Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus 2014

1

Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Övergripande kring regionvårdens kvalitet... 4 2. Övergripande kring volymer och kostnader i regionvården... 8 3. Regionvård vid Hjärtcentrum... 10 4. Regionvård vid Cancercentrum... 16 5. Regionvård vid Neurocentrum... 20 6. Regionvård vid Barn- och Ungdomscentrum... 22 7. Regionvård vid Kirurgcentrum... 29 8. Regionvård vid Ortopedkliniken... 32 9. Regionvård vid Öron-, näs-, hals- och käkkirurgiska kliniken... 34 10. Regionvård vid Ögonkliniken... 35 11. Regionvård vid Hand- och Plastikkirurgiska kliniken... 38 12. Regionvård vid Medicincentrum... 39 13. Regionvård vid Kvinnokliniken... 41 14. Regionverksamhet vid Laboratoriemedicin... 43 15. Regionverksamhet vid Bild- och funktionsmedicin... 45 17. Avslutande kommentarer... 48 Bilaga 1. Öppna jämförelser avseende vård på universitetssjukhus 2014... 49 Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus 2014 Ansvarig: Ann-Christin Sundberg, verksamhetsområdeschef regionvård Rapporten är utarbetad av Susanne Waldau, Henrik Olofsson och Lena Grundberg samt berörda verksamhetschefer. Västerbottens läns landsting, oktober 2015 2

Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus 2014 Inledning Denna rapport är den fjärde i ordningen för uppföljning av regionvården vid Nus. Den redogör för hur VLL arbetar för att uppnå målen i God Vård, dvs. en effektiv, jämlik, kunskapsbaserad, tillgänglig, säker och personcentrerad vård. Vidare presenteras uppgifter om patientvolymer och kostnader för 2014 samt kvalitetsmått inom de flesta kliniker som bedriver regionvård. Regionvården utgör en del av en vårdkedja, vars samlade kvalitet formar resultatet. Det innebär att kvalitetsmått för regionvården inte bara uttrycker hur regionvården fungerar, utan även indikerar kvaliteten i vården som föregått denna. Medicinsk utveckling Den medicinska och medicintekniska utvecklingen fortsätter i ett högt tempo, särskilt i den högspecialiserade vården. Universitetssjukvården har ett särskilt uppdrag att bedriva forskning, sprida och implementera nya rön och ny teknik, utmönstra ineffektiva metoder och utgöra arena för den kliniska utbildningen. Den senaste tioårsperioden har dödligheten i hjärtinfarkt halverats, överlevnaden vid cancer har ökat kraftigt och nya läkemedel har inneburit starkt förbättrad hälsa och bättre levnadsvillkor trots sjukdom för patienter med exempelvis lever-, led-, nerv-, hud-, tumör-, ögon- och tarmsjukdomar. Allt färre patienter kommer på sikt att vårdas på sjukhus men de som läggs in är sjukare och äldre. Samtidigt ökar trycket på de öppna vårdformerna. Den medicinska utvecklingen minskar även kostnaderna per patient genom skonsammare metoder som förkortar vårdtider och rehabilitering. Samtidigt ökar kostnaderna på grund av nya behandlingsmetoder och att allt fler kan behandlas långt upp i åldrarna. Det finns starka önskemål från regionen att återremittering från Nus ska ske utan efterkontroller och att dessa istället ska ske i hemmalandstinget. Diskussion om centralisering och decentralisering kommer att vara fortsatt angelägen i regionen och handla om nivåstrukturering av vården men också till viss del vara beroende av hur bemannings- och kompetensläget utvecklas. Det nya Alf-avtalet om läkarutbildning och forskning innebär till en början väsentligen oförändrade ekonomiska villkor för den ALF-relaterade forskningen, men kommer att medföra ökade krav på uppföljning inte bara ur vetenskapligt perspektiv, utan även utifrån universitetssjukvårdens viktiga funktion för att utveckla hälso- och sjukvården och dess förmåga att implementera och sprida sina förbättringar. I det nya avtalet förutsätts också en tätare ledningsinteraktion mellan landstingen och universiteten. Samarbete överlag Chefssamråden utgör en viktig funktion i regionen för professionella diskussioner kring arbetsfördelning, medicinsk utveckling, kompetensutveckling samt forskning och utbildning. Uppdraget från NRF har utvecklats över tid och återrapporteringen från arbetet utgör ett viktigt underlag för den fortsatta regionala samsynen i strategiska gemensamma utvecklingsfrågor. Träffar på tjänstemannaledningsnivå har också förbättrat information och diskussion i viktiga gemensamma frågor. 3

1. Övergripande kring regionvårdens kvalitet Systemet för kunskapsstyrning i VLL utgör ramen för arbetet med att uppnå god och hälsofrämjande vård. Kunskapsbasen utgörs av fakta om verksamhetens innehåll, kvalitet och resultat och arbetet omfattar analys, beslutsfattande, implementering, uppföljning och förbättringsarbete. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är avsedda som stöd till huvudmännen för ordnat införande och utmönstring och för att säkra alla aspekterna av God Vård. Via Norrlandstingens regionförbund organiseras regionala beredningsprocesser där så är motiverat. Då medverkar verksamhetsrepresentanter från hela vårdkedjan och regionen, det regionala läkemedelsrådet samt ekonomisk expertis. Öppna jämförelser (ÖJ) ger övergripande bilder av vårdkvaliteten i nationell jämförelse, men i allmänhet saknas indikatorer som specifikt gäller högspecialiserad vård. En sammanställning av resultaten för alla universitetssjukhus finns i bilaga 1. Resultaten i ÖJ hanteras av kontaktpersoner som genomför analyser och identifierar förbättringsområden inom respektive sjukdomsområde som i sin tur blir en del av klinikens verksamhetsplan och aktiviteter. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Grunden för kunskapsbaserad vård finns i principerna för systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete där fakta och evidensbaserade uppgifter tas tillvara. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Landstingets ansats att ständigt förbättra verksamheten fortsätter i syfte att tillgodose patienternas behov inom ramen för tillgängliga resurser. Ett antal vägledande principer, baserade på erfarenheter och kunskap om Lean och Värdebaserad vård, bildar utgångspunkt för arbetet. Att fokusera på det som är värdeskapande, att få flyt i flöden och processer, reducera avvikelser, utveckla produktionsplaner för att eftersträva balans mellan behov och kapacitet och utveckla standards är bärande principer. Flödesarbeten pågår på alla kliniker i syfte att minska ledtiderna och identifiera vårdövergångar som kan snabba upp vårdprocesserna. Standardiserade vårdförlopp håller på att införas på bred front i cancervården, vilket framgår av klinikernas redogörelse nedan. Landstinget följer årligen upp den patientnära kliniska forskning som bedrivs i samverkan med Umeå universitet bland annat inom ramen för Alf- och Tua-avtalen1. Alltfler basenheter producerar numera egna forskningsbokslut som mer i detalj beskriver den egna forskningen. Under 2014 pågick 421 projekt delfinansierade av Alf-, Tua- och landstingets FoU-medel. Externa forskningsmedel ökade med 30 miljoner kronor jämfört med året innan. Landstinget och universitetet har skapat fler och bättre karriärvägar för kliniska forskare och har särskilt satsat på tjänster som universitetsöverläkare, adjungerade professorer, lektorer och universitets-st samt utökat antalet AT-forskarmånader. Likartade karriärvägar är under införande för medarbetare med medellånga vårdutbildningar. Därigenom ökar inte bara landstingets attraktionskraft som arbetsgivare, utan även sjukvårdens kvalitet utvecklas och stärks på lång sikt till gagn för patienterna. För att tillgodose nuvarande och framtida kompetensbehov krävs bland annat att fler medarbetare inom olika yrkeskategorier forskar. 1 Alf betyder avtalet om läkarutbildning och forskning och Tua betyder avtal om tandläkarutbildning och forskning. 4

Tid till forskning är en återkommande utmaning som bland annat kräver tillgång till medarbetare med rätt kompetens. Forum Norr - för klinisk forskning, är en gemensam plattform för klinisk behandlingsforskning för de fyra norrlandstingen och Umeå universitet samt i samverkan med övriga universitet i regionen. Plattformen utgörs av regionens fyra KFC som vart och ett fungerar som kontaktpunkt och lokalt nav för klinisk forskning. Verksamheten leds strategiskt av regionens FoUU-råd tillsammans med regionens tre universitet. Den samlade verksamheten utgör "nod norr" för klinisk forskning. Forum Norr utgör en viktig del i uppbyggnaden av akademisk miljö inom ramen för den regionaliserade läkarutbildningen samt en del av de nationella satsningarna på klinisk behandlingsforskning och kliniska studier med utveckling av nya samverkansformer mellan de olika sjukvårdsregionerna. Regionvårdsklinikerna deltar i ett stort antal relevanta kvalitetsregister och arbetar med att öka täckningsgraden. Registerdata är en värdefull kunskapskälla vid olika förbättringsarbeten i vården. En ny rapport (2015) jämför universitetssjukhusen i olika perspektiv. Baserat på Öppna Jämförelser 2014 dras den generella slutsatsen att universitetssjukvården håller något högre kvalitet än riksgenomsnittet för all sjukhusvård (fig 1). Dessutom framgår att Nus vård håller klart högre kvalitetsnivå än snittet inom sex områden (ortopedi, diabetesvård, hjärtsjukvård, kirurgi, kvinnosjukvård och strokevård), men inte lägre än snittet på något område. Det framstår som det bästa resultatet även bland universitetssjukhusen. KVALITET OCH VÅRDRESULTAT ÖJ: Universitetssjukhusens kvalitet något bättre än riksgenomsnittet Genomsnittligt indexvärde1 Riksgenomsnitt är satt till värdet 0,5 Områden klart bättre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.75 Värde: 0.48 n = 79 Cancer Värde: 0.56 n = 81 Diabetesvård Värde: 0.58 n = 77 Hjärtsjukvård Karolinska SU Skåne Kirurgisk vård Cancer Diabetesvård Intensivvård Hälsoinriktad sjukvård Strokevård Värde: 0.62 n = 79 Ortopedisk sjukvård Strokevård Kirurgisk vård Värde: 0.73 n = 77 Ortopedisk sjukvård Diabetesvård Hjärtsjukvård Kirurgisk vård Kvinnosjukvård Strokevård Värde: 0.49 n = 78 Diabetesvård Graviditet/förlossning /Neonatal Kirurgisk vård NUS Örebro Graviditet/förlossning /neonatal Hälsoinriktad sjukvård Kirurgisk vård Ortopedisk vård Värde: 0.59 n = 80 Akademiska Linköping Områden klart sämre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.25 Hälsoinriktad sjukvård 1 Riksgenomsnittet definierat som index 100. Indexvärde inom intervallet 99-101 har givits indexvärdet 0.5 (prestationen ligger på samma nivå som rikssnittet). Parametrar med bättre index har givits indexvärde 1, de med sämre index har givits indexvärde 0. 2 Indexvärde för rikssnitt ligger på 0.57, vilket beror på att index är baserat på medelvärdet för parametern, medan indexvärdet är diskret och baserat på 3 poängsättningar (0, 0.5, 1) KÄLLA: Öppna Jämförelser 2014 Figur 1. Öppna Jämförelser: Universitetssjukhusens kvalitet något bättre än riksgenomsnittet 5

Säker hälso- och sjukvård Arbetet för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten i vården fortsätter och utgår från en nollvision avseende antalet undvikbara skador i vården. Patientsäkerhetsarbetet är inriktat på att lära av misstag och att förebygga nya. Systematiken i att planera, genomföra förbättringsarbete, följa upp samt förbättra/korrigera är basen och för verksamheten närmare målet att minimera antalet vårdskador. Patientsäkerhetsplaner på alla enheter fokuserar på både generella och unika risker inom varje medicinsk specialitet. Genomförandet följs upp i en årlig patientsäkerhetsberättelse för kliniken och egenkontroll sker via patientsäkerhetsdialoger. Landstingets patientsäkerhetsarbete ska kännetecknas av att patienter och personal står i fokus och att det ska vara lätt att göra rätt. Ansvaret för arbetet och resultatet ligger på varje medarbetare och chef. Alla basenheter har lokal patientsäkerhetssamordnare samt avvikelseutredare, som arbetar i ett patientsäkerhetsteam. Vid behov kan verksamheterna få hjälp av den centrala patientsäkerhetssamordnaren eller de centrala händelseanalysledarna. De följer samtliga inrapporterade risker och avvikelser för att identifiera förbättringsbehov samt utreder de allvarligaste händelserna enligt Socialstyrelsens metod för händelseanalys. Enligt ledningssystemet ska alla enheter föra in samtliga avvikelser, risker och klagomål i avvikelsehanteringssystemet. Tabellen nedan visar rapporterade avvikelser och anmälningar över tid. Antal inrapporteringar/anmälningar 2010 2011 2012 2013 2014 Antal risker/avvikelser inrapporterade i Avans 9 934 11 345 12 155 11 695 11 590 Antal Lex Maria-ärenden 47 39 39 53 64 Antal enskilda klagomål, (HSAN-ärenden 2010) 62 53 122 117 114 406 454 487 533 624 Antal ärenden anmälda till patientförsäkringen LÖF Varje verksamhet ska sammanställa och analysera sina risker och avvikelser för att följa trender och identifiera säkerhetsbrister. Risker och avvikelser där medicinteknisk utrustning är inblandad följs av Medicinsk teknik och diskuteras med chefläkare regelbundet. Läkemedelscentrum följer risker och avvikelser som rör läkemedelshantering och rapporterar till chefläkaren vid misstänkt vårdskada. Antalet händelseanalyser har också ökat under året. Det ses som en positiv utveckling och ett resultat av verksamhetens lärande förhållningssätt. Antalet enskilda klagomål till IVO ligger i princip på samma nivå som 2013 medan antalet anmälda ärenden till patientförsäkringen i likhet med övriga riket ökat ganska betydligt. Detta tolkas som ett resultat av ökad information till patienterna om möjligheten att vända sig till LÖF. De vårdrelaterade infektionerna har minskat med 20 procent mellan 2008 och 2014. Tidigare har man noterat ett samband mellan hög användning av centrala venaccesser och vårdrelaterade infektioner. Ett förbättringsarbete på området har därför pågått under året. Andelen patienter med trycksår i landstingets slutna vård var 10,8 procent (snitt från två mätningar), vilket var ungefär som året innan. 6

För alla sjukhuskliniker har flera kvalitetsområden valts ut som särskilt viktiga internkontrollområden. Varje basenhet har dessutom egna indikatorer som i vissa fall redovisas under respektive område. Resultatet för 2014 framgår nedan i tabell 1 och gäller kvalitet såväl kliniskt som administrativt. Tabell 1. Utvalda internkontrollområden inom sjukhusklinikerna Kontrollmoment Att landstingets interna kläd- och hygienregler efterlevs. Mål: 100% Att instruktion följs för uppföljning av att läkemedelslistan är korrekt vid utskrivning. Mål: 100 % Att instruktion följs för uppföljning av dokumentation av förändringar i läkemedelsbehandling under vårdtiden. Mål: 100 % Rapport 2014 81.5 % 86,20 % 87 % Att patientdatalagens krav på signerad journalanteckning inom 14 dagar efterlevs. Mål: 99,8 % 89,75 % Att de nationella rekommendationerna för att minska/förhindra vårdrelaterade infektioner efterlevs. Mål: Minska med 10 % från 2012 (jfr 11,8%) 9,80 % VLL har högt ställda mål för patientsäkerhet. I dagsläget lever vi inte upp till dessa mål fullt ut, men arbete med att förbättra resultaten pågår ständigt. Jämlik hälso- och sjukvård Antalet regionvårdspatienter presenteras för var och en av de aktuella klinikerna. Djupare analyser av skillnader genomförs inom de regionala chefssamråden. Uppgifter om utbildning, lön, social funktion etc. registreras inte på ett systematiskt sätt i vården, men däremot i befolkningsenkäter. Det innebär att data avseende exempelvis svaga grupper är mycket svåra att hantera och analysera. Hälso- och sjukvård i rimlig tid I genomsnitt för hela 2014 hade regionvården till 97 procent klarat vårdgarantin för läkarbesök och 82 procent för åtgärder utom ablationsbehandling inom hjärtsjukvården. Under hösten 2014 togs en nyanskaffad magnetstyrd ablationsutrustning i bruk som i december hade förbättrat tillgängligheten. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Under 2014 genomfördes en nationell patientenkät som berörde de flesta regionspecialiteter utom barnsjukvården (det görs separat vartannat år). Nytt för i år redovisas i tabellen nedan även resultaten för ÖNH-, Ögon- och Hand- och plastikkirurgiska klinikerna på Nus. 7

Fråga Stämde den information som du fick innan behandlingen med hur du kände dig efteråt? Fick du veta resultaten av behandlingen på ett sätt som du förstod? Frågade någon läkare dig om andra läkemedel som du använder? Fick du tillräcklig information om hur din sjukdom eller dina besvär kan komma att inverka på ditt dagliga liv? Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Hand/ Med C Plastik KK Nus totalt Ortopedi ÖNH Ögon Riket 66 68 86 78 72 75 76 76 85 80 92 80 82 86 87 86 80 61 38 73 77 79 74 74 66 57 77 71 67 70 67 66 77 75 83 83 78 80 80 80 81 80 88 85 79 84 83 82 93 91 98 94 93 94 95 94 85 79 95 89 85 89 86 84 Notera att: Resultaten för ÖNH, Ögon och Hand/Plastik avser endast öppen vård vid Nus. Det går inte särskilja vilka av respondenterna som fått "regionsjukvård" respektive "länsdelssjukvård" utan resultatet avser alla respondenter på kliniken. De rastrerade kolumnerna har tillkommit i årets rapport. Effektiv hälso- och sjukvård Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk kvalitet, god produktivitet och kostnadseffektivitet, god tillgänglighet och hög patienttillfredställelse. Sammantaget uppfyller vården vid Nus alla dessa kriterier med undantag för tillgänglighet till ablationsbehandling. 2. Övergripande kring volymer och kostnader i regionvården Vårdvolymer och kostnader Totalt fick 12 271 unika patienter från Jämtland, Västernorrland och Norrbotten regionvård vid Nus förra året. Det är ungefär lika många som året innan. Dessa patienter hade tillsammans drygt 6 000 vårdtillfällen och cirka 41 500 vårddagar. Inom öppenvården genomfördes totalt knappt 18 000 läkarbesök, 7000 sjukvårdande behandlingar och 6000 telefonkontakter med läkare. Fördelningen av regionintäkter mellan klinikerna framgår av tabell 2. 8

Tabell 2. Regionintäkter vid Nus 2011-14 per klinik Klinik Hjärtcentrum Cancercentrum Neurocentrum Barn- och ungdomscentrum Kirurgcentrum Laboratoriemedicin Ortopedisk klinik Öron- näs- hals- och käkkirurgi Ögonklinik Hand- och plastikkirurgisk klinik Bild- och funktionsmedicin Medicincentrum Kvinnoklinik Övrigt Nus Total Intäkt, mkr 2011 2012 207 209 169 155 161 144 47 67 64 72 42 48 49 51 23 28 20 25 22 21 14 15 18 15 8 9 51 46 895 906 2013 199 157 149 77 66 53 52 29 27 23 17 15 10 62 935 2014 204 160 155 73 74 56 57 29 29 21 18 14 17 76 983 9

3. Regionvård vid Hjärtcentrum Förra året fick 1 964 regionpatienter vård vid Hjärtcentrum, dvs. ungefär lika många som året innan. Tabell 3 visar de kostnadsmässigt största diagnoserna i Hjärtcentrums slutna vård. Tabell 3. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom Hjärtcentrums slutna regionvård 2014, antal vårdtillfällen samt könsfördelning. Produkt Operation hjärtklaff Koronar bypass PCI Större thoraxoperationer Perkutan implantation hjärtklaff Perkutan ablation för hjärtarytmi Operation torakalt aortaaneurysm Ablation hjärtvävnad Koronar bypass med hjärtkateter Extrakorp/assist cirkulation Delsumma Andel av totalkostnad 202 Mkr resp. andel av vtf Kostnad 47 448 197 43 892 286 19 993 986 12 145 027 10 830 540 9 063 053 8 794 375 6 022 000 5 189 586 3 605 492 166 984 542 83% Vtf 182 225 277 85 32 138 25 100 25 8 1 097 68% Kvinnor 65 42 77 41 15 68 5 36 8 2 359 Män 117 183 200 44 17 70 20 64 17 6 738 Allmänt om Hjärtcentrums kvalitetsarbete En mängd aktiviteter bidrar till kvalitet och patientsäkerhet för regionvården på Hjärtcentrum. De flesta är gemensamma för alla kliniker. Därutöver kan särskilt nämnas några aktiviteter. Hjärtcentrum har egen intern kvalitetsmonitorering, som kompletterar den som är gemensam för landstinget. Totalt följs ett 30-tal parametrar. Med hjälp av dem kan kliniken se om det uppstår drift i något avseende både vad gäller processvariabler, resultatvariabler och komplikationer för att i tid börja åtgärda detta. Det finns ett stort antal register som speglar hjärt-kärlsjukvården i Sverige och som Hjärtcentrum deltar i. Endast en mindre andel avser regionvård och högspecialiserad vård. Registerdata för detta inskränker sig i huvudsak till hjärtkirurgi, TAVI (aortaklaffingrepp via kateter), sviktpacemaker och kateterburen behandling av hjärtrytmrubbningar, framför allt ablationer. Det finns också register för vården av medfödda hjärtfel samt för pulmonell arteriell hypertension (förträngningar i lungans små kärl). Forskningen på Hjärtcentrum redovisas i detalj i forskningsbokslutet. Kvalitetsredovisning av regionsjukvården Hjärtkirurgi Hjärtkirurgin i Umeå står sig fortsatt bra. Resultaten för hjärtkirurgin i Umeå beror inte på att man opererar enklare eller mindre komplexa patienter. Svårighetsgraden är väl så hög som vid övriga thoraxkirurgiska kliniker. Även klaffoperationer bedrivs med höga volymer i Umeå och med god kvalitet. Det finns inga data som står ut negativt. Kirurgin bedrivs av få men mycket erfarna medarbetare sedan lång tid tillbaka. I ett avseende har en kvalitetsbrist observerats, som föranlett analyser och 10

förändringsarbete. Det gäller reoperation p.g.a. blödning efter hjärtkirurgi under det senaste året. Hjärtcentrum har inte statistiskt signifikant fler sådana reoperationer men analyser görs för att försöka minska dem. Mediastinit, komplikationer i bröstbenet, är en av de allvarligaste komplikationerna inom thoraxkirurgin. Stora ansträngningar har ägnats åt att minimera denna livshotande komplikation som kan ge svårt lidande. Det kan ta några år att se resultat. Väntetider som kvalitetsmått har tidigare varit till Umeås nackdel men de senaste åren har väntetiderna kortats och är nu väl inom vad kömiljard och vårdgaranti kräver. TAVI (kateterburen implantation av klaffprotes vid aortastenos) Denna behandling har ett relativt nytt nationellt register med ansvar i Umeå. Kateterburen implantation av biologisk klaffprotes vid svår aortastenos är en förhållandevis ny metod men som utvecklats snabbt i volym och teknik. Hjärtcentrum har sedan 2009 gjort omkring 200 ingrepp och gör en egen uppföljning av patienterna vad gäller livskvalitet, gångförmåga och registrering av komplikationer. Analysen pågår och resultatet ska redovisas publikt och i vetenskaplig rapport. Preliminära data visar att verksamheten fungerar mycket väl och målet för patienterna att stoppa upp en snabb utförsbacke och att förbättra och upprätthålla livskvalitet och funktion förefaller uppfyllas med för vissa patienter remarkabelt goda resultat. CRT - Sviktpacemaker Sviktpacemaker (CRT) har en hög prioritet i nationella riktlinjer vid svår hjärtsvikt. Västerbotten och Umeå har utmärkt sig genom att följa riktlinjerna och ha Sveriges högsta aktivitet med många implantationer av sviktpacemaker per capita jämfört med riket i övrigt. Det finns inga fakta i pacemakerregister som tyder på större antal komplikationer än vid andra centra i landet. Ablationer Frekvensen komplikationer vid ablationer enligt register och i Hjärtcentrums egen interna registrering och monitorering är vad man förväntar vid denna mycket komplexa kateterburna behandling. Personalen och operatörerna har stor erfarenhet och arbetar med stora volymer. En kvalitetsbrist är de långa väntetiderna. Nu ökar kapaciteten i och med att ett nytt kateteriseringslab togs i bruk 2014. Profilområde Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) CKG bedriver utrednings- och mottagningsverksamhet för patienter och familjer med monogent (en gen, en mutation) nedärvda kardiovaskulära sjukdomar. CKG har mötts av ett betydande intresse även utanför regionen och prover för genetiska analyser skickas från flera universitetskliniker. De sjukdomsgrupper som CKG koncentrerar sig sjukvårdsmässigt på är familjära hjärtmuskelsjukdomar, familjär hyperkolesterolemi (höga blodkolesterol), långt QT-syndrom (LQTS) och familjär aortasjukdom. Även familjär amyloidos ingår i verksamheten, då i samarbete med medicincentrum. Benchmarking och Öppna jämförelser Öppna jämförelser (ÖJ) speglar endast i begränsad utsträckning regionvård och högspecialiserad vård. Det som står ut är den goda kostnadseffektiviteten för Hjärtcentrum utan att några tydliga kvalitetsbrister kan skönjas. Hjärtcentrum har också genomfört benchmarking som förstärker bilden av att kvaliteten står sig mycket bra och kostnadseffektiviteten är hög. 11

Liksom i kvalitetsregisterdata från Swedeheart och ÖJ är alltjämt frågan om fördröjningstider vid ST-höjningsinfarkt och reperfusionsbehandling med trombolys eller primär PCI en fråga där man aldrig kan slå sig till ro. Endast en del av resultatet kan bero på geografiska faktorer. Möjligen sker en fortsatt underbehandling med trombolys på patienter som idag, med långa fördröjningstider, förs till primär PCI. Dialog med remittenter och chefssamråd Hjärtcentrums läkare och väntelistesköterskor står i daglig kontakt med remittenter och patienter och då får man regelbundet signaler om vad som fungerar och inte fungerar. Dialogen är informell men definitivt kvalitets- och förtroendeskapande. Arbete med jämställd och jämlik vård Jämställd vård är också en viktig aspekt när det gäller kvalitet. Det handlar om två aspekter. Den ena är jämställd vård kvinnor män. Den andra aspekten är ojämlik vård och svaga patientgrupper. Jämställd vård Fler män än kvinnor insjuknar i atherosklerossjukdom som t.ex. hjärtinfarkt och detta också i genomsnitt ca åtta år tidigare jämfört med kvinnor. Hur ser då en jämställd vård ut vad gäller diagnostik och utnyttjande av olika behandlingsmetoder? Så jämställd vård som möjligt får man om rätt behandling ges till rätt patient oavsett kön. För detta krävs kunskap och en god dialog mellan Hjärtcentrums olika specialister och remittenterna i primärvården och på länsoch länsdelssjukhusen. För den elektiva hjärtkirurgin föreligger inga skillnader geografiskt och inte heller mellan kvinnor och män (fig 2-3). Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2014 Elektiva operati oner utan patientvald eller medicinsk väntetid 70,0 60,0 50,0 Koronar Klaff 40,0 Koronar + klaff Övrig hjärtkirurgi Totalt 30,0 20,0 10,0 lt To ta te n No rr b ot Vä st er bo t te n nd tla Jä m Vä st er no rr l a nd 0,0 Figur 2. Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2014 per Norrlandsting och totalt. 12

Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2014 Elektiva operati oner utan patientvald eller medicinsk väntetid 60,0 50,0 40,0 Män Kvinnor 30,0 20,0 10,0 0,0 Västernorrland Jämtland Väs terbotten Norrbotten Totalt Figur 3. Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2014, män och kvinnor, per landsting och totalt. Vissa sammanställningar av väntetider ger intryck av att kvinnor har längre väntetider än män till hjärtkirurgi. Men det beror på att männen har betydligt högre förekomst av kranskärlssjukdom som kräver snabb eller akut kranskärlskirurgi och vid dessa tillstånd måste det av medicinska skäl vara kortare väntetider och oftare akut operation jämfört med klaffkirurgi där fördelningen mellan kvinnor och män är jämn. Inga fakta i register för Hjärtcentrums del talar för att kvaliteten är sämre eller patientsäkerheten lägre för någotdera könet. Uppgifter om utbildning, lön, social funktion etc. registreras inte systematiskt i den högspecialiserade vården. Det görs däremot i olika befolkningsundersökningar som t ex Västerbottens hälsoundersökningar. Då framgår tydligt geografiska och socioekonomiska skillnader vad gäller riskfaktorer för att utveckla hjärtinfarkt och stroke. De skillnaderna framstår som större än skillnaderna mellan kvinnor och män men det är viktigt att fortsätta analysera dessa data så att orimliga könsskillnader inte döljs av de tydliga socioekonomiska sambanden kring riskfaktorer och insjuknande i hjärtinfarkt och stroke. Ojämlikhet för högspecialiserad vård för patienter i de olika landstingen Under en följd av år har noterats att remitterandet för mycket angelägna ingrepp som klaffoperationer, lungcanceroperationer, kirurgi för aortaaneurysm liksom kranskärlskirurgin inte är rimligt fördelade utifrån befolkningarnas storlek i de olika landstingen. De här sjukdomarna är också starkt relaterade till ålder. Trots att Västernorrland och Norrbotten har den äldsta befolkningen i regionen så remitteras minst antal patienter. Nedan följer bilder på operationer per 100 000 invånare för de olika landstingen och ackumulerat sedan 2011 för att få stabila underlag. Invånarna i Västerbotten och Jämtland får i högre grad tillgång till operationer, medan det verkliga behovet av dessa angelägna 13

operationer med hänsyn till åldersstruktur snarast borde vara det omvända, dvs. andelen bör om något vara mindre i Västerbotten och större i Västernorrland och Norrbotten. Inget tyder på att det finns överbehandling avseende klaffkirurgi, aortakirurgi eller lungkirurgi i Västerbotten. 14

Svaga patientgrupper Hjärtcentrum har identifierat och sedan fokuserat på två patientgrupper: dels inom psykiatrin (patienter med schizofreni eller bipolär sjukdom), dels inom kärlkirurgin där kartläggning av riskfaktorer görs och förebyggande insatser genomförs för dem som behandlats med kirurgi eller kateterbehandling. Särskilda dispensärer har skapats i samarbete med psykiatriska kliniken (kallad PREMIUM) respektive kärlkirurgin för denna sekundärprevention, som tidigare varit haltande och inte jämställd med vården efter hjärtinfarkt och stroke. Arbetet ska utvärderas inom några år. 15

4. Regionvård vid Cancercentrum Vid Cancercentrum fick under 2014 drygt 2000 patienter från Norra regionen regionvård. De kostnadsmässigt största diagnos-/åtgärdsgrupperna redovisas i tabell 4. Tabell 4. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom regionvården vid Cancercentrum 2014, antal vårdtillfällen samt könsfördelning. Produkt Stamcellstransplantationer Akut leukemi utan stor operation Strålbehandling Lymfom/leukemi Malign tumör öron, näs, hals Kemoterapi i slutenvård Tumörer i nervsystemet Funktionssvikt och avstötning av transplanterade organ och vävnader Maligna tumörer mage tarm Patologiska frakturer i muskler/ben/bindväv Delsumma Andel av totalkostnad 158 mkr resp. andel av vtf Kostnad 26 934 852 10 947 647 10 769 485 7 509 142 4 575 749 4 321 526 3 979 307 vtf 41 28 95 48 33 158 35 Kvinnor 16 17 40 22 11 55 16 Män 25 11 55 26 22 103 19 3 258 175 41 3 119 231 41 2 910 215 48 78 325 329 568 50% 67% 35 22 19 253 6 19 29 315 Allmänt om Cancercentrums kvalitetsarbete Ständigt bättre patienten alltid först; en värdegrund som gäller även för Cancercentrums kvalitetsarbete. Till stöd för att utvärdera detta finns Öppna jämförelser; Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer och Nationella kvalitetsregister. Nationellt pågår arbete med att systematisera uppgifter i patientens journal för att underlätta dataöverföring till register. Målet är att kunna göra detta automatiskt, för att undvika tidsödande dubbelregistrering. Det dryga 30-talet kvalitetsregister som gäller cancer visar i allt högre utsträckning realtidsdata och ger tillgång till sammanställda data via webbsidor och fördefinierade rapporter. Detta innebär att informationen bättre kan utgöra grund för förbättringsarbeten och utgöra stöd i beslutsprocesser. De flesta register har idag definierade målvärden som en kvalitetsindikator, exempelvis för ledtid från diagnos till behandling. Medicinska kvalitetsmått finns också i dessa register men fortfarande saknas data om patientens upplevda kvalitet i många kvalitetsregister. Det finns fler register med dessa uppgifter idag än förra året vilket tyder på att frågan är viktig och i fokus. Cancercentrum arbetar systematiskt med avvikelser och har en grupp som månatligen träffas för att diskutera händelser och se eventuella mönster. Journalgranskning enligt en nationell metod används också för att hitta eventuella vårdskador som inte rapporterats. Preventivt arbete för att förhindra fall och infektioner görs och gruppen tar initiativ till rutiner som kan säkerställa kvalitet i arbetet. Kliniken deltar även i de regelbundna nationella mätningarna gällande fall, VRI och vårdhygien. Alla resultat från avikelsehantering, händelseanalyser och de nationella mätningarna redovisas för all personal vid arbetsplatsträffar. 16

Standardiserade vårdförlopp Under 2014 påbörjade Regionalt Cancercentrum i samverkan och i vår region RCC Norr ett arbete inför ett uppdrag från Socialstyrelsen. Uppdraget, som utformades under hösten 2014, innebar att fem diagnoser fick ett så kallat standardiserat vårdförlopp som definierar maximal tid dels från diagnos till behandling, men även tid mellan processer inom vårdkedjan. Definierade mättidpunkter ska göra det möjligt att se nuläge samt att mäta förbättringar, allt i syfte att minimera patienternas onödiga väntan och oro i samband med sjukdom, utredning och behandling. De fem diagnoserna kommer att följas av ett tiotal till under 2015. Fokusområden är att korta ledtider från diagnos till åtgärd; att öka andelen patienter som bedöms på multidisciplinär konferens och att ge patienter tillgång till kontaktsköterska. Dessa data redovisas i form av definierade målvärden och kan återfinnas i den årliga rapport som Registercentrum norr ger ut. Figur 4 på nästa sida ger en översikt av målindikatorer för 20 av regionens kvalitetsregister. Högspecialiserad vård och behandling Cancercentrum är en högspecialiserad regionklinik och viss vård och behandling utförs endast på plats, t.ex. stamcellstransplantationer och avancerad strålbehandling. Nya behandlingar och metoder introduceras och testas i mindre skala för att därefter föras ut i regionen. Nyttjande av ny teknik med vård och kontakter på distans gör att resandet kan minska. Även introduktion och systematisk uppföljning av nya, oftast dyra, läkemedel sker med Cancercentrum som bas men i nära samarbete med klinikerna i regionen. Verksamheten består av allt mer avancerad behandling av svårt sjuka patienter samt hantering av cancer som en kronisk sjukdom och de speciella behov som följer med detta, även där är kontakt på distans med hjälp av ny teknik en bra möjlighet. Profilområde Strålbehandlingen i Umeå har en lång tradition av forskning och är ett av sjukhusets profilområden. Där ges cirka 160 180 behandlingar/dag och avdelningen tar emot cirka 2000 nya patienter/år. Forskning pågår för att ytterligare utveckla metoder för att kombinera avancerade tekniker för behandling och diagnostik. Cancercentrum har sedan 2014 en högmodern PET-MR, där kombinationen främst nyttjas för forskning. Tidig behandlingsutvärdering med funktionella undersökningsmetoder som just PET-MR är ett av klinikens utvecklingsområden. Under 2014 har det nationella samarbetet rörande den gemensamma protonstrålbehandlingen i Uppsala, Skandion, intensifierats inför driftstart 2015. När den anläggningen är igång kommer de patienter i regionen som bedöms ha nytta av protonstrålning att kunna erbjudas det genom den nationella samarbetsmodellen som kallas distribuerad kompetens. Cancercentrum deltar också aktivt i andra nationella samarbetsprojekt med andra kliniker, med industrin och med Vinnova. Vid Cancercentrums hematologiska sektion bedrivs högspecialiserad vård av patienter med blodsjukdomar, där majoriteten består av olika former av blodcancer. Patienter med blodcancer vårdas i hela regionen med några undantag; intensivbehandling av akuta leukemier (görs ej i Jämtland, patienterna skickas till Nus) samt genomförande av stamcelltransplantationer (SCT), donatorlymfocytinfusioner (DLI) samt extracorporeal fotoferesbehandling (ECP), vilka alla sker endast på Nus. Vården av leukemi- och transplantationspatienter ställer speciella krav då det rör sig om människor med mycket grav immunbrist. På hematologsektionen, Nus, finns tillgång till 12 isoleringssalar med övertrycksfilter där sådana patienter vårdas. Hematologjour finns tillgänglig dygnet runt. 17

Figur 4. Översikt av målindikatorer för 2013-2014 i hela regionen. Siffrorna före staplarna visar antal svar som indikatorn bygger på. Om stapeln överstiger svart linje har målet nåtts. Indikatorerna för bröstcancer (andel reoperationer resp. screeningupptäckta), koloncancer (reoperationer), prostatacancer (Skelett MR-lågrisk) och palliativa registret (Valfrihet av dödsplats) är inverterade så att målet blir att överskrida ett målvärde, analogt med övriga indikatorer. I denna översiktsfigur redovisas inte indikatorn tid från biopsi till cancerbesked för prostatacancer, på grund av att den baseras på mediandagar och inte procent. Grönt indikerar att målet uppnåtts, rött ej uppnått och grått att målvärde saknas. 18

Transplantationsverksamheten Stamcellstransplantationer Transplantationer med stamceller från egen benmärg (autolog-sct) och från donatorer (allogen-sct) genomförs framförallt på patienter med olika typer av blodcancer men kan också vara aktuellt för patienter med neurologisk sjukdom, såsom multipel skleros. Verksamheten består av klinisk vård, stamcellsskörd samt laboratorieprocess, som alla är ackrediterade sedan 2011. Hela förloppet kräver koordination och samordning av såväl förberedelser för patienten som med nationella och internationella donatorregister. Vid donation med obesläktad givare innebär transplantationsförloppet att sektionens koordinatorer hämtar stamceller, ofta utanför Sverige. Laboratoriemedicin är involverad i utredning av besläktade donatorer samt skörde- och laboratorieprocesserna. Ackrediteringen utgör en viktig kvalitetssäkring och innebär bland annat kontinuerlig översyn och självkontroller (audit) av verksamhetens alla delar samt årliga uppföljningar med möjlighet till jämförelse över tid. Processen med re-ackreditering kommer att utföras under 2015. Figur 5 nedan visar att allo-sct ökar medan auto-sct ligger på en relativt oförändrad nivå. De regionala skillnaderna tenderar att utjämnas. Sedan 2013 genomförs veckovisa telemedicinska terapikonferenser för diskussion avseende patienter med blodcancer. Hematologer från hela regionen deltar. I detta forum diskuteras även patienter som är, eller kan bli, aktuella för stamcelltransplantation. Att tidigt identifiera eventuella transplantationskandidater i regionen är en viktig del i att utjämna regionala skillnader. Alla dokument som styr transplantationsprocessen finns på VLL:s hemsida och därmed tillgängliga för hela regionen. Under 2014 har kliniken utfört 56 SCT, varav 33 autologa och 23 allogena (20 med obesläktad, så kallad registergivare). Figur 5. Antal transplantationer per 100 000 invånare och län i Norra regionen Donatorlymfocytinfusioner (DLI) Vid återfall efter allogen-sct kan terapi med donatorlymfocyter (DLI) ges. Processen liknar den vid SCT och är för patienten förknippad med stor risk att utveckla GVHD (transplantat19

mot-värd-sjukdom) när immunceller från donatorn angriper mottagarens egen vävnad. Under 2014 genomfördes elva DLI på åtta patienter. Extracorporeal fotoferes (ECP) Sedan 2013 finns på NUS möjligheten att behandla GVHD med ECP. Terapin genomförs på blodcentralen och tar cirka 3 timmar i anspråk. En behandlingsomgång innebär ECP under två på varandra följande dagar. Initialt ges behandlingen varje vecka men glesas ut när god effekt uppnåtts. Vid kronisk GVHD kan ECP ges cirka en gång per månad. För polikliniska patienter innebär terapin behov av övernattning på patienthotellet. 2013 genomfördes 88 ECP på sex patienter, under 2014 utfördes 145 ECP på sex patienter. Telemedicinsk mottagning Under 2014 byggdes telemedicinsk mottagning upp och det första mottagningsbesöket över länk utfördes i oktober. Fram till årets slut genomfördes sjutton besök av nio patienter antingen från hemmet eller från vårdcentral. För alla patienter ersatte detta ett fysiskt besök på hematologmottagningen, Nus, vilket hade varit förknippat med lång resväg. Alla patienter var hemmahörande i Norrbotten eller Västerbottens inland. Utvärdering sker fortlöpande och projektet kommer att utvecklas under 2015. 5. Regionvård vid Neurocentrum Vid Neurocentrum fick förra året cirka 2 400 patienter från Norra regionen regionvård. Av tabell 5 framgår de kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna. Tabell 5. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom regionvården vid Neurocentrum 2014, antal vårdtillfällen samt för kvinnor och män. Produkt Intrakraniell kirurgi för tumör Kraniotomi med/utan trauma Coiling av aneurysm Intrakraniell shuntkirurgi Kirurgi för kroniskt subduralhämatom Degenerativ sjukdom nervsyst U Intrakraniell kärlkir Vagusnervstimulator/byte Neurorehab DBS Stereotaxioperation Op ryggmärg & närliggande vävnad Andra sjukdomar i nervsystemet Delsumma Andel av totalkostnad 146 Mk resp. andel av vtf Kostnad 16 743 568 16 318 880 11 428 510 9 660 172 7 450 399 7 427 953 6 179 965 5 888 848 5 011 556 4 486 583 4 011 437 2 444 853 97 052 724 66% Vtf 96 83 24 54 85 164 16 34 14 14 30 76 690 67% Kvinnor 49 38 17 22 10 53 8 12 2 6 15 39 271 Män 47 45 7 32 75 111 8 22 12 8 15 37 419 Allmänt om Neurocentrums kvalitetsarbete Neurocentrum arbetar systematiskt med patientsäkerhet efter landstingets riktlinjer. En patientsäkerhetsgrupp utvärderar månadsvis patientsäkerhetsparametrar för samtliga enheter. 20

Kvalitetsredovisning av regionvården Medicinsk kvalitet kan indelas i olika delar som bör ges olika prioritet. Att man får rätt diagnos och behandling, att man undviker biverkningar och komplikationer och slutligen att man har en god tillgänglighet och ett bra bemötande och nöjda patienter. De sistnämnda kvalitetsmålen gäller för all sjukvård och följs via avvikelsehanteringssystem, patientnämnd och patientenkäter. Vad gäller ALS finns inget kvalitetsregister, men ledaren för ALS-forskargruppen har sedan 2003 varit ordförande för den arbetsgrupp för ALS diagnostik och vård, som ger ut Europeiska riktlinjer för God ALS-vård. Samma person har även anlitats som Socialstyrelsens auktoritet vad gäller utformning av Socialstyrelsens officiella text om ALS och motorneuronsjukdomar. Neurocentrum deltar i en rad nationella register. Svenska Neuroregistret, tidigare Svenska MS-registret, är det mest användarvänliga kvalitetsregistret inom neuroområdet. För MS har kliniken hundra procents täckningsgrad. För Parkinsons sjukdom är täckningsgraden 40 procent 2014. På sikt kommer sannolikt även epilepsi att ingå i registret. Registren för epilepsikirurgi, hypofystumörer och även RIKS-Stroke, Swedvasc och register för intracerebrala kärlmissbildningar levererar data relativt långsamt. WebRehab, ett register där man bl.a. registrerar ryggmärgsskadade, är under uppbyggnad och har för låg täckningsgrad nationellt och lokalt för att vara användbart för närvarande. Nya data från hydrocefalusregistret har ännu inte levererats, men det nationella registret har numera sin bas i Umeå och den lokala täckningsgraden är över 95 %. Ökningen av antalet operationer med djuphjärnestimulering (DBS) fortsätter. Den indikation som har störst ökning är dystoni. Här är prevalensen förhållandevis hög och sannolikt finns här ett ackumulerat behov att operera. I övrigt ses relativt sett ökade volymer även om de absoluta talen fortfarande är små när det gäller psykiatrisk indikation såsom ångest, tvångssyndrom och Tourettes syndrom. I samarbete med Registercentrum Norr påbörjades 2013 arbetet med att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för DBS-verksamheten. Registret är utformat för att tillhandahålla data som kan användas för att förbättra effekten av dessa operationer. Dataanalysen kommer att utföras av en grupp som bildades 2013 på initiativ från Umeå och som omfattar samtliga universitetskliniker som utför DBS i Sverige. Under 2013 fattades beslut om att lokalmässigt samla den stereotaktiska funktionella neurokirurgin. Därmed skapas en av mycket få sammanhållna enheter för denna verksamhet i världen vilket innebär nya möjligheter avseende nationellt och internationellt samarbete inom utbildning och forskning. Hypofyskirurgi bedrivs i samarbete med neurokirurg, öron-näsa-hals-specialist och endokrinolog. Data insamlas till ett kvalitetsregister som drivs av endokrinologerna. Alla resultat tyder på att operationsresultaten tydligt förbättrats genom åren och är av hög internationell standard. Skallskade- och neurointensivvården vid NUS har under de senaste 20 åren kraftigt förbättrats och kliniken rapporterar idag de absolut bästa resultaten internationellt. Ledaren för forskargruppen för traumatiska hjärnskador vid kliniken är engagerad i flera internationella 21

vetenskapliga arbetsgrupper. Forskning bedrivs aktivt och kliniken ingår i världens största skallskadestudie (Center-TBI), som är EU-finansierad. Analys av Öppna Jämförelser Neurocentrum har visionen bästa möjliga sjukvård för alla neurologiskt sjuka i Norrland. MS-sjukvården är på god väg att uppnå den, och har uppnått den för Västerbottens läns landsting. Vad gäller täckningsgrad i kvalitetsregister (100 %), andel behandlade MSpatienter i skovfas med över 15 års duration och tillgång till MS-vård (87 %) ligger Neurocentrum högt över riksgenomsnittet. Västerbottten är det enda landsting som uppfyller alla medicinska krav som formulerats av Svenska MS-sällskapet. Data från Svenska Neurologiregistret visar att betydligt färre MS-patienter under de senaste tio åren övergår i progressfas, en effekt av modern behandling. Kompetensstöd lämnas till regionen i form av regelbundna telemedicinska konferenser. Detta har inneburit att ytterst få regionpatienter med MS-diagnos remitteras för sluten vård vid Nus. Jämtlands läns landsting har hittills utnyttjat de telemedicinska konferenserna mest. Regionlandstingen erbjuds även stöd i arbetet med Svenska Neuroregistret. 6. Regionvård vid Barn- och Ungdomscentrum Regionvården vid Barn och Ungdomscentrum (BUC) Västerbotten utgörs framför allt av vård av barn med misstänkta cancersjukdomar (Barnonkologi) samt för tidigt födda barn (<28 graviditetsveckan). Dessutom bedrivs en akut jourtransportverksamhet dygnet runt för för tidigt födda barn och med transporter inom norra regionen samt vid behov till andra universitetssjukhus i landet. Cirka 500 patienter fick regionvård vid Barn och Ungdomscentrum 2014. 62 procent av vårdtillfällena och 47 procent av vårddagarna utgjordes av vård för barn med cancer. Medelvårdtiden för barn med cancer var 6 dagar. Vid neonatalavdelningen vårdades sammanlagt 87 barn med en sammanlagd vårdtid av 1754 dagar. Medelvårdtiden var cirka 19 dagar. Av tabell 6 framgår de kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna. 22

Tabell 6. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom regionvården vid Barn- och Ungdomscentrum 2014, antal vårdtillfällen samt för flickor och pojkar. Produkt Neonatalvård Kemoterapi Akut leukemi intrakraniell kirurgi/tumörkirurgi Strålbehandling Malign tumör pankreas lever gallväg Endokrin sjukdom Leversjukdom Anfallsregistrering vid epilepsi Malign/oklar tumör öra näs mun hals Delsumma Andel av totalkostnad 71 Mkr resp. andel av vtf Kostnad 38 727 619 7 040 808 5 113 685 4 255 468 2 690 023 1 483 590 704 591 559 859 530 174 528 829 61 634 646 87% Vtf 86 123 10 14 39 1 10 2 11 1 297 73% Flickor 38 73 8 2 13 1 4 2 7 1 149 Pojkar 48 50 2 12 26 6 4 148 Inom öppenvården erhöll BUC 182 remisser från norra regionen. Cirka 70 procent av dem har rört bedömning av barn med komplicerade hjärtfel. Under året utfördes för regionen 97 transportuppdrag varav mer än hälften av akut karaktär. Den vanligaste orsaken var planerade överflyttningar till hemsjukhuset (46 procent) och akuta hjärtbarn (10 procent). Prematuritet med andningsinsufficiens motsvarade 9 procent av transportvolymen. Fyra barn födda i vecka 28 eller tidigare transporterades på dag 0 eller 1. Majoriteten (70 procent) av transporterna sker med ambulansflyg medan vägambulans och ambulanshelikopter användes vid 20 respektive 10 procent av uppdragen. Regionvården vid BUC har sådan karaktär att väntetider inte är aktuella. Patientflöden och samarbete inom regionen Samarbetet mellan barnklinikerna inom norra regionen är mycket gott. Klinikerna har kontakt med varandra per telefon flera gånger varje dag för att diskutera patientärenden och även regelbundna videokonferenser inom till exempel barnendokrinologi och barnhjärtsjukvård. Cheferna vid regionens barnkliniker träffas också minst två gånger per år i det regionala medicinska chefssamrådet då man diskuterar gemensam policy gentemot universitetssjukhusen söderut och även hur samarbetet inom regionen kan förbättras. Ett formaliserat samarbete har påbörjats mellan barnklinikerna i norra regionen och Barnnjursektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Gemensamma riktlinjer har utarbetats kring vad som kan göras på hemorten och vad som måste göras på Huddinge. Avstämningar görs vid regelbundna videokonferenser. Varje år arrangeras också regiondagar i barnonkologi, neonatologi, barnendokrinologi med flera ämnen. Från sommaren 2015 etableras varje vecka kontakt mellan medicinsk områdesansvariga neonatologer för att bedöma det aktuella vårdplatsläget för neonatologi i hela Norra Regionen. Allmänt om klinikens kvalitetsarbete Data kring samtliga patienter som vårdas inom Barnonkologi och neonatologi registreras i nationella register vilket gör att resultaten alltid kan avläsas. Förutom de nationella registren görs egen registrering av jourtransporterna och med egna mål som presenteras längre fram. 23

Patientsäkerhet Samtliga avdelningar har hygienombud och varje kvartal mäts följsamhet till kläd- och hygienrutiner och även vårdrelaterade infektioner, VRI. Vid neonatalavdelningen registreras VRI varje dag. Barncanceravdelningen hade under 2014 100 procent följsamhet till hygienrutinerna vid tre av fyra mätningar. Vid en mätning var följsamheten 90 procent. Vid neonatalenheten var följsamheten 80 procent i tre av fyra mätningar och 70 procent vid en mätning. Siffrorna skiljer sig inte signifikant från året innan. Vårdrelaterade infektioner Barn som behandlas för cancer får låga nivåer av vita blodkroppar är extremt infektionskänsliga och drabbas ofta av infektioner från kroppens egna bakterier. För tidigt födda barn har dåligt immunförsvar och användandet av många kärlinfarter samt respiratorbehandling gör att dessa patienter också är högriskindivider för VRI och kan infekteras av kroppens egna bakterier. VRI barnonkologi Under 2014 har totalt 10 barn haft VRI vilket motsvarar 25 procent av inneliggande vid mättillfällena. Motsvarande siffror för 2013 var 14 patienter och 34 procent. Detta är jämförbart med landets övriga barncancercentra och något lägre nivå än 2013. VRI neonatologi Vid universitetssjukhusens neonatalavdelningar vårdas de för tidigt födda barn som har högst risk för VRI. Inom neonatologin mäts VRI varje dag. Av figur 6 nedan framgår att neonatalavdelningen i Umeå har lägre förekomst av VRI än motsvarande enheter i Stockholm, Lund, Göteborg och Uppsala. Grön stapel indikerar en kontinuerlig förbättring under de senaste tre åren. Resultaten avspeglar ett effektivt förebyggande arbete. Att mindre sjukhus har lägre siffror förklaras av att de inte vårdar lika extremt prematurfödda som vid universitetssjukhusen. 24