Omvärldsutvecklingens utmaningar inom skolväsendet - och olika politiska svar

Transkript

1 1 Omvärldsutvecklingens utmaningar inom skolväsendet - och olika politiska svar AnnSofi Persson- Stenborg Utredare och analytiker, tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Det finns många utmaningar som behöver mötas kontinuerligt. Dit hör bland annat globaliseringen och dess konsekvenser, att följa med i teknikutvecklingen och se till att Sverige befinner sig i fronten, att värna näringslivsklimatet och entreprenörskapet så att Sverige och det svenska näringslivet är internationellt konkurrenskraftigt, att stärka utbildningen på alla dess nivåer och forskningen för att ge människor de bästa möjliga redskapen inför framtiden och för att Sverige ska kunna konkurrera internationellt, att se till att Sverige är ännu mer innovativt och att följa de politiska och säkerhetspolitiska förändringarna och förskjutningarna i såväl vårt närområde som i Europa och globalt. 1 De globala megatrenderna innebär utmaningar inom alla samhällssektorer. Globaliseringen sätter ett tryck på länder, regioner och individer att möta den ökade konkurrens som den innebär. Kunskapssamhälle och individualisering gör att utbildning och kunskaper får ökad betydelse såväl för samhället i form av möjligheter att fortsätta utveckla tillväxt och välfärd, som för individer där kunskapsnivåerna påverkar de egna livsförutsättningarna. Digitaliseringen och teknikutveckling innebär att saker som gjorts på ett sätt tidigare, nu behöver eller kan göras på nya sätt. Det innebär också att helt nya saker både är möjliga att göra och att det behövs för att verksamheten ska fortleva och uppfylla sitt uppdrag eller för att företag ska överleva på marknaden Utmaningarna består i att förutsättningar och villkor, möjligheter och krav förändras på sätt som omstrukturerar verksamheten i grunden. Det sker inom vissa sektorer disruptivt 2 dvs. tidigare sätt att göra saker på fungerar inte längre, och inom många områden mer som en kontinuerlig utveckling. Medieområdet är en sektor där teknikutveckling, individualisering och ökad mångfald, kunskapssamhälle och globalisering sedan länge transformerat sektorn disruptivt. Medieområdet har utmanats i sina grundvalar produktion, distribution och konsumtion, dvs. hur medier skapas, vem som skapar medier, för vem medier görs och varför, vad medier görs om samt hur medieproduktion finansieras. 1 Regeringen (2013), Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar, Ds 2013:19. Framtidskommissionens sammanfattning av Sveriges utmaningar sid Omstörtande

2 2 Inom andra områden sker utvecklingen mer stegvis som t.ex. inom skolväsendet. Här utmanas också verksamheten i sina kärnuppdrag - att främja kunskap och lärande hos elever för att ge dem likvärdiga livschanser och förutsättningar för att leva och verka i en demokrati och för att bidra till Sveriges utveckling och välstånd. Utvecklingen är dock långsammare vilket till viss del beror på att grundläggande värden i verksamheten och tolkningar av mål och uppdrag behöver ingå i den transformerande processen. Politiska ideologier och dess värderingar påverkar tolkningen av dessa aspekter. I denna artikel ska jag utifrån tre utmaningar som skolväsendet befinner sig i, beskriva olika politiskt-ideologiska svar, hur man kan förstå dem och vad de innebär. Samhällsutvecklingen gör att de uppdrag, mål och ansvar som skolväsendet har tolkas och verksamheten utformas utifrån de förändrade förutsättningar och villkor, möjligheter och krav som utvecklingen innebär. Över tid sker därför förskjutningar i uttolkningen av uppdraget eller iallafall så förändras betoningen av olika saker. Man kan säga att den syn som vuxit fram under lång tid om skolans uppdrag och ansvar utmanas av nya aspekter och perspektiv i samtidsutvecklingen. En förskjutning sker i de antaganden som ligger till grund för uttolkning av uppdraget och därmed hur man i praktiken arbetar med genomförandet. Detta är inget nytt utan är en kontinuerlig process som pågått i hela skolans historia. Utmaningar Några av de områden där omvärldsutvecklingen förändrar uppfattningen om vad skolväsendets uppdrag innebär, och där olika politiska svar kan skönjas, är följande: Likvärdigheten hotas Den allvarligaste samtidsutvecklingen inom skolväsendet är att likvärdigheten hotas av att det har allt större betydelse (för elevernas resultat) vilken skola man går i och vilka ens klasskamrater är. Förutom betydelsen av föräldrarnas högsta utbildningsnivå och om man invandrat före eller efter skolstart så ser man att icke-kognitiva förmågor som motivation, ansträngning, uthållighet och positiv självbild hos eleverna ökar i betydelse. 3 Elever med dessa förmågor går dessutom ofta i samma skolor och i samma klasser, vilket anses bidra till den ökande skillnaden. 4 Den större spridningen av elevers resultat, vilket den minskade likvärdigheten handlar om, innebär också att allt fler i grundskolan inte når gymnasiebehörighet och att allt fler i gymnasieskolan inte slutför sina studier. Det här väcker frågor som hur och på vilket sätt ska skolan vara likvärdig för alla elever? 3 Skolverket (2013), Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. 4 Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdigheten över tid. FRecord%3Fk%3D2816

3 3 Skolans uppdrag att stärka elevers förutsättningar i framtiden blir allt viktigare I ett digitaliserat kunskapssamhälle där informationstekniken gör att informationsflödet och utvecklingen av både ny kunskap och nya sätt att göra saker på utvecklas snabbt påverkas skolans uppdrag att förbereda eleverna för livet efter skolan. Den ökade konkurrensen och den snabba takt med vilken förändringar i samhället sker gör att individer genom hela livet måste lära om och lära nytt. Det innebär att skolväsendet behöver ha ett ökat fokus på de så kallade generella eller generiska förmågorna dvs. elevernas inlärningsförmåga, kritiska tänkande, problemlösningsförmåga och förmåga att hantera stora mängder information. När själva lärandet och förmågan att sätta sig in i en ny situation/nytt sammanhang (omställning)står i fokus så ökar även betydelsen av de s.k. icke-kognitiva förmågorna som utgörs av elevens attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor såsom elevens tilltro till sin egen kapacitet att lära, engagemang och självdisciplin samt samarbetsförmåga. Dessa förmågor har hittills varit något som ses som ett ansvar för föräldrar och familj (eller kanske mer som en effekt av socio-ekonomiska förutsättningar) eller som ett uttryck för elevens personlighet. Incitament för skolutveckling kommer från olika håll Efter införandet av reformerna om kommunalisering, möjligheten för fristående huvudmän att anordna skolverksamhet och det fria skolvalet, i början på 90-talet har Sveriges styrsystem för skolväsendet haft en fördelning av ansvaret för skolan och dess utveckling mellan stat, kommun/huvudman, rektor och undervisande lärare. Samtliga delar i styrsystemet har ansvar för skolutveckling och kvalitetsutveckling av verksamheten. Staten har dock stärkt den ideologiska styrningen (mål, innehåll i kursplaner) och den utvärderande styrningen genom kontroll under senare år. Synen på vad som generar engagemang och skolutveckling och vad som är incitament för förbättringsarbete skiljer sig dock åt mellan olika politiska ideologier. Förutom perspektiven kring top-down och bottom-up, så utgör elever och deras föräldrars val av skola sätt att se på incitament. Politiska ideologier dess fokus och värderingar Alla dessa utmaningar innehåller värderingar som utgör grunden för hur de tolkas. Skillnader i värderingar finns inom de politiska ideologierna, men värderingar påverkas över tid även av samhällsutvecklingen. Värderingar utgår ifrån vilka aspekter som lyfts fram som de centrala. Dessa aspekter handlar om hur elever betraktas (människosyn), vad samhället(det offentliga) ska vara och ha ansvar för (samhällssyn), vad skolan ska ha för uppdrag i samhället (skolsyn), samt vilket samhälle eleverna ska rustas för (framtidssyn). Dessa aspekter förtydligas sällan, vare sig i styrdokument eller i diskussioner om skolans uppdrag, men ligger till grund för politikers, verksamhetsledares och pedagogers uppfattningar om skolans kärnuppdrag. 5 5 Man finner oftast beskrivningar av dessa aspekter och perspektiv i de offentliga utredningar som görs inför större reformeringar av skolan. (se t.ex. Skola för bildning SOU 1992:94). Se särtryck från Skolverket

4 4 Politiska ideologier Politiska ideologier bör förstås som sammanhängande system av idéer och värderingar om vad människan är och hur samhället bör vara. 6 Politiska ideologier har svar, oftast logiska, på följande tre olika delar som bildar en begriplig helhet: 1. Verkligheten Hur det är? Analys Beskrivningen av tillvaron, samhället, människan. Valet av vad som beskrivs och hur. 2. Värderingar Hur det borde vara? Utopi Vad som väljs ut som viktiga aspekter i verkligheten utgörs av värderingar. Här återfinns också synsätt om vad som är rätt eller hur det borde vara. 3. Åtgärdsförslag - Vad som bör göras? Strategi Handlingsprogram för att komma till rätta med det som är problem eller det goda man vill åstadkomma. För att kunna förstå olika politiska svar på skolans utmaningar är det fruktbart att förstå rötterna i olika betraktelsesätt utifrån de politiska grundideologierna liberalism, konservatism och socialism. 7 De fokuserar framförallt på olika aspekter av människan och samhället och på hur relationen mellan samhälle och individ bör se ut. Människosyn - Vad fokuserar de olika ideologierna på avseende människan? Liberalism Individen är liberalismens utgångspunkt. Liberalismen har stark tilltro till individernas egen förmåga. Varje människas lika värde och rätt till liv, frihet och strävan efter sin egen lycka är aspekter som liberalismen fokuserar på. Varje människa är unik och behöver frihet för att utveckla och forma sitt liv efter egna val. Frihet är rätten att bestämma över sig själv och forma sitt eget liv. Gränsen för denna frihet går där den ene individens agerande kränker den andres. Människor ses som jämlika med samma rätt till frihet. Rättigheter och skyldigheter ska vara knutna till individen. Konservatism Individer är olika och det är värdefullt. Det finns biologiska och andra skillnader som gör att människor är olika. Individer har av naturen olika begåvningar och läggningar. Varje människa är en länk mellan äldre och kommande generationer. Alla har ett personligt ansvar för att det samhälle som lämnas vidare ska vara lika bra eller bättre än det som ärvts. Människan ses som ofullkomlig i sig och behöver kompletteras av andra människor och av klara normer. Socialism Människan formas av sin omgivning och de förutsättningar hon får. Människan blir den hon ges förutsättningar att bli. Människors likheter och behov fokuseras. Individen 6 Ljunggren, Stig-Björn (2014), Ideologier. 7 Larsson, Reidar (2014), Politiska ideologier i vår tid.

5 5 ingår i kollektiv som har olika förutsättningar. För att individen ska utvecklas och få bättre villkor måste samhällsförändringar ske så att olika gruppers villkor (framförallt de med sämre förutsättningar) förbättras. Samhällssyn vad fokuserar de olika ideologierna på avseende samhället? Liberalism Samhället ska ge individer lika goda förutsättningar men staten ska inte ska ingripa för mycket i individernas liv då det minskar individens handlingsfrihet och utvecklingsmöjligheter. Individen ska, kan och behöver ta ansvar för sig själv. Det är så utveckling i samhället främjas. Samhället ska vara solidariskt och ge stöd till de svagaste. Konservatism Slår vakt om det kontinuerliga och bestående i samhället eftersom det vuxit fram under låg tid för att det fungerat och gett stabilitet. Staten ska vara stark kring normer och kontroll, då människor är ofullkomliga och kan vara både onda och goda. Individer och grupper ska dock vara autonoma i förhållande till staten t.ex. i ägande av företag. Det finns en naturlig ordning i samhället mellan olika grupper, stat och individ, som man bör försöka nå. Socialism staten ska vara stark och genom reformer främja utvecklingen av samhället där individer får mer jämlika förutsättningar. Staten ska utjämna ekonomiska, sociala, politiska och t.ex. utbildningsmässiga skillnader mellan olika grupper av människor. Människan kan forma samhället utifrån sin vilja och sitt sociala samvete.

6 6 Utmaningarna och olika politiska svar Sedan ett par decennier är de flesta politiska partier i Sverige influerade av liberalismen. För att göra skillnaderna i olika politiska svar tydligare delar jag därför upp svaren på utmaningarna i två block; det socialliberala och det liberalkonservativa. Socialliberala och liberalkonservativa svar på utmaningarna Utifrån den människo- och samhällsyn som de politiska ideologierna utgår ifrån kan man förstå svaren på utmaningarna enligt nedan. Likvärdigheten hotas Socialliberaler anser att skolan och samhället misslyckas med sitt huvuduppdrag att ge alla likvärdiga förutsättningar så långt upp i utbildningssystemet som möjligt. Satsningar bör göras som säkerställer stöd för de med svårigheter/sämre förutsättningar. Då elevers resultat på gruppnivå följer socio-ekonomiska skillnader bör även förändringar i strukturer genomföras t.ex. kring hur det fria skolvalet går till (föräldrar som ställer sitt barn i kö tidigt - har idag en fördel mot föräldrar som är passiva), fördelningsnycklar för skolpeng etc. Eleven ska inte drabbas av sina bakgrundsförhållanden. Likvärdighet handlar inte bara om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning utan om att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar vilket i praktiken är uppnått när elever har större likvärdighet i resultaten. Liberalkonservativa anser också att samhället har misslyckats med sitt huvuduppdrag att ge alla en god likvärdig utbildning. De menar att samhället har ansvar för att erbjuda en likvärdig tillgång till utbildning med god kvalitet och att skolan har ett kompensatoriskt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Dock har eleven, och dess föräldrar, ansvar för att ta tillvara på utbildningen och ta ansvar för sitt eget lärande. Då människor är olika i begåvning och intresse så kan elevers resultat inte se likadana ut. Skolan, framförallt ju högre upp i utbildningssystemet man kommer, behöver utformas så att den passar elever med olika begåvning, intresse och förutsättningar. Om skolan utformas för att alla ska få grunden för en högre akademisk utbildning så sviker man de som inte har förutsättningar eller vill det. Andra utbildningsvägar, än den akademiska, måste erbjudas eleverna t.ex. yrkesprogram, lärlingsutbildning och yrkeshögskola. Skolans uppdrag att stärka elevers förutsättningar i framtiden Socialliberaler ser det som viktigt att samhället tar ansvar för att elever utvecklar de förmågor de behöver för att ha goda förutsättningar som vuxna. Att förmågor som har med beteenden, självbild och ansvarstagande att göra fördelar sig på gruppnivå utifrån socio-ekonomiska förutsättningar innebär att skolan behöver förstå mer om varför det ser ut så. Alla människors lika värde är viktigt och de förväntningar som skolan har på eleverna får betydelse för deras utveckling. Därför är det viktigt att skolan fördjupar förståelsen för normkritiska perspektiv och tar ett större ansvar för att alla elever som inte får med sig dessa förmågor hemifrån ut-

7 7 vecklar dem i skolan. Samhället måste också kontinuerligt erbjuda individer möjlighet till omställning om framtidens arbetsliv kräver det. Liberalkonservativa anser att skolan ska ge alla kompetenser att bygga sitt vuxna liv på. Skolan bör ge alla elever möjlighet att utveckla sina unika förmågor, kapaciteter och intressen så långt som möjligt. Varje elevs utveckling är viktig. Skolan har också en viktig roll för att samhället får unga vuxna som fortsätter att utveckla och stärka Sverige som välfärdsland. Därför behöver skolan göra så att fler vågar och får möjligheter att använda sin kapacitet och utvecklingskraft. Det gynnar i längden både individen och Sveriges välfärdsutveckling och tillväxt. Elever behöver få utveckla sina entreprenöriella förmågor och genom hela livet ta ansvar för sitt eget lärande och den egna kompetensutvecklingen. Incitament för skolutveckling Socialliberaler betonar statens roll att ansvara för skolutveckling och kvalitetsförbättringar i skolan. Utgångspunkten är att alla skolor behöver ge eleverna en likvärdig utbildning och därför ska staten med sin överblick identifiera, stimulera (med ekonomiska medel) och styra kvalitetsutvecklingen i skolväsendet. Samtidigt är det viktigt att kommunen/huvudmannen tar ansvar för skolutvecklingen lokalt och att de verksamma är engagerade i förbättringsarbetet. Målet är att alla skolor ska vara bra skolor. Liberalkonservativa tycker också att staten har en viktig roll för skolutvecklingen, framförallt för att säkerställa nationell likvärdighet i utbildningen och kontinuerlig kvalitetsförbättring. Elevers och föräldrars möjlighet att välja skola anses också centralt för skolutvecklingen eftersom det ger användarna av verksamheten möjlighet att visa missnöje eller nöjdhet med en verksamhet. Detta behöver, i skolan och hos huvudmännen, användas som incitament för kvalitetsförbättring och skolutveckling. Individen måste kunna ta ansvar för sin utveckling och därmed val av skola. Refererad litteratur Framtidskommissionens slutrapport (2013),: Svenska framtidsutmaningar, Ds 2013:19. Regeringskansliet. Larsson, Reidar (2014), Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur AB. Ljunggren, Stig-Björn (2014), Ideologier, Hjalmarson och Högberg. Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdigheten över tid. 2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2816 Skolverket (2013), Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. SOU 1992:94, Skola för bildning, Läroplanskommittén, Regeringskansliet. Se särtryck från Skolverket