Rutin och riktlinjer rörande barn och unga som utreds för samhällsvård.

Transkript

1 Gäller fr.o.m. 1 januari 2016 Rutin och riktlinjer rörande barn och unga som utreds för samhällsvård. Läkarundersökning, tandläkarundersökning samt former för samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin

2 Innehåll 1. Bakgrund Inför hälsoundersökning Socialtjänstens ställningstagande till att begära hälsoundersökning respektive tandläkarundersökning Samråd och planering inför hälsoundersökningen med barnets vårdnadshavare och med barnet Inhämtande av bakgrundsmaterial Samråd socialtjänst och hälso- och sjukvård Genomförande av läkarundersökning Anamnes Klinisk undersökning Bedömning, planerade åtgärder och uppföljning Samordnad individuell plan (SIP) Kostnader Samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin Konsultation Vid behov av remiss För barn med pågående behandling Inför bedömning av tandhälsan Allmän information om tandvårdens undersökningar av barn Vårdnadshavarens samtycke till undersökning Socialtjänstens begäran av utlåtande av tandhälsan När ska undersökning göras? Samråd och planering med barnets vårdnadshavare och med barnet Samråd utredande socialsekreterare patientansvarig tandläkare Genomförande av undersökning av tandhälsa Förutsättningar Bedömning, planerade åtgärder och uppföljning Vad som ska framgå av bedömningen Följande uppgifter ska finnas med i det underlag som skickas till socialtjänsten: Datum för senaste undersökning Uppföljning Kostnad (10)

3 3 (10)

4 1. Bakgrund Hälsoproblem är klart överrepresenterade hos barn, 0 t o m 17 år, som utreds av socialtjänsten och som befinner sig i riskmiljöer samt barn som placeras i familjehem eller i hem för vård eller boende (HVB). Studier visar att det många gånger finns brister i vaccinationsskydd och uppföljning av barnets fysiska och psykiska hälsa, inklusive tandhälsa. Från den 1 januari 2013 förtydligas i socialtjänstlagen (SoL), att socialnämnden ska verka för att placerade barn får den hälso- och sjukvård de behöver och har rätt till, samt att nämnden särskilt ska följa barnets hälsa under placeringen. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att samverka med socialtjänsten kring barn som far illa eller riskerar att fara illa 1. Utifrån aktuellt kunskapsläge bör barn som lever i riskmiljöer och som beviljas öppenvård i hemmet alternativt placeras i familjehem eller i HVB betraktas som högriskgrupp vad gäller framtida hälsoproblem. Utifrån de forskningsrapporter som har kommit om placerade barns oupptäckta sjukdomstillstånd oavsett om det är placerade enligt LVU eller SoL har Tjänstemannaberedningen för kommuner och landsting (TKL) tillstyrkt att gemensamma rutiner arbetas fram. Tidiga och samordnade insatser är av mycket stor vikt i såväl öppenvård som vid placeringar. Målet med rutinerna är att alla barn som utreds för eventuella insatser i form av placering eller öppenvård ska bli läkarundersökta och att undersökningen ska genomföras på specialistnivå. I Uppsala län är det Akademiska sjukhuset, Sektionen för barns vård och hälsa som ansvarar för hälsoundersökningarna. Detta dokument beskriver länsgemensamma rutiner avseende: 1. Hälsoundersökning i samband med utredning eller placering, inklusive konsultation med och återkoppling till BVC/elevhälsans medicinska del 2. Former för samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin 3. Tandläkarundersökning i samband med utredning eller placering Parter är Landstinget i Uppsala Län och samtliga kommuner i Uppsala län och syftet med rutinerna är att tydliggöra varje parts uppgift när barn och unga ska hälsoundersökas i samband med utredning eller inför placering. Ensamkommande barn omfattas inte av dessa rutiner. 2. Inför hälsoundersökning 2.1 Socialtjänstens ställningstagande till att begära hälsoundersökning respektive tandläkarundersökning. Socialtjänsten ska, om det inte är omotiverat, i ärenden med placering, verka för att få till stånd en hälsoundersökning och tandläkarundersökning för alla barn och unga som ska placeras eller som nyligen blivit placerade. Socialtjänsten skall dock alltid göra en individuell bedömning av behovet av hälsoundersökning respektive tandläkarundersökning. Socialtjänsten behöver därför enligt BBIC samverkansdokument konsultera medicinsk kompetens. Socialtjänsten ska konsultera följande: 1 2 f HSL och 6 kap. 5 PSL 4 (10)

5 Barnhälsovård (BVC) Elevhälsans medicinska del Tandvård Eventuellt andra pågående vårdkontakter 2 Huvudregeln är att hälsoundersökning ska göras inför placering men det kan finnas undantag. Hälsoundersökning behöver inte göras vid frivillig placering (SoL) om följande kriterier är uppfyllda: Barnet har varit på sina besök på BVC eller inom skolhälsovården enligt basprogram och fått erbjudna insatser och det har vid dessa inte funnits några tecken på försummelse av barnets bästa Barnet har vaccinerats i enlighet med det nationella barnvaccinationsprogrammet Barnet har inga avvikelser i längd- och viktutveckling eller andra utvecklingsmässiga avvikelser Barnet har inga sjukdomar, funktionsnedsättningar eller psykiatriska besvär Det finns i övrigt ingen oro för att barnets eller den unges hälsa har försummats på ett sätt som kräver läkarundersökning 2.2 Samråd och planering inför hälsoundersökningen med barnets vårdnadshavare och med barnet Att hämta in och lämna ut journaler inför denna kräver inte vårdnadshavarens samtycke, i de fall detta sker inom ramen för en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd. Det är dock eftersträvansvärt att i möjligaste mån samråda och planera med barnets vårdnadshavare och med barnet, med hänsyn till barnets ålder och mognad, inför läkarundersökningen. Om läkarundersökningen och att hämta in och lämna ut journaler sker efter det att en utredning är avslutad, ska barnets vårdnadshavare och barn från 15 år lämna sitt samtycke. 2.3 Inhämtande av bakgrundsmaterial Socialtjänsten har konsulterat medicinsk kompetens och erhållit utlåtande till från sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa, tandvård och eventuellt andra vårdkontakter. Hälso- och sjukvård respektive tandvård rekvirerar kompletterande journaler vid behov. Erbjudande om läkartid för hälsoundersökning ska ske inom fyra veckor efter begäran från socialtjänsten. Om det är angeläget med en snabb bedömning stäms det av i telefon med Sektionen för barns vård och hälsa. 2.4 Samråd socialtjänst och hälso- och sjukvård Sektionen för barns vård och hälsa ansvarar för att göra hälsoundersökningar vid utredning av barn där det framkommit behov av det och vid placering av barn i familjehem eller på institution. Syftet är att få en likvärdig bedömning och att barnläkare säkerställer kvalitén på hälsoundersökningen. Kontakt tas via telefon med en samordnare vid Sektionen för barns vård och hälsa som blir en väg in, detta för att få en enhetlig bedömning av hälsoundersökningens innehåll och på vilken nivå den ska utföras. 2 BBIC Konsultationsdokument med BVC, elevhälsa, tandvård och andra pågående vårdkontakter 5 (10)

6 Telefonnummer till specialistsjuksköterska: Samtalet kompletteras med en skriftlig begäran från socialnämnden om utlåtande från hälsooch sjukvården. Inför barnets besök inom hälso- och sjukvården ska socialtjänsten lämna information till den läkare som ska undersöka barnet om vem som i förekommande fall kommer att följa med barnet till undersökningen. Hälsoundersökning av barn och unga förekommer också i samband med beslut om omedelbart omhändertagande eller då socialtjänsten gör en polisanmälan om misstanke om brott mot barn. I de fall hälsoundersökning har gjorts av annan läkare lämnas rapport till Sektionen för barns vård och hälsa som har uppföljningsansvar. Socialtjänsten ansvarar för att rapporten lämnas till samordnaren vid Sektionen för barns vård och hälsa. 3. Genomförande av läkarundersökning Ett helhetsperspektiv med barnet och hela dess livssituation i centrum bör karakterisera läkarundersökningen. Barnet ska informeras om undersökningen och dess syfte. För att få kunskap om barnets aktuella hälsoproblem inklusive dess psykiska hälsa och utveckling under uppväxten, är det viktigt att förälder/vårdnadshavare eller annan vuxen person som barnet har förtroende för är närvarande vid undersökningen. Det är angeläget att undersökningen utformas så att barnet också ges tillfälle att ge sin beskrivning och få möjlighet att med egna ord ta upp viktiga frågor och funderingar om sin hälsa. Det är en fördel om utredande socialsekreterare deltar vid undersökningen om läkaren har frågor att ställa. Det kan krävas ytterligare besök hos den undersökande läkaren för att en kvalificerad bedömning ska kunna göras. Ett alternativ kan också vara att dela upp undersökningen i två delar. 3.1 Anamnes I anamnesen hämtas uppgifter om förhållanden under graviditet och förlossning, hereditet, tidigare sjukdomar, operationer och sjukhusvård inkluderande eventuell kontakt med barnoch ungdomspsykiatrin. Genomförda besök, hälsoundersökningar, vaccinationer och andra åtgärder inom barn- och skolhälsovården noteras. Anamnesen avser också att identifiera eller tydliggöra allergier eller andra överkänslighetsreaktioner. Speciell uppmärksamhet bör ägnas sjukdomar av kronisk eller återkommande karaktär. Aktuell eller pågående medicinering ska klarläggas. Det är viktigt att anamnestiskt belysa eventuell förekomst av mag- och huvudvärk, sömnstörningar, andra tecken på oro/ångest och förändringar i stämningsläge. Det är också betydelsefullt att kartlägga om barnet/den unge under uppväxten haft tecken på normbrytande beteende eller symtom som gör att man har anledning att misstänka neuropsykiatriska problem. Ärftliga faktorer/sjukdomar av betydelse efterfrågas. Eventuella tecken på svårigheter med språk, kommunikation och lekutveckling samt förskole- och skolproblem, såsom inlärningssvårigheter och svårigheter i gruppsamvaro är angelägna att efterhöra. Även svårigheter i familje- och syskonrelationer bör uppmärksammas. Tidigare hälsoundersökningar speciellt vad beträffar syn och hörsel samt vaccinationer inom barn- och skolhälsovården ska verifieras. Anamnesen bör också ta sikte på att identifiera såväl risk- som friskfaktorer avseende på fysisk aktivitet, kost, sömn, alkohol, droger, tobak, sexuell aktivitet samt intressen och förmågor hos barnet/den unge som kan utvecklas. 6 (10)

7 3.2 Klinisk undersökning Läkarundersökningen syftar till en bedömning av barnets aktuella fysiska och psykiska hälsa, tillväxt och utveckling och eventuella funktionsnedsättningar eller funktionshinder som uppstår i förhållande till miljön. En allmän somatisk undersökning avser att identifiera tecken på akut eller kronisk sjukdom. Speciell uppmärksamhet bör ägnas tecken på misshandel, vanvård och självdestruktivt och socialt nedbrytande beteende ur ett medicinskt perspektiv. Undersökningen innefattar även en bedömning av barnets näringstillstånd och fysiska utveckling, kompletterad med ett tillväxtdiagram. Som ett komplement till vad som framkommer i anamnesen, bör det ingå en värdering av om behov finns av kompletterande bedömning och uppföljning på BVC/skolhälsovård av huruvida barnets språkutveckling, psykiska hälsa samt psykosociala och kroppsliga utveckling är åldersadekvat. Stämningsläge, tecken på oro och rastlöshet, koncentrationsförmåga och orientering är likaså exempel på viktiga uppgifter att observera. 4. Bedömning, planerade åtgärder och uppföljning Bedömning, planerade insatser och uppföljning sammanfattas i utlåtande till socialtjänsten från hälso-och sjukvård och ska innehålla följande: 3 Hur lång tid undersökningen har tagit och vilken vårdnadshavare/förälder eller annan vuxen som varit närvarande och/eller lämnat information. Barnets förmåga att medverka och kommunicera i undersökningssituationen ska beskrivas. Vilka hälso- och sjukvårdsjournaler som varit tillgängliga och vad som framkommit i status vid undersökningen även med avseende på tillväxt, utveckling och nutritionsstatus. Bedömning av såväl akuta som långsiktiga hälso- och sjukvårdsbehov samt förhållanden som bör beaktas vid placering. Undersökningen kan behöva kompletteras med provtagningar eventuellt även avseende smittsamma och sexuellt överförbara sjukdomar. Eventuella remisser skrivs. Den fortsatta planeringen utifrån barnets behov av hälso- och sjukvård görs i samarbete med socialtjänsten. Läkarutlåtande och journalanteckningar skickas från aktuell barnspecialistmottagning till socialtjänsten som sedan informerar barnhälsovården eller skolhälsovården. Vid frivillig placering enligt SoL och så länge LVU inte övervägts eller inletts krävs vårdnadshavares samtycke. Sektionen för barns vård och hälsa har det övergripande ansvaret för den medicinska uppföljningen och erbjuder även konsultation. Sektionen ska även i samverkan med socialtjänsten ansvara för uppföljning oavsett var hälsoundersökningen utförs. Ansvaret för uppföljning ligger hos Sektionen för barns vård och hälsa men återbesök för uppföljande undersökningar kan ske inom sjukvården i det landsting där barnet är placerat. Undantag är när det finns särskilda skäl för att uppföljande undersökningar ska ske i Uppsala. 3 Hälso- och sjukvården kan använda sig av BBIC utlåtandemall. 7 (10)

8 4.1 Samordnad individuell plan (SIP) 4 När både kommun och landsting har insatser i en familj bör en samordnad individuell plan alltid erbjudas barn och vårdnadshavare om det inte redan finns en plan som motsvarar dess innehåll. Syftet är att det ska skapas ett gemensamt forum för landsting och kommun för uppföljning av de placerade barnen och för barn med insatser i hemmet. I de fall barn och vårdnadshavare motsätter sig en SIP kan socialtjänstens genomförandeplan reglera hur uppföljning ska ske. 4.2 Kostnader Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fattat beslut om att läkarundersökningarna är kostnadsfria. 5. Samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin 5.1 Konsultation Undersökande barnläkare kan vid behov av konsultation med Barn och ungdomspsykiatrin kontakta deras akutteam som finns tillgängligt varje vardag och som nås via telefon. Det är det snabbaste sättet att få kontakt med BUP, eventuellt samma dag eller dagen efter kan tid erbjudas. Akutteamets telefonnummer: Vid behov av remiss Vid behov av remiss till BUP ska en första tid ges inom en månad, enligt vårdgarantin. Därefter sker vid behov fortsatt stöd och behandling av aktuellt behandlingsteam på BUP. Det direkta fortsatta stödet ska ske i samarbete med vårdnadshavare, socialsekreterare och vid placering även familjehem/institution vad gäller frågor som rör barnets psykiska hälsa och beteende. 5.3 För barn med pågående behandling För barn med pågående behandlingskontakt på BUP och som medicinerar för t.ex. ADHD bör kontakt tas av undersökande läkare i samband med läkarundersökningen. Därefter gör socialsekreteraren alltid uppföljning av den psykiska hälsan tillsammans med vårdnadshavare (när det bedöms möjligt), behandlare på BUP och vid placering deltar familjehemmet/ansvarig kontaktperson på institution. 6. Inför bedömning av tandhälsan 6.1 Allmän information om tandvårdens undersökningar av barn 5 Samtliga barn och ungdomar 3-19 år som är folkbokförda i Uppsala län är listade på en tandvårdsklinik och har en ansvarig tandläkare. Det går att välja folktandvård eller privata vårdgivare. Barn undersöks regelbundet och högsta tillåtna intervall mellan två fullständiga undersökningar är två år. 6.2 Vårdnadshavarens samtycke till undersökning I de fall som undersökningen av tandhälsan görs i samband med en placering enligt socialtjänstlagen (SoL) krävs vårdnadshavarens samtycke. Om placeringen sker med stöd av lagen om vård av unga (LVU), får socialnämnden besluta om undersökningen. 4 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL 5 5 Tandvårdslagen 8 (10)

9 6.3 Socialtjänstens begäran av utlåtande av tandhälsan Socialsekretaren ska så tidigt som möjligt i utredningen hämta in uppgifter om barnets tandhälsa från den folktandvård eller privata vårdgivare där barnet får sin tandvård. Om det finns osäkerhet om vilken vårdgivare som barnet är listad hos kan tandvårdsenhet i Uppsala län kontaktas: Tandvårdsenheten Landstinget Uppsala län Slottsgränd 2A Uppsala Begäran om utlåtande av barnets tandhälsa ska göras skriftligt till barnets vårdgivare. 6.4 När ska undersökning göras? Barnet kallas omgående för en ny undersökning om: - det har gått mer än ett år sedan föregående undersökning - datum för nästa planerade undersökning har passerats - patienten tidigare inte har varit på undersökning hos den ansvarige vårdgivaren. I övriga fall hämtas uppgifter från den senaste undersökningen och eventuella daganteckningar därefter. Med undersökning avses fullständig undersökning av tandläkare eller tandhygienist. 7. Samråd och planering med barnets vårdnadshavare och med barnet Undersökningen av barnets tandhälsa samt att hämta in och lämna ut journaler inför denna kräver inte vårdnadshavarens samtycke, i de fall detta sker inom ramen för en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd. Det är dock eftersträvansvärt att i möjligaste mån samråda och planera med barnets vårdnadshavare och med barnet, med hänsyn till barnets ålder och mognad, inför undersökningen. I de fall som undersökningen och att hämta in och lämna ut journaler sker efter det att en utredning är avslutad, ska samtycke inhämtas från barnets vårdnadshavare och då barnet är 15 år eller äldre, även från barnet. 7.1 Samråd utredande socialsekreterare patientansvarig tandläkare Inför barnets besök inom tandvården bör socialtjänsten lämna information till den tandläkare som ska undersöka barnet om vem som i förekommande fall kommer att följa med barnet till undersökningen (namn, relation till barnet). Samrådet kan även behövas utifrån ett barns individuella behov och situation, och kan initieras av både socialsekreteraren och tandläkaren. 8. Genomförande av undersökning av tandhälsa 8.1 Förutsättningar Ett helhetsperspektiv med barnet och hela dess livssituation i centrum bör karaktärisera undersökningen. Barnet ska informeras av sin socialsekreterare om undersökningen och dess syfte. 9 (10)

10 För att få kunskap om barnets aktuella tandhälsa är det viktigt att förälder/vårdnadshavare eller annan person som känner barnet väl och som barnet har förtroende för är närvarande vid undersökningen. Det är angeläget att undersökningen utformas så att barnet också själv ges tillfälle att ge sin beskrivning och få möjlighet att med egna ord ta upp viktiga frågor och funderingar om sin tandhälsa. 9. Bedömning, planerade åtgärder och uppföljning 6 Bedömning, planerade åtgärder och uppföljning sammanfattas i ett utlåtande till socialnämnd. 9.1 Vad som ska framgå av bedömningen Den mall som finns framtagen för ifyllande av uppgifter ger vägledning om detta. Utlåtandet ska fyllas i i sin helhet. Saknas uppgifter bör anledningen framgå. Utlåtandet ska vara den socialtjänst som har beställt intyget tillhanda så snart som möjligt, eller senast tio dagar efter det att eventuell undersökning har ägt rum, om inget annat avtalas. 9.2 Följande uppgifter ska finnas med i det underlag som skickas till socialtjänsten: Datum för senaste undersökning Sammanfattande beskrivning: barnets förmåga att medverka och kommunicera förekomst av tandvårdsrädsla munstatus: t.ex. mycket initialkaries, bettförhållande som kan kräva TRbehandling risk för tandsjukdom: anges som låg, måttlig eller hög risk för tandsjukdom identifierade riskfaktorer: t.ex. hög läskkonsumtion, bristande munhygien etc. eftersatta tandvårdsbehov övrigt: t.ex., frekventa uteblivanden, orosanmälan gjord. Åtgärder och planering datum för nästa besök hos tandvården behandlingsplanering: behandling på klinik t.ex. fluorlackning x antal gånger per år, fyllningsterapi, egenvård. 9.3 Uppföljning De åtgärder som berör tandvården, inklusive eventuella remisser, ansvarar patientansvarig tandläkare för. Barnets socialsekreterare ansvarar för att säkerställa att barnet får såväl akuta som långsiktiga behov av tandvård tillgodosedda 9.4 Kostnad Utlåtande till Socialnämnden är kostnadsfritt. 6 Utlåtande till socialtjänsten från tandvården i BBIC kan användas 10 (10)