KISA " L4C Kinda kommun L3A " HORN LM3 " GULLRINGEN L2A " SÖDRA VI Vimmerby kommun L1A " VIMMERBY Planerad 130 kv elkraftledning mellan Val av stråk November 2009
Förord För att bygga och driva en ny elkraftledning krävs tillstånd, så kallad nätkoncession. Hur en ansökan om koncession ska prövas och vad ansökan ska omfatta regleras i Ellagen och Elförordningen. Enligt Ellagen ska samråd genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), upprättas enligt Miljöbalkens 6:e kapitel. Samråd har inletts under våren 2008 för den nya elkraftledningen mellan Vimmerby och Kisa som E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar. Alternativa stråk för luftledning och markkabel har tidigare presenterats i en stråkbeskrivningsrapport från november 2008 inklusive en komplettering gällande ett stråk norr om Gullringen (april 2009). Dessa rapporter finns tillgängliga på E.ON:s hemsida (www.eon.se/samrad-vimmerby-kisa). I det fortsatta samrådet har E.ON Elnät tagit emot synpunkter och analyserat alternativa stråk. Denna rapport Val av Stråk har upprättats som en del av det fortsatta samrådet. Rapporten redovisar hur valet gjorts för att hitta det lämpligaste stråket och tekniken (luftledning eller markkabel). Den lämpligaste sträckningen inom det nu valda stråket kommer att fastställas i en fördjupad samrådsprocess. E.ON Elnät kommer att per brev kontakta berörda fastighetsägare för att informera om vidare samråd under hösten och vintern 2009/2010. Kontakterna med fastighetsägarna fortsätter med s k markägarmöten i månadsskiftet november/december 2009, där E.ON Elnät informerar markägarna inom olika delsträckor längs det valda stråket. Datum och plats för dessa möten framgår av det brev som varje fastighetsägare inom det valda stråket kommer att få i början av november 2009. För sträckningen görs sedan en fullständig ansökan om nätkoncession (inklusive en miljökonsekvensbeskrivning) som lämnas till Energimarknadsinspektionen. E.ON Elnät distribuerar denna rapport, Val av Stråk, till berörda myndigheter, intressegrupper, sektorintressenter samt de som tidigare har inkommit med skriftliga synpunkter. Genom annonsering i lokala dagstidningar informeras allmänheten om det valda stråket. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö Projektledare hos E.ON Elnät: Göran Andersson, telefon 070-519 55 13 E-mail: goran.andersson@eon.se Stråkbeskrivningen är upprättad av SWECO AB. Projektledare hos SWECO: Leif Göthlin, telefon 0734-12 63 14 E-mail: leif.gothlin@sweco.se Kartor i text- och kartdel: copyright Lantmäteriet M2003/4377.
Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 2 Utredningsområde och stråkalternativ 4 3 Samråd 8 3.1 Yttrande som berör stråkvalet 8 3.1.1 Länsstyrelsen Kalmar län 9 3.1.2 Länsstyrelsen Östergötlands län 9 3.1.3 Kinda kommun 9 3.1.4 Vimmerby kommun 10 3.1.5 Försvarsmakten 10 3.1.6 Skogsstyrelsen 10 3.1.7 Intresseorganisationer 10 3.1.8 Privatpersoner och markägare 11 3.2 Slutsats samrådsyttrande 11 4 Stråkvalsbedömning 12 4.1 Utvärdering skede 1 bortvalda stråk 12 4.1.1 Bortvalda luftledningsstråk 12 4.1.2 Bortvalda markkabelstråk 14 4.2 Utvärdering skede 2 kvarvarande stråk 15 4.3 Samlad bedömning av kvarvarande stråk 16 4.3.1 Luftledning 17 4.3.2 Markkabel 19 4.4 Byggkostnad 21 4.5 Val av teknik (luftledning och markkabel) 21 5 Val av stråk 23 6 Fortsatt arbete 24 Bilaga Kartbilaga i A3-format skala 1:50 000 som visar valt stråk.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 3 1 Bakgrund E.ON Elnät planerar en ny regionledning med 130 kv spänning mellan de befintliga transformatorstationerna i. Ledningen som blir cirka 5 mil lång kommer att gå via Södra Vi, Gullringen och Horn. Befintliga transformatorstationer byggs ut eller byggs om. I Horn byggs en helt ny station en bit utanför samhället. Syftet med den planerade kraftledningen är att förstärka nätet och få en tillförlitlig elleverans. På uppdrag av E.ON Elnät genomför SWECO samråd samt upprättar handlingar för ansökan om nätkoncession för linje för projektet. Denna stråkvalsrapport sammanfattar de synpunkter som kommit in gällande utredningsområdet och därtill hörande stråk. Rapporten redovisar också kortfattat de miljömässiga, tekniska och ekonomiska faktorer som har legat till grund för valet av stråk. Innan E.ON Elnät gjorde sitt val av stråk och tekniskt utförande (luftledning eller markkabel) har kompletterande samrådskontakter skett med berörda länsstyrelser, kommuner och LRF där man diskuterat val av stråk. När nu val av stråk och teknisk lösning är genomfört, så fortsätter E.ON Elnät sitt arbete med att hitta en detaljerad sträckning inom det valda stråket. I detta läge kontaktas också varje enskild markägare som berörs av den planerade sträckningen.
4 Planerad 130 kv elkraftledning mellan 2 Utredningsområde och stråkalternativ Samråd har under 2008 hållits för ett utredningsområde inom vilket flera alternativa stråk föreslogs. Under samrådet presenterades ett utredningsområde (se figur 2-1) som baserades på möjliga stråk mellan, och som samtidigt gav tillräckligt stort utrymme för att på olika sätt även nå fram till de mellanliggande orterna Södra Vi, Gullringen och Horn. Figur 2-1: Utredningsområdet. I den tidigare Stråkbeskrivningsrapporten, från november 2008, beskrevs alternativa möjliga stråk för både luftledning och markkabel. Mot bakgrund av inkomna önskemål under samrådet kring Stråkbeskrivningen höll E.ON Elnät ett nytt samråd om ytterligare en stråklänk norr/nordost om Gullringen (LM3). I ett komplement till Stråkbeskrivningen (april 2009) har de intressen som finns inom den aktuella stråklänken beskrivits. Stråklänken finns också med i denna stråkvalsrapport. De möjliga stråk som har beskrivits i stråkbeskrivningen och bedömts vid valet av stråk har sammanställts i figur 2-2 (luftledning) och figur 2-3 (markkabel).
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 5 Figur 2-2: Luftledningsstråk.
6 Planerad 130 kv elkraftledning mellan Figur 2-3: Markkabelstråk. Inom utredningsområdet har ytterligare stråk studerats. Dessa har under projektets gång valts bort av olika skäl. De stråk som valts bort tidigare har beskrivits i Stråkbeskrivningen.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 7 Vid lokalisering av alternativa stråk inom utredningsområdet har hänsyn tagits till bl a följande: Restriktionsområden Värdefulla natur- och kulturmiljöer Befintlig och planerad bebyggelse Befintlig och planerad infrastruktur Topografi och markförhållanden Inverkan på naturresurser av olika slag Tekniska och ekonomiska aspekter Synpunkter från samrådet kring utredningsområdet Synpunkter från referensgruppen på presenterade preliminära stråk.
8 Planerad 130 kv elkraftledning mellan 3 Samråd Samråd för utredningsområdet hölls under våren och sommaren 2008. Samrådet inleddes med en annons i lokala dagstidningar och genom att en informationsbroschyr fanns tillgänglig på kommunkontoren i Kisa och Vimmerby samt på biblioteken i Vimmerby, Södra Vi, Gullringen, Horn och Kisa. Annonsen kompletterades med utskick till berörda myndigheter och organisationer. Tre referensgruppsmöten har hållits, den 18 juni respektive den 14 november 2008 i Vimmerby samt den 5 oktober 2009 i Kisa. Representanter från bl a berörda kommuner och länsstyrelser samt LRF och Södra Skogsägarna finns med i referensgruppen. Separata möten har också hållits med LRF, respektive länsstyrelse, de berörda kommunerna, Vägverket och Försvarsmakten. Deltagare från respektive kommun har även varit med på fältbesök då de olika stråken gåtts igenom. Samråd gällande stråk för den planerade kraftledningen har hållits genom att Stråkbeskrivningsrapporten har funnits tillgänglig på kommunkontoren i Kisa och Vimmerby, länsstyrelserna i Östergötland och Kalmar samt på biblioteken i Vimmerby, Södra Vi, Gullringen, Horn och Kisa under samrådstiden. Samrådsmöten med allmänheten har också hållits vid tre tillfällen (13, 14 och 27 januari 2009). Efter att samrådet kring Stråkbeskrivningsrapporten från november 2008 gick ut den 18 mars 2009, har ett nytt samråd genomförts om ytterligare en stråklänk norr/nordost om Gullringen. Remisstiden på den kompletterande stråklänken gick ut 18 maj 2009 och ytterligare ett möte har hållits i Gullringen den 29 april 2009. Rapporterna har också remitterats till berörda myndigheter, sektorsintressenter och andra som bedöms vara berörda av projektet. 3.1 Yttrande som berör stråkvalet Synpunkter på de olika alternativa stråken inklusive den kompletterande länken (LM3) norr/nordost om Gullringen, har inkommit från myndigheter, intresseorganisationer, företag, markägare och privatpersoner. Några har yttrat sig både angående stråkrapporten och angående kompletteringen för länk LM3. Yttranden har inkommit från följande: 20 myndigheter 13 intresseorganisationer 3 företag 41 markägare, privatpersoner (= cirka 215 personer inkl. namnlistor) Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som bedömts ha störst betydelse för valet av stråk. Yttranden från intressenter som inte haft något att erinra eller som lämnat generella synpunkter som inte berör stråkvalet finns inte med i denna sammanställning. Bokstavs- och sifferbeteckningar för de olika stråkdelarna som omnämns i yttrandena nedan framgår av kartorna i Figur 2-2 och 2-3.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 9 3.1.1 Länsstyrelsen Kalmar län Markkabel i första hand, men luftledning är acceptabelt, men bör undvikas i öppna landskap och över vatten. Förordar stråk L1A + L2A (befintlig 40 kv ledning mellan Vimmerby och Gullringen). Förordar det kompletterande stråket norr om Gullringen (LM3) och ser helst att man undviker Länk L3. Stråk L3B över sjön Juttern bör undvikas. 3.1.2 Länsstyrelsen Östergötlands län Markkabel bedöms sammantaget ge minst intrång på skyddsvärda miljöer, men luftledning accepteras. Ledningen/kabeln bör dras utmed befintliga vägar eller tidigare exploaterade stråk För markkabel förordas M3A och M4B. Förordar L3A från Horn till väg 34 med en nordlig passage av väg 34 inom stråket. Väster om väg 34 förordas det kompletterande stråket LM3. L4A avstyrks på grund av att det medför stort intrång. L4 D bör så långt möjligt undvikas. L4C är bäst om det kombineras med att riva befintlig 20 kv ledning i L4B. 3.1.3 Kinda kommun Tar inte ställning till luftledning eller markkabel. Föredrar lokalisering till redan befintliga ledningsgator. Förordar L3A från Horn till väg 34 med en nordlig passage av väg 34 inom stråket. Väster om väg 34 förordas det kompletterande stråket LM3.
10 Planerad 130 kv elkraftledning mellan 3.1.4 Vimmerby kommun Tar inte ställning till luftledning eller markkabel men i de fall ledningen inkräktar/ianspråktar mark i närheten av bostäder eller värdefull natur- och kulturmark ska markkabel väljas, eller annat läge. Förordar stråk L1A + L2A (befintlig 40 kv mellan Vimmerby och Gullringen) Föreslår att nytt stråk utreds norr om Gullringen för att sedan vika av österut till väg 34 mot Horn (anmärkning: stråk LM3, vilket nu är utrett). Ser helst att Länk L3 undviks 3.1.5 Försvarsmakten Om stråk L4A väljs krävs förnyad kontakt. 3.1.6 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har pekat ut vissa områden med höga naturvärden (nyckelbiotoper) nordost om Gullringen bör undantas från större påverkan. 3.1.7 Intresseorganisationer I stort sett alla vill ha markkabel. Om luftledning väljs bör hänsyn tas till landskapsbild. Områden som bedöms känsliga för luftledning är sjöarna Krön och Juttern samt Flakadrumlinen. M4B förordas framför M4A för att undvika kulturminnen väster om planerad transformatorstation i Horn. Sträckning längs befintlig infrastruktur bör väljas. Positiva till kompletteringen norr om Gullringen under förutsättning att hänsyn tas till skyddsvärda natur- och kulturmiljöer. En skjutbana i stråk L4A vid väg 34 norr om Bränntorp bör undvikas.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 11 3.1.8 Privatpersoner och markägare I stort sett alla vill ha markkabel. Hänsyn bör tas landskapsbild om luftledning väljs. Mindre negativa till luftledning i befintlig 40 kv ledningsgata Vimmerby Gullringen. Åberopar lokala natur- och kulturintressen för att se till att hänsyns tas eller för att avråda från olika stråk. Flakadrumlinen bör undvikas. 3.2 Slutsats samrådsyttrande Samrådsyttrandena kan sammanfattas i följande punkter: Länsstyrelserna förordar L1A, L2A, LM3-L3A och L4C (om 20 kv ledningen kan rivas) samt M1A, M2A, M3A och M4A. De avstyrker L1B, L3B, L4A och L4D samt M1B. Kommunerna förordar L1A, L2A och LM3-L3A samt M1A, M3A. Både länsstyrelserna och kommunerna har inför stråkvalet velat hitta en lösning vid Bränna Bränntorp som ger minsta möjliga påverkan på landskapsbilden om luftledning väljs. En nordlig passage av väg 34 i L3A anses lämpligare än länk L3. Flera intresseföreningar förordar de västliga alternativen mellan Vimmerby och Gullringen och många avstyrker L3B över Flaka och Juttern. Flera markägare ger upplysningar om lokala natur- och kulturintressen som kommer att vara värdefulla när en sträckning ska väljas i valt stråk. I stort sett alla intresseorganisationer och privatpersoner samt länsstyrelserna föredrar markkabel framför luftledning.
12 Planerad 130 kv elkraftledning mellan 4 Stråkvalsbedömning Nedan presenteras förutsättningarna för val av stråk. Valet av stråk är en sammanvägning av olika aspekter och en process i flera steg som kan sammanfattas enligt följande: I stråkvalet sammanvägs: Leveranssäkerhet Teknik Miljö Yttranden/samrådsmöten Ekonomi mm Stråkvalet görs i 6 steg: Välj bort mindre lämpliga stråk baserat på viktiga yttranden Återstående stråk värderas och jämförs Välj luftledning eller markkabel Valt stråk har diskuteras inom EON (juni-sept) Förslag till stråkval har diskuterats med länsstyrelser, kommuner och referensgruppen (sept/okt) Stråkvalet presenteras (okt/nov) 4.1 Utvärdering skede 1 bortvalda stråk Identifierade möjliga stråk för både luftledning och markkabel har presenterats i en Stråkbeskrivning (november 2008 + komplettering april 2009). I ett första skede av stråkvalsbedömningen har de stråk eller delar av stråk där det finns intressen som gör att de är olämpliga av olika anledningar, sorterats bort. 4.1.1 Bortvalda luftledningsstråk De bortvalda stråken har markerats med rött på kartan nedan (figur 4-1), och motiveringen är sammanställd kortfattat nedan.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 13 Figur 4-1: Bortvalda luftledningsstråk i bedömningsskede 1 är markerade med rött. L1B och L2B valdes bort på grund av att påverkan på landskapsbild, natur- och kulturvärden blir alltför stor i dessa östliga stråk. Detta påpekas speciellt i yttranden från Länsstyrelsen i Kalmar län och Vimmerby kommun. Eftersom stråk L2B valts bort, så är länken L2 inte heller aktuell längre. Ur landskapssynpunkt är det mindre lämpligt att gå över norra delen av Flakadrumlinen och sjön Juttern, vilket medför att L3B valdes bort. Länsstyrelsen i Östergötlands län föredrar också det andra alternativet (L3A), då detta är betydligt bättre från natur- kulturmiljösynpunkt. L4A avstryks av Länsstyrelsen i Östergötland, då det ger det klart största intrånget på bl a skyddsvärda natur- och kulturmiljöer och dessutom försvårar planeringen av förbifart för väg 34 vid Kisa. Länsstyrelsen i Östergötland bedömer att stråket L4D bör undvikas då riksintressen vid Åsunden, kulturmiljö vid Västra Eneby och landskapsbild kan påverkas negativt.
14 Planerad 130 kv elkraftledning mellan 4.1.2 Bortvalda markkabelstråk De bortvalda stråken har markerats med rött på kartan nedan (figur 4-2), och motiveringen är sammanställd kortfattat nedan. Figur 4-2: Bortvalda markkabelstråk i bedömningsskede 1 är markerade med rött. M1B och M2B valdes bort då Länsstyrelsen i Kalmar län och Vimmerby kommun anser i sina yttranden att de västliga stråken (M1A och M2A) är att föredra. M3B valdes bort då Länsstyrelsen i Östergötland anser i sitt yttrande att alternativet M3A är det mest fördelaktiga, när det gäller målet att undvika intrång i skyddsvärda miljöer. Kinda kommun påpekar att området i M3B vid Forshult-Brunebo är mycket skyddsvärt ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Eftersom båda alternativen M2B och M3B har valts bort så fyller länken M3 ingen funktion. Slutligen valdes M4 bort av ekonomiska skäl, då den ger en mycket lång dubbelledning in och ut från transformatorstationen i Horn.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 15 4.2 Utvärdering skede 2 kvarvarande stråk I ett andra skede av stråkvalsbedömningen har kvarvarande stråk ställs mot varandra. Dessa visas med lila respektive blått i kartorna i figur 4-1 (luftledningsstråk) och figur 4-2 (markkabelstråk). Luftledning Gröna stråk kvar Figur 4-3: Kvarvarande luftledningsstråk i bedömningsskede 2 är markerade med grönt.
16 Planerad 130 kv elkraftledning mellan Markkabel Gröna stråk kvar Figur 4-4: Kvarvarande markkabelstråk i bedömningsskede 2 är markerade med grönt. 4.3 Samlad bedömning av kvarvarande stråk De återstående alternativen för markkabel respektive luftledning har utvärderats i en samlad bedömning för att få fram det bästa luft- respektive markkabelstråket. För varje stråk har bedömningar gjorts för en rad parametrar så som byggnadstekniska förutsättningar, naturresurser, infrastruktur, boendemiljö, naturmiljö, friluftsliv, kulturmiljö, landskapsbild, synpunkter på stråkbeskrivningen, byggkostnad och driftsäkerhet.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 17 Värderingen av varje parameter har skett med hjälp av en 4-gradig skala enligt nedan: obetydlig påverkan liten negativ påverkan måttlig negativ påverkan stor negativ påverkan = 0 (ingen färg) = 1 (gul färg) = 2 (orange färg) = 3 (röd färg) Naturresurser, landskapsbild och boendemiljö har viktats som en faktor 2 mot övriga parametrar (d v s att om ett alternativ har 3 poäng = stor påverkan, i kolumnen för boendemiljö så ger det ett poängbidrag på totalt 6 poäng). Dessa tre parametrar har högre viktning eftersom de har ansetts ha större betydelse för valet av stråk än övriga parametrar. 4.3.1 Luftledning Den samlade poängbedömning för de olika stråken ger följande tabell (tabell 4-1) för luftledning: Vimmerby - Södra Vi Södra Vi - Gullringen Gullringen - Horn Horn - Kisa Stråkalternativ och kombinationer Bygnadstekniskt Naturresurser Infrastruktur Boendemiljö Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Landskapsbild Viktningsfaktor 1 2 1 2 1 1 1 2 1 1 Luftlednings-stråk L1 A Luftlednings-stråk L2 A Luftlednings-stråk Länk LM3 - L3 A Luftlednings-stråk Länk LM3 - Länk L3 - L3 A Luftlednings-stråk L3A Luftlednings-stråk L3A Länk L3 L3A Luftlednings-stråk L4 B Luftlednings-stråk L4 C Längd parallellförläggning 20/40 kv Inkommna synpunkter 1 2 2 0 1 1 1 2 0 0 14 1 2 1 0 1 1 1 2 0 0 13 1 3 0 1 2 1 1 2 2 0 19 1 3 0 1 2 1 1 3 2 1 22 1 3 0 2 2 2 1 3 2 2 26 1 3 0 2 2 1 1 3 2 1 24 1 2 2 3 3 3 1 3 0 1 27 1 3 2 1 2 2 1 2 1 0 21 Tabell 4-1: Samlad bedömning luftledning. Sammanvägd poäng Tabell 4-1 visar att: På delsträckan Gullringen - Horn, får alternativet som innebär att Länk LM3 utnyttjas i sydväst och därefter ansluter till L3A fram till Horn, lägst poäng (= 19), d v s är mest fördelaktig. Huvudorsaken till detta är inkomna remissynpunkter som förordar LM3 och L3A och att landskapsbilden störs minst av detta val. På delsträckan Horn Kisa, får stråk L4C lägst poäng (= 21). Huvudorsaken till detta är att färre boendemiljöer berörs och landskapsbilden störs i mindre utsträckning. Länsstyrelsen i Östergötland ser också detta stråk som det fördelaktigaste i kombination med att den befintliga 20 kv ledningen i stråk L4B samtidigt rivs. Ur kostnadssynpunkt är de två alternativen på denna delsträcka likvärdiga.
18 Planerad 130 kv elkraftledning mellan Bästa luftledningsstråk Figur 4-5: Det bästa luftledningsstråket. Sammanfattningen av det bästa stråkval för luftledning mellan : Vimmerby Gullringen: I ledningsgatan för den idag befintliga 40 kv ledning, där den befintliga ledningen rivs. För att undvika att gå genom samhället Södra Vi, som den befintliga ledningen gör idag, kommer den nya ledningen att gå i en sväng förbi Södra Vi väster om väg 34, d v s i stråk L1A och L2A Gullringen Horn: Nya stråket norr om Gullringen, LM3 med fortsättning i L3A Horn Kisa: L4C, kombinerat med rivning av befintlig 20 kv ledning i L4B.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 19 4.3.2 Markkabel En samlad poängbedömning för de olika stråken ger följande tabell (tabell 4-2) för markkabel: Vimmerby - Södra Vi Södra Vi - Gullringen Gullringen - Horn Horn - Kisa Stråk, alternativ och kombinationer Bygnadstekniskt Naturresurser Infrastruktur Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Landskapsbild Viktningsfaktor 1 2 1 1 1 1 2 1 Markkabel-stråk M1 A Markkabel-stråk M2 A Markkabel-stråk Länk LM3-M3A Markkabel-stråk M3 A Markkabel-stråk M4 A Markkabel-stråk M4 B Inkommna synpunkter 2 1 1 1 1 1 1 1 11 2 1 1 1 2 1 2 1 14 2 1 1 2 2 1 2 1 15 2 1 1 2 2 1 2 2 16 3 2 1 2 3 1 3 1 21 3 1 0 2 3 1 3 1 18 Sammanvägd poäng Tabell 4-2: Samlad bedömning markkabel. Tabell 4-2 visar att: På delsträckan Gullringen - Horn, är det svårt att skilja alternativen åt i poängbedömningen. Det som ger skillnaden är att alternativet som innehåller den senast framarbetade länken LM3 får lägre poäng vad gäller inkomna synpunkter, då själva anledningen till att alternativet diskuterats är att det rekommenderats av Vimmerby kommun, och har därmed stort stöd hos de lokala myndigheterna. På delsträckan mellan Horn Kisa, ger poängbedömningarna att alternativ M4B är mest lämpligt. Detta beror till stor del på att alternativet bedöms ha lägre inverkan på naturresurserna, främst skogsbruket, samt att alternativet inte bedöms ge någon negativ påverkan på befintlig infrastruktur.
20 Planerad 130 kv elkraftledning mellan Bästa markkabelstråk Figur 4-6: Det bästa markkabelstråket. Sammanfattningen av det bästa stråkval för markkabel mellan : Vimmerby Södra Vi = M1A Södra Vi Gullringen = M2A Gullringen Horn = LM3 med fortsättning i M3A Horn Kisa = M4B.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 21 4.4 Byggkostnad Kostnadskalkyler har genomförts för både luftledning och markkabel. I nedanstående kostnader ingår inte om-, till- och nybyggnad av transformatorstationerna i Vimmerby, Södra Vi, Gullringen, Horn och Kisa. Luftledning Kostnaden för en luftledning (beräknad på faslina 593 mm 2 ) för hela sträckan mellan är beräknad till cirka 65 MSEK. Markkabel Kostnaden för en markkabel med motsvarande överföringskapacitet som för luftledningen (med en faslina 593 mm 2 ) för hela sträckan mellan är beräknad till cirka 300 MSEK. 4.5 Val av teknik (luftledning och markkabel) Fördelar och nackdelar med luftledning respektive markkabel finns närmare beskrivet i Stråkbeskrivningsrapporten från november 2008 i kapitel 4.3. Nedan sammanfattas för- och nackdelar. Luftledning: + Robust teknik + Skadas sällan + Mycket hög driftsäkerhet + Enkel att inspektera och reparera + Kapaciteten kan utökas genom byte av linor + Lägre kostnad - Ledning och ledningsgata kräver underhåll - En större påverkan på landskapsbilden - Magnetfält som är mer utbrett än för en markkabel - Tar stora naturresurser i anspråk. Markkabel: + Är skyddade mot vind, snö och is + Magnetfält som avtar snabbare med avstånd från ledningen jämfört med en luftledning + Påverkar inte landskapsbilden + Lätt att anpassa vid förläggning - Kan skadas vid till exempel markarbeten - Komplicerat att lokalisera och reparera fel - En helt ny kabel krävs för ökad kapacitet - Lägre driftsäkerhet och längre reparationstider jämfört med trädsäkra luftledningar - Högre kostnad.
22 Planerad 130 kv elkraftledning mellan När det gäller kostnadsbilden så är markkabel betydligt dyrare än luftledning. Kostnaden att bygga en markkabel mellan är beräknad till cirka 300 MSEK och motsvarande luftledning skulle kosta cirka 65 MSEK. Slutsats: Luftledning väljs framförallt för att den är betydligt billigare och dessutom driftsäkrare.
Planerad 130 kv elkraftledning mellan 23 5 Val av stråk Efter sammanvägning av den samlade bedömningen av påverkan på miljön och allmänna intressen, tekniska möjligheter samt den ekonomiska utvärderingen ovan har E.ON Elnäts val av stråk och tekniskt utförande landat i en luftledning mellan som går i stråken L1A + L2A + LM3 + L3A + L4C (Se figur 5-1 samt detaljerad karta i bilaga). Figur 5-1: Det stråk som har valts (luftledning).
24 Planerad 130 kv elkraftledning mellan 6 Fortsatt arbete Den lämpligaste sträckningen inom det nu valda stråket kommer att fastställas i en fördjupad samrådsprocess. E.ON Elnät kommer att per brev kontakta berörda fastighetsägare för att informera om vidare samråd under hösten och vintern 2009/2010. Kontakterna med fastighetsägarna inleds med s k markägarmöten i månadsskiftet november/december 2009, där E.ON Elnät informerar fastighetsägarna inom olika delsträckor längs det valda stråket. Datum och plats för dessa möten framgår av det brev som varje fastighetsägare inom det valda stråket kommer att få i början av november 2009. För sträckningen görs sedan en fullständig ansökan (inklusive en miljökonsekvensbeskrivning) om nätkoncession som lämnas till Energimarknadsinspektionen.
4 1 3 2 SWECO AB 2009-10-21 L2A ") SÖDRA VI L1A 1,000 0 1,000 2,000 3,000 4,000 meter ") VIMMERBY ± Skala:1:50,000 Boxholm Kinda Ydre Vimmerby Eksjö Kartblad: 1 Teckenförklaring ") Transformatorstationer Läns- och kommungräns Område utanför stråk 130 kv kraftledning Vimmerby-Kisa Val av stråk - november 2009 Västervik Västervik Lantmäteriet M2003/4377
4 1 3 2 SWECO AB 2009-10-21 LM3 ") GULLRINGEN L2A 1,000 0 1,000 2,000 3,000 4,000 meter L1A ") SÖDRA VI ± Skala:1:50,000 Boxholm Kinda Ydre Vimmerby Eksjö Kartblad: 2 Teckenförklaring ") Transformatorstationer Läns- och kommungräns Område utanför stråk 130 kv kraftledning Vimmerby-Kisa Val av stråk - november 2009 Västervik Västervik Lantmäteriet M2003/4377
4 1 3 2 SWECO AB 2009-10-21 LM3 ") GULLRINGEN 1,000 0 1,000 2,000 3,000 4,000 meter L3A ") Planerad transformatorstation HORN ± Skala:1:50,000 Boxholm Kinda Ydre Vimmerby Eksjö Kartblad: 3 Teckenförklaring ") Transformatorstationer Läns- och kommungräns Område utanför stråk 130 kv kraftledning Vimmerby-Kisa Val av stråk - november 2009 Västervik Västervik Lantmäteriet M2003/4377
4 1 3 2 SWECO AB 2009-10-21 ") KISA 1,000 0 1,000 2,000 3,000 4,000 meter L4C L3A ") ± Planerad transformatorstation HORN Skala:1:50,000 Boxholm Kinda Ydre Vimmerby Eksjö Kartblad: 4 Teckenförklaring ") Transformatorstationer Läns- och kommungräns Område utanför stråk 130 kv kraftledning Vimmerby-Kisa Val av stråk - november 2009 Västervik Västervik Lantmäteriet M2003/4377