Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI OKTOBER 2015

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI OKTOBER 2015

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI OKTOBER 2015

Redaktörer Nils Mårtensson tfn 08-452 7886 Annika Wallenskog tfn 08-452 7746 Upplysningar om innehållet Eva-Lena Arefäll tfn 08-452 79 45 (riktade statsbidrag skolan) Per-Lennart Börjesson tfn 08-452 7755 (samhällsekonomi) Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (läkemedel, landstingens ekonomi) Anders Folkesson tfn 08-452 7337 (utjämningen) Mona Fridell tfn 08-452 7910 (utbildning, riktade statsbidrag skolan) Håkan Hellstrand tfn 08-452 7819 (samhällsekonomi, arbetsmarknad) Madeleine Holm tfn 08-452 70 01 (landstingens ekonomi, appendix) Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (offentliga finanser) Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (skatteunderlag) Roger Molin tfn 08-452 77 26 (e-hälsa, statlig styrning) Nils Mårtensson tfn 08-452 7886 (pensioner) Måns Norberg tfn 08-452 77 99 (flyktingmottagande) Karin Perols tfn 08-452 76 82 (flyktingmottagande) Agneta Rönn tfn 08-452 79 97 (bemanning hälso- och sjukvård) Per Sedigh tfn 08-452 7743 (kommunernas ekonomi, appendix) Peter Sjöquist tfn 08-452 7744 (Sverigeförhandlingen) Siv Stjernborg tfn 08-452 7751 (pensioner) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, oktober 2015 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Jan Olsson Form & illustration ab Diagram Håkan Hellstrand, Elisabet Jonsson Tryck Linköpings Tryckeri ab Papper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney. isbn 978-91-7585-077-1 issn 1653-0853 2 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Förord Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på nå - gra års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) två gånger per år. Kalkylerna i denna utgåva avslutades den 25 september. De sträcker sig fram till år 2019. I höstens rapport kan vi konstatera att det ekonomiska läget är fortsatt bekymmersamt i sektorn. Många kommuner och landsting brottas med underskott och ett kraftigt kostnadstryck. Det finns flera förklaringar till detta. I den här rapporten tittar vi särskilt på de ökade kostnader som följer av bemanningsproblem i vården. Vi beskriver även de problem som vi kan se med den statliga styrningen. Det finns många exempel på att riktade statsbidrag snarare ställer till än löser problem i den kommunala sektorn. Särskilt tydligt är detta på skolans område. Staten förväntar sig också att kommunerna ska vara med och finansiera den planerade höghastighetsjärnvägen. Bakom rapportens beräkningar ligger en kraftig revidering av befolkningsprognosen, som en följd av den ökade invandringen. På vår webbplats www.skl.se kan du hitta underlag från våra rapporter när det gäller centrala tabeller och diagram på sidan Sektorn i siffror. Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekonomisk analys. Rapporten är en tjänstemannaprodukt och har inte varit föremål för politiskt ställningstagande. De personer som har deltagit i arbetet och som kan svara på frågor framgår av förteckningen på sidan 2. Även andra medarbetare inom skl har bidragit med fakta och värdefulla synpunkter. Därutöver får vi stor hjälp av engagerade ekonomer och andra medarbetare ute i kommuner och landsting via våra olika nätverk, dagliga kontakter och enkäter. Vi beklagar de tekniska problemen med den enkät som skickades till kommunernas ekonomichefer. Ett särskilt tack till alla er som ändå tog er tid att svara. Jag vill rikta ett varmt tack till er alla som deltagit i framtagandet av denna rapport! Stockholm i oktober 2015 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Innehåll 5 Slutsatser och sammanfattning 9 Ny befolkningsprognos ger ändrade förutsättningar 13 Samhällsekonomin 13 Mot konjunkturell balans 21 Skatteunderlag och offentliga finanser 24 Tilltagande pris- och löneökningar 27 Kommunernas ekonomi 27 Tillfälliga intäkter har förbättrat resultaten 28 Utmaningar de närmaste åren 32 Kommunernas ekonomi de närmaste åren 33 Vår prognos för åren 2015 och 2016 37 Landstingens ekonomi 37 Engångseffekter ger ryckiga resultat 38 Kraftiga kostnadsökningar i landstingen 43 Landstingens ekonomi de närmaste åren 48 E-hälsa som svar på utmaningar? 50 Läkemedelskostnaderna och avtal om förmånen 53 Statlig styrning 53 Tillfälliga statsbidrag och krav på medfinansiering hämmar långsiktig utveckling 54 Generella och riktade statsbidrag 60 Kommunal medfinansiering Sverigeförhandlingen 65 Appendix 4 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Slutsatser och samman - fattning Kostnadstrycket i kommunsektorn ökar nu så starkt att det krävs betydande skattehöjningar framöver, på närmare 2 skatte - kronor fram till 2019. För att bryta utvecklingen krävs helt nya åtgärder, från såväl kommuners och landstings som från statens sida. Utvecklingen av intäkterna är relativt positiv men räcker ändå inte till för att möta de kostnadsökningar våra kalkyler pek - ar på; cirka 270 miljarder kronor i löpande priser perioden 2014 2019. Det ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer besvärligt. Landstingens samlade resultat väntas försämras rejält 2015, till ett underskott på 1 miljard kronor. Även kommunernas samlade resultat försämras kraftigt, för andra året i rad, till 7 miljarder kronor, trots tillskott av bland annat afa-pengar. År 2016 räknar vi med att kommunerna lyckas klara verksamheterna utan skattehöjningar, med endast en mindre resultatförsämring. Däremot räknar vi med vissa skattehöjningar i landstingen. Detta trots att 2016 bjuder på den högsta ökningen av skatteunderlaget hittills under 2000-talet, på 5½ procent. Stor ökning av befolkningen driver upp kostnaderna Den viktigaste orsaken till den dåliga ekonomin är det höga kostnadstrycket. Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnadstryck, men det blir nu alltmer tydligt. Det som nu tillkommer är en stor invandring, som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. Att en relativt stor del av invandrarna är i yrkesverksam ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på möjligheterna att finansiera välfärden, genom att försörjningskvoten förbättras. Om nyanländas etablering på arbetsmarknaden lyckas väl, så förbättras förutsättningarna för den långsiktiga finansieringen av välfärden. Under de närmaste åren är det emellertid inte troligt att nyanlända med en gång kan försörja sig och betala skatt i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 5

Slutsatser och sammanfattning Erfarenheten visar att det tar lång tid innan flyktingar/asylsökande etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. En större befolkning innebär ökade kostnader, oavsett var människorna kommer ifrån. I beräkningarna antar vi att invandrare och asylsökande har samma behov av skola, vård och omsorg som övriga befolkningen i motsvarande ålder, trots att de nyanlända snarare är i behov av större insatser. Detta är emellertid inte något som beaktas i våra beräkningar, då det saknas underlag för en sådan bedömning. Resultatet av våra kalkyler, som endast sträcker sig fram till 2019, blir att den nya befolkningsprognosen innebär en extra belastning för kommunsektorns ekonomi. På längre sikt blir kalkylerna mer positiva. Riktade statsbidrag hämmar utvecklingen och driver upp kostnaderna Ytterligare en faktor som driver på kostnaderna är de riktade tillfälliga statsbidragen till kommuner och landsting. Detta är dock något som staten kan påverka. Det finns i dagsläget över 80 riktade statsbidrag som vart och ett motsvarar någon statlig reform med förhoppningar om förbättringar i de kommunala verksamheterna. Det kan vara bra med satsningar om de verkligen leder till förbättringar, men det förutsätter att de är genomtänkta, förankrade och långsiktiga. Så är tyvärr inte alltid fallet. Det finns en rad exempel på riktade statsbidrag som snarare ställer till än löser problem. Man kan rent av fråga sig om inte de riktade statsbidragen, där staten definierar angelägna utvecklingsområden, äventyrar det som är styrkan i den svenska välfärden: dess decentraliserade karaktär. Detta sätt att styra fråntar de lokala ledningarna ansvaret och minskar den utvecklingskraft och lokala anpassningsförmåga som finns i ett decentraliserat välfärdssystem. Ett annat, och nytt, inslag i relationerna mellan staten och kommunsektorn är att kommunsektorn förväntas vara med och finansiera investeringar som rimligtvis är statliga åtaganden. Andra faktorer bakom kostnadstrycket Det finns även andra faktorer som bidrar till det ökade kostnadstrycket. Flera har berörts i tidigare Ekonomirapporter, såsom krav på ökad omfattning och bättre kvalitet på välfärdstjänster, nya läkemedel och behandlingsmetoder, tryck på omvandling mellan verksamheter av demografiska skäl och ett starkt omvandlingstryck hos kommuner och landsting som krymper eller växer, då såväl en ökande som minskande befolkning kräver anpassning. Inom sjukvården ser vi växande bemanningsproblem som leder till störningar i verksamheten och ökade kostnader. Ökade investeringar medför ökade avskrivnings- och räntekostnader. Aktuellt är också nyinvesteringar i bostäder och kollektivtrafik samt en ökad omfattning av ersättningsinvesteringar. Det finns även en underliggande ökning av pensionskostnaderna, som blir allt kraftigare, då antalet kommunala pensionärer ökar samtidigt som intjänandekostnaderna för de anställda ökar. En bidragande orsak är den statliga karriärtjänstreformen för lärare som medför ökade pensionskostnader. Den senaste prognosen visar på en ytterligare belastning på grund av nya indexeringsregler i den allmänna pensionen som medför en övervältring av pensionskostnader från staten till kommunsektorn på cirka 2,5 miljarder kronor mot slutet av vår kalkylperiod 2019. Kostnaderna ökar således pga andra faktorer än vad som enbart följer av en större befolkning och en ökad andel äldre. För åren 2015 2016 är denna komponent betydande, cirka 1,5 procent per år i fasta priser. I kalkylen för åren 2017 2019 räknar vi med att denna dämpas. 6 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Slutsatser och sammanfattning Den svenska ekonomin växer Det finns dock även positiva faktorer. Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. bnp beräknas såväl i år som nästa år öka med över 3 procent. Detta gör att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten pressas ned mot 6½ procent, vilket innebär att vi redan 2016 beräknas nå balans på arbetsmarknaden. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar 2016. Den samhällsekonomiska utvecklingen åren 2017 2019 är mer osäker. Enligt vår kalkyl ser vi då en långsammare tillväxt och stigande räntor. Vi räknar med att de offentliga finanserna kommer att visa underskott alla år fram till 2019, men underskottet förväntas gradvis minska. Kalkylåren efter 2016 visar också måttligare sysselsättningsökning och stagnerande arbetslöshet. Ett problem dessa år är att bnp och sysselsättning utvecklas svagt per capita. Visserligen ger den nya arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärden Extratjänster viss draghjälp åt sysselsättningsutvecklingen, men arbetade timmar väntas ändå inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Skatteunderlaget ökar nominellt sett hyggligt, men sämre i reala termer på grund av större prisökningar i kommunsektorn. Dessutom tunnas skatteunderlagsökningen ut av ett ökat antal nya invånare med lägre arbetskraftsdeltagande. Den sammantagna effekten blir att skatteunderlaget i reala termer minskar per invånare åren 2017 2019, något som framgår av diagram 1. Diagram 1 Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent 2,0 1,5 Skatteunderlag, realt per capita 1,0 Procent 0,5 0,0 Snitt 2002 2014 0,5 1,0 1,5 2,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Den långsammare tillväxttakten, de högre pris- och löneökningarna och betydligt större befolkning gör att skatteunderlaget minskar realt per invånare åren 2017 2019. Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Utvecklingen framöver ter sig alltmer ohållbar Vår bild av utvecklingen fram till 2019 är oroande. Kommunsektorns totala kostnader beräknas öka i löpande priser med cirka 270 miljarder kronor mellan 2014 och 2019, på grund av de faktorer som beskrivits ovan. För att inte resultatet ska försämras i någon större utsträckning måste således intäkterna öka i motsvarande omfattning. Det viktigaste bidraget är ökningen av skatteunderlaget. Därutöver krävs ytterligare åtgärder som stärker intäkterna. Kalkylen utgår ifrån att staten höjer statsbidragen framöver med 2 procent per år i fasta priser från och med 2017, något som är i enlighet med en långsiktig historisk trend. Därutöver krävs skattehöjningar på närmare 2 kronor för att få ihop kalkylen. Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 7

Slutsatser och sammanfattning För att klara ett resultat på en procent av skatter och statsbidrag, cirka 10 miljarder, krävs att skatten fram till 2019 ökar med 1 krona och 92 öre jämfört med dagens nivå. Det motsvarar i dagens penningvärde 38 miljarder i ökade intäkter 2019. Dessutom krävs att staten ökar statsbidragen med 2 procent i reala termer per år 2017 2019, vilket motsvarar en nivåhöjning på 16 miljarder. Vi har valt att låsa resultatet vid en procent av skatter och statsbidrag. Skälet till att resultatet inte låses vid nivån 2 procent, nivån som är en tumregel för god ekonomisk hushållning i sektorn, är att det knappast är rimligt med ett resultat på den nivån. Diagram 2 Resultat i kommuner och landsting, inkluderande skattehöjningar på knappt två kronor fram till 2019 Miljarder kronor och procent av skatter och statsbidrag Miljarder kronor 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 2 procent Uppräknade statsbidrag Ej uppräknade statsbidrag 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Frågan är om en sådan utveckling är hållbar. För att undvika skattehöjningar i denna storleksordning krävs att kommuner och landsting hittar nya vägar att klara sina åtaganden. Även staten bör bidra, genom att ge bättre plane - ringsförutsättningar. Det kommuner och landsting behöver är långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar samt generella statsbidrag som inte urholkas. Kommunsektorn har stått inför stora utmaningar tidigare. En liknande situation fanns i början av 1990-talet. I till exempel vården förmådde man då kombinera stora kostnads- och personalminskningar med en kraftig expansion av vårdinsatserna, särskilt för de äldre. Nyckeln var ny teknik och nya synsätt som gjorde det möjligt att bedriva vård med kortare vårdtider och även att utföra insatser som tidigare bedrivits i sluten vård som öppen vård, det vill säga utan inläggning vid sjukhus. Staten bidrog då till att omvandla riktade bidrag till generella för att underlätta omvandlingen. Vi ser således ett behov av en bättre dialog mellan staten och kommunsektorn och skulle därför välkomna en utredning om den statliga styrningen av kommunsektorn, förutsatt att den leder till snabba åtgärder. Kan ny teknik vara en lösning? Ett område med stor potential är den tekniska utvecklingen genom digitalisering. E-hälsa är ett samlingsnamn för digitala tjänster i vården som är på stark frammarsch och ses globalt som ett viktigt verktyg för att möta framtidens utmaningar. E-hälsa kan på sikt medföra betydande förbättringar för såväl patienter som vårdpersonal. Människor kan få en ökad kontroll när det gäller den egna hälsan, vilket framöver kan få en stor betydelse i ett preventivt syfte. Informationshantering, som är en central del inom vården men även inom flera andra verksamheter, kan effektiviseras. Det finns flera exempel på att stora steg nu tas för att införa denna teknik. 8 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

KAPITEL 1 Ny befolkningsprognos ger ändrade förutsättningar I denna rapport räknar vi, i enlighet med SCB:s reviderade befolkningsprognos, med en betydligt större invandring än tidigare. Det innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar och att skatteunderlaget därmed blir större. Men den positiva effekten begränsas av att flyktinginvandrare har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Flyktingmottagandet och en därmed större befolkning innebär också ökade kostnader för kommuner och landsting. Dessa kostnadsökningar är under de närmaste åren betydligt större än de intäktstillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Detta sätter en betydande press på kommunernas och landstingens ekonomi de närmaste åren. scb:s senaste befolkningsprognos som publicerades i maj innebar en påtaglig uppjustering av nettoinvandringen jämfört med bedömningen från året Diagram 3 Nettoinvandring i olika SCB-prognoser Antal invandrare relativt antal utvandrare 120 110 100 Framskrivning 2015 90 80 Tusental 70 60 50 Framskrivning 2014 40 30 20 Framskrivning 2009 10 0 2000 2001 2002 200320042005 2006 2007 20082009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Bilden visar hur SCB fått lov att revidera upp nettoinvandringen successivt i befolkningsprognoserna. Det som ser ut som en nedgång år 2019 innebär fortfarande en nettoinvandring på 70 000 personer per år. Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 9

1. Ny befolkningsprognos ger ändrade förutsättningar innan. Det är högst troligt att även denna befolkningsprognos kommer att behöva revideras upp ytterligare. Sådana uppjusteringar har också gjorts tidigare. I diagram 3 jämförs de två senaste årens prognoser med den som gjordes 2009. I den senaste scb-prognosen beräknas nettoinvandringen åren 2010 2019 sammantaget uppgå till omkring 775000 individer jämfört med knappt 300 000 i den bedömning som scb gjorde år 2009. Det innebär att befolkningen beräknas vara betydligt större år 2019 än i tidigare prognoser. I 2009 års bedömning beräknades befolkningen i slutet av år 2019 uppgå till 9,8 miljoner invånare, att jämföra med 10,4 miljoner i scb:s senaste bedömning. Hela denna skillnad består i stort sett av en större nettoinvandring. Skillnaden i nettoinvandring är, som framgår i diagram 3, också stor mellan scb:s senaste prognos och den ifjol. Denna skillnad har betydelse för beräkningarna i denna Ekonomirapport. I diagram 4 framgår skillnaden i antalet invånare i olika åldersgrupper mellan 2015 och 2014 års befolkningsprognos. Som synes är tillskottet av befolkning i yrkesaktiv ålder (det vill säga 20 64 år) betydligt större än tillskotten i grupperna barn och äldre. Diagram 4 Jämförelse av befolkningen i 2015 och 2014 års befolkningsprognos Jämförelse av antalet invånare i olika åldersgrupper 110 100 20 64 år Tusental 90 80 70 60 50 40 30 0 19 år Bilden visar skillnaden i antalet invånare i olika åldersgrupper mellan SCB:s senaste och SCB:s föregående befolkningsprognos. 20 65+ år 10 0 2015 2016 2017 2018 2019 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Att en relativt stor del av invandrarna är i yrkesaktiv ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på möjligheterna att finansiera välfärden. Men för de närmaste åren är det inte så, beroende på att dagens invandrare till mycket stor del består av flyktingar. Det är knappast rimligt att räkna med att dessa med en gång kan försörja sig och betala skatt i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. I verkligheten tar det lång tid innan flyktingar/asylsökande etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Detta är också något vi räknar med (se faktarutan»integrationens betydelse för arbetsutbudet«på sidan 20) i våra kalkyler. En större befolkning innebär inte enbart att det blir fler som kan arbeta och betala skatt utan det betyder också ökade kostnader för kommuner och landsting detta oavsett var människorna kommer ifrån. I beräkningarna antar vi att invandrare och asylsökande har samma behov av skola, vård och omsorg som övriga befolkningen i motsvarande ålder, trots att de nyanlända snarare är i behov av större insatser och därmed drar större kostnader än övriga i befolkningen. Detta är emellertid inte något som beaktas i våra beräkningar, då det saknas underlag för en sådan bedömning. 10 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Ny befolkningsprognos ger ändrade förutsättningar Resultatet av våra kalkyler, som endast sträcker sig fram till 2019, blir som förväntat att den nya befolkningsprognosen innebär en extra belastning för den kommunala ekonomin som måste hanteras. På längre sikt blir kalkylerna mer positiva, men i denna rapport gör vi inte sådana långsiktiga beräkningar. Kraven på kommunernas och landstingens verksamhet beräknas år 2019 bli 1,5 procent större med den nya befolkningsprognosen jämfört med den befolkningsprognos som låg till grund för föregående Ekonomirapport. Det motsvarar ökade kostnader på cirka 17 miljarder kronor detta år 1. Samtidigt beräknas den uppjusterade befolkningsprognosen ge ett tillskott på knappt 1 procent till skatteunderlaget, vilket höjer skatteinkomsterna med omkring 7 miljarder kronor. Det kvarstår därmed ett glapp på 10 miljarder kronor mellan ökade kostnader och ökade intäkter för kommunsektorns del. Om detta glapp täcks via höjda skatter motsvarar det en sammantagen höjning av kommun- och landstingsskatten med drygt 40 öre. 1. Totalbefolkningen beräknas bli 1,7 procent större år 2019 jämfört med i den tidigare befolkningsprognosen. Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 11

1. Ny befolkningsprognos ger ändrade förutsättningar 12 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

2 KAPITEL Samhällsekonomin Vår bedömning är att den svenska ekonomin är på väg upp ur lågkonjunkturen och nästa år når konjunkturell balans. Det innebär att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget i år och nästa år växer förhållandevis snabbt. Samtidigt ställer den omfattande invandringen och den snabba befolkningsutvecklingen stora krav på kommunernas och landstingens verksamhet. I år och nästa år ser detta ut att kunna klaras utan större skattehöjningar eller tillskott från statens sida, men under de därpå följande åren 2017 2019 blir uppgiften betydligt svårare, delvis till följd av att skatte - underlaget då inte längre växer lika snabbt. Mot konjunkturell balans Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och bnp beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6½ procent och inflationstalen, enligt kpi, ligger nära 2 procent. De följande åren beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och kpif-inflationen (inflationen enligt kpi rensat för effekten av ändrade räntor) ligger stabilt på 2 procent. Samtidigt växer bnp årligen med drygt 2 procent. Utvecklingen under dessa år ska inte uppfattas som en prognos utan som ett resultat av de antag - anden som gjorts, bland annat vad gäller utveckling av produktivitet och ar - betsmarknad. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen, inte minst den kom- Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 13

2. Samhällsekonomin munala konsumtionen, att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet in vå nare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad är en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver öka i omfattning snabbt. Diagram 5 Arbetsmarknadsgapet Miljoner timmar per kvartal 2 100 2 050 Antalet arbetade timmar har efter den snabba rekylen under 2010 endast marginellt närmat sig den potentiella nivån. Dock sker ett litet ryck så att gapet sluts under 2016, vilket följs av en blygsammare tillväxttakt. Miljoner timmar per kvartal 2 000 Potentiella timmar 1 950 1 900 1 850 1 800 1 750 Arbetade timmar 1 700 1 650 1 600 1 550 1 500 20002001 200220032004200520062007200820092010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget snabbt. Kommunernas och landsting - ens skatteintäkter kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolk nings - utvecklingen ställer. Med den därefter mer dämpade tillväxten i sysselsättning och skatteunderlag är denna ekvation inte lika lätt att lösa. Kommunerna och landstingen tvingas då till betydande skattehöjningar för att intäkterna ska fås att täcka kostnaderna. Fram till 2019 beräknas utdebiteringen sammantaget höjas med 1 krona och 92 öre. Måttlig tillväxt i vår omvärld Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är usa där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Också i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina gnisslar det nu betänkligt. Den svenska exporten avsätts till mycket stor del i Europa. Bortemot tre fjärdedelar avsätts här. Problemtyngda länder som Brasilien och Ryssland tar emot mindre än 3 procent av svensk varuexport. De två mer snabbväxande tillväxtländerna Kina och Indien tog 2014 emot 3½ respektive knappt 1 procent av vår export. Utanför Europa ligger den viktigaste avsättningsmarknaden för svensk export i usa, dit närmare 7 procent av den svenska varuexporten går. Dessa uppgifter ska inte tolkas som att dessa fem stora ekonomier är av begränsad betydelse för hur den svenska exporten utvecklas. De fem ländernas påverkan på svensk export, svensk ekonomi och den globala konjunkturutvecklingen är betydligt större än så. Utvecklingen, inte minst i för oss tunga 14 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

2. Samhällsekonomin exportmarknader i Europa, beror i mycket hög grad på hur det går i usa och i de ovan nämnda tillväxtländerna. Dessvärre kan man konstatera att mycket här skulle kunna se bättre ut. I usa pressas industrin av den starka dollarn. Det ser då bättre ut för inhemsk efterfrågan. Bostadsinvesteringarna är på väg upp och tjänstesektorn går relativt starkt. Utvecklingen på den amerikanska arbetsmarknaden är fortsatt stark och arbetslösheten är nästan nere på samma nivå som före finanskrisen. Den amerikanska ekonomin fortsätter växa med 2½ 3 procent årligen, vilket i stort sett är i linje med hur det sett ut historiskt. Utvecklingen i Kina beräknas däremot fortsätta att försvagas. En väsentlig del i detta är en svagare utveckling av byggnadsinvesteringarna, vilket härrör från osäkerhet på bostadsmarknaden. Oron har också varit stor på de kinesiska finansiella marknaderna med betydande prisfall på Shanghaibörsen under sommaren. Ryssland och Brasilien är två råvaruexporterande länder som drabbats hårt av det prisfall som skett på råvaror. I båda fallen bidrar också inhemska faktorer till den svaga utvecklingen. bnp beräknas sammantaget minska under prognosåren, både i Ryssland och Brasilien. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländ - er. För Norge, som är en betydande exportör av olja och gas, dras nu offshore - investeringarna ner väsentligt. Nedgången är kännbar för norsk ekonomi och tillväxten i bnp reduceras högst väsentligt. Trots fallande krona och expansiv finans- och penningpolitik har traditionell export endast delvis kunnat kompensera investeringsbortfallet. Finland påverkas indirekt av prisfallet på olja och gas genom den svaga utvecklingen i Ryssland och fallet i den betydelsefulla exporten dit. Man plågas också av omfattande strukturproblem i skogs- och elektronikbranschen. Finsk bnp beräknas bli i stort sett oförändrad i år och endast växa svagt nästa år. Även om tillväxten gradvis förbättras i Danmark så innebär detta att utvecklingen i våra tre grannländer, som tillsammans tar emot ungefär en fjärdedel av svensk export, sammantaget blir mycket svag i år. Det blir dock något bättre 2016. Tabell 1 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 2013 2014 2015 2016 USA 2,2 1,5 2,5 2,8 Tyskland 0,2 1,6 1,7 2,0 Storbritannien 1,7 2,8 2,6 2,5 Norden* 0,5 1,3 0,9 1,6 Euroområdet 0,4 0,8 1,4 1,8 Världen** 3,4 3,5 3,3 3,7 Exportvägd BNP 1,0 1,8 1,8 2,2 Sverige 1,2 2,4 3,2 3,4 *Danmark, Finland och Fastlandsnorge viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. ** Vägt med köpkraftsjusterade vikter. BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. Tillväxten förväntas på de flesta håll bli starkare nästa år. Källa: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Utvecklingen är mer positiv i övriga Europa. Tillväxten i Storbritannien ligger stabilt på 2½ procent och tillväxten i en rad väst- och centraleuropeiska länder är på väg upp mot 2 procent. I Tyskland, som vid sidan om Norge är vår viktigaste exportmarknad, beräknas bnp öka med 1,7 procent i år och 2,0 pro- Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 15

2. Samhällsekonomin cent nästa år. De tyska hushållen har en bra inkomstutveckling till följd av förbättringarna på arbetsmarknaden. Sysselsättningen har ökat i över fem år och arbetslösheten är nu nere på 4,5 procent. Företagens syn på klimatet inom industrin och handeln ligger också över ett historiskt genomsnitt. Detta i kombination med extremt låga räntor gör att man kan förvänta sig tilltagande företagsinvesteringar. Låg inflation håller räntorna nere Oljepriset har under det senaste året mer än halverats i dollar räknat. Även en lång rad andra råvarupriser har backat påtagligt. De lägre råvarupriserna har bidragit till att inflationen i många länder bitit sig fast på låga nivåer. Centralbankerna har med olika åtgärder försökt pressa upp inflationen, men utan att i någon nämnvärd grad ha lyckats. En ökad tillväxt och ett därigenom ökat resursutnyttjande väntas bidra till att råvarupriserna vänder uppåt och att löneutvecklingen efterhand får något bättre fart. Styrräntorna befinner sig i dagsläget på extremt låga nivåer och i de länder där den konjunkturella återhämtningen nått längst beräknas snart höjningar ske. Först ut tippas den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, bli. En höjning där är sannolik före årets slut. Därefter antas Bank of England följa i början av nästa år. Euroområdets centralbank (ecb) beräknas däremot vänta ytterligare något år med att höja räntan. Tabell 2 Svenska räntor och kronkurser, årsgenomsnitt Procent, årsmedeltal 2013 2014 2015 2016 Riksbankens räntehöjningar nästa år stärker kronan mot euron. Reporänta* 0,75 0,00 0,35 0,00 3-månaders statsskuldväxlar 0,9 0,4 0,3 0,2 10-åriga statsobligationer 2,1 1,7 0,7 1,4 Växelkurs, kr/euro 8,65 9,10 9,36 9,15 Växelkurs, kr/dollar 6,51 6,86 8,42 8,74 *Vid årets slut. Källa: Riksbanken och Sveriges Kommuner och Landsting. Den svenska Riksbanken har som ambition att hålla kronan svag och på den vägen öka möjligheterna att få upp inflationen till 2 procent. En svensk styrräntehöjning kommer därför inte att ske förrän andra centralbanker också höjt. En sådan höjning kan bli möjlig under nästa år förutsatt att inflationen mera påtagligt rört sig uppåt, samtidigt som riskerna för en mer påtaglig kronförstärkning inte bedöms som alltför stora. Riksbanken beräknas höja styrräntan vid två tillfällen nästa år så att den mot slutet av året når 0 procent. Den stramare penningpolitiken medför att kronan stärks mot framförallt euron. Mot slutet av 2016 går det att få 1 euro för 9 kronor jämt. Inhemsk efterfrågan draglok i svensk ekonomi Normalt brukar det vara exporten som agerar draglok i den fas då konjunkturen är på väg att återhämta sig. Åtminstone brukar det vara så för svensk del. Efter 1990-talskrisen och efter it-kraschen i början av seklet var det i huvudsak exporten som lyfte den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. Denna gång är förutsättningarna annorlunda. Trots att kronan under det senaste året försvagats med omkring 10 procent, har den svaga utvecklingen i vår omvärld inneburit att exporten ökat i relativt måttlig takt. En bidragande orsak till den svaga utvecklingen är att svensk export i relativt hög grad består av in- 16 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

2. Samhällsekonomin vesteringsvaror och att investeringskonjunkturen, inte minst i Europa, under flera år varit ytterligt svag. De svenska industriföretagen ger ändå uttryck för en relativt påtaglig optimism. Det märks bland annat i Konjunkturinstitutets månatliga konjunkturbarometrar. Enkätsvaren, liksom statistik från scb, indikerar att tillväxten för svensk export är på väg att öka. Men vi tror inte att den svenska exporten i närtid når några högre höjder. Vår bedömning är att den växer med 4,6 procent i år och 5,9 procent 2016. Vilket kan jämföras med en genomsnittlig till - växt på 7,6 procent återhämtningsåren 2004 2007. Tabell 3 Internationell tillväxt och svensk export Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 Internationell BNP* 1,0 1,8 1,8 2,2 Valutakurs, SEK/nat. val**. 2,8 4,9 6,2 1,2 Svensk export 0,7 3,5 4,6 5,9 Bytesbalans, % av BNP 5,8 5,4 7,5 6,9 *BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. **Kronans kurs mot svensk exports främsta konkurrentländers valutor. Starkare internationell tillväxt och kronförsvagning stärker svensk export, men inte lika mycket som i tidigare konjunktur - uppgångar. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Istället är det i hög grad investeringarna som sätter fart på svensk ekonomi. Det extremt låga ränteläget innebär gynnsamma förutsättningar för investe - ringar. Framförallt växer byggnadsinvesteringarna snabbt; under 2014 växte de med närmare 15 procent. Tillväxten bedöms bli hög, om än inte lika hög, i år och nästa år. Till betydande del kan byggnadsinvesteringarnas starka tillväxt återföras på kraftigt ökade bostadsinvesteringar. Även kommunsektorns investeringar växer snabbt. Tabell 4 Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring i fasta priser 2013 2014 2015 2016 Bostäder 0,9 19,8 11,8 6,6 Övrigt Näringsliv 0,7 6,1 4,2 4,9 Kommunala investeringar 2,9 7,7 5,1 9,0 Statliga investeringar 2,6 1,5 0,9 1,0 Totalt 0,6 7,6 5,1 5,2 Byggnadsinvesteringar 3,1 14,6 7,9 5,7 Investeringarna fortsätter växa i snabb takt. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. I perioder av konjunkturell återhämtning brukar inte den offentliga konsumtionen ge några mer betydande bidrag till efterfrågan. Denna gång är det emellertid annorlunda. Antalet invånare i Sverige växer för närvarande snabbt till följd av en omfattande flyktinginvandring. Under de närmaste åren beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det kan jämföras med en årlig tillväxt på i genomsnitt knappt ½ procent under de tre senaste decennierna. Den kraftigt växande befolkningen och det omfattande flyktingmottagandet ställer stora krav på staten, kommunerna och landstingen. Resultatet blir att den offentliga konsumtionen i år och nästa år växer väsentligt snabbare än normalt. Hushållens konsumtionsutgifter har under en period utvecklats väsentligt långsammare än hushållens disponibla inkomster, vilket inneburit att hus - Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 17

2. Samhällsekonomin hållens sparande under de senaste åren nått mycket högt. Teoretiskt finns här en potential för ett betydande efterfrågetillskott från hushållens sida. Men trots en ökad tillväxt i den svenska ekonomin och ett förbättrat arbetsmarknadsläge har hushållen valt att hålla hårt i sina pengar. Vad denna återhållsamhet beror på kan man bara spekulera i, men klart är att under det senaste året har hushållens förväntningar om den svenska ekonomins framtid kraftigt för skju tits i negativ riktning. I den senaste Konjunkturbarometern uppgav 37 procent av de tillfrågade att de väntar sig att svensk ekonomi kommer att för sämras kommande tolv månader. För ett år sedan svarade bara 15 procent på det ta sätt. 2 Vad denna negativa förskjutning beror på är inte klart, men den kan förklara varför hushållens konsumtionsutgifter inte växer snabbare. Diagram 6 Hushållens konsumtion och sparande Procentuell förändring i fasta priser respektive procent av disponibel inkomst 16 14 12 10 8 Sparkvot Sparkvot, äldre definition Procent 6 4 2 0 2 Hushållens konsumtion 4 Hushållens sparande förblir högt 2015 och 2016, men sjunker sedan gradvis. 6 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 20002002200420062008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Det innebär att hushållens konsumtionsutgifter inte ger något mer påtagligt tillskott till den totala efterfrågan i år. Nästa år, i takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras ytterligare, räknar vi med att hushållens konsumtions - utgifter växer något snabbare med 3 procent att jämföra med årets ökning på 2,4 procent. Det innebär att sparandet sjunker något, men inte heller en ökning av konsumtionsutgifterna på 3 procent är särskilt mycket mot bakgrund av den snabba ökningen av befolkningen. Sysselsättningsutvecklingen har överraskat positivt sedan finanskrisen. Åter - hämtning till nivån före fallet 2009 gick på två år och sedan 2011 har antal et sysselsatta ökat med runt 200 000personer, eller 1 procent per år. Antalet arbetade timmar har haft samma positiva utveckling. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften ökat i nästan samma omfattning, framförallt tack vare större befolkning men också tack vare att arbetskraftsdeltagandet ökat med 1 procentenhet (en större andel av befolkningen i åldern 15 74 år deltar i arbetskraften). Det har inneburit att arbetslösheten bara minskat marginellt. Den senaste tiden ser det ut att ha skett ett trendbrott. Sysselsättningen ökar inte lika mycket och ökningen av arbetskraften har nästan upphört. Därmed har vi också kunnat se en mer markant minskning av arbetslöshetstalen. Det närmaste året ser vi framför oss att sysselsättningen fortsätter öka tack vare att tillväxten tar lite bättre fart, vilket innebär att arbetslösheten fortsätter minska. Minskningen av arbetslösheten kommer dock att se mer dramatisk ut än vad den egentligen är. När den nya arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärden Extratjänster införs hos offentliga arbetsgivarna ersät- 2. Man får gå tillbaka till slutet av 2012 för att finna en lika negativ syn bland hushållen på svensk ekonomis framtid. 18 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

2. Samhällsekonomin ter den åtgärden Fas 3 för långtidsarbetslösa. Personer på extratjänster får lön och räknas som sysselsatta, vilket inte gäller Fas 3. Därmed ökar sysselsättningen med drygt ½ procent och arbetslösheten minskar med nästan lika mycket. Det förklarar att arbetslösheten i balans är betydligt lägre än i tidigare prognoser. Diagram 7 BNP, arbetade timmar och produktivitet Index 2000 kvartal 1 = 100, säsongrensade värden 155 150 145 Index, 2000, kv 1 = 100 140 135 BNP 130 Produktivitet 125 120 115 Arbetade timmar 110 105 100 95 2000 2001 20022003200420052006200720082009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. En inte oväsentlig ökning av antalet arbetade timmar samtidigt som BNP-tillväxten varit relativt svag har resulterat i en i stort sett stillastående produktivitet. Sedan mitten av 2014 ser vi dock en markant ökning. Utvecklingen åren 2017 2019 skiljer sig på flera sätt från utvecklingen för i år och nästa år. En avgörande skillnad är att perioden till och med 2016 innebär en konjunkturell återhämtning med relativt hög tillväxt i den svenska ekonomin, en vikande arbetslöshet och en stigande inflation samtidigt som utvecklingen därefter ska ses som ett konjunkturellt normaltillstånd där varken hög- eller lågkonjunktur antas råda. Efter 2016 förutsätts nivån på arbetslöshet och inflation stabiliseras, samtidigt som tillväxten i ekonomin avgörs av befolkningsutvecklingen och det antagande som görs om långsiktig produktivitetstillväxt. Utvecklingen efter 2016 är därför ingen prognos utan ett resul - tat av de olika antaganden som görs. Sveriges bnp beräknas åren 2017 2019 växa med drygt 2 procent per år. En sådan tillväxt är något starkare än normalt, men inte om man sätter den i relation till befolkningsutvecklingen. Den offentliga konsumtionen, inte minst den kommunala, beräknas fortsätta växa snabbt som en följd av den snabbt växande befolkningen. Mellan 2016 och 2019 beräknas den kommunala konsumtionen öka med i genomsnitt 2,3 procent per år i kalenderkorrigerade termer. Eftersom skatteunderlaget (realt) inte växer i samma snabba takt krävs betydande skattehöjningar. Dessa skattehöjningar beskär hushållens disponibla inkomster. Räknat per invånare ökar hushållens reala disponibla inkomster enbart med 0,3 procent per år i genomsnitt under åren 2017 2019. Tabell 5 Hushållens reala disponibla inkomster Procentuell förändring 1980 2014 2014 2016 2016 2019 Inkomster 2,0 2,4 1,6 Antal invånare 0,4 1,3 1,3 Inkomst per invånare 1,6 1,1 0,3 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunernas och landstingens skattehöjningar åren 2017 2019 försvagar hushållens inkomstutveckling påtagligt. Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 19

2. Samhällsekonomin Integrationens betydelse för arbetsutbudet Vi har på annat håll i rapporten beskrivit hur den nuvarande stora flyktinginvandringen satt alltmer avtryck i befolkningsprognoserna. Nu räknar vi med att inflyttningen till Sverige blir betydligt större än i tidigare prognoser. Vad betyder det för arbetsutbudet och antalet arbetade timmar framöver? Hur vi gör i prognosen Vi vet att etableringen på arbetsmarknaden oftast tar lång tid. Med ledning av befintlig statistik och egna antaganden konstruerar vi en modell, där flyktinginvandrare successivt integreras alltmer och efter 8 år i landet når samma arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet som utrikes födda från samma ländergrupper med långa vistelsetider i Sverige (tabell 6). Vi gör inga antaganden vare sig om att integrationen förbättras över tiden eller att det skulle vara svårare att integreras när det på kort tid kommer många flyktingar. När vi tar hänsyn till invandring och vistelsetider på detta sätt får vi 2019 ett arbetskraftsdeltagande som är 0,7 procentenheter lägre och en arbetslöshet som är 0,2 procentenheter högre än om vi bara skriver fram med total befolkningsförändring och åldersstruktur. Tabell 6 Arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet för flykting - invandrare efter vistelsetid Procent av befolkningen respektive arbetskraften Vistelsetid AK-tal Arbetslöshet 1 år 31 37 2 år 40 25 3 år 46 20 4 år 51 16 5 år 54 15 6 år 57 14 7 år 60 13 8 år 65 12 9 år eller mer 70 12 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Outnyttjad arbetskraft ett räkneexempel Hur mycket påverkas arbetslösheten och sysselsättningen om skillnaden beroende på födelseland minskar? Från 2014 års Arbetskraftsundersökning kan vi konstatera att arbetskraftsdeltagandet var drygt 2 procentenheter lägre och arbetslösheten 10 procentenheter högre för utrikes födda jämfört med inrikes födda (tabell 7). Tabell 7 Arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet efter födelseplats 2014 Procent av befolkningen respektive arbetskraften Inrikes Utrikes Totalt Arbetskraftsdeltagande 72,4 70,1 71,9 Sysselsättningsgrad 67,9 58,8 66,2 Arbetslöshet 6,1 16,1 7,9 Källa: Arbetskraftsundersökningen (SCB). Som räkneexempel kan vi låta alla invånare ha samma arbets - kraftsdeltagande och arbetslöshet som inrikes födda. Då får vi en sysselsättning som är 3,4 procent högre än vad den faktiska är ( tabell 8). Medelarbetstiden är ungefär densamma för inrikes och utrikes födda, därmed blir effekten lika stor på arbetade timmar. Effekten på skatteunderlaget blir mindre eftersom det också består av annat än lön. Dessutom antar vi att den genomsnittliga lönen för utrikes födda var lägre än för inrikes födda. Resultatet blir i vårt räkneexempel att skatteunderlaget ökar med knappt 2 procent, vilket motsvarar en utdebitering på 0,57 kronor. Tabell 8 Effekter på sysselsättning och skatteunderlag Procentuell nivåeffekt Effekt Sysselsättning 3,4 Arbetade timmar 3,4 Skatteunderlag 1,9 Skattesats 0,57 kr Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Efterfrågeutvecklingens sammansättning skiljer sig under kalkylåren därmed påtagligt från vad som brukar vara det normala. Den skattefinansierade kon sumtionen fortsätter att växa snabbt i reala termer, till och med lika snabbt som hushållens konsumtionsutgifter. Då ska man också ha i minnet att hus - hållens konsumtionsutgifter dessa år utvecklas snabbare än hushållens inkomster. 3 Det grundläggande problemet är att bnp och sysselsättningen inte utvecklas bättre i förhållande till befolkningens storlek. Under åren 2017 2019 ökar bnp per capita med i genomsnitt endast 1,0 procent per år. Antalet arbetade timmar per invånare i totalbefolkningen minskar samtidigt med 0,5 procent per år. Det senare kan jämföras med att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin beräknas ha minskat med 0,1 procent per år räknat per invånare mellan 2008 och 2016. Skillnaden mellan en minskning på 0,1 procent och 0,5 innebär markant sämre möjligheter att finansiera skola, vård och omsorg med ett oförändrat skatteuttag. 3. I löpande priser ökar den kommunala konsumtionen med 5,4 procent per år jämfört med 4,1 procent för hushållens konsumtionsutgifter och 3,6 procent för hushållens disponibla inkomster. 20 Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

2. Samhällsekonomin Tabell 9 Försörjningsbalans Procentuell förändring i fasta priser 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP 2,3 3,4 3,6 2,4 2,2 2,1 Import 6,3 3,4 6,1 5,2 4,6 4,4 Hushållens konsumtion 2,2 2,4 3,0 2,4 2,1 2,0 Offentlig konsumtion 1,6 2,0 3,2 1,9 1,8 1,7 Stat 1,2 1,7 1,9 1,0 1,0 1,0 Kommuner 1,8 2,1 3,6 2,3 2,1 2,0 Fasta bruttoinvesteringar 7,6 5,1 5,2 3,1 2,9 2,5 Lagerinvesteringar* 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,5 4,6 5,9 4,8 4,4 4,3 Summa användning 3,4 3,4 4,3 3,2 2,9 2,8 BNP kalenderkorrigerad 2,4 3,2 3,4 2,6 2,3 2,1 *Lageromslag i procent av BNP. BNP växer 2015 och 2016 årligen med närmare 3½ procent. Efter att den svenska ekonomin nästa år nått konjunkturell balans blir tillväxten svagare. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Skatteunderlag och offentliga finanser Tillväxten i skatteunderlaget avtar när konjunkturåterhämtningen är över Sedan 2011 har den reala 4 tillväxten i skatteunderlaget varje år varit starkare än genomsnittet för föregående konjunkturcykel (2001 2007). Enligt vår prognos för 2015 och 2016 kommer den att vara stark även dessa år (diagram 8). Förklaringen är att svensk ekonomi under denna period tar sig upp ur den djupa lågkonjunktur som inleddes med finanskrisen 2008 2009, till en situation med konjunkturell balans. Tillväxten är starkare i återhämtning än i balans. Diagram 8 Nominell och real skatteunderlagstillväxt exklusive effekt av regelförändringar samt prisutveckling på kommunernas och landstingens kostnader Procentuell förändring 8 7 6 Nominellt skatteunderlag 5 4 Procent 3 2 1 0 1 2 3 Priser Realt skatteunderlag 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Efter en konjunkturell återhämtningsperiod med stark skatteunderlagstillväxt väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans 2016. Därefter förutsätts ekonomin befinna sig i ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur råder, med avtagande skatteunderlagstillväxt som följd. Källa: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Under andra halvan av 2016 beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans och återhämtningsfasen är över. Antalet arbetade timmar ökar då långsammare och därmed avtar också skatteunderlagets reala tillväxt. En 4. Efter avdrag för prisutveckling på kommunernas och landstingens kostnader, där priserna för kommunernas respektive landstingen vägts samman utifrån deras respektive andelar av totala kostnaden. Ekonomirapporten. Oktober 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 21