Sjukskötaren Aila Sormunen vårdar en dialyspatient på Maria sjukhus.

Årsberättelse 2005 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p

Sjukskötaren Aila Sormunen vårdar en dialyspatient på Maria sjukhus. 2 p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

Innehåll Samkommunen HNS i korthet.................................................................................. 4 HNS år 2005................................................................................................... 5 Styrelseordförandens översikt.................................................................................. 6 Verkställande direktörens översikt.............................................................................. 8 Året för nya målsättningar.................................................................................... 10 Undervisning och forskning................................................................................... 15 Samkommunen HNS resultatområden och affärsverk...........................................................17 Samkommunens förvaltning.................................................................................. 22 Patientuppgifterna flyttas till elektroniska system.............................................................. 24 Vårdgarantin effektiverade verksamheten och ökade samarbetet............................................... 27 Samkommunens verksamhetsorgan år 2005................................................................... 31 HNS medlemskommuner och sjukhus......................................................................... 36 Resultaträkning............................................................................................... 37 Balansräkning och koncernbalansräkning..................................................................... 38 I början av mars öppnade resultatenheten Kirurgi en dagkirurgisk operationsenhet på Hertonäs sjukhus. Fyra operationssalar och en bäddavdelning är i bruk. Överläkaren Jaakko Vasenius, kirurgiska avdelningen, och specialiseringstjänstgörande läkaren Anna Viinikainen, formar tummens metakarpofalangealled på en patient. Fotografi: Eija Hiltunen; sidan 8: Tuulikki Holopainen ISSN 1458-1477

Samkommunen HNS i korthet Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är en samkommun som inrättades av de nyländska kommunerna och som inledde sin verksamhet år 2000. Vid HNS:s sjukhus arbetar mer än 20 000 experter på olika håll i Nyland. Deras viktiga arbete ger hjälp åt 475 000 patienter per år. HNS:s sjukhus har belåtna patienter det har konstaterats i undersökningar. Sjukvårdsdistriktet ansvarar för att producera specialsjukvårdstjänster för de sammanlagt ca 1,4 miljoner invånarna i medlemskommunerna. Enligt det riksomfattande arbetsfördelningsavtalet har behandlingen av de mest krävande, sällsynta och dyra sjukdomarna i hela landet koncentrerats till HNS. Alla stora medicinska specialiteter finns representerade inom HNS: kirurgi, invärtesmedicin, anestesiologi, foniatri, fysiatri, gynekologi och förlossningar, pediatri, neurologi, ögonsjukdomar, öron-, näs- och halssjukdomar, bilddiagnostik, laboratoriemedicinska specialiteter, psykiatri, cancersjukdomar, hud- och allergisjukdomar och könssjukdomar. Röntgen- och laboratorietjänsterna samt cateringtjänsterna har organiserats som kommunala affärsverk. Byggnads- och fastighetstjänsterna samt tvätteritjänsterna produceras av HNS:s helägda dotterbolag. Det för hela sjukvårdsdistriktet gemensamma resultatområdet läkemedelsförsörjning ansvarar för anskaffning och lagring. HNS Helsingforssjukhusen samt Jorvs och Pejas sjukhus bildar Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS) som ansvarar för krävande vård av patienter och dessutom för forskning och utbildning. Fr.o.m. början av år 2006 är denna stora helhet ett enhetligt resultatområde, HUCS sjukvårdsområde. Sjukhusen inom Hyvinge, Lojo, Västra Nylands och Borgå sjukvårdsområde är närsjukhus som tar väl hand om sina patienter, men de är också aktiva undervisningssjukhus. HNS SJUKHUS Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus HUCS p Hud- och allergisjukhuset p Jorvs sjukhus p Kirurgiska sjukhuset p Barnmorskeinstitutets sjukhus p Barnkliniken p Barnets Borg p Maria sjukhus p Mejlans sjukhus p Kvinnokliniken p Pejas sjukhus p Psykiatricentret p Ögon-öronsjukhuset p Kliniken för cancersjukdomar Tölö sjukhus p HUCS har verksamhet också på dessa sjukhus p Aurora sjukhus p Hertonäs sjukhus Lappvikens sjukhus p Sjukhus inom de övriga sjukvårdsområdena p Hyvinge sjukhus p Kellokoski sjukhus p Lojo sjukhus p Paloniemi sjukhus p Västra Nylands sjukhus p Ekåsens sjukhus Borgå sjukhus p p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

HNS år 2005 NYCKELTAL 2005 Vårdtillfällen *) 401 756 Vårddagar **) 313 968 Besök i öppenvården *) 1 523 764 Operationer 100 252 Jouroperationer 19 092 Förlossningar 17 308 Olika personer som anlitade tjänster 475 599 Personer som anlitade endast polikliniska tjänster (av ovan nämnda) 313 109 Bäddar (1.1.2005) 3 753 Personal (31.12.2005) 20 773 Verksamhetsintäkter 1 295,5 miljoner euro Verksamhetskostnader 1 206,6 miljoner euro Folkmängd (1.1.2006) 1 445 114 *) Vård på avdelningar och krävande ingrepp, (DRG-klassifikation) **) Psykiatri och patienter med andningsförlamning VERKSAMHETSINTÄKTER UNDER 2005 sammanlagt 1 295,5 miljoner euro VERKSAMHETSKOSTNADER UNDER 2005 sammanlagt 1 126,6 miljoner euro PERSONAL PÅ SJUKVÅRDSOMRÅDENA MEDLEMSKOMMUNERNAS KOSTNADER PER INVÅNARE ÅREN 2000 2005 ANTALET ANSTÄLLDA 2005 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p 5

STYRELSEORDFÖRANDE AATTO PRIHTI Kontinuerlig förnyelse är ett livsvillkor Styrelseordförande Aatto Prihti Med de ändringar som inletts under verksamhetsåret har en god grund skapats för kontinuerlig verksamhetsutveckling. Tack vare denna tryggas goda specialsjukvårdstjänster för befolkningen även i framtiden. Vi effektiverar verksamheten för att också i fortsättningen kunna genomföra den uppgift vi anförtrotts. Ett av de grundläggande målen för det nordiska välfärdssamhället är högklassigt förverkligad hälsovård. Också i Finland; vi har ett hälsovårdssystem som ger medborgarna bra och rättvis betjäning. Upprätthållandet av samma nivå löper ändå risk att i fortsättningen misslyckas på grund av kommunernas begränsade möjligheter att använda medel för hälsovården. Fastän Finland har ekonomisk tillväxt, växer inte den offentliga ekonomin i samma takt. De beskattningsbara objekten har i och med EU-medlemskapet minskat tobak och alkohol kan fungera som exempel och den internationella skattekonkurrensen sätter större tryck på en sänkning av inkomstskatterna. Kommunerna har stora ekonomiska svårigheter och HNS som ägs och finansieras av kommunerna, måste också oundvikligen fungera inom ännu snävare gränser. Om vi inte effektiverar vår verksamhet måste vi reducera tjänsterna. De sämst bemedlade patienterna och personalen blir först lidande av detta. Därför har styrelsen för HNS under sitt första verksamhetsår koncentrerat sig på att bereda förutsättningarna för att trygga specialsjukvården även i framtiden. I samband med detta skapade kommunerna i huvudstadsregionen idén om att bilda HUCS sjukvårdsområde, vilket ledde till att ett nytt grundavtal trädde i kraft och att det stora HUCS sjukvårdsområde bildades vid årsskiftet. Arbetet med att slipa HNS:s koncernstruktur fortsätter. HNS:s storlek måste kunna utnyttjas på rätt sätt. Den nya styrelsens första år har naturligtvis inneburit inlärning av både organisationen och dess funktion, men också finslipning av styrelsens egna verksamhetssätt. I dessa frågor har framsteg skett tack vare några gemensamma seminarier som gett bra bakgrundsinformation och utrymme för bredare diskussioner än under styrelsemöten enligt ett bestämt formulär. Arbetet hittills har gett en bra grund för kontinuerligt utvecklande och samtidigt en början på en kontinuerlig förändringsprocess som såväl HNS som hela kommunsektorn står inför. Min egen vision är att HNS får en lägre organisation i framtiden för att en så p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

Sjukskötare Antti Vallius flyttar en patient från operationssalen till uppvakningsrummet. stor del av personalen som möjligt skall kunna koncentrera sig på att vårda patienter. När hjälp- och stödfunktionerna enligt besluten centraliseras och omfattar hela HNS, kan så mycket krafter som möjligt fokuseras på den huvudsakliga verksamheten. Styrelsen har haft många obligatoriska uppgifter som den bara varit tvungen att genomföra. Det politiska beslutssystemet fungerar långsamt och lösningarna låter sig ofta vänta efter att beredningen inletts. Det är hårda tider för alla vars arbete påverkas av lösningarna. En av de framtida utmaningarna är att sänka gränsen mellan primärvården och specialsjukvården. Det är speciellt besvärligt inom huvudstadsregionen där redan de stora städernas egna organisationer är stora och invecklade. Målet måste ändå vara att det i kommunerna finns resurser även för rehabilitering och förebyggande arbete, inte enbart för vård av sjuka. Ett år som styrelseordförande har övertygat mig om att kompetensen inom samkommunen är på toppnivå. Ett konkret bevis på att HNS kan sköta även stora uppgifter flexibelt och effektivt, var hur situationen under tsunamikatastrofen klarades av i början av året. Jag har själv varit patient på Kirurgiska sjukhuset och har goda erfarenheter av vården. Samkommunens problem gäller förutom den skärpta ekonomin i kommunerna den tungrodda administrationen. Inrättandet av HUCS sjukvårdsområde ledde till att styrelsen måste göra vissa praktiska arrangemang och nu blir följande uppgift att förnya ledningssystemet. Jag anser att det redan finns en god grund för detta tack vare linjeringarna i strategin för åren 2006 2015, som blev klar under verksamhetsåret, samt ändringarna i grundavtalet och förvaltningsstadgan. Inom hela hälsovårdsbranschen kommer den största utmaningen under de närmaste åren att vara tillgången på personal och också att den nuvarande personalen orkar. Det senare får särskild tyngd av det faktum att arbetskraften och också de ekonomiska resurserna kommer att vara tillräckliga endast om funktionerna utvecklas hela tiden. Reformer är utmanande. Det innebär bl.a. kontinuerlig inlärning av ny teknologi och anpassning till nya verksamhetsmodeller. För tillfället är vi inne i ett stort förändringsskede, där elektroniska epikriser och övriga IT-reformer skapas, men jag tror å andra sidan att vårdpersonalens värdefulla arbetsinsats efter det kan fokuseras alltmer på vård av patienter och mindre på det, i sig nödvändiga, administrativa arbetet som med rationalisering kan minskas. Summa summarum har mitt första år i ledningen för den stora HNS-organisationen varit angenämt. Jag vill tacka alla våra ägare, samarbetspartner samt fullmäktige, styrelsen och hela HNS:s personal, för gott arbete och konstruktivt samspel. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR LAURI A. LAITINEN Samkommunen hade ett bra år Verkställande direktör Lauri A. Laitinen Årets största utmaning inom hela hälsovården i Finland var att förverkliga vårdgarantin enligt lagstiftningen som trädde i kraft i början av mars. Köavvecklingen på sjukhusen inom samkommunen HNS lyckades bra. En stor organisations hela expertis stod till förfogande och det egna sjukhusnätet utnyttjades effektivt. Nya lösningar som visat sig bra, omsattes i praktiken, t.ex. partnerskapsavtalet med en privat tjänsteproducent som slöts efter konkurrensutsättning. I detta samarbete ställde HNS upp med expertis i kirurgi och anestesi, sjukhuspartnern å sin sida, med lokaler och vårdpersonal. Med mångsidiga och flexibla lösningar kunde vi under året förkorta kön av personer som väntat på vård mer än sex månader, från 14 495 vid årsskiftet till ca 4 700. Inom specialiteterna neurologi och neurokirurgi vårdades närmare hundra procent av alla de patienter som länge väntat på vård och nästan samma resultat uppnåddes gällande öronsjukdomar, invärtesmedicin och psykiatri. Mycket goda resultat uppnåddes också inom Lojo, Västra Nylands och Borgå sjukvårdsområden. På sjukhusen vårdades patienterna inom de egna områdena och dessutom kirurgipatienter från Helsingfors. Ett av de största verksamhetsutvecklingsprojekten är det pågående utvecklingsarbetet med vilket övergång till elektroniska patientdokument eftersträvas. Likaså fortsatte utvecklingsarbetet med Nylands regionprojekt Uuma gällande förverkligandet av de nationella målen. I huvudstadsregionens kommuner används regiondatasystemet redan i stor utsträckning i distributionen av digitala bilder. Ekonomiskt har samkommunen HNS haft ett bra år. Kostnadsökningen hölls under kontroll och medlemskommunsfaktureringen överskreds med endast 1,1 procent trots att förverkligandet av vårdgarantin ställde stora krav på både planeringen och genomförandet av patientvården. HNS har under sina sex verksamhetsår förändrats och verksamheten har utvecklats enormt. I dag är kostnaderna under kontroll och produktiviteten stiger inom samkommunen. Medlemskommunsintäkterna per invånare inom HNS har under de senaste åren ökat mindre än inom andra universitetssjukvårdsdistrikt och ändå har drg-produktiviteten på våra sjukhus ökat mer än i snitt i landet. Detta är ändå inte tillräckligt med tanke på de skärpta ekonomiska utsikterna för kommunerna och befolkningen som blir äldre och servicebehovet som växer. Vi måste få vår sjukhusorganisation p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

Hjärtundersökning på Mejlans sjukhus. att producera ännu mer utan att personalen den nuvarande och framtida blir slutkörd. Därför är det dags för HNS att fortsätta med strukturförändringarna. Kommunerna inom huvudstadsregionen fann i denna fråga en gemensam vision år 2004, och under verksamhetsåret framskred projektet med att inrätta HUCS sjukvårdsområde som skulle omfatta kärnan av HNS, huvudstadsregionen och närkommunerna. Beredningarna framskred så långt att alla medlemskommuner i slutet av året godkände ändringen av HNS:s grundavtal på så sätt, att HNS:s tre resultatområden som verkat inom Esbo, Helsingfors, Kervo, Kyrkslätt och Vanda, vid årsskiftet sammanslogs till ett enda HUCS sjukvårdsområde. Det praktiska realiseringsarbetet fortsätter under år 2006. Som de mest akuta utvecklingsobjekten i reformen registrerades samarbetsutveckling med primärvården, avtal om arbetsfördelningen och centralisering av funktionerna för huvudstadsregionens sjukhus, innovativt sökande, utvecklande och specialisering av nya verksamhetssätt och -koncept för huvudstadsregionens specialsjukhus, centralisering av stödtjänsterna och delvis en förnuftig utplacering samt effektivering av produktionen i de affärsverksbaserade laboratorie-, bilddiagnostik- och cateringtjänsterna. Efter årsskiftet och efter att nämnden och direktören för HUCS sjukvårdsområde inlett sitt arbete, har beredningen av ärendena framskridit i riktning mot dessa mål. Under verksamhetsåret inleddes en ny fullmäktigeperiod och HNS fick nya beslutsfattare såväl till fullmäktige och styrelsen som till flera nämnder och direktioner. När HNS:s första strategiprogram godkändes år 2002, kom man överens om att granska programmet när den nya fullmäktigeperioden inletts. Under sitt möte i december godkände fullmäktige också strategiprogrammet för åren 2006 2015. Byggprojektet som under föregående år linjerades i det långsiktiga investeringsprogrammet framskred och under verksamhetsåret inleddes utbyggnaden av Pejas och Lojo sjukhus samt av Borgå sjukhus helt i slutet av året. Samtidigt framskred planeringen av det omfattande investeringsprogrammet för Mejlans sjukhusområde. Planeringen av hälsovårdsområdena utanför huvudstadsregionen inleddes enligt linjeringarna i det nationella hälsoprojektet. Arbetet framskrider i detta skede som ett gemensamt projekt för kommunerna inom varje sjukvårdsområde. Raseborgs hälsovårdsområdesprojekt för Västra Nylands kommuner, och Hiisi hälsovårdsområdesprojekt för kommunerna inom Lojo sjukvårdsområde, framskred längst i sitt eget utredningsarbete. Den ekonomiska dimensionen, vid vilken speciell uppmärksamhet ägnades under året, innebär ett försök att få den specialstatsandel som betalas för utbildnings- och forskningsverksamhetsorganiseringen till universitetssjukvårdsdistrikten, upp till en nivå som motsvarar kostnaderna. De fem universitetssjukhusen i Finland gjorde en gemensam appellation till riksdagen om en höjning av specialstatsandelen, så att den motsvarar kostnaderna. Ingen betydande ändring gjordes ändå i statsbudgeten för år 2006. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p

ÖVERBLICK AV ÅRET 2005 Året för nya målsättningar Vid planeringen av verksamheten och ekonomin för samkommunen HNS år 2005, grundade sig de viktigaste målen på sjukvårdsdistriktets strategiprogram 2002 2010. Dessutom styrdes verksamhetsårets målsättningar starkt av den förnyade lagen om specialsjukvård som trädde i kraft 1.3.2005. Enligt den förnyade lagstiftningen, den s.k. vårdgarantilagen, skall specialsjukvårdens bedömning av patientens vårdbehov påbörjas inom tre veckor från det att remissen har inkommit. Patienten har rätt att få motiverad operations- eller annan bäddavdelningsvård inom sex månader efter att vårdbehovet har konstaterats. Barnoch ungdomspsykiatrisk bäddavdelningsvård måste ges inom tre månader. Det sjukvårdsdistrikt som mottagit patientremissen skall själv ordna vården för patienten eller se till att patienten får vård någon annanstans inom den utsatta tiden. Efter den 31 augusti 2005, skulle det i sjukhusets köregister inte ha fått finnas patienter som köat för vård mer än sex månader. HNS förberedde sig noggrant för förverkligandet av vårdgarantin under år 2005, och köavvecklingen var effektiv under verksamhetsåret. Måluppställningen dryftades grundligt också när strategiprogrammet för åren 2006 2015 utarbetades. I december 2005 godkändes den nya strategin i fullmäktige. KOMMUNERNA KOM ÖVERENS OM ETT NYTT GRUNDAVTAL Den viktigaste strategiska åtgärden år 2005, där medlemskommunerna funderade på ägarstyrningens roll och metoder, var beslutet om ändringen av HNS:s grundavtal. Förberedelserna för inrättandet av det nya HUCS sjukvårdsområde, påbörjandet av nämndens arbete och för de funktionella samt administrativa förändringarna, inleddes i slutet av året när alla medlemskommuner godkänt ändringen av grundavtalet. HÄLSOVÅRDSORGANISERINGEN ANSVARET TILL SJUKVÅRDSDISTRIKTEN I lagstiftningsreformen från början av året fastställdes beredningen av den regionala hälsovården som sjukvårdsdistriktens uppgift i samarbete med kommunerna. Arbetet inleddes under andra hälften av året och ännu vid utgången av verksamhetsåret var det halvfärdigt. Arbetet kräver ännu omfattande samarbete med medlemskommunerna. Målet är ett servicesystem som är tillräckligt koordinerat och som kommunerna och sjukvårdsdistriktet kan förverkliga i samarbete. I systemet beaktas, enligt HNS:s nya strategiprogram, patienternas lika rättigheter till övergripande vård i rätt tid, lagstiftningsändringarna gällande bl.a. ansvaret för organiseringen av vård samt hur medlemskommunerna styr primärvårdens och HNS:s servicestruktur. Linjeringen förstärker HNS:s roll ytterligare som riksomfattande serviceproducent och dessutom som sjukvårdsdistriktens samarbetspartner inom specialansvarsområdet. KÄRV EKONOMI I KOMMUNERNA, BEFOLKNINGEN ÖKAR VARJE ÅR Kommunernas ekonomi var fortsatt kärv i hela landet och metoder för kostnadsnedskärning söktes därför både på riksnivå och också i HNS:s medlemskommunkretsar. Förväntningar fanns på hela hälsovården, också specialsjukvården, om effektiverad verksamhet och kostnadsminskning. I motsats till de övriga delarna av landet, ökar befolkningen kontinuerligt inom ansvarsområdet för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Befolkningsmängden i sjukvårdsdistriktets medlemskommuner var i slutet av året 1 449 454 mot 1 432 477 1.1.2005. Under budgetåret ökade alltså sjukvårdsdistriktets befolkningsmängd igen motsvarande invånarantalet i en liten stad, dvs. med 16 977 invånare. I kommunförhandlingarna och också i samband med verksamhets- och ekonomiuppföljningen under året, söktes tillsammans med medlemskommunerna en gemensam syn på invånarnas vårdbehov och hur kommunernas ekonomiska situation kunde beaktas. När vårdgarantin trädde i kraft innebar det nya utmaningar för medlemskommunsamarbetet och styrningen av serviceproduktionen. HNS lyckades i samarbete med kommunerna bra med ansvaret för de nya förpliktelserna gällande vårdtillgängligheten. Försäljningsverksamheten för försäkringsbolagen var ett nytt samverkansområde. Ersättningspraxisen i de lagstadgade arbetsolycksfalls- och trafikförsäkringarna ändrades så att ersättningsansvaret övergick från kommunerna på försäkringsbolagen. Ändringen hade ingen inverkan på patientmängderna eftersom antalet vårdplatser för olycksfallspatienter inte ändrades, men fakturerings- och registreringsarbetet ökade betydligt. Som helhet kan den nya verksamhetsmodellen anses vara lyckad. 10 p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

Barnmorskan Raisa Silvennoinen undersöker hur Jana Chkolenkos baby som snart skall födas, mår. I DEN NYA STRATEGIN PLACERAS PATIENTEN I CENTRUM När HNS:s föregående strategiprogram godkändes, hade man kommit överens om att strategin skall granskas när de nya förtroendevalda övertagit ansvaret. Den rätta tidpunkten var nu, eftersom en ny fullmäktigeperiod inleddes under verksamhetsåret. Beredningsarbetet utfördes av en arbetsgrupp som tillsattes för detta i början av året, och flera av HNS:s verksamhetsorgan och grupper gav sitt utlåtande om de strategiska linjeringarna. Fullmäktige godkände det nya strategiprogrammet i december. I samband med styrelsens sista behandling konstaterades att den godkända strategin är en allmän linjering som skall fungera som grund i mer detaljerade program som definierar verksamheten, t.ex. i den årliga verksamhets- och ekonomiplaneringen. Enligt den nya strategin är HNS:s grunduppgift att ordna rättvis, ansvarsfull och förstklassig vård för patienten, med respekt för patientens människovärde. HNS VISION DEFINIERAS PÅ FÖLJANDE SÄTT p I fråga om vårdresultat hör HNS till de ledande sjukhusen i världen. p HNS har en ledande ställning i det inom området utmärkt fungerande hälsovårdsnätverket. Med välfungerande servicekedjor säkerställs den patientorienterade verksamheten. På riksnivå intar HNS en ledande ställning inom den högspecialiserade vården. p HNS har ett bra samarbete med ägarkommunerna, speciellt primärvården. p Patienterna är nöjda med den vård de får. p Personalen upplever att HNS är en arbetsplats där arbetstagarna uppskattas och som ger utmaningar och uppmuntran. p Undervisningen, forskningen och utvecklingsarbetet är internationellt sett högklassiga. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p 11

VERKSAMHETEN KRÄVER KONTINUERLIG UTVECKLING Vårdtillgängligheten och verksamhetsprocessernas smidighet främjades på samkommunens sjukhus med ett flertal utvecklingsprojekt för den egna verksamheten. Betydligt mer sjukvårdstjänster köptes av externa producenter och samtidigt utvecklades anskaffningsmetoderna och samarbetet med den privata och tredje sektorn. De regionala skillnaderna i vårdtillgängligheten blev mindre och vid utgången av verksamhetsåret hade flera av HNS:s sjukhus uppnått de lagstadgade målsättningarna gällande kötider. Aktivt hälsovetenskapligt undervisnings- och forskningsarbete får stöd enligt HNS:s forskningsstrategi bl.a. genom att allt fler projekt som gagnar HNS:s patientservice, väljs som forskningsobjekt. HNS deltar också i Finlands Akademis Terttu-inflytandeprojekt som görs i samarbete med Stakes. Uppföljning på arbetstillfredsställelsen och personalens åsikter om inriktningen för ändringarna gjordes med en enkät riktad till hela personalen. Arbetsmiljöbarometermätningen gjordes i september och resultaten kunde utnyttjas närmare årsskiftet. Resultaten och slutledningarna behandlas ännu tillsammans med personalen under år 2006. Rekryteringen av tillräcklig och kunnig personal effektiverades i samarbete mellan en ny rekryteringsbyrå och resultatområdena. År 2005 bereddes samkommunens nya lönestrategi där speciell vikt lades vid en ökning av prestationslönerna. Införandet av ett enhetligt patientdata- och patientjournalsystem och satsningarna på grundläggande datateknik och datanätverk, var fortfarande viktiga utvecklingsobjekt. Flera projekt gällande data- och bl.a. sjukvårdsapparaturteknologi pågår. I dessa deltar inhemska och internationella företag och den externa finansieringens andel är betydande. På HNS-nivå bereddes ett långsiktigt program gällande utnyttjandet och utbyggnaden av fastigheterna. En viktig del i programmet är att sammanpassa planeringen med Mejlansprojekten och övriga stora investeringar. Omfattande verksamhetsutvecklingsprojekt på HNS-nivå har framskridit, bl.a. med social- och hälsovårdsministeriets och TEKES:s finansieringshjälp och samkommunens forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhetsfinansiering. Inom HNS motsvarar målsättningarna för annat än det medicinska forsknings- och utvecklingsarbetet, till många delar det principbeslut som statsrådet fattat om tryggandet av hälsovårdens framtid, dvs. strävandena i det nationella hälsoprojektet. Sedan några år tillbaka har det varit möjligt att få social- och hälsovårdsministeriets specialfinansiering för utvecklingsprojekt där målen i det nationella projektet eftersträvas. År 2005 fick HNS nya statsunderstödsbeslut om de följande planerna enligt det nationella projektet: p p p p p Förenhetligande av HNS:s patientjournalsystem. Nylands regiondatasystem UUMA. Förenhetligande av HNS:s laboratoriedatasystem och integrering i regionkommunernas patientdatasystem. Nationell plan för arkivering av digitalt bildmaterial. Sammanslagning av bilddiagnostiktjänsterna till en enda administrativ enhet inom HNS-området. År 2005 beviljades sammanlagt cirka 3,1 miljoner euro i statsbidrag för dessa projekt. Inom utvecklingsprojektet fortsatte dessutom flera projekt som inletts föregående år. Huvudvikten i projekten som finansieras av TEKES, har legat på smidighet i patienternas vårdpraxis, processmässig utvärdering och utveckling av verksamhetssätten samt samarbete med olika företag i produktutvecklingen enligt ny teknologi. Ett lika omfattande och viktigt utvecklingsprojekt med fokus på det nationella hälsoprojektet, var deltagandet i hälsovårdsområdenas beredning inom alla fyra sjukvårdsområden utanför huvudstadsregionen. Inom Västra Nylands och Lojo sjukvårdsområden framskred planeringsarbetet under året så långt att förslagen på organiseringsmodeller gavs till kommunerna för utlåtande. Arbetet framskred under kommunens ledning. Som sjukvårdsdistrikt tog HNS ännu inte klart ställning till vilken organiseringsmodell som är bättre, men gjorde förutredningar om modellernas inverkan bl.a. på upprätthållandet av register och på förvaltningsmodellerna. BETYDANDE OPERATIVA ÄNDRINGAR Verksamheten under året präglades mycket starkt av organiseringen av vård för patienter som väntat på icke-brådskande vård i över sex månader, i samband med förverkligandet av vårdgarantin. Parallellt framskred ändå långsiktiga verksamhetslinjeringar som inletts tidigare. Inom resultatenheten kirurgi, specificerades arbetsfördelningen för varje sjukhus och den relativa andelen dagkirurgi och dygnslång kirurgisk vård ökade. De år 2004 inledda åtgärderna som gällde hela HNS specialansvarsområde, för att bekämpa mrsa-epidemin, fortsatte bl.a. genom effektivering av sjukhushygienen. På Mejlans och Tölö sjukhus fick man mrsa-epidemin under kontroll. På dessa sjukhus utökades antalet specialplatser för att lösa problemet. Däremot förekom nästan lika många sjukdomsfall på andra sjukhus inom HNSdistriktet, som under år 2004. Barnens rättspsykiatriska kunskapscentrum inledde sin verksamhet på Barn- och ungdomssjukhuset i november 2005. Den rättspsykiatriska verksamheten expanderade vid Kellokoski sjukhus inom Hyvinge sjukvårdsområde. För verksamheten öppnades en avdelning till, och verksamheten var i full gång efter sommaren. Inom enheten vårdas rättspsykiatriska och svårbehandlade patienter inom HNS-området, vilka tas in antingen via Hälsovårdens rättsskyddscentral, från statens mentalsjukhus eller med remiss från HNS:s andra psykiatriska enheter. I början av januari blev dessutom en ny dialysenhet färdig på Hyvinge sjukhus. Antalet dialysplatser, totalt åtta, är tillräckligt för behovet under de närmaste åren. Smärtpoliklinikverksamheten inom resultatenheten kirurgi vid HUCS, Helsingforssjukhusen, flyttades vid årsskiftet från Mejlans sjukhus till Kvinnoklinikens lokaler. Likaså flyttades bröstkörtelkirurgienheten inom resultatenheten kirurgi, från Maria sjukhus till Kvinnoklinikens lokaler och i den flyttade enheten inleddes tilllämpningen av en ny verksamhetsmodell vilket innebar att poliklinik- och bäddavdelningsverksamheten sammanslogs. Öron-, näs- och halssjukdomsenheten vid Pejas sjukhus flyttades under verksamhetsåret till kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar inom resultatenheten neurologiska sjukdomar. Flyttningen var genomförd 1.9.2005. Flyttningen av verksamheten 12 p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

gick problemfritt med tanke på både patienter och personal. Lösningen kommer att leda till betydande kostnadsinbesparingar. 1.5.2005 flyttades dessutom centrallagret från Pejas och integrerades med Materialcentralen. Röntgenverksamheten på Kervo hälsocentral fusionerades med röntgenenheten vid HUCS, Pejas sjukhus, fr.o.m. 1.4.2005 och 1.1.2006 blev Pejas bilddiagnostikverksamhet en del av affärsverket HNS-Röntgen. Statsrådets principbeslut för att trygga hälso- och sjukvården förutsätter att riksomfattande elektroniska patientjournaler införs senast 2007. Det innebär betydliga investeringar i datasystem och programarbete men också i verksamheten. Om denna helhet finns en separat artikel på sidan 24. Alla interna kunder inom läkemedelsförsörjningen tog i bruk det läkemedelslagenliga elektroniska läkemedelsbeställningssystemet. Utvidgningen av systemet som skulle ha inneburit att primärvårdens kunder kunde ha tagit systemet i bruk, uppsköts till år 2006. E-fakturaprojektet, mottagande och sändning av fakturor elektroniskt, framskred bra under året. I slutet av året mottar HNS fakturor av ca 100 leverantörer dvs. mer än 20 000 sidor fakturor i månaden. Hittills har det elektroniska mottagandet gett en inbesparing motsvarande cirka två pesoners arbetsinsats. På öronsjukhusets poliklinik kontrollerar sjukskötaren Pia Vuoristo, om Tuomas Kukkonens infusionsnål sitter bra. NÄSTAN EN HALV MILJON PATIENTER Under året vårdades totalt 475 599 personer på HNS:s sjukhus. Enligt de mätare som används, producerades närmare 402 000 vårdtillfällen för medlemskommunerna. Denna siffra som anger antalet andra än psykiatriska vårdhelheter för patienter, ökade betydligt jämfört med föregående år. Orsaken är att produktifieringen ändrades under år 2005 på så sätt att endoskopier, mindre ingrepp, omfattande diagnostiska undersökningar samt dyr läkemedelsvård som tidigare statistikförts som öppenvårdsbesök, ändrades till s.k. NordDRG-O-besöksprodukter inom öppenvård vilka statistikförs som NordDRG-produkter på samma sätt som vårdperioderna. På de psykiatriska sjukhusen samt i vården av andningsförlamningspatienter, används en vårddag som mått för fakturering och statistikföring. På HNS:s sjukhus producerades sammanlagt närmare 314 000 vårddagar för medlemskommunernas patienter. Sammanlagt gjordes drygt 1,5 miljoner öppenvårdsbesök inom medlemskommunerna. Under år 2005 mottog HNS 350 000 remisser från hälsocentraler, privatläkare och andra sjukhus utanför HNS. Antalet elektiva (ickejour) remisser låg ungefär på samma nivå som föregående år. Den lilla ökningen i det totala antalet remisser berodde på att jourpatienterna oftare än tidigare hade en remiss med sig. Jämfört med föregående år syntes inte heller någon större förändring i antalet remisser till HNS:s olika sjukvårdsområden. Medlemskommunerna inom samkommunen HNS, har externa betalare vars fakturering för tjänster uppgick till 81,6 miljoner euro, vilket är 11,3 miljoner mer än föregående år. Orsaken till ökningen var att fakturorna för skador som ersätts inom ramen för försäkringsbolagens totalkostnadsersättning, övergick från medlemskommunerna till andra betalare, närmast till försäkringsbolagen. Försäkringsbolagen fakturerades för tjänster till ett värde av totalt 11,8 miljoner euro. HNS beredde under hösten 2004 ett avtal med försvarsmakten gällande produktion av specialiserade sjukvårdstjänster för truppavdelningarna i Nyland; produktionen skulle överföras från Centralmilitärsjukhuset till HNS:s sjukhus. Denna verksamhet inleddes i slutet av år 2005 vart efter funktionerna upphörde på Centralmilitärsjukhuset. I relation till HNS:s totala patientmängder, är antalet patienter som kommer via försvarsmakten så litet, att det inte har någon betydande effekt på sjukhusens verksamhet. För vården av patienter från de övriga sjukvårdsdistriktens områden fakturerade HNS totalt 63,2 miljoner euro. PATIENTERNA GAV POSITIV KRITIK FÖR VÅRDEN I HNS:s kvalitetsarbete ingår en patientbelåtenhetsenkät som genomförs varje år på bäddavdelningarna och poliklinikerna. Totalt 7 660 patienter som vårdades på HNS-sjukhusens bäddavdelningar, deltog i enkäten i september 2005. Resultaten var goda: medeltalet av svaren var 4,36 på en skala från 1 5. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p 13

Resultatet var nästan detsamma som under den föregående mätningen år 2003. Det var igen bättre än resultatet på riksnivå vilket var 4,30. Skötarnas, läkarnas och den övriga personalens verksamhet, informationstillgången och betjäningen på modersmålet fick mest beröm av patienterna. De sämsta medeltalen, de enda under fyra, fick frågorna som gällde trivsamheten på avdelningen, dvs. funktionaliteten på avdelningarna och sjukhusbyggnadernas skick. Inom flera resultatområden insamlades spontan feedback av patienterna och kunderna. På basis av feedbacken gjordes nödvändiga ändringar i verksamheten eller tjänsterna. TILLBYGGNAD OCH NYA PLANER I BYGGANDET Samkommunens anskaffningar av anläggningstillgångar kommer att öka under de närmaste åren och tyngdpunkten i investeringarna flyttas till stora byggnadsprojekt. Inom samkommunen slutfördes det långsiktiga programmet på HNS-nivå, med linjeringar för fastighetsutnyttjandet och -utvecklingen. Enligt detta skulle samkommunens investeringsbehov under de kommande femton åren vara ungefär en miljard euro. De kommande stora byggnadsprojekten genomförs främst på Mejlans sjukhusområde där planeringen av det framtida Triangelsjukhuset redan påbörjades. Renoveringen av behandlingsflygeln och centralköket vid Mejlans sjukhus, pågick fortfarande. Under verksamhetsåret gällde investeringarna huvudsakligen säkerställande av de nuvarande verksamhetsförutsättningarna för sjukhusen. För byggande och anläggningsprojekt användes, inkl. affärsverken, 84,4 miljoner euro och för diverse leasinganskaffningar 1,4 miljoner euro. De viktigaste pågående byggprojekten under verksamhetsåret, var ändå utbyggnaden av Pejas sjukhus och Lojo sjukhus båda skall vara klara vid utgången av år 2006. Utbyggnadsarbetet av Borgå sjukhus framskred i slutet av år 2005 till markbyggnadsskedet. Det fanns flera, en aning mindre men för sjukhusverksamheten och för utvecklandet av denna viktiga, pågående projekt. Ett exempel är utbyggnaden av operationsavdelningen vid Hyvinge sjukhus. Tack vare denna kan verksamheten enligt principen till operation hemifrån som visat sig vara bra, utvidgas. PERSONALMÅLSÄTTNING ETT ATTRAKTIVT HNS HNS är en arbetsgemenskap bestående av proffs i slutet av året sysselsattes 20 773 arbetstagare. Av dessa var 79,1 procent fast anställda och resten, cirka 4 350 personer, visstidsanställda. Enligt målsättningarna i personalstrategin minskade andelen visstidsanställda. Majoriteten av personalen (89,2 %) arbetade i tjänsteförhållande på heltid. Antalet deltidsanställda höll sig på samma nivå som föregående år. De största orsakerna till deltidsarbete var partiell föräldraledighet och deltidspension. Personalomsättningen för fast anställda var sex procent vilket är en aning högre än föregående år. Största orsaken var att antalet personer som går i pension ökar, men också uppsägningarna har ökat en aning. I slutet av år 2005 var personalens medelålder 42,4 år. Den fast anställda personalens medelålder var 44,6 och de visstidsanställdas 34,3 år. Personalens sjukfrånvaro ökade med 7,5 procent. Största orsaken till sjukfrånvaro var luftvägssjukdomar. Sjukfrånvaron gällde korta perioder, under två dagar, men antalet ökade betydligt jämfört med föregående år. Övriga orsaker till sjukfrånvaro var hållnings- och rörelseorgansjukdomar samt mentalhälsoproblem. För att bryta den oroväckande utvecklingen startades inom samkommunen beredningen av en modell för snabbt ingripande. Modellen och anvisningar för cheferna blir färdiga år 2006. Summa summarum var personalens närvaroprocent 75,2 mot målsättningen 80 procent. Den låga siffran påverkas av långa semestrar samt kvinnodominansen inom branschen vilket syns i högt antal föräldraledigheter. Fram till år 2010 kommer ca 2000 arbetstagare av HNS personal att gå i ålderspension, en fjärdedel av dessa från chefsuppgifter. Samtidigt sluts tusentals avtal om olika vikariat. Det innebär att det är viktigt att kontinuerligt utveckla både rekrytering och personalorientering. Med tanke på det framtida arbetskraftsbehovet grundades år 2004 HUCS Helsingforssjukhusens anställningsbyrå som inledde sin verksamhet 1.1.2005. Enheten, som tog namnet HNS-Rekrytering, skall centraliserat ta hand om arbetskraftsrekryteringen för HNS sjukhus i Helsingfors samt skapa ett omfattande nätverk för hela samkommunen, för att förenhetliga och underlätta HNS rekrytering. Trots några arbetskraftsflaskhalsar är HNS fortfarande en eftertraktad arbetsgivare. I allmänhet finns det gott om sökande till de lediga ordinarie tjänsterna. I en stor organisation behövs ändå fortlöpande vikarierande arbetskraft och det började bli svårt att få vikarier. Tyngdpunkterna i samkommunens strategi för åren2006 2015 som fastställdes på hösten 2005, är patienten, undervisningen och forskningen, ledningen, personalen samt kommunrelationerna och ekonomin. Det personalstrategiska målet är, att ledningskulturen grundar sig på gemensamma värden, expertis och administrativa kunskaper, och att personalens arbetshälsa förbättras med hjälp av personal- och lönepolitiska metoder. Med personalutbildning och -utveckling ges stöd för att uppnå de strategiska målen i sjukvårdsdistriktets verksamhet. Målet är att göra HNS till en arbetsplats som kontinuerligt utvecklas, vilket gör att personalen som blir äldre, orkar och trivs på jobbet, och samtidigt ger de yngre tro på och möjligheter att utvecklas i sitt eget arbete. År 2005 togs utbildningskontrollprogrammet i bruk, och detta stöder utbildningskontrollprocessen i hela samkommunen. Likaså togs läkarnas nya jourprogram i bruk vilket skapar möjligheter för elektronisk kommunikation, informationsbyte och elektronisk underskrift som är förutsättningar för den elektroniska patientjournalen. Under hösten genomfördes den årliga arbetsmiljöbarometern som mäter personalens arbetshälsa och läget i organisationen. Den producerar information som behövs för ledningen, och resultaten används också som mätare för både hela samkommunens och resultatområdenas samt -enheternas styrkort. Resultatlöneexperimentet utvidgades till att omfatta ca 15 procent av personalen. Beskrivningen av de viktigaste personaladministrationsprocesserna inleddes, och arbetet slutförs år 2006. 14 p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

UNIVERSITETSSJUKHUSET FORSKAR OCH UNDERVISAR Undervisning och forskning Universitetssjukhuset skall ta hand om läkar- och tandläkarutbildningen och inom sin region organisera den hälsovetenskapliga forskningen inom sitt område. Denna verksamhet finansieras med specialstatsandelen (evo) som beviljas av social- och hälsovårdsministeriet för universitetssjukvårdsdistrikten. Specialstatsandelen som beviljades för samkommunen HNS år 2005 var 33,8 miljoner euro. Dessutom fick samkommunen separat av länsstyrelsen totalt ca 1,7 miljoner euro som kostnadsersättning för organisering av tillläggsutbildning inom primärvård för specialister i idrottsmedicin, hälsovård, företagshälsovård och allmän medicin samt för hälsovårdens specialtandläkare eller läkare. UNDERVISNING Mer än 4 200 studerande från yrkeshögskolor inom hälsovårdsbranschen och inom andra stadiets utbildning, praktiserade vid HNS:s sjukhus under året. Sammanlagt avlades ca 19 700 studieveckor. 18 av de studerande som deltar i det hälsovetenskapliga magisterprogrammet som koordineras av Kuopio universitet i huvudstadsregionen, genomförde sin praktik inom HNS. Det svenskspråkiga magisterprogram i hälsovetenskap som organiserades av Åbo Akademi, inleddes i huvudstadsregionen och 18 studerande deltog. Även andra studerande inom vårdvetenskap och hälsoförvaltning, samt sjukhusfysiker, -kemister, -biologer, -genetiker och socialarbetare och kostplanerare, fick utbildning och praktik. Under året doktorerade tre personer i hälsovetenskap. För läkar- och tandläkarutbildningen beviljades evo-finansiering som uppgick till 19,3 miljoner euro vilket är cirka en tredjedel av evoutbildningspenningen för hela landets universitetssjukhus. Ungefär 540 studerande fick klinisk grundutbildning i medicin och odontologi. Från Helsingfors universitet utexaminerades 91 medicine licentiater och 28 odontologie licentiater. Inom det 6-åriga utbildningsprogrammet för specialläkare, enligt den gamla förordningen, utexaminerades 54 specialläkare och inom det 8-åriga utbildningsprogrammet 14 specialläkare. Dessutom avlade 97 läkare examen i förvaltningskompetens. Inom specialläkarutbildningen enligt den nya förordningen utexaminerades 123 specialläkare och 9 specialtandläkare. Av specialtandläkarna avlade 9 examen i förvaltningskompetens. Läkarstudier inleddes av sammanlagt 120 studerande, av vilka 30 studerade på den svenskspråkiga linjen. Tandläkarstudier inleddes av 40 nya studerande. Datasystemprojektet för specialistutbildningen (Erha) som är HNS:s och medicinska fakultetens gemensamma projekt, fortsätter till år 2008. VETENSKAPLIG FORSKNING Specialstatsandelens forskningsanslag delas mellan universitetssjukhusen enligt s.k. publikationspoäng. Samkommunen HNS:s evo-publikationspoäng var 2 886,6 poäng på basen av vilka HNS erhöll finansiering för hälsovetenskaplig forskning, 14,5 miljoner euro. HNS konkurrensutsätter forskningsanslagen vidare bland sina egna forskare och deras forskningsprojekt. Utgående från detta, beviljades evo-pengar för 73 forskare totalt 184 forskarmånader (0,75 milj. euro), för 84 forskningsprojekt (4,89 milj. euro) och för dyra apparater som behövdes i tio vetenskapliga forskningar (0,35 milj. euro). År 2005 var samarbetet mellan grundvetenskaperna och den kliniska forskningen i Biomedicums och Helsingfors universitets forskningsgrupper och forskningsprogram, en särskild styrka inom den vetenskapliga forskningen. Två tredjedelar av HNS:s medicinska forskning bildade nätverk på regional, nationell eller internationell nivå. HNS medverkade till att upprätthålla Finlands Akademis spetsenhet vid BioMag och HNS-Röntgen i samarbete med Helsingfors universitet och Tekniska högskolan. Via HUCS-institutet Ab tecknades 445 forskningsavtal till ett sammanlagt värde av 7,55 miljoner euro. HUCS-institutet Ab förvaltade dessutom 117 stipendier riktade till forskare. Stipendiernas totalvärde var 2,0 miljoner euro. Ett statistik- och rapporteringssystem för vetenskaplig forskning (Tietu) togs i bruk för hela HNS-områdets långsiktiga hälsovetenskapliga forskning på universitetsnivå i syfte att producera ny kunskap som är viktig för sjukvården. På basen av detta grundades ett forskningsregister som skall publiceras på finska och engelska i Internet. ÖVRIG FORSKNINGS-, FÖRSÖKS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET Utöver finansieringen av hälsovetenskaplig forskning beviljades sammanlagt 0,35 miljoner euro av verksamhetsanslagen för 23 forsknings-, försöks- och utvecklingsprojekt anknytande till utvecklingen av den interna verksamheten. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p 15

Sjukhusläkaren Jan Andersen och sjukskötaren Minna Yli-Ollila vid Mejlans operationsenhet. Operation p.g.a. lymfommisstanke. 16 p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

GOD VÅRD I HELA NYLAND Samkommunen HNS resultatområden och affärsverk år 2005 HUCS, HELSINGFORSSJUKHUSEN Resultatområdet indelades i sju resultatansvariga resultatenheter. Varje resultatenhet leddes av en verksamhetschef som ansvarade för verksamheten och ekonomin inom resultatenheten och dessutom för koordineringen av det egna verksamhetsområdet inom hela sjukvårdsdistriktet. Varje verksamhetsområde ansvarade också för att skapa förutsättningar för vetenskaplig forskning och yrkesutbildning inom det egna området. Under verksamhetsåret skötte resultatområdet Helsingforssjukhusen på ett mycket övergripande sätt och enligt den gällande arbetsfördelningen, specialsjukvården för Helsingfors befolkning som är den största medlemskommunen inom HNS. Dessutom tillhandahåller HNS:s sjukhus som är belägna i Helsingfors, högspecialiserad sjukvård för invånarna i hela sjukvårdsdistriktet samt också för invånarna i Kymmene och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt, vilka hör till sjukvårdsdistriktets specialansvarsområde. Enligt den riksomfattande arbetsfördelningen inom specialsjukvården, har sjukhusen inom resultatområdet också det riksomfattande ansvaret för behandlingen av flera sällsynta sjukdomar och sjukdomar som kräver specialkunskaper eller speciellt dyra apparater. Dessa är bl.a. benmärgs- och stamcelltransplantationer, bedömning av hjärt- och lungtransplantationspatienter, uppföljning och transplantationer, likaså bedömning av rytmstörningspatienter som får kirurgisk behandling, vårdplanering och -förverkligande. Specialiteten invärtesmedicin ansvarar på riksnivå dessutom för tropiska sjukdomar, specialiteten kirurgi på motsvarande sätt för t.ex. organtransplantationer, behandling av läpp- och gomspalt samt kraniofaciala missbildningar, vård av osteosarkom och mjukdelssarkom samt behandling av ytterst svåra brännskador. Även landets transsexualoperationer, operativ behandling av bendysplasier (utvecklingsstörningar), operativ behandling av antikroppositiva hemofilipatienter och operativ behandling av svårartad fetma, har centraliserats till resultatenheten kirurgi. Barn- och ungdomssjukhuset ansvarar på riksnivå för organtransplantationer för barn och vården av svårt hjärtsjuka barn samt barnepilepsikirurgi. Resultatenheten som ansvarar för neurologi, neurokirurgi samt ögon-, öron- och halssjukdomar, är för sin del den enda enheten som ger neurokirurgisk vård inom HNS:s specialansvarsområde. För befolkningen visade sig resultatområdet som 13 unika sjukhus på olika håll i Helsingfors. Under verksamhetsåret invigdes en ny dagkirurgisk operationsenhet på Hertonäs sjukhus som är Helsingfors stads sjukhus men där HNS är hyresgäst. I slutet av året skedde en annan stor förändring när resultatenheten Psykiatri flyttade från det anrika Lappvikens sjukhus till helt ombyggda lokaler som tidigare hörde till Hesperia sjukhus. Samtidigt fick resultatenheten namnet HUCS Psykiatricenter. På Lappvikens sjukhus som ägs av Helsingfors stad, bildas ett centrum för mental hälsa som upprätthålls av andra parter. HNS är fortfarande en hyresgäst i Lappviken och där fungerar polikliniken och dagavdelningen för patienter med ätstörningar. Mer än hälften av HNS:s sjukhus i Helsingfors finns på eller i omedelbar närhet av Mejlans sjukhusområde. Samtidigt finns de nära Biomedicum Helsingfors, centret för den medicinska undervisningen och forskningen. RESULTATENHETEN INVÄRTESMEDICIN Verksamhetschef Carola Grönhagen-Riska Verksamhet Mejlans sjukhus, Maria sjukhus, Aurora sjukhus, Hud- och allergisjukhuset samt Kirurgiska sjukhuset. Verksamhetsintäkter 179 500 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 74 684 Vårddagar ** 13 057 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 208 540 Personal 1 719 * Inkluderar vårdtillfällena samt NordDRG-O-produkterna, dvs. endoskopi, mindre ingrepp, omfattande undersökningar och dyra läkemedelsbehandlingar. ** Vårddag innebär psykiatriska vårddagar och vårddagar för andningsförlamningspatienter. Siffran inkluderar också s.k. bötesdagar när patienten väntar på att få komma till fortsatt vård. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p 17

RESULTATENHETEN KIRURGI Verksamhetschef Reijo Haapiainen Verksamhet Mejlans sjukhus, Maria sjukhus, Kirurgiska sjukhuset och Hertonäs sjukhus Verksamhetsintäkter 248 37 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 63 975 Vårddagar ** 351 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 146 277 Personal 2 436 KVINNOSJUKHUSET Verksamhetschef Maija Haukkamaa RESULTATENHETEN NEUROLOGI, NEUROKIRURGI SAMT ÖGON- OCH ÖRONSJUKDOMAR Verksamhetschef Pekka Karma Verksamhet Mejlans sjukhus, Ögon-Öronsjukhuset, Tölö sjukhus, Tallvägen 8 Verksamhetsintäkter 106 942 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 39 214 Vårddagar ** 272 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 139 610 Personal 1 107 KUNSKAPSCENTRUM FÖR CANCERSJUKDOMAR Verksamhet Barnmorskeinstitutets sjukhus och Kvinnokliniken Verksamhetschef Verksamhet Heikki Joensuu Kliniken för cancersjukdomar Verksamhetsintäkter 68 677 000 euro Verksamhetsintäkter 39 554 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 36 523 Vårddagar ** 20 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 93 428 Personal 871 BARN- OCH UNGDOMSSJUKHUSET Verksamhetschef Veli Ylitalo Verksamhet Barnkliniken, Barnets Borg, Hesperia och Aurora sjukhus samt polikliniker på olika håll i Helsingfors Verksamhetsintäkter 113 437 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 20 250 Vårddagar ** 25 749 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 94 140 Personal 1 555 Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 10 516 Vårddagar ** 53 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 91 278 Personal 275 RESULTATENHETEN PSYKIATRI Verksamhetschef Björn Appelberg Verksamhet Lappvikens sjukhus, HUCS Psykiatricenter fr.o.m. 1.11.2005, polikliniker på Meilahti campus Verksamhetsintäkter 34 005 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) Vårddagar ** 47 503 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 46 655 Personal 461 18 p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005

HUCS, JORVS SJUKHUS HUCS, Jorvs sjukhus ansvarade i första hand för specialsjukvården för befolkningen i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. Jorv har varit en del av Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus fr.o.m. början av år 2001. Sjukhusdirektör Gustav Wägar t.o.m. 31.7, därefter tf. sjukhusdirektör Heikki Böök Verksamhet Jorvs sjukhus Verksamhetsintäkter 134 926 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 49 186 Vårddagar ** 29 345 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 231 955 Personal 2 324 HUCS, PEJAS SJUKHUS HUCS, Pejas sjukhus ansvarade främst för specialsjukvården i Vanda stad och Kervo stad. Pejas har varit en del av Helsingforsregionens universitetssjukhus fr.o.m. början av år 2001. Sjukhusdirektör Verksamhetsintäkter Seppo Kivinen 84 994 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 29 411 Vårddagar ** 30 611 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 144 473 Personal 1 399 VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE Medlemskommuner inom Västra Nylands sjukvårdsområde var Hangö, Ingå, Karis, Pojo, Ekenäs och Sjundeå, för vars invånare sjukvårdsområdet producerade specialsjukvårdstjänster. Inom sjukvårdsområdet finns två sjukhus; Västra Nylands sjukhus som tillhandahåller somatisk vård och Ekåsens sjukhus som tillhandahåller psykiatrisk vård. Sjukvårdsområdet är helt tvåspråkigt. Sjukhusdirektör Marianne Gripenberg-Gahmberg Verksamhetsintäkter 43 486 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 15 045 Vårddagar ** 41 554 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 46 157 Personal 748 LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE Medlemskommuner inom Lojo sjukvårdsområde var Karislojo, Högfors, Lojo, Nummi-Pusula, Sammatti och Vichtis. Det finns två sjukhus inom området: Lojo sjukhus samt Paloniemi sjukhus som fungerar som psykiatrisk enhet. Sjukhusdirektör Verksamhetsintäkter Raimo Kekkonen 48 815 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 18 788 Vårddagar ** 21 447 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 85 561 Personal 819 HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE Hyvinge sjukvårdsområdes medlemskommuner var Hyvinge, Träskända, Mäntsälä, Nurmijärvi och Tusby. Det finns två sjukhus inom sjukvårdsområdet: Hyvinge sjukhus och psykiatriska Kellokoski sjukhus. Sjukvårdsområdet tillhandahåller psykiatriska specialtjänster för hela sjukvårdsdistriktet. Direktör för sjukvårdsområdet Asko Saari Verksamhetsintäkter 101 672 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 38 034 Vårddagar ** 101 813 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 141 092 Personal 1 876 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE Borgå sjukvårdsområde omfattade medlemskommunerna Askola, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Pernå, Borgnäs, Borgå och Sibbo. Verksamhet i Borgå sjukhus och i psykiatriska enheten Vårberga sjukhus samt i polikliniker på området. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005 p 19

Direktör för sjukvårdsdistriktet Sune Lang Verksamhetsintäkter 42 904 000 euro Vårdavdelningsverksamhet i egen regi (antal) NordDRG-produkter * 20 400 Vårddagar ** 11 673 Öppenvårdsbesök i egen regi (antal) 85 078 Personal 652 LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING Läkemedelsförsörjningen är en enhet som betjänade hela sjukvårdsdistriktet, dvs. alla sjukhus, avtalskunder inom primärvården samt medlemskommunernas patienter med smittsamma sjukdomar. Apotekare Verksamhetsintäkter Leveransrader Personal 143 SERVICECENTRALEN Eija Järviluoma 16 924 000 euro 761 590 stycken Under verksamhetsåret hörde fyra resultatenheter till Servicecentralen Lokal- och instrumentvårdscentralen, Materialcentralen, Tekniska centralen och Kontorsservicecentralen. Lokal- och instrumentvårdscentralen producerade lokalvård och instrumentunderhåll för HUCS, Helsingforssjukhusens enheter. Materialcentralen producerade själv eller köpte upphandlings-, lagrings- samt sjuktransport- och varutransporttjänster för HNSenheternas behov. Materialcentralen ansvarade även för konkurrensutsättning i anslutning till apparat-, materiel- och vårdförnödenhetsuppköp och gav experthjälp inom sitt område. Teknikcentralen producerade sjukvårdstekniska tjänster för Helsingforssjukhusens område. Under denna lydde också BioMaglaboratoriet där hjärn- och hjärtundersökningar görs med bioelmagnetiska metoder. Laboratoriet ingår i den av Finlands Akademi utnämnda spetsenheten Helsingfors hjärnforskningscentrum. Kontorsservicecentralens uppgift var att sörja för resultatområdet HUCS, Helsingforssjukhusens behov av arkiveringstjänster, löneoch anställningsfrågor, telefontjänster, ekonomiförvaltningstjänster, textbehandlingstjänster och centraliserade bokföringsuppgifter. Dessutom producerade den översättningstjänster och blankettplanering. Ansvarig servicechef Verksamhetsintäkter Jouko Virtanen 73 776 000 euro IT-FÖRVALTNINGEN Resultatområdet IT-förvaltning skall för sjukvårdsdistrikten producera de centraliserade IT-tjänster som de behöver. Resultatområdet fungerade dessutom som IT-stödtjänstenhet vid resultatenheterna inom HUCS, Helsingforssjukhusen. IT-direktör Antti Larsio Verksamhetsintäkter 22 375 000 Personal 60 KONCERNFÖRVALTNING Koncernförvaltningen svarade för sjukvårdsdistriktets gemensamma funktioner och leder dessutom resultatområdet HUCS, Helsingforssjukhusen. Koncernförvaltningens uppgift var att styra samkommunens verksamhet, sköta arbetsgivarfunktionen, intressebevakningen, ordna finansiering och i övrigt leda den operativa verksamheten på HNS-nivå, och de centrala förvaltningsfunktionerna. En viktig uppgift var att skapa förutsättningar och stöd för resultatområdenas verksamhet. Koncernförvaltningen svarar även för den strategiska planeringen samt för mötesberedningen för fullmäktige, styrelsen och vissa andra nämnder på koncernnivå, och för verkställandet av besluten. Verkställande direktör Lauri A. Laitinen Direktörerna förvaltningsdirektör Ilkka Kauppinen chefläkare Jaakko Karvonen förvaltningsöverskötare Anja Seppälä ekonomidirektör Anne Karikumpu investerings- och utvecklingsdirektör Anne Priha personaldirektör Heikki Voutilainen ledande överläkare Jorma Lauharanta Personal 183, inklusive hela samkommunens företagshälsovård AFFÄRSVERK Sjukvårdsdistriktets bilddiagnostik- och laboratorieverksamhet samt catering, har sedan början av år 2004 organiserats i kommunala affärsverk. HNS-RÖNTGEN Till affärsverket HNS-Röntgen hörde under verksamhetsåret alla HUCS sjukhus i Helsingfors och röntgenavdelningarna på Helsingfors stadssjukhus samt hälsocentraler i Esbo och Vanda. I framtiden är målsättningen att verksamheten utvidgas så att den omfattar hela samkommunen HNS:s område. Personal 1 862 Verkställande direktör Juhani Ahovuo 20 p HNS ÅRSBERÄTTELSE 2005