Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet"

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den förändrings- och förbättringsbenägna skolan bör vara att ta ännu mer hänsyn till barns individuella förutsättningar och göra övergångarna mellan skolformer mer flexibla. Lidköpings, Partille, Sollentuna och Skövde kommuner anmäler härmed sitt intresse att efter den 1 januari 2004 få möjlighet till försöksverksamhet med flexibel skolstart för de familjer som så önskar, förslagsvis under tre år från den tidpunkt försöksverksamheten startar. Kommunerna anmäler intresse att ge möjlighet att för barn börja förskoleklass, grundskola och som en följd även gymnasieskola med start både på vårtermin och hösttermin eller flera gånger per läsår. Under arbetets gång har det visat sig att fler kommuner i landet är intresserade av att starta denna försöksverksamhet. De anser att det är en naturlig följd av den skolutveckling som nu pågår. Därför har även Mölndals och Östersunds kommuner visat intresse och deltagit i ett förberedande arbete för att senare få tillfälle att påbörja sådan verksamhet. Syfte och förväntade effekter Denna försöksverksamhet syftar till en ytterligare fokusering på elevens lärande och utveckling. För att ge varje barn och elev rätt att utvecklas vill vi ta bort hindrande tidsstrukturer. Då ökar möjligheterna att främja var och ens lärande, enskilt och tillsammans med andra. Eleven kan nå målen i sin egen takt, vilket medför att vissa elever kan uppnå målen för grundskolan i snabbare takt än nio år medan en del elever behöver få mer tid på sig. Enbart genom en organisatorisk förändring kan aldrig en garanterat bättre verksamhet eller ett utökat lärande för det enskilda barnet skapas. Men genom att erbjuda barn att komma till en ny verksamhet vid fler tillfällen finns möjligheten att individen verkligen möts som individ av de vuxna. Vi tänker här på hur varje enskilt barn av tradition har tagits emot i förskolan 1-5 år. I förlängningen skall detta leda till att fler når målen, att det sker färre studieavbrott och att det blir en utveckling mot högre grad av ansvar, eget inflytande i studierna och mer positiva attityder till skolan bland eleverna.

2 2 Bakgrund Bidrar nuvarande skolformsindelning till att stödja varje elevs utveckling och till att alla elever når kunskapsmålen? Tanken att elever lär på olika sätt och i olika takt behöver återspeglas i hur skolan är organiserad. Detta så att många barn och ungdomar efterhand får ta ett allt större ansvar och får tillämpa mer flexibla arbetssätt. Samtidigt behöver vi också ta hänsyn till att det kan vara utvecklande för elever med olika sätt att lära att få utvecklas inom ramen för en gemensam grupp, och att vissa behöver en högre grad av stabilitet och trygghet. Vi vill också beakta den forskning som finns om barns biologiska utveckling. Ofta börjar barn skoltiden med förväntan och glädje. Inte sällan mattas intresset av efter ett antal år. Är detta naturbundet eller går det att påverka? Försöksverksamheten syftar till att närmare klarlägga hur elevernas lärande på olika sätt kan stimuleras under hela skoltiden. Vi behöver också komma till rätta med de negativa effekterna av skolformsövergångar så att de inte upplevs som vattentäta skott där de i vissa fall medför ett glapp i elevernas utveckling i andra som ett skede med upprepningar där man tappar tempo och progression. Vi vill också utveckla förutsättningar för en flexibel skolstart och en rätt för varje elev att nå kunskapsmål i sin egen utvecklingstakt. En skolverksamhet som i hög grad lyckas ta vara på varje individs trygghet, utveckling och framgång ger också förutsättningar för att skoltiden ska kännas bättre och mer meningsfull för fler. Detta är därmed också en välfärdsfråga. Vid ett antal tillfällen i olika möten och sammanhang har diskussioner förts runt frågan om skolstart. Skulle barn kunna börja i förskoleklass eller i skolår ett vid en annan tidpunkt än höstterminens start? Olika idéer har nämnts i de här diskussionerna. Ett sätt är att låta barn börja på sin födelsedag. Ett annat är att ändra terminssystemen till tre terminer eller fler. Ytterligare ett är att antingen ha intag både höst och vår eller flera gånger per år. Internationellt finns exempel på många olika lösningar gällande ett mer individanpassat inträde i skolsystemet för barnen. Det livslånga lärandet är inget vuxenfenomen utan startar varje gång en ny människa föds. Med individens utveckling i centrum önskar vi ge möjlighet för barn att kunna ta ett steg vidare i skolsystemet, mellan förskola och förskoleklass, mellan förskoleklass och grundskola, mellan grundskola och gymnasieskola, allt utifrån barnets och elevens förutsättningar. Detta steg mot större flexibilitet ligger som en naturlig följd i raden av reformer som skett de senaste åren inom förskola och skola. - Från statligt reglerad skolorganisation till lokalt mer fritt organiserad. - Från stadieindelad skola till en skola som ser till kontinuiteten för barnet. - Från regelstyrning till målstyrningsprocess med skolplaner och lokala arbetsplaner upprättade och utvärderade av dem det gäller

3 3 - Arbetets organiserande i arbetslag för att ge möjlighet till ökad individuell anpassning utifrån elevernas lärande. - Elevers och föräldrars ökade möjlighet till insyn och påverkan. I åtskilliga kommuner har barnomsorg och skola samlats i en gemensam nämnd och man arbetar för att stödja lärande i ett 1-16-årsperspektiv. Förskolan har sin egen läroplan (Lpfö98) som harmonierar och sluter an till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Bestämmelserna om förskoleklass och skolbarnsomsorg regleras i skollagen och Lpo 94. anpassas till att omfatta även förskoleklassen och fritidshemmet. Försöksverksamheten Utan timplan med oförändrat uppdrag, syftar till att bryta upp tidsstyrningen vad gäller skolans enskilda ämnen i förhållande till lärandet. Barn till arbetslösa (1 juni 2001) och barnlediga (1 januari 2002) föräldrar har fått rätt till förskoleplats 15 timmar per vecka. Den allmänna förskolan för fyra-femåringar har införts från 1 januari Gällande strukturer har brutits upp. Fram träder möjligheten att organisera lärandemiljön utifrån barns rätt att utvecklas, efter sina egna förutsättningar och behov. Denna fokusering på det enskilda barnets behov och förutsättningar innebär aldrig att barnet kan lämnas ensam i sitt lärande. Barnet måste lära sig samspel, lära sig att människor är olika, lära sig att vänta på att någon annan ska få tala färdigt, kunna inordna sig i lekens regler och mycket annat. I skärningspunkten mellan det individuella och det kollektiva ligger skolans och förskolans utmaning och dilemma 1. Att sätta individen i fokus och på samma gång ta hand om och utveckla samspelet i gruppen. Förskolans läroplan uttrycker tydligt att barn sinsemellan spelar en roll för det enskilda barnets lärande. 2 Och i en regeringsskrivelse (1996/97:112) varnas det för den extrema individualisering som håller på att breda ut sig i skolan. 3 Gruppen som barnet tillhör behöver få tid att utvecklas för att det viktiga samlärandet ska ha möjlighet att förverkligas. Stöd i olika dokument Läroplanen för förskolan Lpfö98 betonar att Förskolan skall ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund försöker förstå och skapa sammanhang och mening. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo94 betonar att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling ( ). Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. 1 Barns samlärande - en forskningsöversikt av Williams, Sheridan, Pramling-Samuelsson, (Skolverket 2000) sid Ibid. sid 44 3 Ibid. sid.45

4 4 Av Regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning, Utbildning för kunskap och jämlikhet (2001/02:188) framgår: Eleverna måste ges den tid de behöver för att nå skolans mål ( ).Varje elevs behov måste uppmärksammas och så långt som möjligt mötas med individuella lösningar. Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De måste få möjlighet till ett meningsfullt lärande utifrån den kunskapsnivå de befinner sig på. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning( ) Utbildningssystemet måste anpassas efter individens behov och reella kunskaper. Vidare står i skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet som förslag till författningstext under rubriken: Elevernas utveckling mot målen, Alla elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina behov och förutsättningar skall kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Dokumenten anger ett individuellt perspektiv med särskilt ansvar för att varje enskilt barn ska ges möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Utifrån varje barns rätt till utbildning finns inga hinder för att också ta emot barnen i tätare intervall till de olika verksamheterna. Utbildningsdepartementets faktablad (U ) maj 2002 pekar på vikten av att många elever i förskola, förskoleklass och grundskola får gå framåt utifrån individuella förutsättningar över skolformsgränser under rubriken Ett flexiblare utbildningssystem: Grundskolan ska ge alla barn en likvärdig grund av kunskap, oavsett kön, var de bor, eller vilken ekonomisk bakgrund de har. Likvärdighet innebär inte att undervisningen ska vara likadan. Läroplanen och kursplanerna för grundskolan ger lärare och skolledning stor frihet att planera och lägga upp undervisningen för eleverna så att de får möjlighet att nå målen i läroplanen och kursplaner. Eleverna måste ges den tid de behöver för att nå skolans mål. Beslut om stödinsatser måste utgå från varje elevs individuella situation. Det finns många exempel på hur lärare i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolans första år samarbetar och låter eleverna gå framåt utifrån individuella förutsättningar även över skolformsgränserna. En önskan att detta borde bli mer vanligt mellan grundskola och gymnasium och även mellan gymnasium och högskola framförs också i skrivningen: På samma sätt borde det, enligt regeringens mening, bli mer vanligt att grundskolan låter elever läsa vissa kurser på gymnasienivå, inom ramen för den gemensamma grundskolan. Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning. Eftersom skolan inte enbart ska ge kunskaper i enskilda ämnen utan även stimulera till individens utveckling,

5 5 samarbetsförmåga och sociala kompetens, är det väsentligt att värna elevernas rätt att fullfölja sin gymnasieutbildning. Ökade möjligheter till studier på olika nivåer får dock aldrig utvecklas eller användas till att skapa elitskolor på grundskole- och gymnasienivå. Det behövs en ökad samverkan mellan olika delar inom utbildningssystemet. En viktig åtgärd är att överbrygga avstånd och underlätta övergången mellan gymnasium och högskola. Denna samverkan är inte minst viktig för att minska den osäkerhet inför högskolestudier och den akademiska miljön som många gymnasieelever känner. En ny struktur för övergångar mellan skolformer skulle också kunna bli en motor i förbättringen av utvecklingssamtalen och upprättandet av individuell utvecklingsplan för varje barn. Möjlighet till byte av skolform både höst och vår eller vid ytterligare tillfällen kommer att innebära intensifierade kontakter och tillfällen till analys av barnets utveckling mellan föräldrar, personal och barn för att avgöra när det är lämpligt att gå vidare. Tillvägagångssätt Om man låter eleverna arbeta i sin egen takt och få den tid de behöver för att nå målen ska möjligheten finnas att gå vidare även vid annan tidpunkt än vid höstterminens start. Eleven skall då inte behöva vänta ytterligare tid. Andra kan behöva mer tid. För att följa elevens utveckling både kunskapsmässigt och socialt arbetar många redan i dag med individuella studieplaner/utvecklingsplaner som sedan följs upp genom t.ex. portfoliometoden. Vi är angelägna om att använda oss av individuella studieplaner och någon form av uppföljning och utvärdering av varje elevs utveckling för att säkerställa elevens fortsatta utveckling. Det finns olika rapporter för och emot åldersblandade grupper, men en sak är man överens om. Det är att det är lättare och lugnare att ta emot några nytillkomna barn i en grupp än att börja från start med 25 barn samtidigt. I dag är det vanligt att man i kommunerna har integrerat förskoleklass och grundskola, inte enbart lokalmässigt utan även verksamhetsmässigt. Barnen kan röra sig mellan förskoleklass och grundskolans verksamhet. Man utgår från barnets utveckling och behov av stimulans. En del barn i förskoleklass har behov av någon form av utmaning i skolans verksamhet och somliga skolbarn behöver få viss del av förskoleklassens verksamhet. På många ställen flyter alltså övergången under läsåret. När det gäller övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan är den oftast klart markerad. Grundskolan slutar efter år nio på vårterminen och gymnasieskolan startar på höstterminen. Några grundskolor har även de en flytande övergång i väntan på att läsåret ska gå till ända. Eleven kan ha möjlighet att i något ämne läsa på gymnasienivå. Den försöksverksamhet som här åberopas vill ge eleverna möjlighet att allt efter sin egen takt och tid gå vidare i sin utbildning. Det kan gälla både att få ta längre tid på sig men även kortare tid, allt efter elevens individuella förutsättningar och vilja. Som stimulans för elever som har hög studietakt bör i ännu större utsträckning möjlighet ges att följa kurser på högskolan. Genom arbetssätt för flexibelt lärande med distansinslag kan detta bli möjligt för

6 6 fler elever. Undertecknade kommuner som vill ingå i försöksverksamheten med ett mer flexibelt skolsystem har kontaktat gymnasieskolor i sin kommun eller region. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktiga delar i försöksverksamheten. Förutom kommunens egen uppföljning och utvärdering ingår i planeringen att en högskola/universitet bli kopplad till de aktuella verksamheterna med en oberoende uppföljning/utvärdering av försöksverksamheten utifrån den flexibla skolstarten. Med tanke på att uppföljning och utvärdering ska kunna ge en välgrundad bild anser vi att försöksverksamheten behöver pågå i åtminstone tre år från starten räknat. Försöksverksamheten bygger på frivillighet och intresse både för elever, föräldrar och personal. En genomarbetad information till elever, föräldrar och personal är nödvändig och kommer att realiseras under hösten De skolor som ingår i försöksverksamheten får möjlighet att bilda nätverk för att på det sättet stötta, stimulera och hjälpa varandra. De aktuella skolorna är beredda att sprida sina erfarenheter till andra intresserade i sin och andra kommuner. Det kan ge ett rikt utbud av erfarenheter för alla parter.

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 Innehållsförteckning Förskola... 3 Tider i förskolan... 4 Riktlinjer för förskola på obekväm arbetstid... 4 Förskoleklass... 5 Fritidshem...

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Strategi för barn- och utbildningsnämndens. verksamheter 2014 2018. Kommunfullmäktige 2014-06-23, 90

Strategi för barn- och utbildningsnämndens. verksamheter 2014 2018. Kommunfullmäktige 2014-06-23, 90 Strategi för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 2014 2018 Kommunfullmäktige 2014-06-23, 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är en strategi?... 3 Vision för barn- och utbildningsnämnden... 4 Den dubbla

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 I N N E H Å L L sid FÖRSKOLA 3 ERBJUDANDE AV PLATS 4 Barn till förvärvsarbetande och studerande Barn till arbetssökande och föräldralediga

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Information För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2011 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem)

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef.

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef. MAXTAXA Förskola i Ockelbo kommun Verksamhet i förskolegrupp omfattar barn från 1 års ålder fram till och med vecka 31 det år barnet fyller 6 år. Verksamhet i förskola styrs av skollag, läroplan för förskolan

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

RIKTLINJER för placering och vistelse i fritidshem

RIKTLINJER för placering och vistelse i fritidshem Barn- och Utbildning September 09 RIKTLINJER för placering och vistelse i fritidshem och familjedaghem för skolbarn Riktlinjer för Placering och vistelse i fritidshem och familjedaghem för skolbarn Innehåll

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva oktober 2012 11:2

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva oktober 2012 11:2 SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva oktober 2012 11:2 ANSÖKNINGS- OCH PLACERINGSREGLER INOM FÖRSKOLA OCH SKOLBARNOMSORG Regler för kommunal förskoleverksamhet 1. Vem reglerna gäller Verksamheten

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Sidan 1 Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Agneta Hellström ADHD-center www.habilitering.nu/adhd-center Sidan 2 Föreläsningens uppläggning Barn med ADHD och förskolans/skolans krav

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun

Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Gäller från och med den 1 maj 2012 I Borlänge kommun erbjuds olika verksamhetsformer för barn från ett års ålder. Förskolan,

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj)

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj) FÖRSKOLA I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2010 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem) på obekväm tid, rektor bedömer behovet från fall till

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun

Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Så fungerar Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2011-12-21 Senast reviderad 2014-11-18 Hej förälder! I Borlänge kommun erbjuds olika verksamhetsformer

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Lust att lära - möjlighet att lyckas Skolplan för Borås Stad 1 Innehåll Inledning, definitioner 4 Statens uppdrag till kommunen och förskola/skola

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor!

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Piteå befäster sin ställning som en av landets bästa skolkommuner. Lärarförbundet utser årligen Sveriges bästa skolkommuner. Piteå, som 2012 kom

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 februari 2012. (Beslutade i kommunfullmäktige 8/2012, 2012-01-30)

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 februari 2012. (Beslutade i kommunfullmäktige 8/2012, 2012-01-30) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Förskola Fritidshem Annan pedagogisk verksamhet - pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola - omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds - öppen förskola

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Köpings kommun Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Läsår 2014 2015 Heléna Henkel Inga Lill Alfredsson Anette Ericsson Elisabeth Larsson 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är

Läs mer

Revisionsrapport nr 1, 2013, R Wallin. Vadstena kommun. Överlämning mellan stadier

Revisionsrapport nr 1, 2013, R Wallin. Vadstena kommun. Överlämning mellan stadier Revisionsrapport nr 1, 2013, R Wallin Vadstena kommun Överlämning mellan stadier t Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...4 3. Bakgrund...4 4. Syfte...4 4.1. Revisionsfrågor...5 4.2. Metod, avgränsningar

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer