Stefan Kling Marie Köhler. Södertälje 19 mars 2012

Relevanta dokument
Göteborg 27 maj 2013

23-24 mars 2015 i Stockholm.

Placerade barns hälsa

Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad

Barn i samhällsv och utbildning

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare

Familjehemsdagarna Hallstaberget Sollefteå 22 oktober Stefan Kling, Skolöverläkare/Barnläkare

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Barns uppväxtvillkor och hälsa

PROGRAM SÖDERTÄLJE Placerade barns psykiska hälsa Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?

Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag. Liv Lyngå Folsach

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Rutin för läkarundersökning och bedömning av tandhälsa i samband med placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen med särskilda bestämmelser om

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

- Fokus på barn i fosterhem Nordens Velfærdscenter 1

HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN

Konsultation med BVC och elevhälsa

Kerstin Steneudde, länets BBIC-samordnare, VoB Syd. Adjungerad: Annika Kahlmeter, chef för tandvårdscentrum, Landstinget Kronoberg

Utlåtande från hälso- och sjukvården

12 November 2010 Stefan Kling, barnläkare. Barns Hälsa

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Rutin och riktlinjer rörande barn och unga som utreds för samhällsvård.

Verksamhets/förvaltningsnamn 1

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1

Vad händer med barnen?

Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB)

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017

Tidiga insatser för familjer

Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Praktiska anvisningar

Läkarundersökning och bedömning av tandhälsa

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

LÄNSGEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

Barn utsatta för våld i Sverige

Barn som riskerar att fara illa

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen

Våga prata om sexuella övergrepp

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Nationell kartläggning om hälsoundersökningar av barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Möjliga indikatorer för Örebro län

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning

Barns och ungas hälsa

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

Oro för barn och unga

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Hälsobesök 5 år. 60 minuter

Rutin BBIC hälsoundersökning

Alla barn har egna rättigheter

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

Transkript:

Stefan Kling Marie Köhler Södertälje 19 mars 2012

General Comment 14 Konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 14: The Right to the Highest Attainable Standard of Health (Art. 12 of the Covenant), 11 August 2000 och sårbara grupper liksom grupper med särskilda behov. Det innebär bland annat att sådana grupper kan behöva extra resurser

Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently;; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.

Fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar: Förbud mot diskriminering (artikel 2) Barnets bästa i främsta rummet (artikel 3) Rätten till liv och utveckling (artikel 6) Rätten att få komma till tals (artikel 12) Att lära av Fosterbarn Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2010:1

Barn varje människa under 18 år Rädda Barnen

Barns fulla människovärde och integritet Barndomen ett eget värde, inte bara förberedelse för vuxenliv Genomsyra all samhällsverksamhet där barn och unga berörs

Rätt till liv och utveckling Icke-diskriminering Barnets bästa Komma till tals Rädda Barnen

svenska barn har fortfarande väldigt låg kunskap om sina rättigheter det finns stora brister i möjligheterna till inflytande

Upp till 18 fakta om barn och ungdom (2010) 20 000 barn och unga som varje år omhändertas och placeras är en av BO Fredrik Malmberg.

Hur arbetar du för att ta tillvara barns rättigheter? Hur kan arbetet förbättras?

Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälsooch sjukvård.

Efter Dahlgren och Whitehead

Michael Marmot Statussyndromet

rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling

Låg inkomststandard enligt SCB eller försörjningsstöd Ökning Ökad ojämlikhet 13 % = 448 000 barn 28 000 fler än 2011

Ensamstående (3 ggr ökad risk) Barn med utländsk härkomst ssk båda föräldrarna födda utomlands (5 ggr ökad risk) 0-6 år 14,3 % 7-17 år 12,1 %

Barnfattigdomen i Sverige 2012 Rädda Barnen

Malmö 33 % Lomma 4 % och Kävlinge 6 % Fosie 45,8 % Södra Innerstaden 51,1 % Rosengård 64,3 %

Barnfattigdomen i Sverige 2012 Rädda Barnen

Barnfattigdomen i Sverige 2012 Rädda Barnen

Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning 2011 Staffan Janson, Carolina Jernbro, Bodil Långberg Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads Universitet

Källa: Towards the universal prohibition of all violent punishment of children, Rädda Barnen, 2008.

Fysiskt våld Kränkningar/Psykiskt våld Sexuella övergrepp Omsorgssvikt/försummelse Vårdnadshavare fabricerar eller orsakar sjukdom

Foto: Marcus Sturesson

Hur säkerställer man att samma måttstock gäller för alla barn vilken grupp de än tillhör i samhället? Hur beaktas barnkonventionens huvudprinciper om barnets bästa, barnperspektivet och barnets perspektiv? Hur beaktas barnkonventionens princip om barnets rätt särskilda omständigheter som gäller hemlösa barn? Hur beaktas barns behov i situationer som tydligt sammanhänger med samhälleliga omständigheter och inte nödvändigtvis beror på omsorgssvikt från föräldrarna?

Anmälningsplikt enligt SoL 14 kap 1 Källa: Unicef.se Källa: Skolverket.se Källa: Karolinska.se

MIO Barnskyddsteam Nationellt handlingsprogram

kognitiv utveckling psykisk hälsa - psykosomatik, missbruk, personlighetsstörning, depression, suicidalitet, posttraumatiskt stressyndrom, sexuella störningar relationstörningar

Problemet är Medicinskt Psykologiskt VÅRT Socialt Juridiskt Politiskt

SKL prioriterar Bättre stöd till utsatta barn. Vägledning/uppföljning (utbildning, sjukvård, umgänge med föräldrar) Jämlik hälsa och välfärd. Generella insatser o efter behov. Hälsofrämjande, förebyggande Handslaget

Vetenskapligt underlag Förslag till åtgärder Mäta och utvärdera

Hur arbetar du för att främja barns hälsa? Hur kan arbetet förbättras?

Barn som växer upp i familjehem 6,4 Ban som växer upp i familj med återkommande försörjningsstöd Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3,0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9 2,5-3,0 Barn som får insatser från socialtjänsten men som växer upp hemma Svenskfödda adopterade 2,6 Utlandsfödda adopterade 1,9 3,6 2,5 Barn som växer upp i familj med kortvarigt försörjningsstöd 2,2 Barn från ensamförälderfamilj 2,0 Barn från familj med mycket låg inkomst men ej försörjningsstöd i.s.

Få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000). Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga (Egelund et al, 2008)

Socialtjänst Barnhälsovård Skolhälsovård Tandhälsovård

Professor Bo Vinnerljung Professor Anders Hjern Psykolog Ingemar Nilsson Professor Henry Ascher Socionom Hans Bäckström Barnhälsovårdsöverläkare Marie Köhler Barnövertandläkare Margareta Borgström Enhetschef Ulrica Bengtsdotter Psykolog Björn Kronvall Psykolog Jonas Andersson Familjehemsvårdare Ewa Perlman Socionom Stina Johansson Statistiker Mathias Grahn Barnläkare/skolläkare Stefan Kling

Barn i samhällsvård i Malmö kommun 15 september 2008 Placering minst 3 månader Ålder 0-16 år Vårdnad ej överflyttad Samtycke från båda vårdnadshavare samt från barnet självt från 14 års ålder 223 barn Samtycke 121/223, 54 %

Södra Innerstaden 30 Fosie 69 Oxie 9 Husie 10 Limhamn-Bunkeflo 12 Hyllie 25 Centrum 15 Kirseberg 21 Västra Innerstaden 6 Rosengård 26

Motorikbedömning saknas hos 36% i F-klass/klass 1-11 % motoriksvårigheter Uppgift om koncentrationsförmåga saknas hos 50% i F-klass/klass 1-21 % koncentrationssvårigheter

BUP-utredning Kontakt med BUP-klinik - 40/105 journaler. Uppgift om resultatet av utredningen dock sällan dokumenterad.

Kontroller: Nästa barn i personnummerordning i Folktandvårdens register med ett namn som signalerar samma/liknande etnisk bakgrund.

Remiss till Barntandläkare

15% saknade vaccinationer 20% saknade 4-årskontroll 50% saknade synkontroll vid 4 års ålder 10% ingen hörsel- eller synkontroll första skolåren Lägre andel barn som genomfört ordinarie hälsobesök och kontroller Brister i uppföljning av tandhälsa Hög andel barn med tandvårdsrädsla 20% koncentrationssvårigheter första skolår 40% aktuell eller tidigare kontakt med BUP Skolresultat inte tillgängliga för socialtjänst eller SHV Brister i dokumentation och kommunikation inom och mellan myndigheter Fortsatta utvecklingsinsatser angelägna både inom socialtjänsten och hälsovården för att tillvarata barnens rätt till hälsa och hälsovård

Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik t ex eksem och astma Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som fosterföräldrarna behöver stöd i att hantera Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda

Socialstyrelsens anvisningar för läkarundersökning

Syfte - att identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning. hälsoproblem av psykisk och somatisk karaktär, inklusive tandhälsa, som kräver anpassade förhållanden vid mottagande i förekommande fall i familjehem eller HVB.

Pojkar Flickor Antal 67 54

15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993

Antal barn per åldersgrupp 0 5 = 26 6-12 = 49 13 18 = 46

Antal remisser Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Tandhälsovård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 94

Fallbeskrivning exempel på BBIC läkarundersökning Emil 6 år

Begäran från socialtjänsten om läkarundersökning enligt BBIC Frågeställning: Hur är det allmänna hälsotillståndet? Hjärtblåsljud? Finns oro för pojkens hälsa? Emil 6 år Bakgrundsmaterial: Kopia av BVC-journal

Bakgrundsdata Socialt: Enda barnet Språksvårigheter Föräldrar ofullständig skolgång Ansträngda socioekonomiska förhållanden Båda föräldrar röker inomhus Emil 6 år Hereditet: Flertal släktingar op. skelning Föräldrar flera sjukdomar

Graviditet och nyföddhetsperiod: För tidigt född Normal förlossning Andningsbesvär på BB Tidig hemgång från BB mot läkarens inrådan 4 dagars ålder uttorkning och gulsot till barnklinik Kontakt med socialtjänsten barnhem intensivt psykosocialt stöd Många adresser på flera BVC-journaler Emil 6 år

Uppföljning av utveckling på BVC: Anmälningar till socialtjänsten Ej deltagit i föräldrautbildning Emil 6 år Med hjälp av socialtjänsten kan bedömningar utföras i Navelkolik Intensivt eksem sedan första levnadsmånader Uteblev från akut hudkonsult Hjärtblåsljud vid samtliga läkarundersökningar på BVC oklart om han remitterats för undersökning flyttat mellan olika Vårdcentraler Ingen dagisvistelse Sen språkutveckling Vaccinerad enligt nationellt program efter många kallelser Uttalad karies

Anamnes: Enligt föräldrar framsteg på alla utvecklingsområden Tandvärk Sömnstörning Uppblossande eksem Koncentrations- och beteendesvårigheter Emil 6 år

Status: Gott allmäntillstånd Medverkar bra god kontakt Normal tillväxt Hjärtblåsljud Uttalade eksem (använder blöja nattetid) Uttalad karies, använder napp Lätt skelning Något sen språkutveckling öronvax Motorik grovmotorik normal. Klarar delar av finmotoriska test Emil 6 år

Åtgärd/Bedömning Remiss Hud, ÖNH, Ögon, Barn, THV med kallelser även till socialtjänsten Emil 6 år Barnets behov av hälso- och sjukvård har inte blivit tillgodosett Fortsatt uppföljning av barnets utveckling i första via skolhälsovården. Kontakt med elevhälsoteamet för allsidig utredning och stöd. Tät kontakt hem skola - socialtjänst

Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Vuxen ålder Kriminalitet Kriminalitet Alkohol- och drogbruk Alkohol- och drogbruk Låg utbildning Beteendeproblem Familjeproblem Låg skolmotivation Dåliga skolprestationer Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Låg skolmotivation Dåliga skolprestationer Skolk Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Tidig sexualitet Dödlighet Brist på socialt nätverk

Tvärfacklig samverkan och utvecklingsarbete - socialtjänst och hälsovård omkring prevention - Medicinsk kompetens i socialvården - Social kompetens i hälsovården Metodutvecklingsarbete BBIC bedömning och uppföljning av psykisk och fysisk hälsa Skolutvecklingsprogram Kartläggning av psykisk hälsa/beteendeproblematik med standardiserade metoder