PROJEKTET KOMET KOMPETENS OCH MENTORSKAP FÖR UNGA En kartläggning av svenskspråkiga stödtjänster för unga i huvudstadsregionen LOTTA KESKINEN (RED.)
2
Projektet KOMET Kompetens och mentorskap för unga. En kartläggning av svenskspråkiga stödtjänster för unga i huvudstadsregionen Copyright Föreningen Luckan rf, 2015 Redaktör: Lotta Keskinen ISBN 978-952-93-5058-2 Publiceras elektroniskt på http://unginfo.fi http://luckan.fi Föreningen Luckan rf Simonsgatan 8 00100 Helsingfors 3
INNEHÅLL FÖRORD... 7 INLEDNING... 8 Syfte och avgränsning... 9 Luckan det finlandssvenska centret för kultur och information... 10 UngInfo en del av framtidens medborgarkontor på svenska... 10 Material och metod... 12 Termer och definitioner... 13 OMVÄRLDSANALYS... 19 Vilka är de befintliga stödtjänsterna?... 19 Ungas behov av stöd... 20 Arbetslösa svenskspråkiga under 30 år per kommun... 22 Vikten av att bli betjänad på svenska... 31 Ungdomsgarantin... 34 Tredje sektorns aktörer som verkställare av garantin... 37 Förverkligandet av ungdomsgarantin - behovet av samordnade tjänster... 38 UKM: Strategiska mål för att utveckla livslång vägledning... 38 Målen för livslång vägledning i Nyland... 39 Resultatet av EDU- vuxen... 41 Utbildningsstyrelsens kriterier för god handledning... 43 Handledning inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen... 44 Lärarnas roll inom livslång vägledning... 45 Lärarnas behörighet... 45 Behovet av lärare och studiehandledare... 47 Behovet av tydlig ansvarsfördelning... 48 Strukturell nonchalans kan korrigeras med rätt bemötande... 52 Ungdomarna som informationssökare... 53 Behovet av samservicekontor... 54 4
Unga finländares problemlösningsförmåga... 56 Unga svenskspråkigas utmaningar i problemlösning... 57 Vägledning av svenskspråkiga ungdomar... 58 Behovet av hjälp med ekonomin... 59 INTRESSENTANALYS... 61 I vilka situationer är det svårt att hitta en lämplig stödtjänst för en elev/studerande?... 62 I hurdana frågor behöver unga hjälp?... 64 Behovet av hjälp i arbetssökning... 67 Vad är vägledning?... 70 Problem att hitta rätt hjälp... 71 Vad tycker ungdomarna att är bra service?... 72 Kvaliteten av de befintliga stödtjänsterna... 76 Hur vill unga gå till väga då de söker information?... 77 Behovet av svenskspråkiga stödtjänster... 77 Behovet av tjänster med tanke på könsperspektivet... 80 Vägledning för HBTIQ- unga... 80 Vägledning före, under och efter värnplikten... 84 Utbudet och behovet av mentorprogram... 87 Mentorprogrammet FIKA... 87 Mentorprogrammet Amigo... 88 Behovet av svenskspråkigt mentorprogram för unga... 89 Övriga synpunkter och kommentarer gällande stödtjänsterna som erbjuds svenskspråkiga elever och studerande i huvudstadsregionen... 90 Marknadsföring och resultatmätning... 92 PROBLEMANALYS... 93 MÅLFORMULERING... 93 AKTIVITETSPLAN... 95 Åtgärdssplan... 101 5
Nyhetsvärde... 110 RESURSPLAN... 111 INDIKATORER OCH VERIFIKATIONSKÄLLOR... 114 Jämställdhet mellan könen... 114 UTHÅLLIGHET OCH BÄRBARHET... 116 RISKANALYS OCH RISKHANTERING... 117 FÖRANKRING AV UTVECKLINGSPLANEN KOMET2020... 125 AVSLUTNING... 126 BEGREPPSÖVERSIKT... 127 Diskriminering... 127 HBTIQ... 129 Könsperspektivet... 130 Vägledning... 132 KÄLLOR... 136 6
FÖRORD Då samhällsutvecklingen och tempot idag är raskt och valmöjligheterna många, blir behovet av tid för reflektion viktigt för både ung och gammal. Luckan har sedan 2004 byggt upp vägledningstjänsten UngInfo, från en småskalig rådgivningspunkt i samarbete med Helsingfors stad, till en etablerad verksamhet bland Luckorna längs Sydkusten med Åbo i väst och Borgå i öst. Verksamheten upprätthålls och utvecklas av kommuner, privata fonder och med bidrag från Undervisnings- och kulturministeriet. Skräddarsydda vägledningstjänster och individuella lösningar såsom mentorskap och kamratstöd, chat- och frågetjänster på nätet, är viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för delaktighet i samhället. Luckan har under sina 20 verksamhetsår målmedvetet utvecklat och förstärkt sin roll inom väglednings- och informationstjänster och har idag målgruppsinriktade tjänster som spänner över allt från kultur, till integration, till ungdomsarbete och till stöd för professionella inom utbildnings- och kultursektorn. Utvecklingen sker med hjälp av projekt- och verksamhetsbidrag. Under de senaste åren har vi noterat betydelsen av närvaro via olika forum och har således förutom fysiska rådgivningspunkter även frågeportaler och handledning på webben. Den rådande ekonomiska krisen i vårt land och i Europa drabbar de unga i form av olika sparåtgärder och arbetslöshet. Siffrorna talar sitt tydliga språk och visar att en marginaliserad ung människa blir dyr för samhället. Ändå förefaller det tidvis svårt att argumentera för finansiering av förebyggande ungdomsarbete. Luckan har via EU- projektet FIKA sedan 2012 erbjudit individuella mentorer för invandrare för att skapa bättre förutsättningar för integration i det finländska samhället. Mentorskapet har visat sig vara en lyckad metod för att stöda individer i olika livsfaser. Mentorskap kan utnyttjas för olika målgrupper. I och med uppmuntrande resultat inom FIKA ville Luckan ordna mentorskap som vägledningsstöd framförallt för ungdomar. Ur detta föddes tanken om projektet KOMET Kompetens och mentorskap för unga. Vi är glada över att få delge vår utredning, som pekar på konkreta förslag för att utveckla de stödtjänster som finns i regionen. I egenskap av verksamhetsledare för Luckan hoppas jag att rapporten blir ett konkret verktyg för utveckling, att den fungerar som språngbräda till nya samarbetslösningar och arbetsformer. För att lyckas behövs god samverkan, gott samarbete och en genuin vilja att pröva på nya lösningar mellan myndighet, kommun och tredje sektorn. Vi behöver den privata sektorn, och vi behöver ett tvärsektoriellt- och gränsöverskridande tänkande. Vi vill också att stödtjänster och hjälp erbjuds jämlikt och på lika villkor även på svenska. Luckans uppdrag är att stärka och trygga den svenska servicen speciellt för utsatta grupper. Jag önskar samtliga samarbetspartners och kolleger lycka till med vår gemensamma strävan att skapa ett tryggt och gott samhälle för ungdomarna, som är vår framtid. Jessica Lerche Verksamhetsledare för Luckan i Helsingfors
INLEDNING Europeiska socialfonden (ESF) via Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland beviljade Luckan delfinansiering för projektet KOMET Kompetens och mentorskap för unga under programperioden 2007 2013 för projektperioden 1.1.2014 28.2.2015. Projektets syfte har varit att kartlägga samt utreda behovet av svenskspråkiga stödtjänster för unga i huvudstadsregionen. Därtill har projektet haft som uppgift att utvärdera hur mentorskap skulle lämpa sig som vägledningsmetod för nämnda målgrupp. Projektet har även haft som uppgift att utarbeta en plan för hur man kunde utveckla vägledningen och stödtjänsterna som erbjuds i regionen. KOMET- utredningen har utförts i samarbete med sektionen för livslång vägledning i Nyland, som fungerat som projektets styrgrupp. KOMET- utredningen har särskilt tagit i beaktande unga i risk för marginalisering. Bakgrundanalysen tyder på att behovet av stöd ser olika ut för målgruppen. De största och vanligaste orsakerna till stöd är följande situationer: Stöd i övergångsfaserna: första till andra stadiet, andra till tredje stadiet Övergångsfas ut i arbetslivet Motivationsbrist i studierna Behov att få stöd och struktur i livet Stöd i yrkeskompetens Utanförskap Specialgrupper som är extra utsatta är jämförelsevis i större behov av stöd, bl.a. oliklärande personer, funktionsnedsatta, invandrare, personer med partiell arbetsoförmåga, unga som tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet (i fortsättningen används termen HBTIQ- unga 1 för denna grupp ungdomar i rapporten). Projektet KOMET:s materialinsamling och - analys sammanfattas i form av en utvecklingsplan hur man skulle kunna implementera mentorskap och utveckla de befintliga organisationernas verksamhet för att öka standarden på vägledningen i huvudstadsregionen samt resten av Nyland. Utredningen tyder på att det inte finns orsak att skapa en ny stor punktinsats i Nyland på svenska, utan bristerna i stödtjänsterna är utspridda. De planerade åtgärderna i utvecklingsplanen, som i fortsättningen kallas i denna rapport för KOMET2020, fyller således de luckor som just nu finns i nätverket av stödtjänster på svenska i Nyland. Utvecklingsplanen KOMET2020 stöder även Finlands nationella program inom Europa 2020- strategin, där tidig handledning och personligt stöd lyfts fram som de mest centrala åtgärderna i förebyggande av utestängning av unga samt förebyggande av hopning av ungas sociala och hälsomässiga problem. På flera olika håll i Finland har åtskilliga EU- finansierade projekt enligt lokala premisser jobbat med att utarbeta modeller för hur man kan förhindra utslagning bland unga. KOMET2020 tar i beaktande beprövade metoder och lösningar kombinerat med det behov av tjänster som specifikt svenskspråkiga ungdomar och yrkesverksamma, som arbetar med 1 Se begreppsöversikten för mer information. 8
unga inom alla sektorer i Nyland, efterlyser. Det ligger i vårt gemensamma intresse att de befintliga stödtjänsterna utvecklas effektivt så att ungdomarna kan få rätt hjälp i tid och att dessa tjänster erbjuds könsmedvetet. Därtill tas i beaktande övriga studier och forskningar som gjorts beträffande vägledning och stödtjänster för unga samt beträffande svenskspråkig service i regionen, för att ta till vara den kunskap som finns angående utvecklingsbehovet av stödtjänsterna. SYFTE OCH AVGRÄNSNING Syftet med denna utredning är att se över den svenskspråkiga service som erbjuds i huvudstadsregionen till unga som tampas med utmaningen att framskrida i studierna, till unga som har svårt att etablera sig i arbetslivet samt till unga som står utanför både arbete och studier. Det gäller alla de stödformer som i långa loppet bidrar till att förebygga studieavbrott, bekämpa utanförskap bland unga och på en längre sikt förebygga utslagning. Den befintliga verksamheten kartläggs för att få en översikt över de strukturella brister som idag finns mellan de olika stödåtgärder som erbjuds svenskspråkiga. Samtidigt jämförs den svenskspråkiga verksamheten med den finskspråkiga samt med verksamhet riktad till invandrare, för att se över hurdan verksamhet som utvecklats hos andra aktörer och ifall det inom dessa finns koncept eller delar av koncept som kunde gynna även den svenskspråkiga befolkningen ifall verksamheten erbjöds i någon form på svenska. Behovet av ett svenskspråkigt mentorsprogram har också kartlagts och planerats på basis av utredningen. Det långsiktiga syftet med utredningen är att se över hur man kan utveckla det svenskspråkiga servicenätet som riktar sig till unga i huvudstadsregionen och uppgöra en strategi för hur servicenätet kan förbättras inom ramen för livslångt lärande. Det är viktigt att servicenätet tydliggörs för att både aktörer som föräldrar och de unga själva skall kunna hitta behövlig information och stödtjänster i situationer där professionellt stöd behövs. Det finns ett klart behov av ett samarbetsforum för de stödtjänster som erbjuds på svenska för att effektivera användandet av tjänsterna. Dessutom finns ett behov av att definierara de svenska alternativen tydligare. Det övergripande syftet är att utveckla ett bättre helhetsstöd för unga som befinner sig i riskzonen att marginaliseras. Utredningen avgränsar sig till att utreda behovet av stödtjänster för svenskspråkiga unga i åldern 13-29 år i huvudstadsregionens kommuner Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. Omkringliggande kommuners svenskspråkiga service tas dock också i viss mån i beaktande eftersom rörligheten i regionen är stor. 9
LUCKAN DET FINLANDSSVENSKA CENTRET FÖR KULTUR OCH INFORMATION Föreningen Luckan rf grundades i december 2000. De grundande föreningarna och samfunden utgörs av fem medlemsorganisationer: Föreningen Konstsamfundet, Samfundet Folkhälsan, Svenska studieförbundet, Sydkustens Landskapsförbund och Understödsföreningen för Svenska Kulturfonden. I starten bestod Luckan av en informationsdisk vid Svenska teatern och verksamheten har med åren vuxit, för att idag vara ett mångsidigt informations- och kulturcenter i köpcentret Forum i Helsingfors absoluta stadkärna. Luckan kan beskrivas som en allmännyttig, ideell institution som upprätthåller ett allfinlandssvenskt informations- och kulturcentrum. Luckans syfte är att främja svenskspråkig informationsrelaterad invånar- och medborgarservice, kulturell och samhällelig verksamhet i huvudstadsregionen samt initiera liknande verksamhet på andra orter i Svenskfinland. Det finns sammanlagt tio Luckor i landet varav fyra verkar i Nyland: i Helsingfors, Kyrkslätt, Raseborg och Borgå. Trots att alla Luckor är suveräna är den gemensamma nämnaren att alla dessa erbjuder information om svenskspråkig service inom alla sektorer: kommunala, statliga, ideella liksom privata. Luckan vill på olika sätt stärka den finlandssvenska identiteten och kulturen, och fungerar som ett visitkort för Svenskfinland genom att synliggöra den rika finlandssvenska kulturfloran och i form av mångsidig informationstjänst även över språk- och kulturgränserna. Luckan arbetar aktivt för att erbjuda tjänster för olika målgrupper inom Svenskfinland och bland kunderna kan noteras en tydlig mångfald i fråga om bland annat ålder, kön, ras och religion. Kännetecknande för Luckans verksamhet är den så kallade lågtröskelprincipen, som innebär en genomgående värdegrund som baserar sig på att alla skall känna sig välkomna att ta kontakt med Luckans personal och det skall vara lätt att besöka informationscentret. Luckans lågtröskelverksamhet har mött gott gehör bland kunderna och detta kan även noteras av de konstant växande besökarsiffrorna. Genom Luckans integrationstjänst Bridge och mentoprogrammet FIKA har Luckan även fått en betydelsefull roll som vägledningspunkt för invandrare. UNGINFO EN DEL AV FRAMTIDENS MEDBORGARKONTOR PÅ SVENSKA Från att i början ha varit en ganska allmän och generell informationstjänst har Luckan successivt även utvecklat riktade tjänster till specifika målgrupper. Bland annat har Luckan från och med år 2004 kunnat erbjuda informations- och rådgivningstjänster för svenskspråkiga ungdomar i regionen. Ungdomsrådgivningsverksamheten UngInfo inleddes som ett pilotprojekt tillsammans med Helsingfors stads ungdomscentral för att utformas till permanent verksamhet som sträcker sig över hela sydkusten. Informationspunkter för unga finns i Helsingfors, Kyrkslätt, Borgå samt Åbo. UngInfo finansieras med kommunala medel samt av Undervisnings- och kulturministeriet. UngInfo når ut till ungdomar åldern 13-29 genom uppsökande verksamhet i form av bland annat skolbesök och i samband med olika evenemang. Den digitala frågetjänsten för unga, fraga.fi, sträcker sig över hela landet och hjälper unga med allehanda frågeställningar anonymt. Frågorna besvaras av olika experter bland Luckans samarbetspartners. 10
Den svenskspråkiga servicen och informationen inom offentliga sektorn har försämrats under de senaste åren, vilket också framkommit i den feedback Luckan fått från de egna kunderna. Det finns ett uttalat behov för ett svenskt samservicekontor i regionen. Redan under slutet av 1990- talet förde Kommunförbundets expert på informations- och invånarservice, Folke Sundqvist, fram Luckan som en adekvat aktör, som kunde fungera som medborgarkontor för den finlandssvenska befolkningen med samlad information om det svenska från en och samma lucka. Luckan har aktivt sedan medlet av år 2005 arbetat för att uppnå ett officiellt erkännande för att vara det svenskspråkiga medborgarkontoret med samlad information om svenskspråkig service i huvudstadsregionen. Luckan har den erfarenhet och kompetens som krävs för att kunna erbjuda heltäckande information om tjänsteutbudet i regionen, såväl sektor- som gränsöverskridande. Den värdefulla kunskap och det unika nätverk som Luckan som organisation byggt upp under dryga tjugo år är sådan kompetens som är svår att återskapa. Handledning och vägledning i form av personliga kundbesök, via webben samt per telefon är naturliga verktyg i personalens arbete. Luckan har den potential och den vilja som krävs för att utöka verksamheten för att omfatta även myndighetstjänster. Detta stöds av Kjell Herberts (2010) analys av behov och åtgärdsförslag för service och informationsförmedling i Svenskfinland. Inom det svenskspråkiga fältet i Finland finns det flera starka aktörer som arbetar med olika tyngdpunktsområden för att ge service på svenska. Däremot finns det ingen aktör som liksom Luckan fungerar enligt lågtröskelprincipen och som har samma förutsättningar att ge heltäckande information om tjänsteutbudet i regionen. Att en aktör från tredje sektorn tar på sig rollen som servicepunkt för kommunala tjänster kan te sig modernt och djärvt jämfört med den traditionella sektorindelningen, men är dessvärre en synnerligen naturlig följd av samhällets utveckling. Idén om ett stärkt sektorövergripande samarbete stöds av både ungdomslagen, ungdomsgarantin och UKM:s arbetsgrupp för livslång vägledning (UKM, 2011). Det är viktigt att det aktuella och tämligen akuta behovet av samlade vägledningstjänster för unga på svenska löses genom att se ungdomarna som unika individer som är i behov av tjänster lokalt. För att kunna skapa den service som krävs måste förvaltningsområden och kommungränser förbises. Luckorna uppfyller även med sina lokaliteter ypperligt de krav som fastställts för nya samservicekontor enligt Kundservice 2014 (FM, 2013a): - Luckornas lämpar sig redan i dagsläget ypperligt för kundservice - Luckorna är belägna centralt och de är lätta att hitta - det går att röra sig i Luckorna utan hinder - kunderna blir professionellt bemötta och inredningarna lämpar sig för personliga kundbesök - det erbjuds kunddatorer till fritt förfogande, även utskrivning, kopiering och skanning av dokument är möjligt 11
- Luckorna är trivsamma att vistas i och det finns ett trevligt och bekvämt område för kunderna att vänta i - Luckans personal är mån om att skydda kundernas säkerhet och datasekretess och använder sig av ändamålsenlig utrustning för att uppfylla detta behov - arbetshälsovård, ergonomi och personalens trivsel värderas högt av Luckan som arbetsgivare Luckans uppgift har sedan verksamhetens början varit att uppfylla det tomrum som funnits och än idag finns på vissa områden inom den svenskspråkiga servicen beträffande kultur och information. Luckan som organisation uppfyller en viss roll som spindeln i nätet på det finlandssvenska fältet och således hade organisationen det kontaktnät och underlag för att utföra en dylik utredning som KOMET- utredningen. Med det lyckade mentorprogrammet FIKA inom Luckans integrationsverksamhet hade organisationen som syfte att utreda om det skulle finnas behov av ett dylikt mentorprogram för svenskspråkiga unga i behov av stöd och hjälp inom ramen för livslång vägledning. Samtidigt utreddes även andra utvecklingsbehov inom svenskspråkiga stödtjänster för regionens unga. Projektet planerades således i samarbete med sektionen för livslång vägledning i Nyland, som även fungerat som styrgrupp för projektet KOMET. MATERIAL OCH METOD Materialet för KOMET- utredningen består av intervjuer med ett trettiotal sakkunniga, fokusgruppintervjuer med unga samt en webbenkät som besvarats av sammanlagt 31 elev- och studerandevårdsgrupper från huvudstadsregionens olika läroinrättningar. Sakkunniga som intervjuats för undersökningen består av representanter från bland annat TE- byrån, Helsingfors diakonissanstalt, Folkhälsan, Seta ry, Regnbågsankan rf, Helsingfors stads socialarbete, Studenthälsan, Folkpensionsanstalten, Krisjouren för unga, De ungas akademi, Helsingfors svenska ungdomsarbetsenhet och Finlands svenska skolungdomsförbund. Respondenterna har alla på olika sätt genom sitt arbete anknytning till ungdomsverksamhet och professionell kompetens i frågor kring ungas välmående. Sammantaget intervjuades dryga 30 personer genom halvstrukturerade temaintervjuer. Intervjuernas längd var 45 120 minuter långa. Cirka hälften av intervjuerna bandades, medan resterande memorerades genom anteckningar under diskussionens gång. Webbenkäten skickades ut till alla svenskspråkiga grundskolor i huvudstadsregionen, till alla svenskspråkiga gymnasier, svenskspråkiga yrkesutbildningar, den svenskspråkiga folkhögskola som verkar i Esbo (Axxell), regionens ungdomsverkstad (Sveps), samt till studieservicechefer vid högskolor med svenskspråkig utbildning. Webbenkäten besvarades av sammanlagt 31 läroinrättningar, varav sju skolor var lågstadier, sex skolor högstadier, fem var andra stadiets utbildningar, tio var högskolor, en var folkhögskola samt en var ungdomsverkstad. För studien intervjuades 15 ungdomar i åldern 16-24. Som intervjubotten användes samma frågor som användes av Sirkku Reponen vid Omnia i kartläggningen av de finskspråkiga 12
stödtjänsterna i Esbo inom ramen för utredningsprojektet Nuorisotakuun palvelujärjestelmän kartoitus hanke år 2014. KOMET- undersökningen har samarbetat med Omnia i genomförandet av kartläggningen. Dessutom beaktas den studie som Frida Westerback och Bettina von Kraemer gjort för Helsingfors stad vid Mathilda Wrede- institutet år 2014. Därtill tas i kartläggningen i beaktande olika projekt, studier och forskningar som gjorts inom fältet särskilt under de senaste åren. Projekt som baserat sig på utveckling av handledningstjänster för unga inom ramen av ungdomsgarantin ligger särskilt i fokus. I mitten av projekttiden, den 19 augusti 2014, ordnades ett informationstillfälle i mindre format med dryga trettio deltagare, som representerade nyländska svenskspråkiga kommuner och organsiationer. Den 4 februari 2015 ordnas projektets slutseminarium i Helsingfors. I samband med slutseminariet publiceras projektets slutrapport. Som metod för utredningen har använts The Logical Framework Approach, den s.k. LFA- metoden, som används av bland annat Europeiska Unionen, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete (SIDA) och Förenta Nationerna. LFA är en projektplaneringsmetod och således lämpade den sig ypperligt för KOMET- utredningens natur, vars uppgift var att förbereda ett nytt utvecklinsprojekt, som under processen namngavs KOMET2020. LFA- metoden kan användas i alla steg av en arbetsprocess dvs. under såväl förberedelser, genomförande som vid utvärdering. Fokus i LFA- metoden är att man inte börjar tala om aktiviteterna som man vill göra, utan att man har som utgångspunkt hur man vill att slutresultatet skall se ut. Det är inte de resurser som sätts in, eller vad de används till, som är i fokus, men man ser lite längre vid ett tidigare skede av processen. LFA- planeringsprocessen indelas i nio steg som ser ut enligt följande. 1. Omvärldsanalys (bakgrundsinformation) 2. Intressentanalys (individer och aktörer som påverkas och påverkar) 3. Problemanalys (vilka problem ska lösas) 4. Målformulering (vad vill man uppnå på kort och lång sikt) 5. Aktivitetsplan (vilka åtgärder ska genomföras för att uppnå målen) 6. Resursplanering (tid, personal inklusive ansvar, budget, utrustning) 7. Indikatorer och verifikationskällor (metoder för att mäta resultat) 8. Riskanalys och riskhantering (faktorer som kan påverka resultat negativt) 9. Analys av antaganden/förutsättningar (vad andra aktörer hanterar) TERMER OCH DEFINITIONER Då man diskuterar stödtjänster för unga och vägledningstjänster är det viktigt att alla samtalsparter uppfattar terminologin på samma sätt. Europeiska kommissionen uppmärksammade problemet kring terminologi, definition och kvalifikation inom 13
vägledningsområdet som ett resultat av Lissabonkonventionen år 2000. Cedefop 2 utgav år 2005 en publikation som definierar vad livslång vägledning innebär. ELGPN 3 har även definierat flera termer inom vägledningsområdet och dessa definitioner är även de som KOMET och KOMET2020 använder som referensram. Vissa begrepp har definierats i den nationella lagstiftningen och i de fall som dessa finns förlitar sig KOMET och KOMET2020 till dessa. Övriga termer definieras enligt hur de förts fram i etablerade studier och forskning på området. Till följande redovisas de grundläggande termerna för rapporten, medan det i avsnittet Begreppsöversikt finns en mer ingående begreppsutredning att tillgå vid behov. LIVSLÅNGT LÄRANDE fi. elinikäinen oppiminen, eng. lifelong learning Begreppet livslångt lärande introducerades av UNESCO i slutet av 1960- talet. Med livslångt lärande avses att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren, utan fortsätter under hela livet. Därtill innefattar begreppet livslångt lärande olika slags lärande, där lärandet inte alltid sker inom en formell utbildning, utan även i arbetslivet och i vardagen. Då livslångt lärande introducerades som begrepp låg fokus på ökade möjligheter (till exempel studieledigt) för utbildning och lärande vid sidan av arbetet, samt livslångt lärande som en strategi för att minska utbildningsklyftorna i samhället. Principen om livslångt lärande stöder samhällets förändringar och förändrde kvalifikationskrav i arbetslivet. Utbildning och lärande har blivit en allt mer integrerad del inom arbetet. (Ellström, 1996) Livslångt lärande kan delas in i tre kategorier: formellt lärande, icke- formellt lärande och informellt lärande. Formellt lärande sker inom det formella utbildningssystemet under ledning av lärare. För det formella lärandet finns antagningskrav, nivåer och formella kvalifikationer efter genomförd utbildning. Icke- formellt lärande sker i organiserade former utanför det formella utbildningssystemet. Exempel på icke- formellt lärande är kompetensutveckling i arbetet eller deltagande i kurser. Informellt lärande sker när individen själv tar initiativ med syftet att förbättra sina kunskaper eller färdigheter på ett område. Detta lärande sker ofta på egen hand. 2 Centre Européen pour le Développement de la Formation Professionnelle 3 European Lifelong Guidance Policy Network 14
Formellt lärande Avsiktligt, organiserat, intensivt Icke- formellt lärande Självstyrt, systematiskt, egen takt Småbarn Berättelser och rim Alfabetet, siffror Lek Barn Skolan Projekt, idrott, spel Internet Informellt lärande Egen takt, stunder av lärande Ungdomar Skolan Föreningar, museum Mentor, coach Vuxna Universitet, arbetsträning Manualer, bloggar Arbetserfarenhet, böcker Äldre vuxna Studiecirkel Bibliotek, föreläsningar Källa: Brink, S. (2013). Livserfarenhet LIVSLÅNG VÄGLEDNING fi. elinikäinen ohjaus, eng. lifelong guidance Regionalförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet (2014) definierar livslång vägledningen enligt följande: Med livslång vägledning avses den vägledning som anknyter till livslångt lärande enligt Cedefops (2005) definition: Med vägledning i samband med livslångt lärande avses aktiviteter som gör det möjligt för medborgarna i alla åldrar och i olika livsskeden - att identifiera sin kapacitet, sin kompetens och sina intressen - - att fatta ändamålsenliga beslut om utbildning och yrke och att göra sina egna, individuella val när det gäller studier, arbete och annan liknande verksamhet Vägledningen sker i olika verksamhetsmiljöer: i utbildning, vid övergången mellan utbildning och arbete och på arbetsplatserna. Vägledningen ges av aktörer inom både den offentliga och privata sektorn. (Regionalförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, 2014) SOCIAL EXKLUSION: SKILLNADEN MELLAN MARGINALISERING OCH UTSLAGNING Marginalisering: fi. syrjäytyminen/marginalisointi, eng. marginalization Utslagning: fi. ulossuljettu, eng. exclusion I samband med den ekonomiska depressionen på 1990- talet blev den politiska diskussionen och den empiriska forskningen om utslagning mer konkret i Finland. Då vi i samhället talar om ungdomar som mår dåligt och som är marginaliserade eller utslagna är det viktigt att vi menar samma med de termer som används. 15
Man kan dela in utslagning i olika delområden som berör utbildning, arbetsmarknad, makt samt social och normativ utslagning. Utslagning gestaltar sig på olika sätt i de olika begreppen; marginalisering och exklusion (Helne, 2002). Termen marginalisering kommer från det latinska ordet margo, som betyder kant eller gräns. Marginalisering innebär att man hamnar eller föses ut mot kanterna. Marginaliserade befinner sig alltså i utkanten av inklusionen/samhällets innanförskap, men är inte ännu ute på andra sidan. (Sontag- Himmelroos, 2013) Jag har i Helnes modell valt att översätta syrjäytyminen med marginalisering eftersom exklusion står för att utestänga eller vara utslagen. Helne (2002, 100) själv gör emellertid åtskillnad mellan begreppen syrjäytyminen, vilket hon säger att är ett finskt ord för exklusion, och marginalisering, vilket hon säger att är ett begrepp som består av både negativa och positiva sidor. Marginalisering innebär nödvändigtvis inte en återvändsgränd utan kan också öppna nya vägar att gå. (Sontag- Himmelroos, 2013) Källa: Sontag- Himmelroos, 2013, original av Helne, 2002. De ungdomar som befinner sig helt utanför studier och jobb är de som man befarar att slås ut ur samhället på lång sikt. Den officiella definitionen på marginaliserade berör emellertid enbart de ungdomar som varken har studie- eller arbetsplats och som inte har någon annan utbildning efter grundskolan. Att tillhöra den utslagna gruppen innebär således att det krävs större stödåtgärder för att en ung person därifrån skall kunna återgå till samhällets inklusion. Det är också viktigt att i diskussioner gällande utslagning och marginalisering minnas, att det väl kan finnas faktorer i personens liv som vi inte känner till. 16
En person kan på många plan vara involverad i samhället även om den inte är i utbildning eller arbete (jämför med det engelska begreppet NEET - Not in Education, Employment or Training). Det är därför viktigt att inte generalisera, utan behandla gruppen marginaliserade och utslagna som en heterogen grupp. I slutändan är det viktigt att man behandlar varje ung person som en unik individ utan att försöka kategorisera allt för mycket. Myrskylä (2012) har utformat en uppfattning om vem marginaliseringen mer specifikt berör i Finland, och denna statistik har ansetts stämma bäst överens med verkligheten. Den grupp som är mest i fokus är den om cirka 32 500 ungdomar och unga vuxna som inte anmält sig som arbetssökande och som inte heller innehar studieplats vid en läroinrättning. Det är dessa ungdomar som man anser vara utslagna. 15 29- åringar totalt 1 005 927 marginaliserade 51 341 5 % Marginaliserade arbetssökande 18 830 övriga 32 511 män 32 871 64 % kvinnor 18 470 36 % urbefolkning 67 % annat modersmål 11 850 23 % Marginaliserade män urbefolkning 25 662 78% annat modersmål 7 209 22 % Marginaliserade kvinnor urbefolkning 13 829 75% annat modersmål 4 641 25 % Källa: Myrskylä (2012) 17
STÖDTJÄNST Med stödtjänster avses i KOMET- utredningen tjänster som stöder ungas välmående direkt eller indirekt. Det kan till exempel vara talterapi, psykoterapi eller annan tjänst där den unga personligen träffar en professionell för handledning. Det kan även vara gruppverksamhet för unga, information via webbsidor, verksamhet som riktar sig till föräldrarna eller fortbildning för lärare eller annan tjänst, vars mål på lång sikt är att stöda den unga i utvecklingen. 18
RELEVANS OMVÄRLDSANALYS Ungdomstiden har under de senaste årtiondena blivit något av ett ideal och således har ungdomstiden blivit allt mer utsträckt. Barn slutar leka i allt tidigare ålder och övergår till ungdomsfasen genom klädsel, smink, sexdebut och prövning av rusmedel. Samtidigt har ungdomar svårt att lämna ungdomstiden bakom sig för att gå in i vuxenfasen för att stadga sig och bilda familj. Ungdomsfasen sträcker sig ända upp till 30- årsåldern nuförtiden. (Salmela- Aro, 2008; Kiilakoski, 2014) Samtidigt som den fysiska mognaden sker tidigare så anser flera insatta (bl.a. Rimpelä, 2014; Ahokas & Ihatsu, 2014) att det nuförtiden krävs mer av den unga för att bli vuxen och övergången har blivit mer komplicerad och utmanande. De individuella skillnaderna är stora och puberteten infaller i olika tider och olika länge för ungdomarna. Övergången från ungdom till vuxen innebär flera stora förändringar och utmaningar då det kommer till hälsa, utbildning, arbete, relationer och hemförhållanden. Ungdomarna i dagens samhälle står jämförelsevis i mycket större risk att bli utanför studier och arbete. Den mentala och fysiska hälsan lider och leder till att problemen hopar sig. VILKA ÄR DE BEFINTLIGA STÖDTJÄNSTERNA? Med stödtjänster avses i denna utredning tjänster som stöder ungas välmående direkt eller indirekt. Det kan till exempel vara talterapi, psykoterapi eller annan tjänst där den unga personligen träffar en professionell för handledning. Det kan även vara gruppverksamhet för unga, information via webbsidor, verksamhet som riktar sig till föräldrarna eller fortbildning för lärare eller annan tjänst, vars mål på långsikt är att stöda den unga i utvecklingen och framåt i livet. I och med att termen stödtjänst är så pass brett definierad i denna studie, är det svårt att sammanfatta en komplett lista över de tjänster som tjänar svenskspråkiga unga i huvudstadsregionen. Listan skall således ses som ett verktyg som fungerar som utgångsläge. För problem inom olika inriktningar kan man dock finna flera stödtjänster att tillgå, dock främst på finska. KOMMUNALA OCH STATLIGA TJÄNSTER Barnskyddstjänster vid kommunen Helsingfors stads rusmedelsförebyggande verksamhet Klaari Helsingfors stads ungdomscentral Kommunala ungdomstjänster i Esbo, Grankulla och Vanda Kårkulla samkommun Polisen TAK- polikliniken TE- byrån Ungdomspsykiatriska polikliniken 19
FÖRENINGAR, STIFTELSER, SAMFUND O.D. ADHD- förbundet rf Aseman lapset ry Bamsegruppen rf Barnavårdsföreningen Centralförbundet för barnskydd De Ungas Akademi Döva och hörselskadade barns stödförening rf FDUV De utvecklingsstördas väl Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening rf Finlands svenska handikappförbund Finlands svenska Marthaförbund rf Folkhälsan Förbundet Finlands svenska synskadade rf Förbundet för all inlärning - Helsingin seudun erilaiset oppijat ry (HERO) Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Föreningen Bul- An rf Församlingar Hem och skola KiVa- skola Krisjouren för unga Luckan Integration Mannerheims barnskyddsförbund Nylands CP- förening Nyyti ry Psykosociala förbundet Regnbågsankan SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Skolfarfar Speres - Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum Studenthälsan Stödcentralen Hilma för funktionshindrade invandrare Sydkustens landskapsförbund Ungdomscentrerna i Finland r.f. Ungdomsverkstaden Sveps UngInfo - Luckans informations- och rådgivningstjänst för unga Ätstörningscentrum - Syömishäiriökeskus Ätstörningsförbundet i Finland rf - Syömishäiriöliitto- SYLI ry UNGAS BEHOV AV STÖD Ungdomsarbetslösheten har redan i flera år varit ett växande problem i Finland. Det tycks dock ha varit svårt för ministerierna att bilda sig en helhetsuppfattning om problematikens omfattning. Orsaken till svårigheten att bilda sig en översikt över situationen tycks vara den att de olika ministerierna ser på ungdomarnas risk för marginalisering ur olika perspektiv. Ungdomarna som har studieplats och studerar är en heterogen grupp där vissa studerar heltid, vissa kombinerar studierna med jobb och vissa är inskrivna vid en läroinrättning men arbetar heltid. Dessutom finns det studerande som i teorin borde studera, men i praktiken mår för dåligt och får inga studier avklarade. Till gruppen hör även studerande som är 20
föräldralediga samtidigt och sköter sina barn vid sidan om studierna. Gruppen arbetslösa består i vissa fall också av studerande och föräldralediga. Därtill finns det en andel ungdomar som inte anmält sig som arbetslösa vid TE- byrån och som man helt enkelt inte vet vad de gör. Det finns en stor risk för att dessa ungdomar hör till de utslagna i samhället, men likväl kan någon av dessa ha sparat ihop pengar och åkt som backpacker till Asien för att resa runt där i sex månader och njuta av sol och bad. Spektrumet vi rör oss i beträffande ungdomars välmående upplevs således ofta mångfacetterat. Behovet av stödtjänster för unga syns särskilt i statistiken över antalet under 30- åringar som blir pensionerade på grund av arbetsoförmåga. Statistiken visar att varje dag övergår fem till sex under 30- åringar i pension på grund av depression eller andra psykiska illamåenden (Yle uutiset, 2013). Statistiken har stadigt ökat med åren beträffande pensionering på grund av arbetsoförmåga bland under 30- åringar i Finland. Dock återvände ungefär en fjärdedel till arbetslivet år 2009 av de som blivit pensionerade på grund av depression år 2005 (Yle uutiset, 2013). Källa: Yle uutiset, 2013. Inom KOMET- utredningen har det också framkommit att det ligger en stor problematik kring hur svenskspråkiga kunder bokförs vid TE- byrån samt vid Folkpensionsanstalten (FPA). Det har inom ramen av KOMET- utredningen framgått att TE- byråns register automatiskt utgår från att kunderna är finskspråkiga och kunden själv, alternativt den person som betjänar kunden, måste komma ihåg att betjäningsspråket måste bytas till svenska i datasystemet. Således är siffrorna över svenskspråkiga arbetslösa endast riktgivande och i 21
praktiken borde siffrorna vara större, men hur mycket större är svårt att uppskatta. På de orter där den svenskspråkiga servicen är knapphändig torde siffrorna vara mest underskattade. FPA:s datasystem utgår från kundens modersmål i befolkningsregistret. Andelen svenskspråkiga kunder är i verkligheten större än vad statistiken låter visa, av den enkla orsaken att flera kunder valt betjäningsspråk finska bl.a. på grund av att de tycker de förstår de finska facktermerna bättre och/eller varit missnöjda med den svenskspråkiga informationen från FPA. FPA:s statistik är emellertid mer informativ än TE- byråns eftersom man i FPA:s siffror bättre vet hur många som önskar svenskspråkig betjäning. De färskaste uppgifterna om svenskspråkiga arbetslösa ungdomar i Nyland är från juni 2014 och kommer från Nylands NTM- central. Uppgifterna visar att arbetslösheten bland svenskspråkiga ungdomar ökat sedan juni 2013 med 100 personer. 1207. Arbetssökande enligt yrke, utbildning och nationalitet ELY- central 02 NYLAND Arbetslösa arbetslösa totalt Språk svenska Variabler arbetssökande under räkningsdagen Månad 15-19 år 20-24 år 25-29 år Under 30 år i Nyland 2014 Juni 84 333 312 729 2013 Juni 89 272 268 629 Källa: NTM- centralen (2014). ARBETSLÖSA SVENSKSPRÅKIGA UNDER 30 ÅR PER KOMMUN Av de svenskspråkiga arbetslösa i Nyland i juni 2014 var flest personer från Helsingfors tätt följd av Raseborg. Ungdomarna i Borgå och Esbo var därnäst de största grupperna i antal unga utan arbete. Samtidigt kan man jämföra den genomsnittliga tiden för arbetslöshet i de olika kommunerna. Av de tvåspråkiga kommunerna är arbetslösheten längst i Sjundeå, Lovisa och Kyrkslätt. Esbo, med sitt rika näringsliv, har dock en betydande längre genomsnittlig arbetslöshetstid än grannkommunen Helsingfors. 22
Kommuner Arbetslösa svenskspråkiga under 30 år totalt 2014 JUNI 018 ASKOLA Under 5 4 611 BORGNÄS 0 0 638 BORGÅ 113 14 049 ESBO 86 19 235 GRANKULLA 8 9 078 HANGÖ 19 7 091 HELSINGFORS 178 11 106 HYVINGE Under 5 9 224 HÖGFORS 0 0 149 INGÅ 11 16 245 KERVO Under 5 12 257 KYRKSLÄTT 25 22 407 LAPPTRÄSK Under 5 18 444 LOJO 5 7 434 LOVISA 34 25 505 MÄNTSÄLÄ Under 5 4 504 MÖRSKOM Under 5 6 543 NURMIJÄRVI Under 5 7 616 PUKKILA 0 0 710 RASEBORG 166 14 753 SIBBO 30 15 755 SJUNDEÅ 8 30 186 TRÄSKÄNDA Under 5 40 858 TUSBY Under 5 1 092 VANDA 27 11 927 VICHTIS Under 5 10 02 NYLAND 729 15 Den genomsnittliga längden på jobbsökningen Källa: NTM- centralen (2014). Av de arbetslösa ungdomarna under 30 år kan man se att på ett år har andelen arbetslösa ungdomar med högre högskoleexamen minskat, medan arbetslösheten ökat mest bland ungdomar med utbildning från andra stadiet. Andelen arbetslösa ungdomar i åldern 15-19 hade hållits så gott som oförändrad, medan arbetslösheten ökat märkbart bland ungdomar i åldern 20-29. Andelen arbetslösa ungdomar i åldern 15-19 med enbart examen från grundskolan hölls oförändrad. 23
De svenskspråkiga arbetslösa ungdomarnas yrkesfördelning har inte ändrat märkbart på ett år. Av de olika kategorierna faller den största gruppen arbetslösa ungdomar i kategorin med oklar bransch. För åldersgruppen 15-19 är det byggkunniga som därefter främst är arbetslösa tätt följda av sakkunniga inom servicebranschen. Bland ungdomarna i åldern 20-24 har kunniga inom servicebranschen ökat. Däremot är det bland 25-29- åringar specialsakkunniga som är den största gruppen arbetslösa, tätt följd av kunniga inom servicebranschen. 24
1207. Arbetssökande enligt yrke, utbildning och nationalitet ELY- central 02 NYLAND Arbetslösa arbetslösa totalt Språk svenska Variabler arbetssökande under räkningsdagen Månad Åldersgrupper Utbildning (1): UTBILDN ING TOTALT 1 LÄGRE GRUNDN IVÅ 2 HÖGRE GRUNDNIV Å 3 MELLANN IVÅ 4. LÄGSTA HÖGRE NIVÅ 5 LÄGRE HÖGSKOLE NIVÅ 6 HÖGRE HÖGSKOLE NIVÅ 7 FORSKARUT BILD- NINGSNIVÅ 2014 Juni 15-19 år 84 0 23 56.... 0 0.. 20-24 år 333.. 84 212 15 13.. 0 5 25-29 år 312.. 71 151 15 39 26.. 8 Under 30 år totalt 729.. 178 419.......... 2013 Juni 15-19 år 89.. 23 53 5 0 0 0 7 20-24 år 272.. 65 172 11 8.. 0 10 25-29 år 268 0 66 120 8 28 37 0 9 Under 30 år totalt 629.. 154 345 24 36.. 0 26 Fotnot:..= information har ej fåtts, den är för osäker att presenteras eller så faller den under sekretessbestämmelserna Källa: NTM- centralen (2014). 8 UTBILDNINGS NIVÅ OKÄND
1207. Arbetssökande enligt yrke, utbildning och nationalitet ELY- central 02 NYLAND Arbetslösa arbetslösa totalt Språk svenska Variabler arbetssökande under räkningsdagen Månad Åldersgrupper Yrke (1): YRKEN TOTALT 1 CHEF ER 2 SPECIA LISTER 3 EXPER TER 4 KONTORS - OCH KUNDTJÄ NSTPERS ONAL 5 SERVICE- OCH FÖRSÄLJN INGSPERS ONAL 6 JORDBRUKARE, SKOGSARBETA RE M.FL. 7 BYGGNADS-, REPARATION S- OCH TILLVERKNIN GS- ARBETARE 8 PROCESS- OCH TRANSPO RT- ARBETAR E 9 ÖVRIG A ARBET S- TAGAR E 2014 Juni 15-19 år 84 0 5.... 11.. 20.... 0 37 20-24 år 333 0 23 17 16 78 8 58 7 13.. 112 25-29 år 312.. 68 27 15 60.. 36 17 23 0 64 Under 30 år 729.. 96.... 149.. 114...... 213 totalt 2013 Juni 15-19 år 89 0.. 6.. 15.. 19.... 0 40 20-24 år 272 0 14 15 13 54 9 55 18 13 0 81 25-29 år 268 0 49 25 12 42 5 36 16 18 0 65 Under 30 år 629 0.. 46.. 111.. 110.... 0 186 totalt Fotnot:..= information har ej fåtts, den är för osäker att presenteras eller så faller den under sekretessbestämmelserna Källa: NTM- centralen (2014) 0 MILI TÄRE R X ARBETE EJ HÄNFÖ RBART TILL ANNAT YRKESO MRÅDE 26
Andelen arbetslösa bland nyutexaminerade har hållits så gott som oförändr gruppen arbetslösa nyutexaminerade är 20-24- åringarna, medan arbetslöshet bland nyutexaminerade i åldern 15-19. Med nyutexaminerade avses ungdomar u som inte haft ett arbetsförhållande sedan yrkes-, yrkeshögskole- eller högskoleex 1207. Arbetssökande enligt yrke, utbildning och nationalitet ELY- central 02 NYLAND Arbetslösa arbetslösa totalt Språk svenska Variabler arbetssökande under räkningsdagen Examinering Nyut- examinerade Månad Åldersgrupper: 15-19 år 20-24 år 25-29 år Un år 2014 Juni 31 38 27 96 2013 Juni 40 29 25 94 Fotnot:..= information har ej fåtts, den är för osäker att presenteras eller så faller den under sekretessbestämmelserna Källa: NTM- centralen (2014). Andelen under 30- åringar som deltog via TE- byrån i arbetsprövning och fung alterneringsvikarier minskade avsevärt på ett år då man jämför situationen i jun juni 2014. För alterneringsvikariernas del från 91 till 75 personer, för arbetsprö 97 till 75 personer. Antalet personer som deltog i arbetsverksamhet i rehabilit var så gott som den samma. Däremot ökade antalet deltagande i frivilliga studier 71 personer. Personer i arbetskraftsutbildning minskade med endast några perso
Andelen svenskspråkiga under 30 år som deltar via TE- byrån i utbildning, förberedelse, arbetsprövning och annat Månad Åldersg rupp: under 30 år 02 Alternering svikarier 04 Arbestpr övning på en arbetspla ts 05 Arbetsverks amhet i rehabiliteri ngssyfte 06 Frivil liga studi er Tjän ster total t Personer i arbetskraftsu tbildning under räkningsdage n Sysselsat ta under räknings dagen 2014 Juni 2013 Juni 75 75 40 71 261 31 193 91 97 42 55 285 37 115 Från tabellen över andelen män och kvinnor som nyttjar FPA:s rehabiliteringsstöd får man en översikt över den stora skillnaden mellan män och kvinnor. Därtill kan man skapa en viss uppfattning över hur många svenskspråkiga ungdomar i Nyland som är i tämligen akut behov av stöd och hjälp. 28
FPA, Statistikgruppen, augusti 2014 Sjukdagpenning och FPA:s rehabiliteringstjänster som erhållits år 2013 samt kundernas betjäningsspråk Ålder Sjukdagpenning (inkl. partiell sjukdagpenning) Svensk- Sammanlagt språkiga Yrkesinriktad rehabilitering Sammanlagt Medicinsk rehabilitering för personer med grava handikapp Svensk- språkiga Sammanlagt Behovsprövad rehabilitering Svensk- språkiga Sammanlagt Rehabiliterande psykoterapi Svensk- språkiga Sammanlagt BÅDA KÖNEN Sammanlagt 309 366 12 539 13 385 255 22 943 815 41 199 1 365 22 561 802 0-19 år 2 235 93 2 991 73 11 643 372 1 658 28 1 402 60 20-24 år 16 521 655 2 538 58 1 016 50 372 13 3 147 123 25-29 år 23 292 951 1 316 25 852 51 447 17 4 133 159 30-34 år 27 948 1 071 908 10 822 45 916 39 3 651 107 35-39 år 30 192 1 182 718 12 817 36 1 816 64 3 051 98 40-44 år 31 913 1 353 696 14 836 34 3 337 116 2 204 77 45-49 år 41 834 1 683 916 11 1 100 48 6 294 227 1 936 85 50-54 år 48 203 1 767 1 273 20 1 364 42 8 832 291 1 605 41 55-59 år 51 278 2 040 1 553 25 1 758 54 9 275 320 1 101 40 60-64 år 33 308 1 574 472 7 2 223 65 3 984 122 319 11 Svensk- språkiga
MÄN Sammanlagt 129 463 5 143 6 293 118 13 325 441 14 640 483 5 158 185 0-19 år 944 45 1 753 37 7 800 236 1 058 14 319 16 20-24 år 7 177 274 1 371 30 545 28 145 7 688 34 25-29 år 9 675 351 606 9 452 25 177 7 946 30 30-34 år 11 646 397 416 3 412 20 350 15 911 26 35-39 år 12 701 473 317 5 398 16 723 30 737 22 40-44 år 13 329 551 264 6 424 22 1 220 41 497 20 45-49 år 17 386 700 378 4 537 23 2 131 70 401 21 50-54 år 20 060 696 486 5 611 15 2 800 86 332 4 55-59 år 21 301 862 537 14 834 24 2 942 96 239 7 60-64 år 14 009 709 164 5 1 066 25 1 380 53 81 4 65- år 1 235 85 1 0 246 7 1 714 64 7 1 KVINNOR Sammanlagt 179 903 7 396 7 092 137 9 618 374 26 559 882 17 403 617 0-19 år 1 291 48 1 238 36 3 843 136 600 14 1 083 44 20-24 år 9 344 381 1 167 28 471 22 227 6 2 459 89 25-29 år 13 617 600 710 16 400 26 270 10 3 187 129 30-34 år 16 302 674 492 7 410 25 566 24 2 740 81 35-39 år 17 491 709 401 7 419 20 1 093 34 2 314 76 40-44 år 18 584 802 432 8 412 12 2 117 75 1 707 57 45-49 år 24 448 983 538 7 563 25 4 163 157 1 535 64 50-54 år 28 143 1 071 787 15 753 27 6 032 205 1 273 37 55-59 år 29 977 1 178 1 016 11 924 30 6 333 224 862 33 60-64 år 19 299 865 308 2 1 157 40 2 604 69 238 7 65- år 1 407 85 3 0 266 11 2 554 64 5 0 30
VIKTEN AV ATT BLI BETJÄNAD PÅ SVENSKA De finskspråkiga medborgarna utgjorde år 2013 drygt 89,3 % av Finlands befolkning, medan andelen personer med svenska som modersmål uppgick till 5,3 % (Statistikcentralen, 2014). Utgångspunkten för den svenskspråkiga minoritetsgruppens rättigheter i Finland återfinns i Finlands grundlag (731/1999). Grundlagens 17 fastställer att vårt lands officiella nationalspråk är finska och svenska, därtill garanteras ett rättsligt skydd för varje medborgare att i domstolar och andra myndigheter använda något av nationalspråken. Vidare bör det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Båda språkgrupperna är berättigade till service på sitt eget språk i möten med kommunala myndigheter i tvåspråkiga kommuner och med statliga myndigheter enligt språklagen (423/2003), där det bl.a. stiftas att de språkliga rättigheterna ska förverkligas utan att man särskilt behöver begära om det och att myndigheterna innehar ett allmänt ansvar att främja användningen av båda nationalspråken. Ur enkäten Språkbarometern 2012 (Herberts, 2012; Justitieministeriet, 2012), där språkservicen i tvåspråkiga kommuner granskats ur ett brukarperspektiv, framgår dock att det bland allmänheten verkar finnas ett stort mått av osäkerhet angående frågor kring språkliga rättigheter som berör tillgången till service samt vem man skall kontakta i dessa ärenden. Denna känsla är större bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga, vilket redan i sig kan tolkas som ett tecken på att de svenskspråkiga långt oftare tenderar att bli utan service på sitt eget modersmål jämfört med majoritetsgruppen. Tillgången och kvaliteten på svenskspråkig service såväl inom den offentliga, privata och tredje sektorns områden varierar kraftigt inom vårt land (Justitieministeriet, 2012; Justitieministeriet, 2013). Kommunerna definieras enligt språklagen (423/2003) som en- eller tvåspråkiga, vilket innebär att då kommunens majoritetsspråk i regel avgör vilka språkkunskaper som lagmässigt krävs av de kommunalt anställda, inverkar landets kommunindelning starkt på hur grundlagens språkliga garantier i praktiken implementeras. Kommunens majoritetsspråk tenderar även att vara det dominerande verksamhetsspråket inom det övriga samhälleliga livet. Undersökningar har också uppmärksammat att minoritetens procentuella andel brukar fungera avgörande för den praktiska utformningen av den språkliga servicen i kommunerna (t.ex. Herberts 2012). De förvaltningsreformer, nya lagstiftningar samt andra politiska och administrativa förändringar som det finländska samhället genomgått under de senaste decennierna och som vi alltjämt står inför, utmynnar likväl i språkliga konsekvenser angående kommunala och statsliga serviceenheter. Resultaten som framgår ur Språkbarometern 2012 pekar också på att medborgarna, i synnerhet de svenskspråkiga, är oroade över att servicen på det egna modersmålet försämras i samband med till exempel kommunsammanslagningar (Herberts, 2012; Justitieministeriet, 2012). Sett ur ett rent demokratiskt perspektiv är det viktigt att i