Gemensamma betaltjänster Analysrapport 2014

Gemensamma betaltjänster Analysrapport 2014

Inledning Bakgrund Idrottsföreningar finansierar stora delar av sin verksamhet genom försäljning vid idrottsplatser, evenemang och olika aktiviteter. Betalning sker oftast kontant även om användningen av mobila applikationer har ökat den senast tiden. I takt med att kontanthanteringen på bankkontoren minskar och det blir längre till service/depåboxar, där föreningarna kan lämna dagskassor försämras också föreningarnas tillgänglighet till betalservice. På vissa håll i idrottssverige tillhanda håller inte marknaden vad samhället kräver. Ny betalteknik förutsätter investeringar i ny betalutrustning, som även för med sig ökade driftskostnader, exempelvis för betalterminmaler och avgifter för betalkort. Applikationer för betalningar i mobilen förutsätter också investeringar och ökade driftskostnader. Användningen av ny teknik förutsätter också utbildning av de som ska använda tekniken. Den allmänna utveckling av betaltjänsterna har inneburit att personer som vill genomföra köp genom föreningens verksamhet i större omfattning än förr inte har tillräckligt med kontanter tillgängligt. Det kan innebära oönskade begränsningar av föreningens försäljning, ekonomiska kontroll och redovisning. Det händer att idrottsledarnas privata ekonomi används som buffert och lagerplats för pengarna innan dessa slussas vidare till föreningens konton. Försäljningen sker till den helt övervägande delen på ideell basis. För föreningens kassör kan redovisningen av föreningens försäljning skapa onödigt merarbete och dessutom svårigheter att överblicka och ha kontroll av föreningens ekonomi. Utvecklingen på betaltjänstmarknaden och föreningsförsäljningens karaktär, där privat och föreningsekonomi kan blandas samman gör att det finns anledning att utveckla enkla, tydliga och säkra betallösningar och ekonomiadministrativa system. Mot den här bakgrunden har projektet Kartläggning av behovet av grundläggande betaltjänster hos föreningar initierats, där Riksidrottsförbundet i samarbete med Västergötlands Idrottsförbund och Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört denna förstudie. Syfte Följande effektmål har varit vägledande för projektets genomförande - Ökad kännedom om behovet av grundläggande betaltjänster hos föreningar. - Ökad kunskap om problem och lösningar för betaltjänster hos föreningar. - Ökad spridning av goda exempel för betaltjänstlösningar. Ytterligare en effekt av projektet har varit att föreningarna ser på betaltjänster i ett större perspektiv och kan se samverkansmöjligheter och gemensamma lösningar. Definitionen på Grundläggande betaltjänster = - Möjlighet att ta ut kontanter. - Möjlighet att betala räkningar. - Möjlighet att sätta in dagkassor på bankkonto. 2

Avgränsningar Tidigt bestämdes att urvalsprocessen skulle utgå ifrån en demokratisk rättvis bild. De sex största LOK-stöds föreningarna togs fram som en grund. De skulle spegla föreningarnas olika ingångar, likväl som sommar och vinter eller lag och individuella idrotter. När grunden var gjord bestämdes vilka kommuner projektet skulle startas upp i. Eftersom Västergötlands Idrottsförbund hade samma grundsyn som Länsstyrelsens prioriteringar, blev de utvalda kommunerna Töreboda och Karlsborg. Detta är två mindre kommuner i nordöstra Västergötland som är prioriterade av Länsstyrelsen för sina långa avstånd till betaltjänster. Metod För att få fram underlag till analysen bestämdes att arbeta med två dialogkvällar. Det var en kväll i Karlsborg och en i Töreboda. Till dessa kvällar inbjöds de utvalda föreningarna att delta med flera medlemmar. En dialogkväll delades upp i en projektgenomgång som inledning. Föreningarnas representanter delades in i olika grupper och fick arbeta med allmänna frågor om temat Betaltjänster i din kommun och förening. Som avslutning sammanfattades kvällens arbete och föreningarna fick med sig den frågemall som de fått utgå ifrån. Efter dialogkvällen hade vi kontakt under några veckor, så att föreningsrepresentanterna kunde förankra och arbeta vidare med frågorna i sin egen förening. Efterhand bokades egna föreningsträffar in. Dessa innehöll ett gott samtal på några timmar, utifrån den frågemall som togs fram i projektet. Frågemallen finns som bilaga i analysrapporten. De enskilda träffarna har påvisat att varje förening även har en egen agenda, utifrån de olika behoven som idag finns. Samtidigt som dessa föreningsmöten gjordes i projektkommunerna, genomfördes parallellt besök hos föreningar som kompletterade i storlek och förutsättningar. På detta vis har vi hittat en bra blandning från den totala landsbygdsföreningen, till den stora elitföreningen och det stora idrottsarrangemanget. 3

Organisation Projekt och ledningsgrupp Andreas Fäger, projektledare Västergötlands Idrottsförbund Sture Gustafsson, distriktsidrottschef Västergötlands Idrottsförbund Roger Emanuelsson, ekonomichef Västergötlands Idrottsförbund Ida Claesson, processledare Länsstyrelsen Referensgrupp En grupp som funnits med och fått fortlöpande information om projektet. I referensgruppen har följande personer deltagit Staffan Lindmark, Västergötlands Fotbollförbund, Lotta Karlsson, Mölltorp/Brevik AIF, Jonas Johansson, Villa Lidköping Bandy, Lars-Åke Bergman, Töreboda kommun, Robert Larsson, Riksidrottsförbundet, David Bergström, Dalarnas Idrottsförbund samt Patrik Karlsson, Skåneidrotten. Referensgruppen har haft ett möte under året. Kommunikation Nyhetsbrev Pressmeddelanden Flera olika inslag i Radio Skaraborg Artiklar i olika facktidningar som handlat om betaltjänster. Reportageuppföljning har funnits i de lokala tidningarna. Minimässan som arrangerades av Post- och telestyrelsen (PTS), var ytterligare tillfälle till information. Vid olika idrottsarrangemang, av både mindre och större deltagande, har information och fakta spridits om projektet. Vilka är det som svarat på projektets frågor? De utvalda tolv projektföreningarna har varit grunden (se utvalda föreningar på sidan 5). Därutöver Mariestad BOIS Hockey, Villa Lidköping Bandy och BK Häcken (inriktning Gothia Cup). Under analysprocessen har det även funnits representanter från lokala banker, handlare och politiker. Har även förts en dialog med olika tillverkare och leverantörer av betaltjänster. 4

Resultat Efter alla samtal och den process som arbetats med under 2014, presenteras analysen i fem olika områden, Säkerhet Snabbhet Signaler Spaning och Samverkan. Presentationen bygger på bakgrund och fakta, kopplat till de svar och funderingar som samtliga föreningar skickat med i projektet. Vilka nyckeltal kan vi föra över på andra kommuner och distrikt? Föreningar Idrott Antal föreningar i Västergötland Närmaste servicebox (Mil) Ca kostnad servicebox Närmaste växelhantering (Mil) Ca kostnad kontanthandering (Mynt) Ca kostnad kontanthandering (Sedlar) Töreboda Idrottsklubb Fotboll 267 0,3 mil 100 kr per gång * 4,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Moholms Sportklubb Fotboll " 1,0 mil 100 kr per gång * 4,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Bollklubben Trix Fotboll " 0,3 mil 100 kr per gång * 4,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Mölltorps/Breviks Allmänna IF Fotboll " 1,0 mil 100 kr per gång * 3,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp IFK Karlsborg Handboll 32 0,3 mil 100 kr per gång * 4,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Bollklubben Halna Innebandy 47 0,3 mil 100 kr per gång * 4,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Töreboda Hockeyförening Ishockey 21 0,3 mil 100 kr per gång * 4,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Töreboda Konståkningsförening Konståkning 11 0,3 mil 100 kr per gång * 4,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp SOK Träff Orientering 53 0,5 mil 100 kr per gång * 5,0 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Töreboda Hästklubb Ridning 65 0,5 mil 100 kr per gång * 5,0 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Mölltorps Ridsällskap Ridning " 1,0 mil 100 kr per gång * 3,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp Karlsborgs Simklubb Simning 24 0,3 mil 100 kr per gång * 4,5 mil 5 kr/rullen 1% av belopp * Beloppet måste överstiga 10 000 kr vid insättning. Endast sedlar. I Sverige finns cirka 20.000 idrottsföreningar, varav 1.389 är registrerade i Västergötland. 921 av dessa föreningar verkar i kommuner som har mindre än 20.000 invånare. Dessa föreningar har faktorn längre avstånd att ta med i sitt beaktande vad det gäller sin problematik med kontanthantering. Övriga föreningar har samma problem med sin kontanthantering, vad det gäller att sätta in medel och skaffa växel, men inte när det gäller avståndet. Källa: RF 5

Föreningarna i Töreboda och Karlsborg om var problemen med kontanthantering finns idag 6. 16% 7. 16% 5. 16% 8. 4% 17% 16% 11% Hantering av medel igår, idag och i framtiden 1. 4. 2. 3. 4% 1. Kunder har inga kontanter 2. Kunder har inte betalkortkort 1. Kunder har inga kontanter. 2. 3. Kunder Föreningen har inte har betalkort. inga 3. betalkortlösningar Föreningen har inga betalkortslösningar. 4. Föreningen har har problem problem att att bli av bli med av kontanter. 5. med Föreningen kontanter har problem att få tag i växelkontanter. 5.Föreningen har problem att få tag 6. i växelkontanter Avståndet att bli av med kontanter. 7. 6. Avståndet att att få bli tag av i växelkontanter. med 8. kontanter Dålig kontakt med leverantörer som tillhandahåller 7. kontanter. Avståndet att få tag i växelkontanter 8. Dålig kontakt med leverantörer som tillhandahåller kontanter Föreningsstruktur (snitt för projektföreningarna) För att få en klar bild av föreningens ändamål, uppbyggnad och storlek, har ett antal grundläggande frågor ställts till föreningarna. Hur många medlemmar hade föreningen 2013? I snitt 290 medlemmar. Hur många aktiva medlemmar fanns 2013? Cirka 75% av medlemmarna var aktiva. Hur många lag/grupper fanns under 2013? Det fanns nio lag/grupper under året. Hade ni under det gångna året en vald kassör? Ja, på samtliga. Hur stor var er omsättning under 2013? Ungefär 580 000 kronor. 6

Säkerhet Föreningssvar Vilka problem och möjligheter upplever er förening idag? Flera föreningar i Karlsborg och Töreboda uppger att det är svårt att hantera kontanter, då bankerna inte tar emot kontanter som förut. Tidigare fungerade det bra, utan någon extra kostnad och föreningarna, som kunde gå till banken och sätta in dagskassan vilken dag som helst. Nu sparas pengarna någonstans, oftast hos föreningens kassör, som går till banken en gång i veckan, följden blir en ökad oro för stöld. Vid A-lags/seriematcher? För det flesta finns en kontanthantering vid entré och kioskverksamhet. Föreningens kassör tar hand om inkomsten från matchtillfället på cirka 4 500 kronor. Kontanterna förvaras på lämpligt ställe tills föreningens kassör kan åka till Skövde, där närmsta bank finns för insättning på föreningens bankkonto. Några föreningar använder kontantinlämning till servicebox, en gång per vecka, användning av Loomis. Avgiften för Loomis, gör att föreningen gärna samlar ihop kontanter innan insättning (enbart sedlar, inga mynt). Oftast görs en insättning per vecka, kostnad cirka 100 kronor. Vid fel blir det en extra kostnad (felsedlar, felräkning). Oftast har föreningen en dålig förvaring av kontanter under tiden och föreningens kassör känner en viss oro för ökad stöldrisk. Vid loppis och auktioner? Kontanthantering. Den lokala butiken i byn hjälper till med växelpengar. En stor summa kontanter från försäljningen sätts in på föreningens bankkonto på närmsta bankkontor. Föreningens kassör ringer innan till banken och säger till att de kommer. Vid lagverksamhet, exempelvis försäljning av kakor, resor, cuper med mera? Kontanter är ett problem för föräldrar och ledare vid olika försäljningar, såsom cafeteria/kiosk, NewBody, Idrottsrabatten, lotterier, julshow, med flera. Bank- och postgiro används ofta vid försäljning av NewBody, startavgifter, anmälningsavgifter till cuper. Har även testats vid försäljning av Idrottsrabatten. Anmälningsavgifter betalas ibland via faktura. Någon förening sätter in kontanter till bankgiro. Vid olika former av tävlingar och cuper? Förekommer både kontanthantering av anmälningsavgifter och kioskverksamhet och insättning på post- eller bankgiro av anmälningsavgifter. 7

Vid försäljning i samverkan med sportbutiker och souvenirer? De fåtal som finns betalas i kontanter och bankas hos Loomis. Det kan även förekomma inbetalning till bank- eller postgiro. Flera föreningar hyr in Babsmaskiner från banken vid enstaka tillfällen. Hur långt har ni till att sätta in pengar? Beroende på förening varierar avståndet för kontanthantering till servicebox och kontantinsättning på bankkontor från 1,5 mil till 5 mil, enkel resa. I Karlsborg finns servicebox, 100 kr per insättning. Myntinsättning måste göras i Skövde. Hur långt har ni till att få tag på växel? Runt fem mil enkel resa. Finns en dialog med lokala butiker, där det förhoppningsvis går att ordna växel. Finns inte den möjligheten måste växel förvaras hemma hos kassören i ett kassaskåp. Mycket krångligare än tidigare, när det fanns ett bankkontor på orten som hade kontanter. Hur tillgängligt är det att göra detta för er? Öppet när ni behöver? Lätt att ta sig dit? Alltid ett bekymmer med öppettider, då föreningsansvarig arbetar måndag till fredag. Dessutom tar det tid att åka, cirka nio mil med bil, tur och retur. Mer komplicerat, krävs mer planering och ökade kostnader för resor. Finns även en säkerhetsrisk att forsla mycket pengar fram och tillbaka. Har ni räknat på vad kontanthanteringen kostar er förening? Avgifter för insättning, växel, resor för att göra detta etc. Mellan 2 000-5 000 kronor per år för insättning, växel och resor, beroende på avstånd och ärende. Kan förekomma summor upp till 9 500 kronor. Resor görs ofta i samband med privata ärenden. Cirka 100 kronor per påse Loomis, plus eventuella avgifter för fel i påsen (felsedlar, felräkning), cirka 50 kronor extra, (inga mynt i påsen). 8

Snabbhet Föreningssvar Har ni någon annan betallösning än att ta kontanter idag? Kort, faktura, etc. Fakturor skrivs till föreningens sponsorer, till medlemmar som exempelvis ska betala in medlemsavgift via inbetalningskort till bank-/postgiro. Men kan bli bekymmer om inte pengar betalas in och en påminnelse måste skickas ut. Om inte, har ni funderat på att skaffa andra betallösningar och jämfört vad detta skulle kosta er förening? - Nej inte i dagsläget, men ökar omsättningen, är det möjligt. - Vi har tänkt i dessa banor, men vet inte om det är värt för alla avgifter? - Kortläsare, men tror att det är för dyrt? (Svårt när det är olika som står i kiosken varje gång). - Faktura - Överföring/inbetalning bankgiro. - Swish - izettle inköp ipad eller mobil. Vilka idéer finns på lösningar? Swish, IZettel, uttag i automat kunna välja vilka valörer man vill ha ut pengarna i. Använda oss av betalning till bank- och postgiro. 9

Signaler Föreningssvar I Töreboda är bristen på kräm i systemet en faktor som gör att vissa föreningar är osäkra på vad det kommer innebära om de startar upp eller köper in kortläsare, med mera. Diskussion har uppkommit om en komplett lösning för idrottsföreningarna i samband med Törebodafestivalen, där alla idrottsföreningar är medarrangörer och besöks av cirka 30 000 personer under tre dagar. Samverkan Föreningssvar Föreningarna i Karlsborgs kommun ser samverkan som det viktigaste för att kunna skapa förbättringar både inom kontanthanteringen och tänkbara betalmaskiner. Alla föreningar i Töreboda ser att det nybildade Idrottsrådet kommer kunna hålla igång dialogen på ett mer strategiskt sätt, när det gäller frågan om betaltjänster och kommunens framtida samhällsservice. Att prata med varandra, istället för om varandra, är den stora utmaningen inför framtiden, säger föreningarna i Töreboda. 10

Spaning Utan spaning - Ingen aning Villa Lidköping Bandy Jonas Johansson, klubbchef Villa Lidköping bandy Villa har under hösten 2014 haft flera olika tekniska betallösningar. Det är bland annat Babs, izettle, Slip online, Swisch och kommer även testa helhetslösningen Beartags under säsongen 2015. Fortfarande finns det möjlighet att betala med kontanter, men den möjligheten minskar för varje säsong. Villa har idag 35 stycken betalenheter i arenan. Vid större arrangemang eller A-lags matcher finns det 50 stycken betalenheter. Föreningen har idag en årlig kostnad på cirka 120 000 kr för alla betallösningar. Det innefattar kortterminalsavgifter, bankavgifter och separata avtal med bland annat Loomis. Jonas ser ändå att denna kostnad är en förutsättning för att Villa ska kunna öka sina intäkter. Villa har ökat sina intäkter med cirka 30-40% sedan de började med snabba betallösningar. För Villa har istället paketeringen i kiosker och restaurangerna, med ett snabbt och tydligt utbud blivit viktigare. När Villa tänker framtid, är de mer oroliga för hur driften av mobil och teletjänsterna kommer fungera. Ett offlineläge i Lidköping Arena skulle vara en katastrof, med 3 500 åskådare på plats! Mariestad BOIS Hockey Johnny Odner, klubbchef, Susan Johansson, ekonomiansvarig och Daniel Johansson, sportchef. 90% av föreningens intäkter idag är kontanter från A-lags matcher eller andra större arrangemang. Medlemsavgifter och cupkostnader betalas in på bankgiro eller faktura. Under sommaren 2014 diskuterade föreningens styrelse om att använda sig av två Babs betalmaskiner, men bordlade frågan. Istället har souvenirbutiken i ishallen en izettle dosa som har underlättat och ökat försäljningen. När de matchansvariga pratat om utveckling ser de ändå flera utmaningar de närmaste åren. Grundpubliken på cirka 850 stycken är i en snitt ålder på runt 60 år. Vilket skulle innebära att om föreningen för snabbt gick över till Babs och izettle lösningar, skulle runt 75% av publiken få problem att betala, då de inte har kort eller önskar betala med dessa. Samtidigt ökar kontanterna och växelkassorna ordentligt vid vissa matcher. 11

Gothia Cup Agneta Glader och Anna Carlqvist, ekonomi och administrativt ansvariga för Gothia Cup. Gothia Cup är i dag en av världens största ungdomsturneringar. Under 2014 års turnering betalades den största delen av avgifter och anmälningar via fakturor eller på bankgiro, innan lagen kom till turneringen. Tidigare år har kontant betalning gjorts från flera av de utländska lagen vid sin ankomst. Sedan 15 år har lite av administrationen gjorts med Babs/Dibs betallösningar. Till turneringen 2013 bestämdes att fem izettle dosor skulle inhandlas och testas. Resultat blev mycket lyckat och inför 2014 ökade engagemanget med 35 izettle dosor. Enligt Agneta som varit med under Gothia Cups utveckling, är detta beslut om izettlelösningarna en av de bästa som gjorts. - Att vi inte visste detta innan, säger Agneta lite filosofiskt. Idag finns det kontanter eller kortlösningar på invigningen, kiosker och matställen. När det gäller kontanter och växelkassor har turneringen ett avtal med SE Banken, om hur detta ska lösas smidigt. När det är för mycket mynt, går dessa direkt till Riksbankens kontor i Göteborg. Gothia Cup har 85% av all försäljning i sina egna led. Övriga 15% utgår till de lokala föreningar som ansvarar för helheten vid en plan eller en skola. Turneringen omsatte cirka 40 miljoner 2014. I denna siffra uppskattar Agneta och Anna att det rör sig om 1-2 % som är direkt kontanta medel. Under årets arrangemang fanns det ett samarbete med Telia, om att säkra upp teletrafiken för betallösningar och WiFi. Detta fungerade sådär och är ett område att se över. När Agneta och Anna får fundera på framtida utvecklingsområden nämner de bland annat Mer izettle dosor, så alla ställen har dessa. Se över tidigast inför 2016 ett heltäckande band, som kan tankas på med pengar. Detta finns redan idag på vissa badanläggningar och större festivaler. izettle Detta företag är en återkommande lösning som flera föreningar känner igen och skulle kunna tänka sig att använda. Flera lyfter fram enkelheten och smidigheten. Mycket beroende på att det i den ideella verksamheten byts mycket människor som använder deras produkter. Loomis Loomis levererar säkra penningtransporter som flera av föreningarna i projektet har slutit avtal med. I avtalet, för några föreningar, ingår att Loomis hämtar pengarna vid arrangemanget, för några andra lämnar föreningen själva sedlarna i påsar till en servicebox. Loomis har idag även en insättningslösning som väcker flera föreningars intresse inför framtiden. 12

Slutsatser och sammanfattningar Säkerhet Föreningarna upplever att problematiken mest handlar om kontanthantering (sedlar/mynt). Bankkontor blir färre och möjligheten till att sätta in och växla kontanter minskar. Kontanthanteringen upplevs som ett problem vid försäljning, arrangemang och matcher och inte när det gäller att betala föreningens räkningar eller medlemsavgifter, som görs via fakturor eller bank- och postgiro. Många lyfter fram att de får åka långt för att kunna lämna in sina kontanter till bankkontoret, vilket gör att man åker betydligt mer sällan. Detta leder ofta till att föreningens kassör förvarar stora summor hemma eller att de har en dålig lösning på att förvara kontanter på idrottsplatsen. Finns därför en stor oro för ökad stöldrisk. Föreningar kan växla kontanter i den lokala butiken. På detta sätt blir föreningarna av med sina mynt, även om de inte blir av med kontanter. Eftersom bankerna har minskat sin kontanthantering i projektkommunerna, Töreboda och Karlsborg, är frågan större än väntat. Flera föreningar ser att fem mil till närmaste bankkontor, kommer öka i framtiden. De flesta föreningar vill ha en banklösning i sin närhet. Detta visar på hur osäkert systemet med betaltjänster är för föreningar som helt använder sig av kontanter. Det finns ett stort behov av att hjälpa föreningar hitta betallösningar som gynnar dem, så att de inte behöver åka så långt för att sätta in kontanter eller ordna med växel. Snabbhet Allt färre bär kontanter på sig i vårt samhälle och flera föreningar upplever det som ett problem, då de förmodligen går miste om intäkter. Flera tror att en förening tappar 20-25% på grund av detta. Det är också tydligt att många föreningar förlitar sig på att besökare vet att deras evenemang förutsätter kontantbetalning och tagit ut pengar innan besöket. I vissa fall kan även publiken eller besökarna vara yngre och utgår ifrån att tekniska lösningar finns. Finns ingen närliggande bankomat eller butik som kan tillhandahålla kontanter, kommer inga intäkter in till föreningen. Frågan lever lika mycket på landsbygden, som i stadsmiljön. I grunden finns det inget motstånd mot att betala en månadskostnad eller årshyra för betallösningar eller liknande. Det är mer den fasta procentsatsen som föreningarna ser som en risk. Signaler I grunden hänger mycket av det som föreningarna efterfrågar ihop med varandra. Det finns en symbios mellan kontanthantering, betaltjänster, bredband och mobiltäckning. Vissa föreningar är väldigt positiva till att arbeta mer med tekniska lösningar, men då bredband och mobiltäckningen inte går att utnyttja fullt ut, infinner sig en uppgivenhet. Tyvärr är servicen mycket sämre på landsbygden. Fungerande betaltjänster är en förutsättning för att både kunna leva och bedriva föreningsliv på landsbygden och då måste infrastruktur, såsom bredband och telefonnät finnas på plats och fungera till 100 procent. Utöver denna svårighet på landsbygden i samband med betaltjänster, kan projektet visa att det även drabbar föreningen, när det handlar om icke idrottsaktiviteter. Det kan vara de som har campingverksamhet eller arrangerar cuper och läger. Även de större föreningarna som kan komma i ett offlineläge vid olika arrangemang, känner av hur viktigt det är att telefonnätet fungerar för verksamheten. 13

Samverkan Många föreningar tycker det finns en stor osäkerhet och en informationsbrist när det gäller vilka betalningslösningar som finns tillgängliga på marknaden samt hur de kan användas på bästa sätt. När det gäller de äldre ledarna i föreningarna verkar behovet också framförallt handla om utbildning. Vidare har samtalen visat att det också finns ett behov av ökad kunskap bland kommunala företrädare och andra handläggare kring denna fråga. Det finns också ett tydligt behov av att öka samarbetet och förbättra dialogen mellan de som utvecklar olika elektroniska betaltjänster. Detta för att säkerställa att alla behov täcks in, men även för att skapa en ökad förståelse aktörerna emellan, som i förlängningen förmodligen kan skapa både bättre produkter och en bättre relation. Många gånger verkar också de aktörer som tillhandahåller tjänsterna, inkluderat bankerna, kunna möta det upplevda behovet med exempelvis individuella lösningar. Många föreningar tycker att Riksidrottsförbundet (RF) bör möta bankerna och tillverkarna, för att skapa framtida hållbara lösningar. Lösningarna ska se olika ut och vara på olika nivåer. Problemet är att frågan är så stor och komplex, så lokala varianter är snabbare och mer effektfulla, enligt de föreningar som ligger långt fram i frågan. En bättre dialog skulle ändå vara modellen, både på lokal- och riksnivå. Vad skulle en Föreningsbank kunna göra för idrotten, undrar flera ledare. Spaning Efter en bred spaning, kan vi se att de större föreningarna ligger långt fram i tänket om framtida olika lösningar för betaltjänster. De är villiga att investera själva om så behövs eller skapa nätverk för att tillsammans hitta lösningar. Tid är pengar som några har beskrivit det. När det gäller att ersätta tjänsterna som bankerna hade patent på tidigare, har Loomis skapat framtida strukturer när det gäller insättning av kontanter och i första läget sedlar. När det gäller snabba och tekniska lösningar, ser projektföreningarna att det är Izettle, som ligger långt fram idag. Olika tillverkare har hört av sig och berättat att de finns, men detta har inte kommit föreningarna till del i dagsläget. Hur går projektet vidare? Vi föreslår att ett nytt projekt startas, som tar vid utifrån resultaten i denna rapport. Syftet i ett nytt projekt bör vara att genomföra olika testlägen med föreningarna. Det finns även ett behov av att skapa utbildningsinsatser och mötesplatser, där olika generationer kan lära av varandra. Sedan samverka med andra liknande projekt i landet som idag är igång inom området Grundläggande betaltjänster. På detta sätt får föreningarnas åsikter och idéer en ytterligare effekt. I ett nytt projekt med fokus på ett brett testläge, kommer den stora utmaningen vara att tillgodose kommunala lösningar utifrån den direkta kontanthanteringen. På sikt kan det bli ett vinna vinna läge för föreningslivet, övriga invånare och den totala samhällsutvecklingen. Egna reflektioner Säkerhet Projektet har visat tydligt att sedlar och mynt fortsättningsvis även kommer vara en utmaning att bli av med. Flera av föreningarna har idag inga planer på att skapa andra strukturer än kontanter, inom den närmaste tiden. När bankerna för länge sedan har visat på de flesta håll, att de inte kommer vara en mottagare av kontanter i framtiden, måste det skapas nya lösningar. 14

Blickarna riktas nu mot drivande butiksägare eller andra medborgare med entreprenörsanda i blodet. Dessa behöver stöd och stöttning av sin kommun och andra viktiga myndigheter för att kunna behålla en god samhällsutveckling. Denna lösning bör finnas till en rimlig kostnadsnivå och säkerhetsmässigt tryggt för butiken eller entreprenören, som skulle kunna vara en förening. Snabbhet I dag finns det redan flera tillverkare som kan tillhandahålla en bra lösning till en förening, oavsett storlek. För många blir det en brytpunkt, vad föreningen vill betala i avgifter och transaktionskostnader, mot vad de kan tjäna extra på att upprätthålla denna service, för besökare på ett idrottsarrangemang. De lite större föreningarna, har eller är nära dessa lösningar redan idag, för att kunna öka sina intäkter. I stora drag är det mer en generationsfråga, än intresse och ovilja. Där den nya generationens ledare styr i föreningarna. Där finns även den nya tekniken i större utsträckning. Mycket beroende på att dessa lever i det systemet, både på jobbet och privat. Signaler I vissa lägen är avsaknaden av bra mobil- och teletäckning en sak som kan minska möjligheten för föreningens utveckling. I något fall kan det vara att anläggningen ligger i skogen eller vid ett berg. I andra fallet kan ett fullsatt arrangemang med stor användartäthet av mobil- och teletrafik, skapa osäkra och sega uppkopplingar. En framtida önskan vid större idrottsevenemang eller liknande händelser, är att ha en bättre dialog med leverantörerna av dessa tjänster. För att kunna kvalitetsäkra och få ut full effekt. Samverkan Detta projekt har bevisat att flera aktörer och föreningar, kan flytta fram positionerna, utifrån att bara träffas, utbyta idéer och prata om samma sak. I många lägen jobbas det på olika håll och de kreativa lösningarna görs i parallella stuprör. Helt plötsligt så blir en förenings problem och utmaningar, även något som övriga i kommunen kan hjälpa till att utveckla. Med detta tänk, blir varje kommuns inställning väldigt avgörande för att föreningslivet och invånarna, kan ha en bra service angående grundläggande betaltjänster även i framtiden. Spaning Det är ändå i framtiden som vi ska leva och att inte då spana in i den, kan vara både oansvarigt och kostsamt. Hela livet ligger i att ta lärdom av andra, där mötet och kunskapen är två viktiga delar. Spaningen får även ses som en vital del att på sikt, även skapa bästa förutsättningarna för att föreningslivet har bra resurser och att den bidrar till en positiv samhällsutveckling. I spaningens förlängning kommer här några nedslag som uppmärksammats. - Enligt undersökningar från olika institut vill cirka 25-30% av befolkningen helst använda kontanter idag och i framtiden. När sedan det trycks nya sedlar och mynt är kontantfrågan i allra högsta grad aktuell in i framtiden. - Har Sverige gått för fort fram med att vilja påvisa betalkortens goda effekter? Andra länder ligger väldigt långt efter av olika anledningar. - Information och utbildning kring olika betaltjänster, hur man använder dem och vilka som är lämpliga för vilka ändamål kommer flytta fram positionerna. - Ett lätthanterligt system att betala, som går smidigt och snabbt, till en låg kostnad, är den stora utmaningen för marknaden i harmoni med föreningslivet och idrotten. - Låta varje generation i sin takt anpassa sig till den lösningen de önskar bäst. - Ökade intäkter med smarta betaltjänstlösningar för föreningarna, är den nya inkomstkällan utan större jobb. 15

16