Superbuss Malmö. Ekonomisk kalkyl. Sida 1(9) Dokumentnamn: Författare: Datum: 2012-05-11 Ärende 8 bilaga 2 Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl 120120-kn



Relevanta dokument
Trafikekonomi superbuss Lund C Lund ESS

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.

Förslag till trafikbeställning till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 2017

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Kollektivtrafiknämnden

Regionala utvecklingsnämnden

VÄSTTÅGSUTREDNINGEN. Kortare sammanfattning om uppdraget Fokus NÄL Hur kommer vi vidare?

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74

SUPERBUSS ÅHUS- KRISTIANSTAD-OSBY/ÄLMHULT. Trafikeringsstudie

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur blev det då??

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl.

Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet : Åtgärder linje 172 och 173

Kollektivtrafiknämnden

DELLENBANAN Ljusdal Delsbo Näsviken Hudiksvall Ramböll

Stadens användning. Information om Västtrafiks beslut om trafikplan 2019

2015 jämfört. Sida 1 av 6

4B Karlskrona Kristianstad Malmö Köpenhamn

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa stadsbusslinje


Busskostnader Samkalk 1

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.

Bilaga. Riskanalys beslut om allmän trafikplikt. Upphandling Trafik

Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

- Både bättre och billigare än spårväg

2 JÄMJÖ - LYCKEBY - CENTRUM

Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö. PLAN-rapport 2007:2

Kollektivtrafikens kostnadsutveckling hot eller möjlighet för utveckling?

Linje 4 Pilotprojekt NVF

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning?

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

Superbuss Helsingborg

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?

Trafikbeställning 2019

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Förslag till yttrande över motion 2017:48 av Malin Karlsson (MP) om effektivisering av busslinje 4

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Karlskoga - Degerfors

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

Sveriges bästa stadsbusslinje

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 5 Reducerad busstrafik

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken inför 2013

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken?

Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket. Jonas Eliasson

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Trafikekonomi spårvagn Lund C till Lund ESS

Översyn av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling

Regional linjetrafik 2018

Timkostnader för medarbetare

Ekonomiska konsekvenser

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Internbudget

System 3. Konceptpresentation

Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Innehåll. Linje Sträckning Sida

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Investeringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan:

Komprimerad gas - Logistik och ekonomi

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 3 Duospårvagnar i Sjuhärad

Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät

Genomlysning av SL:s ekonomi Stockholms läns landsting

Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

Regionala utvecklingsnämnden


Finansiell analys kommunen

Idéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser

Strategier för genomförande av banarbeten

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

1 KALLINGE - RESECENTRUM - HJORTHÖJDEN

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Gemensam handlingsplan

Utökning av stadsbyggnadsnämndens ram för

Trafikekonomi spårvagn Lund C till Lund ESS

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport Upprättad av: WSP Analys och Strategi

SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Finansiell analys kommunen

Västtågsutredningen Underlagsrapport 3

PM UPPDATERING FÖR 2013

474 Slussen Hemmesta

Tjänsteskrivelse. Ansökan från tekniska nämnden om kompensation för kostnader för tillköp av pågatågstrafik på Kontinentalbanan STK

B O K L O K D R A K F L Y G A R E N

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL

2 HÖRVIK - NOGERSUND - MJÄLLBY - SÖLVESBORG

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

Information om Västtrafiks beslut om Trafikplan 2018

PM UPPDATERING FÖR 2014

Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2)

Transkript:

Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl Sida 1(9)

Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 2. Intäkter... 3 2.1. Jämförelsealternativ Ledbuss... 3 2.2. Utredningsalternativ Superbuss... 4 3. Investeringskostnader... 4 3.1. Jämförelsealternativ Ledbuss... 5 3.2. Utredningsalternativ Superbuss... 6 4. Trafikkostnader... 7 4.1. Jämförelsealternativ Ledbuss... 7 4.2. Utredningsalternativ Superbuss... 8 5. Summering... 9 5.1. Jämförelsealternativ Ledbuss... 9 5.2. Utredningsalternativ Superbuss... 9 5.3. Kommentarer... 9 Sida 2(9)

1. Inledning Kalkylen begränsar sig till den kommande linjen Stenkällan-Centralen-V hamnen, för både jämförelse- och utredningsalternativen, trots att linjen inte finns idag. Jämförelsealternativet trafikeras av ledbuss enligt dagens upplägg, medan utredningsalternativet trafikeras av dubbelledbussar enligt superbusskonceptet. 2. Intäkter Intäkt per resa är 10 kr. Sista året innan förändringen, d v s 2013, uppskattas linjen ha 3,5 miljoner resenärer. 2.1. Jämförelsealternativ Ledbuss Resandet förutsätts öka med 2 % per år, vilket i huvudsak följer befolkningsökningen. Observera att en sådan resandeökning inte följer resandemålen, såsom fördubblingsmålet, som kräver minst 5 % ökning per år. År Antal resor Intäkt (kr) 2013 3 500 000 35 000 000 2014 3 570 000 35 700 000 2015 3 641 400 36 414 000 2016 3 714 228 37 142 280 2017 3 788 513 37 885 126 2018 3 864 283 38 642 828 2019 3 941 568 39 415 685 2020 4 020 400 40 203 998 2021 4 100 808 41 008 078 2022 4 182 824 41 828 240 2023 4 266 480 42 664 805 2014 2023 39 090 504 390 905 040 Sida 3(9)

Utredningsalternativ Superbuss Resandet förutsätts öka med 5 % per år, tack vare helhetssatsningen på kapacitet, pålitlighet och framkomlighet. År Antal resor Intäkt (kr) 2013 3 500 000 35 000 000 2014 3 675 000 36 750 000 2015 3 858 750 38 587 500 2016 4 051 688 40 516 875 2017 4 254 272 42 542 719 2018 4 466 985 44 669 855 2019 4 690 335 46 903 347 2020 4 924 851 49 248 515 2021 5 171 094 51 710 941 2022 5 429 649 54 296 488 2023 5 701 131 57 011 312 2014 2023 46 223 755 462 237 551 3. Investeringskostnader Fordonen förutsätts bli avskrivna på 10 år. För finansieringen presenteras två alternativ, där investeringen genomförs av berörd trafikentreprenör, som antas upplåna medlen till en ränta på mellan 3,5-6,5 % Sida 4(9)

3.1. Jämförelsealternativ Ledbuss I högtrafik krävs 18 ledbussar, som behöver kompletteras med 2 reservbussar, för att garantera en pålitlig trafikering. Totalt 20 ledbussar, som med erfarenhet från Malmö, kostar 3,6 mkr styck. Total investeringskostnad: 72 mkr. Underalternativ 1 Ränta: 6,5% År Låneskuld (kr) Amortering (kr) Räntekostnad (kr) Lånekostnad (kr) 2014 72 000 000 7 200 000 4 680 000 11 880 000 2015 64 800 000 7 200 000 4 212 000 11 412 000 2016 57 600 000 7 200 000 3 744 000 10 944 000 2017 50 400 000 7 200 000 3 276 000 10 476 000 2018 43 200 000 7 200 000 2 808 000 10 008 000 2019 36 000 000 7 200 000 2 340 000 9 540 000 2020 28 800 000 7 200 000 1 872 000 9 072 000 2021 21 600 000 7 200 000 1 404 000 8 604 000 2022 14 400 000 7 200 000 936 000 8 136 000 2023 7 200 000 7 200 000 468 000 7 668 000 2014 2023 72 000 000 25 740 000 97 740 000 Underalternativ 2 Ränta: 3,5 % År Låneskuld (kr) Amortering (kr) Räntekostnad (kr) Lånekostnad (kr) 2014 72 000 000 7 200 000 2 520 000 9 720 000 2015 64 800 000 7 200 000 2 268 000 9 468 000 2016 57 600 000 7 200 000 2 016 000 9 216 000 2017 50 400 000 7 200 000 1 764 000 8 964 000 2018 43 200 000 7 200 000 1 512 000 8 712 000 2019 36 000 000 7 200 000 1 260 000 8 460 000 2020 28 800 000 7 200 000 1 008 000 8 208 000 2021 21 600 000 7 200 000 756 000 7 956 000 2022 14 400 000 7 200 000 504 000 7 704 000 2023 7 200 000 7 200 000 252 000 7 452 000 2014 2023 72 000 000 13 860 000 85 860 000 Sida 5(9)

3.2. Utredningsalternativ Superbuss I högtrafik krävs 14 dubbelledbussar, som behöver kompletteras med 2 reservbussar. Totalt 16 dubbelledbussar, som antas kosta 8 mkr styck. Total investeringskostnad: 128 mkr. Underalternativ 1 Ränta: 6,5 % År Låneskuld (kr) Amortering (kr) Räntekostnad (kr) Lånekostnad (kr) 2014 128 000 000 12 800 000 8 320 000 21 120 000 2015 115 200 000 12 800 000 7 488 000 20 288 000 2016 102 400 000 12 800 000 6 656 000 19 456 000 2017 89 600 000 12 800 000 5 824 000 18 624 000 2018 76 800 000 12 800 000 4 992 000 17 792 000 2019 64 000 000 12 800 000 4 160 000 16 960 000 2020 51 200 000 12 800 000 3 328 000 16 128 000 2021 38 400 000 12 800 000 2 496 000 15 296 000 2022 25 600 000 12 800 000 1 664 000 14 464 000 2023 12 800 000 12 800 000 832 000 13 632 000 2014 2023 128 000 000 45 760 000 173 760 000 Underalternativ 2 Ränta: 3,5 % År Låneskuld (kr) Amortering (kr) Räntekostnad (kr) Lånekostnad (kr) 2014 128 000 000 12 800 000 4 480 000 17 280 000 2015 115 200 000 12 800 000 4 032 000 16 832 000 2016 102 400 000 12 800 000 3 584 000 16 384 000 2017 89 600 000 12 800 000 3 136 000 15 936 000 2018 76 800 000 12 800 000 2 688 000 15 488 000 2019 64 000 000 12 800 000 2 240 000 15 040 000 2020 51 200 000 12 800 000 1 792 000 14 592 000 2021 38 400 000 12 800 000 1 344 000 14 144 000 2022 25 600 000 12 800 000 896 000 13 696 000 2023 12 800 000 12 800 000 448 000 13 248 000 2014 2023 128 000 000 24 640 000 152 640 000 Sida 6(9)

4. Trafikkostnader Linjen är 8,3 km lång. Basåret är 2014. Utanför hög- och dagtrafiken (vardagar 06-18) förutsätts alternativen ha samma utbud och antal bussar i drift. Det gäller: Vardagar, kl 05-06: 3 turer/tim, vilket kräver 4 bussar. Vardagar, kl 18-20: 6 turer/tim, 7 bussar. Vardagar, kl 20-01/04 (fredag): 3 turer/tim, 4 bussar. Lördagar, kl 06-10: 3 turer/tim, 4 bussar. Lördagar, kl 10-18: 6 turer/tim, 7 bussar. Lördagar, kl 18-04: 3 turer/tim, 4 bussar. Söndagar, kl 06-12: 3 turer/tim, 4 bussar. Söndagar, kl 12-18: 4 turer/tim, 5 bussar. Söndagar, kl 18-01: 3 turer/tim, 4 bussar. 4.1. Jämförelsealternativ Ledbuss Utan satsningen på superbuss blir det inga framkomlighetsåtgärder utöver det normala och därmed har alternativet längre körtider, vilket ökar behovet av fordon i hög- och dagtrafik: Vardagar under högtrafik, kl 06-09 och 14-18: 16 turer/tim i tung riktning respektive 8 turer/tim i svag riktning, vilket kräver 18 bussar. Vardagar under dagtrafik, kl 09-14: 8 turer/tim, vilket kräver 10 bussar. Summerat blir det 58 600 vagntimmar respektive 850 000 vagnkilometer per år. Ledbussar kostar, med erfarenhet från Malmö, i drift 10,09 kr per kilometer respektive 309,10 kr per timme. Kostnaden för vagntimmarna blir 18,1 mkr/år och för vagnkilometrarna 8,6 mkr/år, vilket totalt blir 26,7 mkr/år. På tio år, från 2014 till 2023, ökar resandet med cirka 20 % och därmed antas utbudet, d v s trafikproduktionen, behöva öka med cirka 10 %. För år 2023 innebär det en kostnad på 29,4 mkr/år. Förutsatt en jämn produktionsökning ger det en trafikkostnad på 280 mkr på tio år (2014-2023). Sida 7(9)

4.2. Utredningsalternativ Superbuss Framkomlighetsåtgärder utförs enligt avsiktsförklaring, vilket förutom infrastrukturåtgärder inbegriper påstigning i alla dörrar. Åtgärderna minskar körtiden och därmed fordonsbehovet: Vardagar under högtrafik, kl 06-09 och 14-18: 12 turer/tim, vilket kräver 14 bussar. Vardagar under dagtrafik, kl 09-14: 8 turer/tim, vilket kräver 9 bussar. Summerat blir det 50 600 vagntimmar respektive 772 000 vagnkilometer per år. Dubbelledbussar antas i drift ha en kilometerkostnad som är 33 % högre än ledbussar, helt enkelt eftersom bussen är större. Antagandet får stöd i ASEK4. Timpriset är samma som för ledbuss, eftersom båda alternativen kräver en förare per fordon. Driftskostnaden är 13,45 kr per kilometer respektive 309,10 kr per timme. Kostnaden för vagntimmarna blir 15,6 mkr/år och för vagnkilometrarna 10,4 mkr/år, vilket totalt blir 26,0 mkr/år. På tio år, från 2014 till 2023, ökar resandet med cirka 60 % och därmed antas utbudet, d v s trafikproduktionen, behöva öka med endast cirka 10 %, eftersom de längre bussarna från början har stor kapacitet att sluka kraftiga resandeökningar. För år 2023 innebär det en kostnad på 28,6 mkr/år. Förutsatt en jämn produktionsökning ger det en trafikkostnad på 273 mkr på tio år (2014-2023). Sida 8(9)

5. Summering 5.1. Jämförelsealternativ Ledbuss De sammanlagda intäkterna och kostnaderna för åren 2014-2023 är: Intäkter: Investeringskostnader: Driftskostnader: 391 mkr 86-98 mkr (3,5-6,5 % ränta) 280 mkr Kalkylen för jämförelsealternativ Ledbuss för åren 2014-2023 hamnar på ett överskott på 13-25 mkr. Under samma period förutsätts resandet öka med ungefär 20 %. 5.2. Utredningsalternativ Superbuss De sammanlagda intäkterna och kostnaderna för åren 2014-2023 är: Intäkter: Investeringskostnader: Driftskostnader: 462 mkr 153-174 mkr (3,5-6,5 % ränta) 273 mkr Kalkylen för utredningsalternativ Superbuss för åren 2014-2023 hamnar på ett överskott på 15-36 mkr. Under samma period förutsätts resandet öka med ungefär 60 %, vilket ger ett betydande bidrag till vid rang av samhällsmål. 5.3. Kommentarer Superbusskonceptet har en fördelaktig driftskostnad på linjer med stort resande, eftersom dubbelledbussen har större kapacitet och därmed kan färre turer köras i högtrafik. Den högre investeringskostnaden för superbusskonceptet kompenseras av en klart högre sannolikhet för ökat resande och därmed ökade intäkter, som på sikt täcker kostnaden. Sida 9(9)