräldrarna och jämnåriga är mycket viktiga för barn. Ett barn måste ha en förälder som tar hand om honom och älskar honom. På samma sätt borde man ha goda sociala förhållanden eftersom tillsammans med kamrater lär sig man en massa regler, seder och attityder. I daghemmet och i skolan lär man sig de sociala kunskaperna som man behöver i samhället. Inom psykologin har man ofta forskat i förträngda ungdomar och det verkar vara så att om man har blivit diskriminerad i barndomen så har man en stor risk att bli utslagen eller till och med bli en brottsling som vuxen.

5 2. Barnneuropsykologi 5 Maria Hannula Den som skulle vilja evaluera läs- och skrivförmågor hos barn måste behärska kunskaper om barnneuropsykologi och om barnens kognitiva resurser. Neuropsykologen har en lång utbildning. Man måste ha teorisk förståelse för olika störningar i beteendet. Man måste först studera psykologi på universitet. Specialpedagogik eller neurologi som biämnen är nödvändiga för yrket. Efter att ha studerat ungefär fem och ett halvt år och blivit magister i psykologi måste man specialisera sig på sin utbildning till yrket om man vill vara kvalificerad. Att jobba med barn kräver erfarenhet, intuition och utbildning. Vanligtvis jobbar barnneuropsykologer på ett sjukhus. En neuropsykolog jobbar huvudsakligen ensam men är också en viktig medlem i en grupp som jobbar i samma avdelning. Överläkaren leder gruppen där verksamhetsterapeut, fysioterapeut och språkterapeut också är verksamma. Neuropsykologen har en klar position på avdelningen. Han eller hon är den som har expertis på utvecklingspsykologi och kognitiv psykologi. Gruppen gör en rehabiliteringsplan kring barnet som har blivit evaluerad. Varje medlem tar del i diskussionen om barnets vård och på så sätt kan hela avdelningen utnyttja var och ens expertis. Gruppen planerar ett lämpligt program för barnet. Mötet organiseras en gång i veckan och ytterligare tar sjukskötare och vårdare del i mötet. Barnet kan komma ensam eller med föräldrar till neuropsykologens individuella testning. Att komma ensam beror på barnets ålder och personlighet. Det kan vara svårt för barnet att koncentrera sig på testning om barnet är blyg samt tillbakadragen eller längtar efter sina föräldrar. Då är det bättre att inte lita på testresultatet. Man kan fråga andra medlemmar på avdelningen hur de evaluerar samma barn eller man kan bestämma över ett nytt möte med föräldrarna. Neuropsykologen har olika tester som används då man evaluerar barnet. Till exempel WPRSI-R, WISC- III och Nepsy är tester som man använder mycket i Finland då man evaluerar barnets kognitiva kapacitet. Vanliga orsaker till neuropsykologisk evaluering hos barn är till exempel koncentrationsstörningar, svårigheter med språk, utvecklingsstörningar, idrottshandikapp, motoriska störningar, hemiplegi och autistiska drag. 3. Anknytningsrelation Heidi Joutsiniemi John Bowlby (1969) var den som utvecklade anknytningsteorin redan på femtiotalet. I sin teori berättar Bowlby att anknytningsrelation är ett emotionellt band mellan barn och mamma. På grund av sina undersökningar drar Bowlby den slutsatsen att anknytningsrelation är resultatet av interaktion. Barnet försöker att ta kontakt med sin mamma till exempel kan det gråta eller le. Den viktigaste saken är vad händer efter det. Det är mycket viktigt att mamma är sensitiv och konsekvent eftersom det ska influera på anknytningsrelationen. Barn söker kärlek och trygghet hos vuxna för att kunna överleva och må bra. Bowlbys medarbetare Mary Ainsworth (1978) var den första forskaren som presenterade strange situation procedure det är en experimentell metod för små barn (ca 2 år). I Strange situation procedure lämnar mamma barnet ensamt med en främmande person i rummet. Undersökare observerar

6 hur barnet reagerar på den främmande personen. Efter det kommer mamma tillbaka in i rummet. Ainsworth har skiljt ut tre olika anknytningsstilar eller reaktionsmönster: 1) trygg/säker (secure) anknytning, (barnet visar sig vara relativt tryggt och hon leker när mamma kommer tillbaka) 2) undvikande (avoidant) anknytning (barnet visar uppenbara tecken och avvisande mot mamma) 3) ambivalent (ambivalent) anknytning (barnet är mycket upprört då mamma lämnar honom). 6 Tidiga relationer påverkar hur barnets senare relationer kommer att se ut. Barn internaliserar modeller: hurdan är relationen och hur mamma uppför mot pappa. Hazan och Shaver (1987) började undersöka de vuxnas anknytningsstilar. De märkte att människor har individuella och emotionella skillnader i uppförandet. Hazan och Shaver presenterade att de vuxnas anknytningsrelationer också kan delas i tre huvudgrupper (trygg, undvikande och ambivalent). På samma sätt utvecklade George, Kaplan och Main (1985) en motsvarande metodik (AAI Adult Attachment Interview) för att mäta föräldrarnas anknytning till sina egna föräldrar. AAI är en intervju som brukar pågå en timme. Intervjun innehåller 18 frågor, till exempel: Kan du berätta hurdan relation du har med din mamma och pappa? Kan du beskriva din första separationssituation mellan dina föräldrar och dig? Nauha och Silven (2000) har gjort en mycket intressant undersökning om tidiga anknytningsrelationer och hur anknytningen påverkar senare romantiska relationer. De konstaterade att den som har trygg anknytning också har en trygg kamrat. Det kan man saga att likhet drar till sig. Källmaterial Ainsworth, M., Blehar, M., Waters, E., & Wall, S. (1978). Patterns of attachment: A psychological study of the strange situation. Hillsdale, NJ: Erlbaum. Bowlby, J. (1991). An ethological approach to personality development. American Psychologist, 46, Nauha, S., & Silvén M., (2000). Puolisoiden varhaiset kiintymyssuhteet: Viehättääkö samanlaisuus? Psykologia, 01, Utvecklingspsykologi Olli Poutiainen Utvecklingspsykologi är en av psykologis många sektorer och det behandlar utveckling genom individens liv samt eftersträvar att utmåla, förklara och förutsäga orsaker som påverkar utvecklingen. Inom utvecklingspsykologin finns det också olika sektorer. Dom kan divideras i tre huvudsektorer; motorisk-, kognitiv- och psykosocial utveckling. Tidigare har utvecklingspsykologin koncentrerat sig mer i utvecklingen under barndomen eftersom då utvecklas människan mest. Nuförtiden är psykologer ändå lika intresserade av barndom och ålderdom. Utvecklingen kan forskas på många olika sätt och utvecklingspsykologier använder ofta samma metoder som används också på andra sektorer i psykologin. Ett allmänt sätt är att iaktta individens beteende. Oftast måste man ha egna test för barn och för vuxna.

7 Således forskar utvecklingspsykologin den individuella utvecklingen och försöker erbjuda tillämpningar, till exempel för hälso- och sjukvård eller för socialt arbete. Det finns många olika sätt att nalkas den individuella utvecklingen men det finns också vissa stora frågor som utvecklingspsykologin försöker svara på. Sådana frågor kan till exempel lyda som följer. Vilken är viktigare utvecklingsmiljö eller gener? eller Hur kan individen påverka sin utveckling?. Olika teorifamiljer heter bland annat psykoanalytisk, kognitiv och biologisk teori. Många teorier har försökt besvara frågorna som gäller utvecklingen total men det finns också mindre teorier som beaktar bara en viss del av utvecklingen. Naturligtvis kan ingen teori ensam förklara allt möjligt. Därför har många utvecklingspsykologer koncentrerats bara på någon viss fas i livet (barndom, ungdomstid, vuxenhet eller ålderdom). 7 Sigmund Freud är kanske den mest bekanta utvecklingspsykologen. Han föddes den sjätte maj 1856 i Österrike-Ungern. I början av 1900 talen framkallade Freud behandlingen som bestod av patientens fria association om sitt inre. Senare tog det formen av psykoanalytisk behandling. Om barns utveckling har Freud en teori som kallas för den psykosexuella utvecklingen och det är en del av hans psykoanalytiska teori. Enligt den psykosexuella teorin kan barnets utveckling utdelas i faser som innehåller olika sexuella drifter som styr utvecklingen. Freuds psykoanalytiska teori har kritiserats hårt eftersom den saknar vetenskaplig förankring. Övriga välkända utvecklingspsykologer är bland annat Jean Piaget och Erik H. Erikson. De hade ett litet annorlunda perspektiv på barnets utveckling. Erikson företrädde också den psykoanalytiska skolan på samma sätt Freud. Han påstod att varje fas i utvecklingen innehåller en psykosocial konflikt som påverkar individens utveckling i framtiden. Om en individ inte kan lösa konflikten kan det försvåra eller avhålla utvecklingen. Härmed betonade Freud sexuella drifter och Erikson betonade sociala faktorer. Piaget företrädde den kognitiva skolan. Han ansåg att barnens motiv är de största faktorer som påverkar utvecklingen. I dag har det inte ännu funnits en utvecklingsteori som skulle förklara individs hela liv från födelse till död. Kanske behöver man inte en eftersom det inte är nödvändigt; om man betraktar individens utveckling koncentrerar man oftast sig i viss åldersfas. Utvecklingspsykologi är ett vetenskapsområde som erbjuder viktiga forskningsresultat som man kan använda att lösa problem särskilt hos barn. 5. Våld mot barn Laura Laine Med ett våldsamt beteende mot en annan menar man själviskt beteende och att man struntar i andras känslor och smärtor som antingen är fysiska eller psykiska. Våld inom i familjen kan delas i olika grupper på några annorlunda sätt. Fyra olika former av barnmisshandel är definierade på grund av föräldrarnas beteende. Fysisk misshandel Fysisk och psykisk försummelse Psykisk misshandel Sexuell misshandel

8 Man talar om fysisk misshandel, när barnen har genomgått kroppslig aga. Kännetecken på fysisk misshandel kan vara blåmärke, brännskada, benbrott eller förgiftning. Om barnet har blivit försummat fysiskt eller psykiskt, kan det betyda att föräldrarna inte har tagit hand om barnet ordentligt. Sviter kan vara annorlunda, t.ex. fysiska (snuskighet, hämning av fysisk växt) eller psykiska (depression, efterblivenhet, problem med känsloliv). Psykisk misshandel är ett omfattande begrepp och det har sin andel i alla misshandelshändelser. Sexuell misshandel betyder att ett underårigt, omoget barn eller ungdom, är med i ett könsumgänge, vilket hon/han inte förstår och inte kan ge en betänkt tillåtelse till. 8 Man kan också tänka på misshandeln som aktiv eller passiv händelse. Aktiv misshandel är sådant beteende som är avsiktligt, till exempel att man slår barnet. Aktiv misshandel kan också vara psykiskt, då man hotar, skrämmer barnet med straff eller förkastande. Det är svårt att avgränsa och bevisa aktiv psykisk misshandel. Fysisk och passiv misshandel kan vara någon slags försummelse (att man inte sköter barnen ordentligt eller inte skyddar barnen mot faror). Psykisk och passiv misshandel orsakas ofta av föräldrarnas oförmåga att ta hand om barnen eller föräldrarnas egna psykiska problem. Föräldrarna kan ha goda uppfostringsmålsättningar, men de klarar inte av dem. Det finns fyra olika förklaringsteorier som handlar om barnmisshandel. Den psykopatologiska teorin anser att bakom våldet finns det problem med självkänslan, psykisk omogenhet, projicering av besvikelser eller frustrationen till en annan människa. Den familjedynamiska teorin anser att familjevåld förorsakas av familjens egna problem, vilka påverkar en familjemedlem. Man borde hjälpa hela familjen att kommunicera bättre men det behövs hela familjens hjälp att ändra interaktionen i familjen. Den konstruktionsteoretiska synpunkten är en ganska feministisk teori. Det anser att misshandeln i familjen är konsekvens av samhällets grundkonflikt mellan könen. Den här teorin är inte möjligt att anpassa sig i barnmisshandel. Den kulturteoretiska synpunkten ser att våld i familjen är konsekvens av inlärt beteende. Barn lär sig från sin familj och samhället att våld är ett lämpligt verktyg att nå ens målsättningar. Om våldet är tillåtet i samhället, är det också tillåtet i familjen. Efter det godkändes ett lagförslag år 1984, allt kroppsaga mot barnen blev olaglig i Finland. Utbredningen av familjevåldet mot barn har inte forskats så mycket. I en undersökning som gjordes för skolelever mellan talen berättade nästan 20 procent av 15-åriga svarare att de har lidit av en lindrig misshandel från sina föräldrar. I samma undersökning berättade nästan 5 procent att de har drabbats av allvarligt våld (knytnävsslag eller motsvarande) under det gångna året. Lindrigt våld har drabbat 72 procent och allvarligt våld av 8 procent av 15-åriga ungdomar. Undersökningen konstaterar att mammor och pappor är lika våldsamma. Det enda undantaget är barnamord. En undersökning, som har gjorts mellan konstaterar att i 80 procent av alla barnamord är gärningsmannen mamma och bara i en femtedel pappa. Barnens kristerapi är fortfarande dåligt organiserat i Finland. Först och främst är det svårt eftersom bara 10 procent av barnmisshandelshändelser kommer till myndigheternas kännedom. Barnens språk är aktivitet och den centrala inlärningsformen är lek. Prat är en sådan sak, som strukturerar de här elementen. De här tre olika former bildar arbetsmetoder för barnen som har blivit misshandlade. Ju mindre barnet är desto mer aktivitet finns i terapin och desto mer finns det element som påminner om lek. I terapi kan man leka hem eller olika slags låtsaslekar. Man kan också rita, knåpa eller bygga. Den viktigaste saken är, att barn har någon vuxen som lyssnar på henne/honom. Heinonen, M., Ohtamaa, K. (1999). Perheväkivalta lapsen näkökulmasta. Sampo-arkisto, Oulun yliopisto.

9 6. Arbetspsykologi 9 Hanna Vene Arbetspsykologi är ett snabbt växande vetenskapsområde inom psykologin. Det har också ökat sin popularitet på olika företag. Företagen bär mera ansvar för anställdas välstånd. Arbetspsykologen har specialiserat sig för att hjälpa människor i arbetslivet. Nuförtiden kräver arbetslivet mycket resurser från arbetsgivare och från anställda. Arbetstempot har så småningom accelererats och personalen minskat. Det inverkar på anställdas välbefinnande. Arbetspsykologin omfattar många teman angående arbetslivet; till exempel arbetsförmåga, hälsa, ergonomi, stress, företagshälsovård, psykiskt välbefinnande och mycket mera. Anställdas välbefinnande Psykiskt välbefinnande är inte något entydigt begrepp. Det innefattar människors förnöjsamhet med sitt liv och med sitt arbete och de bör vara i balans med varandra. Ett arbete som motsvarar anställdas mål och utbildning är en viktig grund för välstånd och för arbetsmotivation. En nöjd anställd är motiverad och intresserad av sitt arbete. Arbetet motsvarar inte alltid denna idealiska situation och kan medföra problem för välbefinnandet. Eventuellt kan det finnas för mycket arbete, möjligheter att påverka är dåliga eller arbetet motsvarar inte anställdas mål eller förväntningar. Atmosfären kan också vara dålig på arbetsplatsen vilket reflekteras i arbetstrivseln. Anställdas psykiska välbefinnande kan förbättras på många sätt: genom att stöda en anställds resurser samt med att utveckla arbetsgemenskapen, samarbetet och behandlingen på arbetsplatser. Stress och utbrändhet Hans Selye har lanserat det moderna stressbegreppet. Han började använda begreppet stress för kroppens odefinierbara varningar som svar på omgivningens krav på 1930-talet. De yttre förhållanden som åstadkommer stressreaktionen kallas i Seyles terminologi för stressorer. I bakgrunden till kontinuerlig stress finns i allmänhet svåra problem i arbetsarrangemangen, på vilka arbetsgemenskapen inte har hittat några fungerande lösningar. Arbetsstress som pågår en lång tid leder till utbrändhet, ett tillstånd som karaktäriseras av en alltomfattande långvarig trötthet, cynism och svagare yrkesmässig självkänsla. (Leiters och Maslachs 1988 processmodell) Cynismen tar sig uttryck i att arbetsglädjen och arbetets meningsfullhet försvinner. Arbetet som en betydelse kan ifrågasättas. I arbete som har med människorelationer att göra kommer cynismen till synes i att förhållningssättet till människor förändras och blir distanserat och kallt. Till typisk minskning av yrkesmässig självkänsla hör att man förlorar kompetensen i arbetsgemenskapen. En långt gången utbrändhet är en allvarlig störning som på ett övergripande sätt försvagar hälsan och påverkar arbetsgemenskapen på ett skadligt sätt. Källförteckning Kinnunen, Feldt & Mauno (2005). Työ leipälajina. Lämsä ja Hautala (2005). Organisaatio käyttäytymisen perusteet.

10 10 7. Arbetshälsopsykologi Miia Haka Arbetshälsopsykologi är en relativt ny bransch av psykologin. Den baserar sig på lagen om företagshälsovården, som blev reformerad år En central bestämmelse i den här lagen är att förebygga olika problem i arbetslivet. De möjliga problemen handlar om hälsan, tryggheten och det allmänna välbefinnandet. Arbetshälsopsykologins ändamål är att förbättra arbetslivets kvalitet och att främja anställdas arbets- och funktionsförmåga genom olika psykologiska metoder. Arbetshälsa och psykologi När man talar om arbetshälsan och psykologin, tyder man på att hälsan analyseras ur ett psykosocialt perspektiv. Till exempel, när en anställd har varit sjukledig, borde arbetshälsopsykologin studera faktorer som underlättar återgången till arbetet och faktorer som försvårar återgången. Arbetshälsopsykologin inriktar sig på följande områden: stress och arbetsbelastning arbetsutmattning och arbetslust individuella egenskaper och hälsa arbetsgemenskap socialt stöd i arbetet konflikter i arbetssamfund och psykiskt våld verksamhet i organisationen Arbetshälsopsykologin innehåller många olika saker men varje område rör sig om välbefinnande. Därför har jag valt arbetstagarens och arbetsgemenskapens välbefinnande till bättre syn. Arbetstagarens välbefinnande I idealiska situationer motsvarar arbetet arbetstagarens mål och vad hon/han behöver. Om arbetet inte motsvarar den här situationen, kan det reducera välbefinnandet och motivationen. Ibland måste anställda ta hand om för många åligganden. Ibland kan anställda inte påverka tillräckligt på arbetsplatsen. Det är viktigt att ta arbetstagarens fysiska, psykiska och sociala resurser i beaktande. Ett av de viktigaste temana är självuppskattning, eftersom det hjälper anställda till att väl ta hand om sig själva. När en anställd vet om sina önskemål och starka sidor, kan han eller hon ordna sitt arbete bättre. Psykologerna kan hjälpa anställda att strukturera sina tankar, om det behövs. Chefen borde vara medveten om de här temana omkring arbetstagarens välbefinnande. Kännetecken på utbrändhet är övergripande trötthet, en cynisk inställning till arbetet och svagare yrkesmässig självkänsla. När arbetstagaren upplever kontinuerlig belastning, måste chefen och arbetstagaren diskutera situationen tillsammans och besluta om förändringar till det bättre.

11 Arbetsgemenskapens välbefinnande 11 Kommunikationen spelar en fundamental roll i arbetsplatsen. Information och interaktion borde vara öppna för alla. Underordnade borde våga diskutera med cheferna, och cheferna borde lyssna på underordnade. De konstruktiva diskussionerna leder till fruktbart samarbetet och god problemlösningsförmåga. De moderna organisationerna utvecklas hela tiden. Både arbetsgivaren och arbetstagaren måste engagera sig i utvecklingen. För att den här utvecklingen avlöper bra, måste samarbetet fungera. När relationerna mellan anställda är goda, är det också lättare att reagera i förändringssituationer som framkallar osäkerhet. 8. Organisationsutveckling Kristian Kurikka Organisationsutvecklingsfilosofi En organisation formas i interaktion mellan människor. Varje organisation har sin specifika logik. Logigen formas till följd av interaktion, när man siktar på att ha lycka i den miljön där organisationen är. Den här logiken försöker man att förvandla till något olikt. Organisationsutveckling är en filosofi eller en uppfattning. Det måste finnas riktiga attityder på grund av organisationsutveckling. Det räcker inte att veta om utvecklingstekniker. Tekniken är sekundär och filosofin är den primära saken. Utformandet av organisationsutveckling I organisationsutveckling är det viktigare att förhålla sig rätt och att har riktiga värden. Tekniker som man använder är inte så viktiga. Traditionellt i organisationsutvecklingen försöker man respektera människor och ta dem med i beslutsfattandet. Besluten förverkligar olika tekniker med olika metoder. Det är mycket viktigare att respektera människor och kontrollera deras delaktighet än att använda någon viss teknik eller intervention. Den andra grundprincipen är det att människan har en tendens att själva lösa sina problem. Människor är tänkande organismer, och de kan alltså använda den egna logiken och de kan lösa problem med hjälp av sina perceptioner och scheman. Organisationsutvecklingen baserar sig på det. En konsult, som utvecklar organisationen, borde inte ger rätta lösningar utan hon måste hjälpa sektionen att utveckla sina handlingssätt. Konsulten och organisationens innerpersonal siktar på att hjälpa sektionen att utveckla sig själv. Konsulten kan inte ge rätta fungerande lösningar till problemen utan organisation måste finna lösningarna med konsulten. Man forskar först organisationen och sedan transformeras organisationen enligt det här resultatet. Om du vill utveckla organisationen måste du iaktta fyra nivåer i företagen: organisationsnivå relationer mellan grupper

12 gruppnivå individnivå 12 I varje nivå du måste iaktta tre saker: beteende struktur kontext Faktorer som influerar modifikation Det finns många faktorer som influerar modifikationen. Faktorerna har två huvudgrupper, situationsfaktorer och interpretationstraditioner. Situationsfaktorerna är t.ex. faktorerna som beror på modifikation och storlek av organisation. Interpretationstraditionerna konkretiserar opinionerna av modifikationen i organisationen. Det är viktigt att iaktta alla faktorer som kan inverka på resultatet av modifikationen. 9. Psykologiska test Erika Mäkinen Psykologiska test är mest effektiva arbetsmetoder för psykologer vid sidan av intervjuer. Man kan använda och analysera test endast om man är en auktoriserad psykolog. Dessutom är psykologiska test unika verktyg för psykologer. Psykologiska test kan användas i klinisk psykologi och i rekrytering. Test i klinisk psykologi I klinisk psykologi hjälper test för att uppskatta skillnaden mellan normal, svag eller onormal nivå. Man kan klarlägga om en patient har några speciella problem, till exempel neurologiska sjukdomar, problem i mentalhälsa eller problem med sin arbetsförmåga. En psykolog kan diagnostisera olika störningar och uppskatta om en patient behöver rehabilitering, till exempel psykoterapi. Beslutet är pålitligare när man använder också andra metoder; till exempel klinisk intervju eller åsikter av andra yrkesområden. Test i rekrytering Psykologiska test har en stor betydelse i rekryteringen. En organisation måste avgöra vilken kandidat som är den bästa för en viss uppgift. Att göra det riktiga urvalet är mycket viktigt för ett företag. Att välja fel kandidat innebär stora kostnader för företaget; arbetseffektiviteten blir svagare och dessutom stiger kostnaderna. En fel person mår inte heller bra i fel organisation. När valet är lyckat och den rätta personen blir anställd, blir arbetseffektiviteten i organisationen bättre. En anställd på medelnivå och en anställd på toppnivå kan t o m ha en skillnad på 48 % vad arbetseffektiviteten beträffar. Intelligenstest Intelligenstest mäter människors kognitiva kapacitet och deras förmågor. Charles Spearman delade intelligensen i två faktorer, i en generell intelligensfaktor (g-faktorn) och i specialfaktorer. Intelligenstest

13 13 innehåller alltid den generella intelligensfaktorn. Test innehåller uppgifter som mäter till exempel matematiska, logiska eller verbala förmågor. Många vetenskapliga undersökningar har visat att intelligenstest har en hög validitet. Intelligenstest är effektiva metoder och de förutsäger arbetseffektiviteten av den anställda kandidaten. Intelligenstest i frågeformulär är också fördelaktiga och enkla att använda. Fast intelligenstest har en stark validitet, borde andra värderingsmetoder också användas. Till exempel strukturerade intervjuer och personlighetstest brukar användas med dem. Personlighetstest Personlighetstest kan delas i två delar; objektiva test och projektiva test. I projektiva test presenterar man mångtydiga stimuli (en bild) för en person som måste skapa mening i bilden. Den grundläggande idén i projektiva test är att varje mening som personen skapar avspeglar hennes personlighet. Psykologen som använder dessa test måste ha en stark yrkeskunnighet. Projektiva test är subjektiva och beroende av psykologens tolkning. Nuförtiden används projektiva test mesta i klinisk psykologi. Objektiva personlighetstest är populära i rekrytering. Dessa test mäter en anställds lämplighet. Lämpligheten till ett visst yrke och till en viss arbetsplats är viktig. Personlighetstest ensamma är inte så effektiva rekryteringsmetoder, men tillsamman med intelligenstest och strukturerad intervju ger de pålitliga rekryteringsresultat. Litteratur Eysenck, M. (red.). (2000). Psykologi Ett integrerat perspektiv. Studentlitteratur, Lund. Schmidt, F. L. & Hunter, J. E. (1998). The valitidy and utility of selection methods in personnel psychology: Practical and theoretical implications of 85 years of research findings. Psychological Bulletin, 124, Sigmund Freud och psykoanalys Laura Hujanen Psykoanalytiska teorier, som har utvecklats under mer än hundra år, är mycket omfattande och ibland motsägelsefulla. Den klassiska psykoanalysen har sin grund i Sigmund Freuds författarskap, och termen förekommer för första gången Österrikisk läkare, Sigmund Freud föddes 6 maj, Han arbetade ursprungligen som neurolog och var intresserad av neuropatolog, afasi, hysteri osv. Han blev inte intresserad av människans psyke förrän i 40- årsåldern. Psykoanalys började formas när Josef Breuer som hade undersökt hysteriska kvinnor berättade Freud hur kvinnornas symptom hade underlättats när de talade om sina trauman. Freud hade försökt att sköta sina patienter med hypnos, men var inte nöjd med resultatet. Han förbrukade Breuers erfarenhet till sin egen personteori och gav upp hypnosen som behandlingsmetod. Han lät patienten ligga på en soffa och berätta fritt om sitt inre. Metoden kallas för fri association och det innebär att terapeuten själv skapade innehåll i det patienten uttrycker. Fri association och terapeutens empati är alltjämt kännetecken på psykoanalys.

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet Freud med vänner Sigmund Freuds (1856-1939) tankar Aggression och sex styr oss mycket mer än vi vill tro! - Krafterna kan vara medvetna eller omedvetna.

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Mellanchef att klämmas mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas förväntningar Pejla in press och stress med både lek och allvar, så att man känner igen något man kunde ändra på och bestämmer hur och vad

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation. 1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp

Läs mer

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologiska Inriktningar Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Behaviorism, Watson, Skinner

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Informationspuff för psykiskt stöd

Informationspuff för psykiskt stöd Informationspuff för psykiskt stöd Grunderna i psykisk första hjälp Informationspuff för psykiskt stöd Mål att ge grundkunskap om faktorer som orsakar stress vid olyckor och i specialsituationer. att öka

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv. Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Utvecklingsstörning som funktionshinder Psykologiskt (reducerad intellektuell förmåga) Socialt (miljön och tillhörande krav) Administrativt (de som är registrerade

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Vid akuta incidenter sekundär intervention Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

Drogpolicy och Beredskapsplan

Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy Selånger FK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran. För oss är det viktigt att våra barn och ungdomar

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer