Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet"

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den förändrings- och förbättringsbenägna skolan bör vara att ta ännu mer hänsyn till barns individuella förutsättningar och göra övergångarna mellan skolformer mer flexibla. Lidköpings, Partille, Sollentuna och Skövde kommuner anmäler härmed sitt intresse att efter den 1 januari 2004 få möjlighet till försöksverksamhet med flexibel skolstart för de familjer som så önskar, förslagsvis under tre år från den tidpunkt försöksverksamheten startar. Kommunerna anmäler intresse att ge möjlighet att för barn börja förskoleklass, grundskola och som en följd även gymnasieskola med start både på vårtermin och hösttermin eller flera gånger per läsår. Under arbetets gång har det visat sig att fler kommuner i landet är intresserade av att starta denna försöksverksamhet. De anser att det är en naturlig följd av den skolutveckling som nu pågår. Därför har även Mölndals och Östersunds kommuner visat intresse och deltagit i ett förberedande arbete för att senare få tillfälle att påbörja sådan verksamhet. Syfte och förväntade effekter Denna försöksverksamhet syftar till en ytterligare fokusering på elevens lärande och utveckling. För att ge varje barn och elev rätt att utvecklas vill vi ta bort hindrande tidsstrukturer. Då ökar möjligheterna att främja var och ens lärande, enskilt och tillsammans med andra. Eleven kan nå målen i sin egen takt, vilket medför att vissa elever kan uppnå målen för grundskolan i snabbare takt än nio år medan en del elever behöver få mer tid på sig. Enbart genom en organisatorisk förändring kan aldrig en garanterat bättre verksamhet eller ett utökat lärande för det enskilda barnet skapas. Men genom att erbjuda barn att komma till en ny verksamhet vid fler tillfällen finns möjligheten att individen verkligen möts som individ av de vuxna. Vi tänker här på hur varje enskilt barn av tradition har tagits emot i förskolan 1-5 år. I förlängningen skall detta leda till att fler når målen, att det sker färre studieavbrott och att det blir en utveckling mot högre grad av ansvar, eget inflytande i studierna och mer positiva attityder till skolan bland eleverna.

2 2 Bakgrund Bidrar nuvarande skolformsindelning till att stödja varje elevs utveckling och till att alla elever når kunskapsmålen? Tanken att elever lär på olika sätt och i olika takt behöver återspeglas i hur skolan är organiserad. Detta så att många barn och ungdomar efterhand får ta ett allt större ansvar och får tillämpa mer flexibla arbetssätt. Samtidigt behöver vi också ta hänsyn till att det kan vara utvecklande för elever med olika sätt att lära att få utvecklas inom ramen för en gemensam grupp, och att vissa behöver en högre grad av stabilitet och trygghet. Vi vill också beakta den forskning som finns om barns biologiska utveckling. Ofta börjar barn skoltiden med förväntan och glädje. Inte sällan mattas intresset av efter ett antal år. Är detta naturbundet eller går det att påverka? Försöksverksamheten syftar till att närmare klarlägga hur elevernas lärande på olika sätt kan stimuleras under hela skoltiden. Vi behöver också komma till rätta med de negativa effekterna av skolformsövergångar så att de inte upplevs som vattentäta skott där de i vissa fall medför ett glapp i elevernas utveckling i andra som ett skede med upprepningar där man tappar tempo och progression. Vi vill också utveckla förutsättningar för en flexibel skolstart och en rätt för varje elev att nå kunskapsmål i sin egen utvecklingstakt. En skolverksamhet som i hög grad lyckas ta vara på varje individs trygghet, utveckling och framgång ger också förutsättningar för att skoltiden ska kännas bättre och mer meningsfull för fler. Detta är därmed också en välfärdsfråga. Vid ett antal tillfällen i olika möten och sammanhang har diskussioner förts runt frågan om skolstart. Skulle barn kunna börja i förskoleklass eller i skolår ett vid en annan tidpunkt än höstterminens start? Olika idéer har nämnts i de här diskussionerna. Ett sätt är att låta barn börja på sin födelsedag. Ett annat är att ändra terminssystemen till tre terminer eller fler. Ytterligare ett är att antingen ha intag både höst och vår eller flera gånger per år. Internationellt finns exempel på många olika lösningar gällande ett mer individanpassat inträde i skolsystemet för barnen. Det livslånga lärandet är inget vuxenfenomen utan startar varje gång en ny människa föds. Med individens utveckling i centrum önskar vi ge möjlighet för barn att kunna ta ett steg vidare i skolsystemet, mellan förskola och förskoleklass, mellan förskoleklass och grundskola, mellan grundskola och gymnasieskola, allt utifrån barnets och elevens förutsättningar. Detta steg mot större flexibilitet ligger som en naturlig följd i raden av reformer som skett de senaste åren inom förskola och skola. - Från statligt reglerad skolorganisation till lokalt mer fritt organiserad. - Från stadieindelad skola till en skola som ser till kontinuiteten för barnet. - Från regelstyrning till målstyrningsprocess med skolplaner och lokala arbetsplaner upprättade och utvärderade av dem det gäller

3 3 - Arbetets organiserande i arbetslag för att ge möjlighet till ökad individuell anpassning utifrån elevernas lärande. - Elevers och föräldrars ökade möjlighet till insyn och påverkan. I åtskilliga kommuner har barnomsorg och skola samlats i en gemensam nämnd och man arbetar för att stödja lärande i ett 1-16-årsperspektiv. Förskolan har sin egen läroplan (Lpfö98) som harmonierar och sluter an till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Bestämmelserna om förskoleklass och skolbarnsomsorg regleras i skollagen och Lpo 94. anpassas till att omfatta även förskoleklassen och fritidshemmet. Försöksverksamheten Utan timplan med oförändrat uppdrag, syftar till att bryta upp tidsstyrningen vad gäller skolans enskilda ämnen i förhållande till lärandet. Barn till arbetslösa (1 juni 2001) och barnlediga (1 januari 2002) föräldrar har fått rätt till förskoleplats 15 timmar per vecka. Den allmänna förskolan för fyra-femåringar har införts från 1 januari Gällande strukturer har brutits upp. Fram träder möjligheten att organisera lärandemiljön utifrån barns rätt att utvecklas, efter sina egna förutsättningar och behov. Denna fokusering på det enskilda barnets behov och förutsättningar innebär aldrig att barnet kan lämnas ensam i sitt lärande. Barnet måste lära sig samspel, lära sig att människor är olika, lära sig att vänta på att någon annan ska få tala färdigt, kunna inordna sig i lekens regler och mycket annat. I skärningspunkten mellan det individuella och det kollektiva ligger skolans och förskolans utmaning och dilemma 1. Att sätta individen i fokus och på samma gång ta hand om och utveckla samspelet i gruppen. Förskolans läroplan uttrycker tydligt att barn sinsemellan spelar en roll för det enskilda barnets lärande. 2 Och i en regeringsskrivelse (1996/97:112) varnas det för den extrema individualisering som håller på att breda ut sig i skolan. 3 Gruppen som barnet tillhör behöver få tid att utvecklas för att det viktiga samlärandet ska ha möjlighet att förverkligas. Stöd i olika dokument Läroplanen för förskolan Lpfö98 betonar att Förskolan skall ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund försöker förstå och skapa sammanhang och mening. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo94 betonar att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling ( ). Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. 1 Barns samlärande - en forskningsöversikt av Williams, Sheridan, Pramling-Samuelsson, (Skolverket 2000) sid Ibid. sid 44 3 Ibid. sid.45

4 4 Av Regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning, Utbildning för kunskap och jämlikhet (2001/02:188) framgår: Eleverna måste ges den tid de behöver för att nå skolans mål ( ).Varje elevs behov måste uppmärksammas och så långt som möjligt mötas med individuella lösningar. Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De måste få möjlighet till ett meningsfullt lärande utifrån den kunskapsnivå de befinner sig på. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning( ) Utbildningssystemet måste anpassas efter individens behov och reella kunskaper. Vidare står i skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet som förslag till författningstext under rubriken: Elevernas utveckling mot målen, Alla elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina behov och förutsättningar skall kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Dokumenten anger ett individuellt perspektiv med särskilt ansvar för att varje enskilt barn ska ges möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Utifrån varje barns rätt till utbildning finns inga hinder för att också ta emot barnen i tätare intervall till de olika verksamheterna. Utbildningsdepartementets faktablad (U ) maj 2002 pekar på vikten av att många elever i förskola, förskoleklass och grundskola får gå framåt utifrån individuella förutsättningar över skolformsgränser under rubriken Ett flexiblare utbildningssystem: Grundskolan ska ge alla barn en likvärdig grund av kunskap, oavsett kön, var de bor, eller vilken ekonomisk bakgrund de har. Likvärdighet innebär inte att undervisningen ska vara likadan. Läroplanen och kursplanerna för grundskolan ger lärare och skolledning stor frihet att planera och lägga upp undervisningen för eleverna så att de får möjlighet att nå målen i läroplanen och kursplaner. Eleverna måste ges den tid de behöver för att nå skolans mål. Beslut om stödinsatser måste utgå från varje elevs individuella situation. Det finns många exempel på hur lärare i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolans första år samarbetar och låter eleverna gå framåt utifrån individuella förutsättningar även över skolformsgränserna. En önskan att detta borde bli mer vanligt mellan grundskola och gymnasium och även mellan gymnasium och högskola framförs också i skrivningen: På samma sätt borde det, enligt regeringens mening, bli mer vanligt att grundskolan låter elever läsa vissa kurser på gymnasienivå, inom ramen för den gemensamma grundskolan. Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning. Eftersom skolan inte enbart ska ge kunskaper i enskilda ämnen utan även stimulera till individens utveckling,

5 5 samarbetsförmåga och sociala kompetens, är det väsentligt att värna elevernas rätt att fullfölja sin gymnasieutbildning. Ökade möjligheter till studier på olika nivåer får dock aldrig utvecklas eller användas till att skapa elitskolor på grundskole- och gymnasienivå. Det behövs en ökad samverkan mellan olika delar inom utbildningssystemet. En viktig åtgärd är att överbrygga avstånd och underlätta övergången mellan gymnasium och högskola. Denna samverkan är inte minst viktig för att minska den osäkerhet inför högskolestudier och den akademiska miljön som många gymnasieelever känner. En ny struktur för övergångar mellan skolformer skulle också kunna bli en motor i förbättringen av utvecklingssamtalen och upprättandet av individuell utvecklingsplan för varje barn. Möjlighet till byte av skolform både höst och vår eller vid ytterligare tillfällen kommer att innebära intensifierade kontakter och tillfällen till analys av barnets utveckling mellan föräldrar, personal och barn för att avgöra när det är lämpligt att gå vidare. Tillvägagångssätt Om man låter eleverna arbeta i sin egen takt och få den tid de behöver för att nå målen ska möjligheten finnas att gå vidare även vid annan tidpunkt än vid höstterminens start. Eleven skall då inte behöva vänta ytterligare tid. Andra kan behöva mer tid. För att följa elevens utveckling både kunskapsmässigt och socialt arbetar många redan i dag med individuella studieplaner/utvecklingsplaner som sedan följs upp genom t.ex. portfoliometoden. Vi är angelägna om att använda oss av individuella studieplaner och någon form av uppföljning och utvärdering av varje elevs utveckling för att säkerställa elevens fortsatta utveckling. Det finns olika rapporter för och emot åldersblandade grupper, men en sak är man överens om. Det är att det är lättare och lugnare att ta emot några nytillkomna barn i en grupp än att börja från start med 25 barn samtidigt. I dag är det vanligt att man i kommunerna har integrerat förskoleklass och grundskola, inte enbart lokalmässigt utan även verksamhetsmässigt. Barnen kan röra sig mellan förskoleklass och grundskolans verksamhet. Man utgår från barnets utveckling och behov av stimulans. En del barn i förskoleklass har behov av någon form av utmaning i skolans verksamhet och somliga skolbarn behöver få viss del av förskoleklassens verksamhet. På många ställen flyter alltså övergången under läsåret. När det gäller övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan är den oftast klart markerad. Grundskolan slutar efter år nio på vårterminen och gymnasieskolan startar på höstterminen. Några grundskolor har även de en flytande övergång i väntan på att läsåret ska gå till ända. Eleven kan ha möjlighet att i något ämne läsa på gymnasienivå. Den försöksverksamhet som här åberopas vill ge eleverna möjlighet att allt efter sin egen takt och tid gå vidare i sin utbildning. Det kan gälla både att få ta längre tid på sig men även kortare tid, allt efter elevens individuella förutsättningar och vilja. Som stimulans för elever som har hög studietakt bör i ännu större utsträckning möjlighet ges att följa kurser på högskolan. Genom arbetssätt för flexibelt lärande med distansinslag kan detta bli möjligt för

6 6 fler elever. Undertecknade kommuner som vill ingå i försöksverksamheten med ett mer flexibelt skolsystem har kontaktat gymnasieskolor i sin kommun eller region. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktiga delar i försöksverksamheten. Förutom kommunens egen uppföljning och utvärdering ingår i planeringen att en högskola/universitet bli kopplad till de aktuella verksamheterna med en oberoende uppföljning/utvärdering av försöksverksamheten utifrån den flexibla skolstarten. Med tanke på att uppföljning och utvärdering ska kunna ge en välgrundad bild anser vi att försöksverksamheten behöver pågå i åtminstone tre år från starten räknat. Försöksverksamheten bygger på frivillighet och intresse både för elever, föräldrar och personal. En genomarbetad information till elever, föräldrar och personal är nödvändig och kommer att realiseras under hösten De skolor som ingår i försöksverksamheten får möjlighet att bilda nätverk för att på det sättet stötta, stimulera och hjälpa varandra. De aktuella skolorna är beredda att sprida sina erfarenheter till andra intresserade i sin och andra kommuner. Det kan ge ett rikt utbud av erfarenheter för alla parter.

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 OBS Arbetsmaterial OBS Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den förändrings- och förbättringsbenägna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Sammanfattning Frågan om ålder och skolstart har varit återkommande i den svenska skoldebatten. Skolstartsåldern är relativt sen i Sverige i internationell jämförelse. I de flesta skolsystem tycks

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Maxtaxa och allmän förskola m.m.

Maxtaxa och allmän förskola m.m. 2006-12-11 Freddy Sirland Planerings- och försörjningschef sakkunnig i förskolefrågor Maxtaxa och allmän förskola m.m. Sveriges Riksdag beslutade 2000-11-24 att bifalla utbildningsutskottets hemställan

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent. Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN

SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent. Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN Frågor om skolplanen kan ställas till: Alexandra Anstrell (M), ordförande i grund- och förskolenämnden,

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 Innehållsförteckning Förskola... 3 Tider i förskolan... 4 Riktlinjer för förskola på obekväm arbetstid... 4 Förskoleklass... 5 Fritidshem...

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fastställt i Kommunfullmäktige augusti 2009 Barnomsorg Förskoleklass Fritidshem Grundskoleutbildning Särskola Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Österåkers

Läs mer

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Köpings kommun Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Läsår 2015 2016 Administratör: Anita Öhlén, Karin Osbäck, Madeleine Nord, Sara Tilly 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

Skolplan för Högsby kommun

Skolplan för Högsby kommun Skolplan för Högsby kommun Detta är en av kommunfullmäktige fastställd skolplan för år 2008-2011. Den visar på ett övergripande sätt hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Vår verksamhet

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Plan för inskolning och överlämnande 2016

Plan för inskolning och överlämnande 2016 Plan för inskolning och överlämnande 2016 Frösön Orrviken Reviderad 20160222 Innehållsförteckning Utdrag ur läroplanerna 3 Rutiner för överlämnande 4 - Enskilda barn/elever 4 - Från förskola till skola

Läs mer

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun Skolplan utbildningsnämnden Karlskrona kommun 2007-2010 Skolplan för utbildningsnämnden i Karlskrona kommun Förskola, familjedaghem, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet,

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2015 1 1. INLEDNING... 3 2 VISION... 4 3 NÄMNDSMÅL... 4 3.1 Förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola 4 3.2 Kostverksamhet

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) YTTRANDE Vårt ärendenr: Bilaga 2016-01-25 Ert dnr: Utbildningssektionen Christin Appel Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU

Läs mer

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth 2015-10-05 ALL 2015/1256 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Skolverket Svar på remiss gällande Skolverkets förslag till förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem. Regeringsuppdrag

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Sollentuna kommun bun@sollentuna.se Rektorn vid Djupdalsskolan, RH-enhet, Leskulla.carell@sollentuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Djupdalsskolan, RH-enhet, i Sollentuna kommun Skolinspektionen,

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bruksskolan Dnr 53-2005:1528 Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

En trygg, rättvis och lustfylld skola för alla alltid.

En trygg, rättvis och lustfylld skola för alla alltid. 1 I Nacka ska vi ha: En trygg, rättvis och lustfylld skola för alla alltid. Innehållsförteckning sid 1 Inledning 2 2. Skolan måste ge alla lika möjligheter. 3 3. En skola med verklig valmöjlighet och mångfald

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-01-11 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-50833010 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Mer tid för kunskap -

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Arbetsplan för Vargen

Arbetsplan för Vargen Köpings kommun Arbetsplan för Vargen Läsår 2015 2016 Else Marie LoordEriksson Agneta Karlsson Linnea Trybom 20150918 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer