Psykologi & filosofi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykologi & filosofi"

Transkript

1 Psykologi & filosofi ALLMÄN ÖVERSIKT Svenska för psykologer och filosofer Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) Hannah Arendt

2 2 Förord Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för filosofer och psykologer vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990-talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan skickas till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom området psykologi eller filosofi. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta språkfelen har rättats av läraren. Åbo Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

3 3 INNEHÅLL FÖRORD 2 PSYKOLOGI 1. Barn- och ungdomspsykologi Annika Jukuri 4 2. Barnneuropsykologi Maria Hannula 5 3. Anknytningsrelation Heidi Joutsiniemi 5 4. Utvecklingspsykologi Olli Poutiainen 6 5. Våld mot barn Laura Laine 7 6. Arbetspsykologi Hanna Vene 9 7. Arbetshälsopsykologi Miia Haka Organisationsutveckling Kristian Kurikka Psykologiska test Erika Mäkinen Sigmund Freud och psykoanalys Laura Hujanen Humanistisk psykologi Teemu Mäntylä Idrottspsykologi Sanna Leppänen Kriminalpsykologi Anna Jääskeläinen Kris- och traumapsykologi Johanna Mattila Neuropsykologi: Huntingtons sjukdom Henna Lehtismäki Personlighetspsykologi: självkänsla Paula Ahtiainen Mental hälsa Anna Kaipainen Dubbeldiagnos - komplex problematik av klienter med psykiska störningar och missbruket Taru Koskela Psykiska störningar - borderlinepersonligheten Vera Leo Schizofreni Tuomo Joutsiniemi Parapsykologi poltergeist Kaisa Hallberg UFO - oidentifierat flygande föremål Tuomas Muhonen 28 FILOSOFI 23. Karl Marx Tiina Lepistö Friedrich Engels Petja Eklund Immanuel Kant Kimmo Lindroth Edmund Husserl och hans fenomenologiska filosofi Mikael Melan Hannah Arendt och tänkandets styrka Elina Kerkelä Hans-Georg Gadamer Johanna Ukkonen 34

4 1. Barn- och ungdomspsykologi 4 Annika Jukuri Barn- och ungdomspsykologi innehåller många intressanta motivkretsar: barns motoriska, emotionella och kognitiva utveckling, samt socialt beteende och funktion i samfund. En psykolog som arbetar tillsammans med barnen kan jobba till exempel i barnavårdsbyråer, skolor eller inom den privata sektorn. Man kan undersöka temat från olika perspektiv liksom vissa omtalade teoretiker inom psykologin har gjort. John Bolwby var speciellt intresserad av förhållandet mellan barnet och dess mamma medan Jean Piaget undersökte utvecklingen av barnets tänkevärld. Man kan dela upp barndomstidens vanligaste mentala störningar som följer: störningar i sinnesstämning anpassning reglering ätning sömning interaktion traumatisk stress Eftersom barn- och ungdomspsykologi är ett omfattande område, kom jag fram till att presentera bara några fängslande och aktuella ämnen. Jag valde ett tema som länge har varit en omtvistad fråga, frågan om vilken som mest inverkar på människans personlighet, uppfostran eller ärftlighet. Som andra tema har jag de jämnårigas betydelse för barnets utveckling. Konflikten mellan uppfostran och ärftlighet Förr i världen tänkte man att människans personlighet formades endast av uppfostran till och med psykiska sjukdomar som schizofreni ansågs vara följden av torftiga, kalla och dåliga förhållanden. Nuförtiden har ämnet diskuteras och forskats mycket. Man grälar fortfarande om vilket är det bästa sättet att förklara människans individuella egenskaper. Somliga tror att individer som har levt i likadana omgivningar borde vara liknande personer medan andra tycker att uppförandet och personligheten styrs av gener. Man har funnit bevis som understöder båda påståendena och jag tycker att det nog är tillrådligt att beakta flera synpunkter. Svaret på frågan är verkligen att båda sakerna, uppfostran och gener, samverkar på den utvecklande karaktären. Sociala relationer Numera är den allmänna opinionen att både relationen till föräldrarna och jämnåriga är mycket viktiga för barn. Ett barn måste ha en förälder som tar hand om honom och älskar honom. På samma sätt borde man ha goda sociala förhållanden eftersom tillsammans med kamrater lär sig man en massa regler, seder och attityder. I daghemmet och i skolan lär man sig de sociala kunskaperna som man behöver i samhället. Inom psykologin har man ofta forskat i förträngda ungdomar och det verkar vara så att om man har blivit diskriminerad i barndomen så har man en stor risk att bli utslagen eller till och med bli en brottsling som vuxen.

5 2. Barnneuropsykologi 5 Maria Hannula Den som skulle vilja evaluera läs- och skrivförmågor hos barn måste behärska kunskaper om barnneuropsykologi och om barnens kognitiva resurser. Neuropsykologen har en lång utbildning. Man måste ha teorisk förståelse för olika störningar i beteendet. Man måste först studera psykologi på universitet. Specialpedagogik eller neurologi som biämnen är nödvändiga för yrket. Efter att ha studerat ungefär fem och ett halvt år och blivit magister i psykologi måste man specialisera sig på sin utbildning till yrket om man vill vara kvalificerad. Att jobba med barn kräver erfarenhet, intuition och utbildning. Vanligtvis jobbar barnneuropsykologer på ett sjukhus. En neuropsykolog jobbar huvudsakligen ensam men är också en viktig medlem i en grupp som jobbar i samma avdelning. Överläkaren leder gruppen där verksamhetsterapeut, fysioterapeut och språkterapeut också är verksamma. Neuropsykologen har en klar position på avdelningen. Han eller hon är den som har expertis på utvecklingspsykologi och kognitiv psykologi. Gruppen gör en rehabiliteringsplan kring barnet som har blivit evaluerad. Varje medlem tar del i diskussionen om barnets vård och på så sätt kan hela avdelningen utnyttja var och ens expertis. Gruppen planerar ett lämpligt program för barnet. Mötet organiseras en gång i veckan och ytterligare tar sjukskötare och vårdare del i mötet. Barnet kan komma ensam eller med föräldrar till neuropsykologens individuella testning. Att komma ensam beror på barnets ålder och personlighet. Det kan vara svårt för barnet att koncentrera sig på testning om barnet är blyg samt tillbakadragen eller längtar efter sina föräldrar. Då är det bättre att inte lita på testresultatet. Man kan fråga andra medlemmar på avdelningen hur de evaluerar samma barn eller man kan bestämma över ett nytt möte med föräldrarna. Neuropsykologen har olika tester som används då man evaluerar barnet. Till exempel WPRSI-R, WISC- III och Nepsy är tester som man använder mycket i Finland då man evaluerar barnets kognitiva kapacitet. Vanliga orsaker till neuropsykologisk evaluering hos barn är till exempel koncentrationsstörningar, svårigheter med språk, utvecklingsstörningar, idrottshandikapp, motoriska störningar, hemiplegi och autistiska drag. 3. Anknytningsrelation Heidi Joutsiniemi John Bowlby (1969) var den som utvecklade anknytningsteorin redan på femtiotalet. I sin teori berättar Bowlby att anknytningsrelation är ett emotionellt band mellan barn och mamma. På grund av sina undersökningar drar Bowlby den slutsatsen att anknytningsrelation är resultatet av interaktion. Barnet försöker att ta kontakt med sin mamma till exempel kan det gråta eller le. Den viktigaste saken är vad händer efter det. Det är mycket viktigt att mamma är sensitiv och konsekvent eftersom det ska influera på anknytningsrelationen. Barn söker kärlek och trygghet hos vuxna för att kunna överleva och må bra. Bowlbys medarbetare Mary Ainsworth (1978) var den första forskaren som presenterade strange situation procedure det är en experimentell metod för små barn (ca 2 år). I Strange situation procedure lämnar mamma barnet ensamt med en främmande person i rummet. Undersökare observerar

6 hur barnet reagerar på den främmande personen. Efter det kommer mamma tillbaka in i rummet. Ainsworth har skiljt ut tre olika anknytningsstilar eller reaktionsmönster: 1) trygg/säker (secure) anknytning, (barnet visar sig vara relativt tryggt och hon leker när mamma kommer tillbaka) 2) undvikande (avoidant) anknytning (barnet visar uppenbara tecken och avvisande mot mamma) 3) ambivalent (ambivalent) anknytning (barnet är mycket upprört då mamma lämnar honom). 6 Tidiga relationer påverkar hur barnets senare relationer kommer att se ut. Barn internaliserar modeller: hurdan är relationen och hur mamma uppför mot pappa. Hazan och Shaver (1987) började undersöka de vuxnas anknytningsstilar. De märkte att människor har individuella och emotionella skillnader i uppförandet. Hazan och Shaver presenterade att de vuxnas anknytningsrelationer också kan delas i tre huvudgrupper (trygg, undvikande och ambivalent). På samma sätt utvecklade George, Kaplan och Main (1985) en motsvarande metodik (AAI Adult Attachment Interview) för att mäta föräldrarnas anknytning till sina egna föräldrar. AAI är en intervju som brukar pågå en timme. Intervjun innehåller 18 frågor, till exempel: Kan du berätta hurdan relation du har med din mamma och pappa? Kan du beskriva din första separationssituation mellan dina föräldrar och dig? Nauha och Silven (2000) har gjort en mycket intressant undersökning om tidiga anknytningsrelationer och hur anknytningen påverkar senare romantiska relationer. De konstaterade att den som har trygg anknytning också har en trygg kamrat. Det kan man saga att likhet drar till sig. Källmaterial Ainsworth, M., Blehar, M., Waters, E., & Wall, S. (1978). Patterns of attachment: A psychological study of the strange situation. Hillsdale, NJ: Erlbaum. Bowlby, J. (1991). An ethological approach to personality development. American Psychologist, 46, Nauha, S., & Silvén M., (2000). Puolisoiden varhaiset kiintymyssuhteet: Viehättääkö samanlaisuus? Psykologia, 01, Utvecklingspsykologi Olli Poutiainen Utvecklingspsykologi är en av psykologis många sektorer och det behandlar utveckling genom individens liv samt eftersträvar att utmåla, förklara och förutsäga orsaker som påverkar utvecklingen. Inom utvecklingspsykologin finns det också olika sektorer. Dom kan divideras i tre huvudsektorer; motorisk-, kognitiv- och psykosocial utveckling. Tidigare har utvecklingspsykologin koncentrerat sig mer i utvecklingen under barndomen eftersom då utvecklas människan mest. Nuförtiden är psykologer ändå lika intresserade av barndom och ålderdom. Utvecklingen kan forskas på många olika sätt och utvecklingspsykologier använder ofta samma metoder som används också på andra sektorer i psykologin. Ett allmänt sätt är att iaktta individens beteende. Oftast måste man ha egna test för barn och för vuxna.

7 Således forskar utvecklingspsykologin den individuella utvecklingen och försöker erbjuda tillämpningar, till exempel för hälso- och sjukvård eller för socialt arbete. Det finns många olika sätt att nalkas den individuella utvecklingen men det finns också vissa stora frågor som utvecklingspsykologin försöker svara på. Sådana frågor kan till exempel lyda som följer. Vilken är viktigare utvecklingsmiljö eller gener? eller Hur kan individen påverka sin utveckling?. Olika teorifamiljer heter bland annat psykoanalytisk, kognitiv och biologisk teori. Många teorier har försökt besvara frågorna som gäller utvecklingen total men det finns också mindre teorier som beaktar bara en viss del av utvecklingen. Naturligtvis kan ingen teori ensam förklara allt möjligt. Därför har många utvecklingspsykologer koncentrerats bara på någon viss fas i livet (barndom, ungdomstid, vuxenhet eller ålderdom). 7 Sigmund Freud är kanske den mest bekanta utvecklingspsykologen. Han föddes den sjätte maj 1856 i Österrike-Ungern. I början av 1900 talen framkallade Freud behandlingen som bestod av patientens fria association om sitt inre. Senare tog det formen av psykoanalytisk behandling. Om barns utveckling har Freud en teori som kallas för den psykosexuella utvecklingen och det är en del av hans psykoanalytiska teori. Enligt den psykosexuella teorin kan barnets utveckling utdelas i faser som innehåller olika sexuella drifter som styr utvecklingen. Freuds psykoanalytiska teori har kritiserats hårt eftersom den saknar vetenskaplig förankring. Övriga välkända utvecklingspsykologer är bland annat Jean Piaget och Erik H. Erikson. De hade ett litet annorlunda perspektiv på barnets utveckling. Erikson företrädde också den psykoanalytiska skolan på samma sätt Freud. Han påstod att varje fas i utvecklingen innehåller en psykosocial konflikt som påverkar individens utveckling i framtiden. Om en individ inte kan lösa konflikten kan det försvåra eller avhålla utvecklingen. Härmed betonade Freud sexuella drifter och Erikson betonade sociala faktorer. Piaget företrädde den kognitiva skolan. Han ansåg att barnens motiv är de största faktorer som påverkar utvecklingen. I dag har det inte ännu funnits en utvecklingsteori som skulle förklara individs hela liv från födelse till död. Kanske behöver man inte en eftersom det inte är nödvändigt; om man betraktar individens utveckling koncentrerar man oftast sig i viss åldersfas. Utvecklingspsykologi är ett vetenskapsområde som erbjuder viktiga forskningsresultat som man kan använda att lösa problem särskilt hos barn. 5. Våld mot barn Laura Laine Med ett våldsamt beteende mot en annan menar man själviskt beteende och att man struntar i andras känslor och smärtor som antingen är fysiska eller psykiska. Våld inom i familjen kan delas i olika grupper på några annorlunda sätt. Fyra olika former av barnmisshandel är definierade på grund av föräldrarnas beteende. Fysisk misshandel Fysisk och psykisk försummelse Psykisk misshandel Sexuell misshandel

8 Man talar om fysisk misshandel, när barnen har genomgått kroppslig aga. Kännetecken på fysisk misshandel kan vara blåmärke, brännskada, benbrott eller förgiftning. Om barnet har blivit försummat fysiskt eller psykiskt, kan det betyda att föräldrarna inte har tagit hand om barnet ordentligt. Sviter kan vara annorlunda, t.ex. fysiska (snuskighet, hämning av fysisk växt) eller psykiska (depression, efterblivenhet, problem med känsloliv). Psykisk misshandel är ett omfattande begrepp och det har sin andel i alla misshandelshändelser. Sexuell misshandel betyder att ett underårigt, omoget barn eller ungdom, är med i ett könsumgänge, vilket hon/han inte förstår och inte kan ge en betänkt tillåtelse till. 8 Man kan också tänka på misshandeln som aktiv eller passiv händelse. Aktiv misshandel är sådant beteende som är avsiktligt, till exempel att man slår barnet. Aktiv misshandel kan också vara psykiskt, då man hotar, skrämmer barnet med straff eller förkastande. Det är svårt att avgränsa och bevisa aktiv psykisk misshandel. Fysisk och passiv misshandel kan vara någon slags försummelse (att man inte sköter barnen ordentligt eller inte skyddar barnen mot faror). Psykisk och passiv misshandel orsakas ofta av föräldrarnas oförmåga att ta hand om barnen eller föräldrarnas egna psykiska problem. Föräldrarna kan ha goda uppfostringsmålsättningar, men de klarar inte av dem. Det finns fyra olika förklaringsteorier som handlar om barnmisshandel. Den psykopatologiska teorin anser att bakom våldet finns det problem med självkänslan, psykisk omogenhet, projicering av besvikelser eller frustrationen till en annan människa. Den familjedynamiska teorin anser att familjevåld förorsakas av familjens egna problem, vilka påverkar en familjemedlem. Man borde hjälpa hela familjen att kommunicera bättre men det behövs hela familjens hjälp att ändra interaktionen i familjen. Den konstruktionsteoretiska synpunkten är en ganska feministisk teori. Det anser att misshandeln i familjen är konsekvens av samhällets grundkonflikt mellan könen. Den här teorin är inte möjligt att anpassa sig i barnmisshandel. Den kulturteoretiska synpunkten ser att våld i familjen är konsekvens av inlärt beteende. Barn lär sig från sin familj och samhället att våld är ett lämpligt verktyg att nå ens målsättningar. Om våldet är tillåtet i samhället, är det också tillåtet i familjen. Efter det godkändes ett lagförslag år 1984, allt kroppsaga mot barnen blev olaglig i Finland. Utbredningen av familjevåldet mot barn har inte forskats så mycket. I en undersökning som gjordes för skolelever mellan talen berättade nästan 20 procent av 15-åriga svarare att de har lidit av en lindrig misshandel från sina föräldrar. I samma undersökning berättade nästan 5 procent att de har drabbats av allvarligt våld (knytnävsslag eller motsvarande) under det gångna året. Lindrigt våld har drabbat 72 procent och allvarligt våld av 8 procent av 15-åriga ungdomar. Undersökningen konstaterar att mammor och pappor är lika våldsamma. Det enda undantaget är barnamord. En undersökning, som har gjorts mellan konstaterar att i 80 procent av alla barnamord är gärningsmannen mamma och bara i en femtedel pappa. Barnens kristerapi är fortfarande dåligt organiserat i Finland. Först och främst är det svårt eftersom bara 10 procent av barnmisshandelshändelser kommer till myndigheternas kännedom. Barnens språk är aktivitet och den centrala inlärningsformen är lek. Prat är en sådan sak, som strukturerar de här elementen. De här tre olika former bildar arbetsmetoder för barnen som har blivit misshandlade. Ju mindre barnet är desto mer aktivitet finns i terapin och desto mer finns det element som påminner om lek. I terapi kan man leka hem eller olika slags låtsaslekar. Man kan också rita, knåpa eller bygga. Den viktigaste saken är, att barn har någon vuxen som lyssnar på henne/honom. Heinonen, M., Ohtamaa, K. (1999). Perheväkivalta lapsen näkökulmasta. Sampo-arkisto, Oulun yliopisto.

9 6. Arbetspsykologi 9 Hanna Vene Arbetspsykologi är ett snabbt växande vetenskapsområde inom psykologin. Det har också ökat sin popularitet på olika företag. Företagen bär mera ansvar för anställdas välstånd. Arbetspsykologen har specialiserat sig för att hjälpa människor i arbetslivet. Nuförtiden kräver arbetslivet mycket resurser från arbetsgivare och från anställda. Arbetstempot har så småningom accelererats och personalen minskat. Det inverkar på anställdas välbefinnande. Arbetspsykologin omfattar många teman angående arbetslivet; till exempel arbetsförmåga, hälsa, ergonomi, stress, företagshälsovård, psykiskt välbefinnande och mycket mera. Anställdas välbefinnande Psykiskt välbefinnande är inte något entydigt begrepp. Det innefattar människors förnöjsamhet med sitt liv och med sitt arbete och de bör vara i balans med varandra. Ett arbete som motsvarar anställdas mål och utbildning är en viktig grund för välstånd och för arbetsmotivation. En nöjd anställd är motiverad och intresserad av sitt arbete. Arbetet motsvarar inte alltid denna idealiska situation och kan medföra problem för välbefinnandet. Eventuellt kan det finnas för mycket arbete, möjligheter att påverka är dåliga eller arbetet motsvarar inte anställdas mål eller förväntningar. Atmosfären kan också vara dålig på arbetsplatsen vilket reflekteras i arbetstrivseln. Anställdas psykiska välbefinnande kan förbättras på många sätt: genom att stöda en anställds resurser samt med att utveckla arbetsgemenskapen, samarbetet och behandlingen på arbetsplatser. Stress och utbrändhet Hans Selye har lanserat det moderna stressbegreppet. Han började använda begreppet stress för kroppens odefinierbara varningar som svar på omgivningens krav på 1930-talet. De yttre förhållanden som åstadkommer stressreaktionen kallas i Seyles terminologi för stressorer. I bakgrunden till kontinuerlig stress finns i allmänhet svåra problem i arbetsarrangemangen, på vilka arbetsgemenskapen inte har hittat några fungerande lösningar. Arbetsstress som pågår en lång tid leder till utbrändhet, ett tillstånd som karaktäriseras av en alltomfattande långvarig trötthet, cynism och svagare yrkesmässig självkänsla. (Leiters och Maslachs 1988 processmodell) Cynismen tar sig uttryck i att arbetsglädjen och arbetets meningsfullhet försvinner. Arbetet som en betydelse kan ifrågasättas. I arbete som har med människorelationer att göra kommer cynismen till synes i att förhållningssättet till människor förändras och blir distanserat och kallt. Till typisk minskning av yrkesmässig självkänsla hör att man förlorar kompetensen i arbetsgemenskapen. En långt gången utbrändhet är en allvarlig störning som på ett övergripande sätt försvagar hälsan och påverkar arbetsgemenskapen på ett skadligt sätt. Källförteckning Kinnunen, Feldt & Mauno (2005). Työ leipälajina. Lämsä ja Hautala (2005). Organisaatio käyttäytymisen perusteet.

10 10 7. Arbetshälsopsykologi Miia Haka Arbetshälsopsykologi är en relativt ny bransch av psykologin. Den baserar sig på lagen om företagshälsovården, som blev reformerad år En central bestämmelse i den här lagen är att förebygga olika problem i arbetslivet. De möjliga problemen handlar om hälsan, tryggheten och det allmänna välbefinnandet. Arbetshälsopsykologins ändamål är att förbättra arbetslivets kvalitet och att främja anställdas arbets- och funktionsförmåga genom olika psykologiska metoder. Arbetshälsa och psykologi När man talar om arbetshälsan och psykologin, tyder man på att hälsan analyseras ur ett psykosocialt perspektiv. Till exempel, när en anställd har varit sjukledig, borde arbetshälsopsykologin studera faktorer som underlättar återgången till arbetet och faktorer som försvårar återgången. Arbetshälsopsykologin inriktar sig på följande områden: stress och arbetsbelastning arbetsutmattning och arbetslust individuella egenskaper och hälsa arbetsgemenskap socialt stöd i arbetet konflikter i arbetssamfund och psykiskt våld verksamhet i organisationen Arbetshälsopsykologin innehåller många olika saker men varje område rör sig om välbefinnande. Därför har jag valt arbetstagarens och arbetsgemenskapens välbefinnande till bättre syn. Arbetstagarens välbefinnande I idealiska situationer motsvarar arbetet arbetstagarens mål och vad hon/han behöver. Om arbetet inte motsvarar den här situationen, kan det reducera välbefinnandet och motivationen. Ibland måste anställda ta hand om för många åligganden. Ibland kan anställda inte påverka tillräckligt på arbetsplatsen. Det är viktigt att ta arbetstagarens fysiska, psykiska och sociala resurser i beaktande. Ett av de viktigaste temana är självuppskattning, eftersom det hjälper anställda till att väl ta hand om sig själva. När en anställd vet om sina önskemål och starka sidor, kan han eller hon ordna sitt arbete bättre. Psykologerna kan hjälpa anställda att strukturera sina tankar, om det behövs. Chefen borde vara medveten om de här temana omkring arbetstagarens välbefinnande. Kännetecken på utbrändhet är övergripande trötthet, en cynisk inställning till arbetet och svagare yrkesmässig självkänsla. När arbetstagaren upplever kontinuerlig belastning, måste chefen och arbetstagaren diskutera situationen tillsammans och besluta om förändringar till det bättre.

11 Arbetsgemenskapens välbefinnande 11 Kommunikationen spelar en fundamental roll i arbetsplatsen. Information och interaktion borde vara öppna för alla. Underordnade borde våga diskutera med cheferna, och cheferna borde lyssna på underordnade. De konstruktiva diskussionerna leder till fruktbart samarbetet och god problemlösningsförmåga. De moderna organisationerna utvecklas hela tiden. Både arbetsgivaren och arbetstagaren måste engagera sig i utvecklingen. För att den här utvecklingen avlöper bra, måste samarbetet fungera. När relationerna mellan anställda är goda, är det också lättare att reagera i förändringssituationer som framkallar osäkerhet. 8. Organisationsutveckling Kristian Kurikka Organisationsutvecklingsfilosofi En organisation formas i interaktion mellan människor. Varje organisation har sin specifika logik. Logigen formas till följd av interaktion, när man siktar på att ha lycka i den miljön där organisationen är. Den här logiken försöker man att förvandla till något olikt. Organisationsutveckling är en filosofi eller en uppfattning. Det måste finnas riktiga attityder på grund av organisationsutveckling. Det räcker inte att veta om utvecklingstekniker. Tekniken är sekundär och filosofin är den primära saken. Utformandet av organisationsutveckling I organisationsutveckling är det viktigare att förhålla sig rätt och att har riktiga värden. Tekniker som man använder är inte så viktiga. Traditionellt i organisationsutvecklingen försöker man respektera människor och ta dem med i beslutsfattandet. Besluten förverkligar olika tekniker med olika metoder. Det är mycket viktigare att respektera människor och kontrollera deras delaktighet än att använda någon viss teknik eller intervention. Den andra grundprincipen är det att människan har en tendens att själva lösa sina problem. Människor är tänkande organismer, och de kan alltså använda den egna logiken och de kan lösa problem med hjälp av sina perceptioner och scheman. Organisationsutvecklingen baserar sig på det. En konsult, som utvecklar organisationen, borde inte ger rätta lösningar utan hon måste hjälpa sektionen att utveckla sina handlingssätt. Konsulten och organisationens innerpersonal siktar på att hjälpa sektionen att utveckla sig själv. Konsulten kan inte ge rätta fungerande lösningar till problemen utan organisation måste finna lösningarna med konsulten. Man forskar först organisationen och sedan transformeras organisationen enligt det här resultatet. Om du vill utveckla organisationen måste du iaktta fyra nivåer i företagen: organisationsnivå relationer mellan grupper

12 gruppnivå individnivå 12 I varje nivå du måste iaktta tre saker: beteende struktur kontext Faktorer som influerar modifikation Det finns många faktorer som influerar modifikationen. Faktorerna har två huvudgrupper, situationsfaktorer och interpretationstraditioner. Situationsfaktorerna är t.ex. faktorerna som beror på modifikation och storlek av organisation. Interpretationstraditionerna konkretiserar opinionerna av modifikationen i organisationen. Det är viktigt att iaktta alla faktorer som kan inverka på resultatet av modifikationen. 9. Psykologiska test Erika Mäkinen Psykologiska test är mest effektiva arbetsmetoder för psykologer vid sidan av intervjuer. Man kan använda och analysera test endast om man är en auktoriserad psykolog. Dessutom är psykologiska test unika verktyg för psykologer. Psykologiska test kan användas i klinisk psykologi och i rekrytering. Test i klinisk psykologi I klinisk psykologi hjälper test för att uppskatta skillnaden mellan normal, svag eller onormal nivå. Man kan klarlägga om en patient har några speciella problem, till exempel neurologiska sjukdomar, problem i mentalhälsa eller problem med sin arbetsförmåga. En psykolog kan diagnostisera olika störningar och uppskatta om en patient behöver rehabilitering, till exempel psykoterapi. Beslutet är pålitligare när man använder också andra metoder; till exempel klinisk intervju eller åsikter av andra yrkesområden. Test i rekrytering Psykologiska test har en stor betydelse i rekryteringen. En organisation måste avgöra vilken kandidat som är den bästa för en viss uppgift. Att göra det riktiga urvalet är mycket viktigt för ett företag. Att välja fel kandidat innebär stora kostnader för företaget; arbetseffektiviteten blir svagare och dessutom stiger kostnaderna. En fel person mår inte heller bra i fel organisation. När valet är lyckat och den rätta personen blir anställd, blir arbetseffektiviteten i organisationen bättre. En anställd på medelnivå och en anställd på toppnivå kan t o m ha en skillnad på 48 % vad arbetseffektiviteten beträffar. Intelligenstest Intelligenstest mäter människors kognitiva kapacitet och deras förmågor. Charles Spearman delade intelligensen i två faktorer, i en generell intelligensfaktor (g-faktorn) och i specialfaktorer. Intelligenstest

13 13 innehåller alltid den generella intelligensfaktorn. Test innehåller uppgifter som mäter till exempel matematiska, logiska eller verbala förmågor. Många vetenskapliga undersökningar har visat att intelligenstest har en hög validitet. Intelligenstest är effektiva metoder och de förutsäger arbetseffektiviteten av den anställda kandidaten. Intelligenstest i frågeformulär är också fördelaktiga och enkla att använda. Fast intelligenstest har en stark validitet, borde andra värderingsmetoder också användas. Till exempel strukturerade intervjuer och personlighetstest brukar användas med dem. Personlighetstest Personlighetstest kan delas i två delar; objektiva test och projektiva test. I projektiva test presenterar man mångtydiga stimuli (en bild) för en person som måste skapa mening i bilden. Den grundläggande idén i projektiva test är att varje mening som personen skapar avspeglar hennes personlighet. Psykologen som använder dessa test måste ha en stark yrkeskunnighet. Projektiva test är subjektiva och beroende av psykologens tolkning. Nuförtiden används projektiva test mesta i klinisk psykologi. Objektiva personlighetstest är populära i rekrytering. Dessa test mäter en anställds lämplighet. Lämpligheten till ett visst yrke och till en viss arbetsplats är viktig. Personlighetstest ensamma är inte så effektiva rekryteringsmetoder, men tillsamman med intelligenstest och strukturerad intervju ger de pålitliga rekryteringsresultat. Litteratur Eysenck, M. (red.). (2000). Psykologi Ett integrerat perspektiv. Studentlitteratur, Lund. Schmidt, F. L. & Hunter, J. E. (1998). The valitidy and utility of selection methods in personnel psychology: Practical and theoretical implications of 85 years of research findings. Psychological Bulletin, 124, Sigmund Freud och psykoanalys Laura Hujanen Psykoanalytiska teorier, som har utvecklats under mer än hundra år, är mycket omfattande och ibland motsägelsefulla. Den klassiska psykoanalysen har sin grund i Sigmund Freuds författarskap, och termen förekommer för första gången Österrikisk läkare, Sigmund Freud föddes 6 maj, Han arbetade ursprungligen som neurolog och var intresserad av neuropatolog, afasi, hysteri osv. Han blev inte intresserad av människans psyke förrän i 40- årsåldern. Psykoanalys började formas när Josef Breuer som hade undersökt hysteriska kvinnor berättade Freud hur kvinnornas symptom hade underlättats när de talade om sina trauman. Freud hade försökt att sköta sina patienter med hypnos, men var inte nöjd med resultatet. Han förbrukade Breuers erfarenhet till sin egen personteori och gav upp hypnosen som behandlingsmetod. Han lät patienten ligga på en soffa och berätta fritt om sitt inre. Metoden kallas för fri association och det innebär att terapeuten själv skapade innehåll i det patienten uttrycker. Fri association och terapeutens empati är alltjämt kännetecken på psykoanalys.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 1.2. Packa om ditt bagage Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com För att man ska våga försöka att

Läs mer

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR 1 OM KLARA LIVET Den mobilanpassade webbplatsen Klara LIVET är ett stöd för elever som vill utmana sig själva och träna sig i att må bättre. Webbplatsen

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB

I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB Lotta Åstrand Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Innehåll 1. Varför

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender. 20 maj 2015

Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender. 20 maj 2015 Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender 20 maj 2015 Kort om Harvey Nash > Rekrytering > Interim > Second Opinion 2 Kort om mig > Ansvarar för Harvey Nashs Practice Finance & Legal > De senaste

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Psykologi våren 21.3.2012

Psykologi våren 21.3.2012 Psykologi våren 21.3.2012 1. Granska utifrån från psykologisk kunskap den beskrivna sömnskolans betydelse för Emmas utveckling i spädbarnsåldern. (Se bifogat prov!) För 1 3 poäng krävs att svaret utgår

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer