Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen - Belastningsmodellen - Handlingsplanen - Registreringsschemat Modellerna används för att kartlägga och utvärdera
Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Struktur - Inga oväntade händelser Lugn Kravanpassning - Ställ kravet så att personen Kaos säger ja Låg-affektiva strategier - Inte gapa och skrika - Gå baklänges vid kravsättning Stressanpassning Ingen kontroll Självkontroll Tid
Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens Varningstecken Stressnivå Sinnesmässiga svårigheter Sömnsvårigheter
Varningstecken Negativa Ångest
Varningstecken Autism 29,6 % ADHD 19,2 % Tics 10,5 % Motoriska problem 10,9 % Utvecklingsstörnting 12,0 % Exekutiva svårigheteter 15,5 % OCD 26,4 % Trotssyndrom 17,7 % Beteendestörning 24,8 % Minnessvårigheter 9,7 % Sinnessvårigheter 19,2 % Inga problem 10,6 %
Varningstecken Negativa Ångest Ljudkänslighet Ljuskänslighet Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet
Varningstecken Positiva - coping Vägran Skärmar av sig Går undan Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen World of warcraft
Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter
Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden
Kaostecken Akuta Utagerande beteende Slag, sparkar, bett etc. Skrikande Skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering Handlingsförlamning Våldsamt självskadande beteende
Kaostecken Långvariga Depression Psykoser Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom
Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan
Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens
Svårigheter med central koherens Runt 20 % av befolkningen utvecklar inte central koherens normalt - De är inte aktivt meningsskapande enligt Piaget - De är inte värför-människor - De ser ganska enkelt inte komplexa orsakssammenhang - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar
Svårigheter med central koherens I vissa situationer kan bristande central koherens innebära enorm ångest - Att inte veta vad som ska hända är ångestskapande - Men än värre är situationer där man upplever att förlora kontrollen - I en fasthållning upplever många en ren dödsångest - Överlämnade till människor vars beteende man inte kan förutsäga
Svårigheter med central koherens Man har ofta också svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda - Vilket skapar otrygghet
Svårigheter med central koherens Bristande central koherens är orsaken till att vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och den måste vara begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte personen
Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Perceptuella svårigheter
Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln Ljussinnet Kontrastsinnet Färgsinnene Trycksinnet Temperatursinnet Smärtsinnet Kliasinnet Kinestetiska sinnet Smaksssinnene (7-8 stk) Etc
Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet Minskat sinneskänslighet Svårigheter att habituera Svårigheter att filtrera Synestesi
Sinnesmässiga svårigheter Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande
Sinnesmässiga svårigheter - Endorfinsökande självskada - Slå på bulor - Kommer ofta efter kaossjälvskada för att minska smärtan - Skära sig bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada
Verktyg Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten - Tryckvästar - Stödstrumpar - Handledsvikter - Bolltäcken - TENS - Musik i ipod - Smärtstillande medicin
Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem / problem med kompisarna Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen
Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester
Skyddande faktorer Personliga Bra vardagsstrategier Copingförmåga Självtillit Bra självförståelse KASAM Nödutgångar Att vara bra på något Vald identitet Att ha förtroende för någon Kost och motion
Skyddande faktorer Omgivningen: Struktur Plats Lugn Låg-affektivt bemötande Relation, relation och relation Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Kravanpassning
Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen
Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vem sa vad? - Vad förväntade sig personalen att personen kunde? - Kunde personen det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det personalen förväntade sig? Kaos - Var personalens beteende Ingen den kontroll utlösande faktorn för personens Självkontroll affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Ska strukturerna kring personen ändras? Tid
Eskaleringsfasen Affektintensitet Affektutlösare Avleda! Gå baklänges och vänta Hitta lösningar som inte är ett problem for personen Låg-affektiva Kaos strategier Ingen kontroll - Undvik ögonkontakt Självkontroll - Stå inte mitt emot personen - Frigör dig utan att stressa personen Tid
Eskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka lösningar försökte personen sig på? - Var personens strategier okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde sig personalen av lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade personalen kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde sig personalen av Ingen några kontroll strategier för att hjälpa personen att Självkontroll behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde personalen i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde sig personalen av avledande strategier Tid för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen?
Kaosfasen Affektintensitet Gå baklänges och vänta Låg-affektiva strategier - Håll avstånd - Undvik ögonkontakt - Stå inte mitt emot Kaos personen - Undvik beröring med spända muskler Affektutlösare - Använd rörelse istället för Ingen kontroll Självkontroll fasthållning - Korta insatser - Frigör dig utan att stressa personen Tid
Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröts den av personalen på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: - Kunde personalen låta bli att ingripa? Ingen kontroll Självkontroll - Använde personalen strategier i syfte att inte öka kaoset? Tid
Deeskaleringsfasen Affektintensitet Gå baklänges och vänta Avleda vidare Låg-affektiva strategier - Håll avstånd Kaos - Undvik ögonkontakt Affektutlösare - Stå inte mitt emot personen - Lugn - Vänta - "Kom när du är redo" Ingen kontroll Självkontroll Tid
Deeskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde personalen något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Vardag igen Affektintensitet Struktur - Inga oväntade händelser Lugn Kravanpassning - Ställ kravet så att personen säger ja Kaos Låg-affektiva strategier Affektutlösare - Inte gapa och skrika - Gå baklänges vid kravsättning - Stressanpassning Ingen kontroll Självkontroll Tid
Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - Tidsmässiga strukturer - Har personalen en Kaos Affektutlösare handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier för att klara av situationen. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 2 2. Gör en lista på enkla avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 3
Handlingsplanen Enkla avledningar - Upprepa - Hänvisa till schema
Handlingsplanen 3. Gör en lista på aktiva avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 4 Aktiva avledningar - Skoja - Prata om vad personen gillar - Välkänd aktivitet - Personalbyte
Handlingsplanen 4. Gör en lista på kraftfulla avledningar. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 5 Perceptuella avledningar - Mat - Springa utomhus
Handlingsplanen 5. Avbryta, antingen genom att alla lämnar eller, om det är farligt, genom rörelse
Registreringsschema 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 Markera med färger - Rött = allvarlig problembeteende - Gul = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7
Tack! www.hejlskov.se