Tillväxt, stagnation och kris Svenskt 1900-tal från ett makroekonomiskt perspektiv
Frågor! Hur har tillväxten i Sverige sett ut och varierat över tid och hur är den relaterad till andra förändringar i ekonomin och samhället?! Vad kan förklara tillväxtens variationer?! Hur har resultatet blivit: Sveriges tillväxt i ett internationellt perspektiv?
Vad är och betyder tillväxt?! Ekonomisk tillväxt innebär förändringar av den materiella resurstillgången.! Tillväxt = Förändring (ökning) av BruttoNationalProdukten (BNP)! BNP i praktiken ingen ideal välfärdsindikator : Miljö, inkomstfördelning och mjuka faktorer.
Tillväxt och makroekonomi! BNP en del av det makroekonomiska flödet i ekonomin.! Förändringar i BNP hänger samman med förändringar i andra delar av makroekonomin: Struktur, inkomstfördelning, inkomstanvändning.
Inkomstidentiteter! BNP=Summan av förädlingsvärden! BNP=Summan av inkomster! BNP=Inv+Kons+Exp-Imp! BNP=Sparande+Konsumtion! Försörjningsbalansen! BNP+Import=Inv+Konsumtion+Export
Disposition! Kronologi över den svenska tillväxthistorien: Stiliserade fakta.! Drivkrafter: Teorier om tillväxt.! Resultatet: Sveriges prestation i ett internationellt perspektiv: Eftersläpning eller upphinnareffekt?
Tillväxtförloppet! Hur har tillväxten förändrats över tid?! Hur har andra delar av ekonomin förändrats i samband med tillväxten?! Hur kan den ekonomiska historien knytas till tillväxtförloppet?
Sveriges BNP 1800-1998 10000 1000 BNP/cap BNP 100 10 1815 1825 1835 1845 1855 1865 1875 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 Källa: Krantz (2001), SCB
Långsiktiga tillväxttakter Tillväxttakt i procent 1870-1990 0.04 0.03 0.02 0.01 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Källa: Vikström (2001)
Jämförelse BNP/capita Land 1870 1913 1950 1973 1989 Sverige 1316 2450 5331 11292 14912 Storbritt. 2610 4024 5651 10063 13468 USA 2247 4854 8611 14103 18317 Tyskland 1300 2606 3339 10110 13989 Norge 1190 2079 4541 9346 16500 Källa: Maddison (1991)
Sverige och utvecklingsländer Land 1870 1913 1950 1989 Sverige 1316 2450 5331 14912 Portugal 7346 Chile 5355 Bangladesh 504 Taiwan 7252 Källa: Maddison (1991)
Produktionsstrukturen Källa: Eklund (1997)
Användning 32 32 25 25 23 14 26 23 20 -M 33 30 24 25 24 12 21 20 20 E 21 21 25 25 19 18 14 13 10 I 78 81 76 75 80 84 92 90 90 K 1989 1980 1970 1960 1950 1940 1920 1900 1880 År Procent av BNP. Källa: Sandelin (1991)
Användning - Investeringskvot 35 30 25 20 15 10 5 0 1815 1825 1835 1845 1855 1865 1875 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 Källa: Historiska nationalräkenskaper
Inkomstfördelning - I Löneandelen 1870-1994 90 80 70 60 Lönandel (%) 50 40 30 20 10 Löneandel 0 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 År
Inkomstfördelning - II Vertikal inkomstfördelning 1920-1976 45 40 Max. utjämningsprocenten 35 30 25 20 Inkom stfördelning 15 10 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 År
Slutsatser! Tillväxten en del av en omfattande makroekonomisk förändringsprocess.! Förändringar i BNP kan härledas till förändringar i andra komponenter, vilka kan variera över tid.! Tillväxt processen bör studeras som en integrerad del av en vidare strukturförändringsprocess.
Tillväxten och historien! Industrialisering 1870-1920.! Kris och tillväxt 1920-1945.! Gyllene årtionden 1950-1970.! Kris, stagnation och depression 1970-1995.! OBS! Utvecklingsmönstret baserat enbart på tillväxttakter följer inte Schöns periodisering.
Kriser i ekonomin! Kris = En period med markant nedgång i produktionen.! Kriserna yttrar sig som hack i tillväxtkurvan.! Kriserna har kan spela olika roller för den ekonomiska utvecklingen och ha olika orsaker.! Jämför Schöns betoning av krisernas roll för omvandlingsprocessen.
Orsaker till kriser! Det ekonomiska systemets stabilitet:! Instabilt : politiska åtgärder nödvändiga.! Stabilt: Endast behov av ett stabilt institutionellt ramverk.! Interna och externa drivkrafter! Utlandsimpulser stort inflytande.! Utbuds- och efterfrågestörningar! Stabiliseringspolitik genom efterfrågepolitik (keynesianism).! Störningar från utbudssidan genom förändrade relativpriser.
Krisernas funktion och roll! Systemkriser! Rubbat förtroende för det ekonomiska systemet.! Förändringar av den ekonomiska politiken och de institutionella ramarna.! Resultat av strukturella obalanser! Förskjutningar av efterfråge- och produktionsstruktur.! Låg anpassningsförmåga till nya utvecklingsbetingelser.! Krisen banar väg för en anpassning av den ekonomiska strukturen (jfr Schön).
1900-talets kriser! Viktiga kriser under 1900-talet:! 1919-1924: Boom och deflation. ( V )! 1929-1934: Lindrigare än omvärlden. ( U )! 1973-1978: Stagnation och misslyckad politik. (OPEC I) ( L )! 1979-1984: Stagnation och misslyckad politik (OPEC II). ( L )! 1989-1993: Det dukade bordet? ( U )
Källa: Lundberg (1994) Krisernas anatomi 1920-22 1930-32 1974-77 1979-82 1990-93 Sysselsättning -5,5-4,0 4,4 1,0-11,9 KPI -30,5-5,7 34,9 38,4 17,1 Reallön -1,7 1,5 5,7-8,6-1,7 Real BNP -16,5-11,9 2,0 2,7-5,7 Privat kons. -2,1-8,6 6,0-0,7-5,4 Investeringar 2,7-33,2 1,9-3,2-29,4 Export 7,2-31,8-4,0 7,2 6,9 Import -28,2-23,3 1,3-2,2-5,1 Statsskuld/BNP 9,4 8,2 2,3 21,4 33,3 Procentuell förändring mellan angivna år.
Slutsatser! Svensk tillväxt har varierat påtagligt under 1900-talet.! Kriser har uppstått, där både interna och externa faktorer påverkat förloppet.! Tillväxten har varit intimt. sammanhängande med förändringar i andra delar av samhällsekonomin.! Dessa förändringar har medfört en stor omvandling av samhället.
Tillväxtens drivkrafter! Två sätt att öka produktionen:! Sätta in mer resurser.! Använda befintliga resurser på ett bättre sätt.! Olika tillväxtteorier som beskriver de faktorer som är mest väsentliga bakom tillväxt i BNP/cap: Neoklassisk, Endogen samt institutionell tillväxtteori.
Produktionsfaktorer! Produktionen kan ses som en funktion av de insatta produktionsfaktorerna:! Y=f(Jord,Arbete,Kapital,Teknik)! Teknikfaktorn innehåller inte enbart renodlad teknik utan även:! Organisation! Institutioner
Neoklassisk tillväxtteori! Utvecklades under 1950-talet (Solow).! Utgångspunkt: Y=f(A,K)! Båda produktionsfaktorerna har avtagande marginalavkastning. Y K
Neoklassisk teori - II! Teorin förutsäger:! Ekonomin når ett stabilt läge, där ingen tillväxt i BNP/cap sker.! Konvergens mellan länder.! Inkomstnivån bestäms av sparandet.! Vad är det då som gör långsiktig tillväxt möjlig?! Teknikutvecklingen har avgörande betydelse.
Growth accounting! Ur denna teori har en metod utvecklats för att mäta teknikfaktorns betydelse i form av total faktor produktivitet (TFP).! TFP är den del av tillväxten som inte kan förklara med hjälp av tillväxt i PF: Y Y = A A + K K + TFP TFP
Growth accounting - II! TFP beräknas residualt, så det är inte enbart teknisk förändring som mäts, utan också andra effekter: kvalitetsförändringar, stordriftfördelar, marknadsstruktur.! Teknisk förändring betraktas som exogent given.
Growth accounting - III! Den tekniska förändring som mäts är den som skiftar produktionsfunktionen utåt, dvs. alla tekniska förändringar är inte relevanta i sammanhanget. Y K
Endogen tillväxtteori! Utvecklades som en kritik mot den exogena hanterandet av teknisk förändring.! Tillväxten inverkar även på den tekniska förändringen.! Viktig skillnad gentemot Solow: Kapital har inte längre avtagande marginalavkastning.
Endogen teori - Konsekvenser! Inget stabilt inkomstläge (steady-state).! Ingen nödvändig konvergens mellan länder.! En förändrad investeringsnivå kan ge bestående skillnader i tillväxttakt.! Den tekniska förändringen påverkas av:! Humankapital! Tidigare investeringar! Kunskap
Institutioner! På senare tid har institutionernas roll för den ekonomiska utvecklingen betonats (North).! Effektiva institutioner minskar transaktionskostnader och möjliggör en effektiv resursanvändning.! Skillnader i den institutionella miljön kan förklara skillnader i tillväxt mellan länder och förmågan att omsätta tekniska landvinningar i praktiken (path dependency och window of opportunity).
Slutsatser! Tekniken och tekniska förändringar centrala för långsiktig tillväxt i BNP/cap.! Den institutionella miljön betydelsefull för om möjligheterna till tillväxt realiseras.! Stora mätproblem förknippade med att mäta teknikfaktorns betydelse.
Ekonomisk-historiska faktorer! Tekniken viktig i Schöns historieskrivning.! Framväxten av nya utvecklingsblocken drivkraft bakom strukturomvandlingen:! Ånga Järnväg Elkraft Bilism Elektronik Datorteknik! Kan jämföras med förekomsten av en specifik lång våg i tillväxten i USA 1920-1970 (Gordon, 2000), där förekomsten av teknikkluster kan förklara långsiktiga variationer i tillväxt och produktivitet.
Produktionsfaktorer i industrin 1000 100 Arbkraft Kapital 10 1 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Källa: Lindmark & Vikström (2001)
TFP i industrin TFP-tillväxt (%) 1870-1990 1,2 1,15 Annual 5 year moving average 1,1 1,05 1 0,95 0,9 0,85 0,8 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Källa: Lindmark & Vikström (2001)
Hur har resultatet blivit?! Hur har Sverige klarat sig i den internationella tillväxtligan, speciellt sedan 1970-talet?! En spridd uppfattning är att Sverige inte har klarat konkurrensen under de senaste årtionden, utan halkat efter i världsrankingen.
Tillväxten i Sverige och OECD Genomsnittlig tillväxttakt (%) Sverige OECD OECD-EUR 1950-60 3,4 3,6 3,4 1960-70 4,6 5 4,9 1970-92 1,7 2,9 2,4 Källa: Henrekson et al (1996)
Välfärdsranking Rank 1970 Rank 1998 Förändring 1970-2001 Rank 2001 Schweiz Luxemburg +3 Luxemburg USA USA +/- 0 USA Luxemburg Norge +13 Norge Sverige Schweiz -4 Schweiz Danmark Danmark +14 Irland Frankrike Island -1 Danmark Nederländerna Belgien +8 Island Nya Zeeland Österrike -2 Nederländerna Storbritannien Nederländerna +3 Österrike Belgien Tyskland +/-0 Belgien Tyskland Irland +/-0 Tyskland Österrike Frankrike +2 Finland Italien Italien +/-0 Italien Finland Finland -10 Sverige Island Storbritannien -6 Storbritannien Norge Sverige -10 Frankrike Spanien Nya Zeeland -9 Nya Zeeland Irland Spanien -1 Spanien Portugal Portugal +/-0 Portugal Grekland Grekland +/-0 Grekland
Orsaker! Ekonomisk politik : Den svenska modellen.! Mätfel och felaktiga jämförelser (Korpi)! Andra institutionella förklaringar:! Eichengreen : Ekonomisk förhandling mellan arbete och kapital.! Olson : Intressegruppsteori.
Historiskt perspektiv! Är det säkert att stagnationen börjar från och med 1970?! Krantz (2000) lyfter fram intressanta fakta som belyser den svenska relativa eftersläpningsprocessen.! Jämförelser av den svenska BNP/caputvecklingen relativt grupper av andra länder visar på 1950-talet som en vändpunkt.
Relativ utveckling BNP/capita
Slutsatser! Det finns ingen entydig slutsats om den svenska eftersläpningsprocessens karaktär.! Osäkerheter vid mätning och jämförelseobjekt försvårar.! Indikationer på att den avstannande tillväxttakten har rötter i faktorer existerande före 1970.
Avslutning! Svensk ekonomisk tillväxt en mångfacetterad historia.! Tillväxten hör samman med och är beroende av andra förändringar i ekonomin.! Teknik och institutioner är två viktiga drivkrafter bakom långsiktig tillväxt.