GAMLA TINGSGÅRDEN ÄNDRING AV DETALJPLAN 396 BESKRIVNING BORGÅ STADSDELEN 7 EN DEL AV KVARTERET 530, TOMTERNA 2,14 OCH 15 KVARTERSOMRÅDE FÖR EGNAHEMSHUS Behandlingen av detaljplaneändringen Planläggnings- och byggnadsnämnden: 20.8.2009 181 Godkännande av detaljplanen: Planläggnings- och byggnadsnämnden 5.11.2009 265
1. BASUPPGIFTER 1.1 Definition av området och områdets läge Detaljplaneändringen gäller tomterna 2, 14 och 14 i kvarteret 530 på Prästgårdsbacken. Planområdet är beläget i korsningen av Tingsgårdsvägen och Finnbyvägen, 900 meter norr om centrum och torget. 1.2 Planändringens namn och syfte Planändringens namn är Gamla Tingsgården. I området finns Gamla Tingsgården med sidobyggnader samt en obebyggd tomt. I detaljplanesammanställningen är området ett kvartersområde för offentlig närservice. Staden tog den obebyggda tomten med på listan över fastigheter som säljs 21.7.2003 (391 ). Försäljningen förutsätter att användningsändamålet ändras till bostadskvarter. Borgåbygdens Ungdomsförbund rf. äger tomten 15 i detta kvarter och ansökte 3.4.2007 om planändring som tillåter boende. 1.3 Bilagor till beskrivningen 1. Lägeskarta 2. Utdrag ur detaljplanesammanställning 3. Illustration 4. Program för deltagande och bedömning 5. Sammandrag över hörande 1.4 Förteckning över bakgrundsutredningar och källmaterial För detaljplanen har utarbetats en utredning om utvecklingen av markanvändningen. Som naturutredning användes den naturutredning som utarbetades för delgeneralplanen för de centrala delarna samt en terränginventering. 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena i planområdet Byggd miljö Prästgårdsbacken är ett trähusområde som bebyggts under århundraden. Ursprungligen var området ett backstuguområde på prästgårdens mark. Området ingår inte i det stadsarkeologiska området men kan ha fasta fornlämningar från historiska tiden. Området ger en enhetlig bild eftersom det är beläget i en brant sluttning och gränsar tydligt i ett öppet rum. Byggnadsmassorna är små och dess placering mycket oenhetlig. Detta gäller även byggnaderna som står först vid åkerfältet. Även byggnadsmassornas storlekar varierar eftersom en del av huvudbyggnaderna är placerade vid åkern och en del vid gatan. Byggnaderna är anpassade i sluttningen med stensocklar och trädgårdsmurar enligt gammal tradition. Endast de fyra byggnader som ligger först vid Tingsgårdsvägen står i en rad vid gatan. Trädgårdarna är små och välskötta med häckar och fruktträd. Områdets karaktär skapas även av kalt berg och branter. 1
Gamla Tingsgården med sidobyggnaderna år 1900. Gamla Tingsgården fotograferad från samma ställe år 2009. I förgrunden finns åker som fortfarande odlas, till höger bakom buskarna en plan som skolan använde på 1960-talet. Gamla Tingsgården Tingsgården byggdes på dess nuvarande ställe vid vintervägen till Mörskom på sandkullen på Prästgårdsåkern ca år 1764. På gården byggdes även en sockenstuga eller en folkstuga, ett stall, en vagnsbod, en vedbod och ett utedass. Huvudbyggnaden byggdes ut år 1839 och den byggdes helt på nytt år 1854 på en hög stenfot enligt byggmästare Gustaf Westerbergs ritningar. Tingsgårdens exteriör har i huvudsak bevarats i dess form från början av 1900-talet men man kan urskilja flera ändringar och tillbyggnader. Även sidobyggnaden, som fungerar som tingsgårdens bostadshus, har bevarat sin exteriör från början av 1900-talet med undantag av verandan och några detaljer. Ännu i slutet av 1950-talet fanns det en sidobyggnad på ca 100 m 2 vid Tingsgårdens södra gavel. Det sägs att dess källare har varit ett skyddsrum. Källaren har bevarats och där finns moderna bastulokaler även om man har rivit sidobyggnaden ovanför den. Också de sidobyggnader som var kalla ekonomibyggnader har rivits. Gamla Tingsgården från Tingsgårdsvägen. På grusgården finns bilplatser på det ställe ekonomibyggnaderna fanns. 2
Häradshövding Lagerblad har varit hyresgäst i Tingsgården. Borgå landskommun höll sina kommunmöten i Tingsgården från 1890-talet. Även fullmäktige höll sina möten där från början av 1900-talet fram till år 1923. Domstolen, som fungerat i Tingsgården i nästan tvåhundra år, flyttade till Brandkårshuset år 1938. Efter det användes Tingsgården som folkskollärarens bostad och kontor. På 1950-talet placerade man en finskspråkig hjälpskola i huset. Den nuvarande obebyggda tomten blev skolelevernas rastområde och man byggde en liten plan där. Borgåbygdens ungdomsförbund köpte tingshuset år 1989 och ordnar mångsidig verksamhet där. Sidobyggnaden såldes nyligen att användas som en bostad. Trädbestånd I ändan av Tingsgården växer en stor skogslind. Enligt delgeneralplanen för de centrala delarna är linden betydande. Tyvärr är skogslindens två grenar fastbundna med metallband. Detta leder till att trädet lever en betydligt kortare tid på grund av en rötskada som minskar trästommens härdighet. Annars är trädbeståndet inte betydande. På planen som inte används och på åkern har det naturligt uppkommit björkskog och viden. De avviker från trädbeståndet på Prästgårdsbacken som domineras av fruktträd- och ädelträd och tyder på att miljön förvildats och förskogas, inte på en gammal kulturmiljö. Den största granen på den obebyggda tomten har blivit så stor att den stör utsikten mot kyrkan. Linden är ca hundra år gammal och har två stammar. På den obebyggda tomtdelen växer flera björkar, viden och en gran. Bredvid den gamla stenfoten nära korsningen växer några lönnar. Grönmiljö Planområdet gränsar i en för landskapet viktig öppen dal som framhäver både Borgbacken och den gamla täta bebyggelsen på Prästgårdsbacken och i gamla stan. De vackra åkrarna på sluttningen odlas fortfarande. Dalen som odlas och fornminnesområdena är en del av det stora grönområdet som har goda grönförbindelser till ådalen och stadscentrumet. Tjänster På Prästgårdsbacken finns ett daghem och en närlekplats. Planområdet är beläget nära centrum som har bra serviceutbud. Kommunalteknik Det finns färdig kommunalteknik i området. Vid norra kanten av tomten 15 finns ett dagvattenavlopps utloppsrör. 3
2.2 Markägarförhållanden Borgå stad äger den obebyggda tomten nr 1. Tomten 15 ägs av Borgåbygdens Ungdomsförbund r.f. Tomten 14 ägs av Maria Lang och Kent Blomqvist. Servitut: på den obebyggda tomten finns underjordiska ledningar och på tomten 15 ett dagvattenavlopps utloppsrör. 2.3 Planeringssituation Riksomfattande målen för områdesanvändningen Området ingår inte i landskapsområdet i Borgå ådal eller i det stadsarkeologiska området och har inte kända fasta fornlämningar, men är beläget i ett viktigt grundvattenområde. Generalplan Planområdet är en liten del av bostadsområdet dominerat av småhus där miljön bevaras (AP/s) på Prästgårdsbacken. Mellan Prästgårdsbackens bostadsområde och skyddsområdet på Borgbacken (S och Natura 2000) finns en smal dal som anvisats som ett grönområde (VL). Planområdet är ett grundvattenområde och är beläget alldeles intill landskapsområdet i Borgå ådal som är riksomfattande värdefullt. Detaljplan från år 1992 Enligt detaljplanen för Prästgårdsbacken finns det i huvudsak kvartersområden för fristående småhus (AO-29) vid Tingsgårdsvägen. Tomternas storlekar är ca 800 m 2. Byggrätten för bostadshusen är ca 120 200 m 2 -vy, för ekonomibyggnaderna 40 m 2 -vy och våningstalet är I 2/3. Planområdet är ett kvartersområde för byggnader för offentlig närservice (YL-1). Det omfattar tre tomter. Gamla tingsgårdens tomt är 1 518 m 2 stor. På tomten finns byggrätt 230 m 2 -vy för Gamla Tingsgården och 100 m 2 -vy för en separat nybyggnad. Våningstalet är I och den gamla byggnaden ska skyddas (sr). Tingsgårdens gamla sidobyggnad ska skyddas (sr) och den ligger på en liten styckad tomt på 700 m 2. Byggrätten för den är 80 m 2 -vy. För den obebyggda tomten är byggrätten sammanlagt 1 100 m 2 -vy. Den är delat upp i tre separata byggnadsmassor, som är 500, 300 och 300 m 2 -vy. Våningstalet är II. På andra sidan av gatan, mittemot planområdet, finns ett kvartersområde för icke miljöstörande industribyggnader (en tomt på ca 1 800 m 2 ). Byggrätten för den är 700 m 2 -vy och våningstalet är II. Bygganvisningar I samband med Prästgårdsbackens plan utarbetades goda anvisningar om kompletterande byggande, som fortfarande är aktuella. Utdrag ur byggnadsplan från år 1939 På 1930-talet lät församlingarna utarbeta en plan för byggandet på Prästgärdsbacken och Prästgårdsåkern. På kartan är dåtida vägar med brunt och byggnader med rött. Den planerade landsvägen byggdes inte mellan Borgbacken och Prästgården, och sträckningen av Finnbyvägen ändrades inte. Enligt denna plan delades parceller vid Tingsgårdsvägen. Den planerade tomtindelningen genomfördes inte på backen, där det var svårt att gränsa det gamla backstuguområdets gårdar till tomter. 4
3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 3.1 Behovet av detaljplanering och beslut om planeringsstart Staden tog den obebyggda tomten med på listan över fastigheter som säljs 21.7.2003, då man också beslutade om planändringen. 3.2 Deltagande och samarbete Staden skickade ett brev om planläggningen till markägarna och grannarna 4.12.2008. Som bilaga till brevet fanns en enkät om invånarnas önskemål om planen och korsningsområdet. Man diskuterade med markägarna och deras representanter om målen för planen och om ändringen av tomtgränserna i terrängen. Man ordnade inget myndighetssamråd. I mötet mellan Nylands miljöcentral och stadsplaneringsavdelningen i Borgå 24.2.2009 beslutade man ordna myndighetssamrådet genom att be utlåtanden. På grund av Borgå museums utlåtande bad man ett utlåtande även av Museiverkets arkeologiska avdelning. Samarbete med museimyndigheterna Man förrättade tillsammans med Borgå museums byggnadsinspektör och markägarna en terrängsyn, i vilken man undersökte i hurdant skick byggnaderna är och hur de bevarats. Museimyndigheterna förrättade terrängsyn 13.5.2009. I synen deltog Borgå museums byggnadsforskare, arkeolog Helena Ranta från Museiverkets arkeologiska avdelning, arkeolog Johanna Enqvist (specialiserad på fasta fornlämningar från historiska tiden) från Museiverkets byggnadshistoriska avdelning samt planläggaren. Området ligger utanför området som enligt en stadsarkeologisk inventering av Borgå (P. Hakanpää 2008) är ett för undersökningen och skyddet betydande gammalt detaljplaneområde, och man har inte hittat tecken på fasta fornlämningar i terrängen. Det är dock möjligt att sådana konstruktioner eller lager som avses i lagen om fornminnen hittas i planområdet vid mer omfattande utgrävningar. Det är skäl att i planbeteckningarna lägga till ett omnämnande om att om man vid utgrävningar upptäcker tecken på fornlämningar, ska man meddela museimyndigheterna om det och avbryta utgrävningen. Hörande i planeringsskedet: (62 MarkByggL, 30 MarkByggF) Planutkastet och de övriga handlingarna var framlagda på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, tredje våningen, 4.3 3.4.2009. Kungörelserna fanns på stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. Staden meddelade per brev markägarna/-innehavarna samt grannar som är markägare/-innehavare i planområdet att utkastet till plan är framlagt. Intressenterna bereddes möjlighet att framföra skriftliga åsikter. Det lämnades 6 åsikter om planutkastet. Preliminära utlåtanden begärdes av de myndigheter som är intressenter och som nämns under punkt 6 ( Intressenter ) i bilagan 4. Offentligt hörande: (65 MarkByggL, 27 MarkByggF) Planförslaget och de övriga handlingarna var offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, tredje våningen, 16.9-30.9.2009. Intressenterna bereddes möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar. Mot planen lämnades en anmärkning. Staden meddelade per brev markägarna/-innehavarna samt grannar som är markägare/-innehavare, vars hemkommun är på en annan ort, att förslaget till plan är framlagt. Kungörelsen fanns på stadens officiella anslagstavla 5
samt i tidningarna Uusimaa och Borgåbladet. Man bad om officiella utlåtanden av social- och hälsovårdsnämnden, miljövårdsnämnden, tekniska nämnden, hälsoskyddssektionen, räddningsverket i Östra Nyland, Museiverkets arkeologiska avdelning, Borgå museum och Nylands miljöcentral. 3.4 Mål för detaljplanen Målet för planändringen var att ändra kvartersområdet för offentlig närservice till bostadsändamål eller att tillåta boende i Gamla Tingsgården som nu är i halvoffentligt bruk. I arbetet undersökte man även gränsningen av området i ett för landskapet betydande åkerfält. Utformning av byggnadsmassan på de obebyggda tomterna ska stå i harmoni med byggnadsmassorna på Prästgårdsbackens västra sluttning. I planarbetet undersöktes även hur Finnbyvägens och Tingsgårdsvägens korsningsområde kan göras tryggare. 3.5 Invånarnas åsikter och hur de beaktas vid planläggningen I svaren på enkäten betonade invånarna att korsningsområdet är farligt och önskade enhälligt att den obebyggda tomten bevaras obebyggd. En del av invånarna önskade en lekpark medan en del motsatte sig den. De privata markägarna och ägarna till de historiska byggnaderna önskade att byggnaderna skyddas och byggs om för bostadsbruk. Dessutom önskade de småskaligt ytterligare byggande som separata bostadshus och ekonomibyggnader. I hörandet i utkastskedet motsatte grannarna sig byggandet. Man ansåg att tre egnahemshus på 200 m 2 -vy i 1½ våning inte är ett bra alternativ för detaljplanesammanställningens tre byggnader för närservice som har två våningar och 500, 300 och 300 m 2 -vy byggrätt. Grannarna ville att den obebyggda tomten anvisas som park. I åsikterna önskades att storleken, placeringen och byggsättet av byggnaderna som eventuellt byggs undersöks och styrs noggrannare. Därför ritade man en tvärsektion av terrängen och provade byggnader av olika storlekar och med olika riktningar på den. Bygrätt minskades från 200 till 190.Tvärsektionen och förslag till byggnad i 1½ våning och källare presenteras i planbeskrivningen. I förslagsskedens hörande önskade en av grannarna fortfarande att tomten ändras till park. Målet för detaljplanen var efter hörandet i utkastskedet och förslagsskedet fortfarande kompletterande byggande i kvarteret för bostadsbruk. Maisemallisesti metsittyvä rakentamaton tontti on epäedullinen tässä kulttuurimiljöössä.en obebyggd skogbevuxen tomt är inte lämplig i denna kulturmiljö. Yksityisten maanomistajien toivomukset ovat ristiriidattomia ja ne voitiin täysin ottaa huomioon kaavassa.privata markägarnas önskemål är inte motstridiga, och man har kunnat beakta dem helt i planen. 3.6 Alternativ för sträckning av Finnbyvägen och den farliga korsningen Cirkulationsplats Stället har så stor sidolutning att det tekniskt inte är möjligt att bygga en cirkulationsplats. Trafiken från Finnbyvägen styrs till Kapellansbrinken Den nya vägen och rivning av den gamla skulle bli dyrt, dyrare än den nya tomtmarken. Det går inte att göra Kapellansbrinken bredare eftersom det står en byggnad i vägen. Därför kan den inte heller ersätta Kyrkogatan. 6
Trafiken från Finnbyvägen styrs till Prästgårdsgränd Prästgården skulle störas betydligt mer av trafiken. På sluttningen finns en mur som delvis begravts i sandningssand. Vägen skulle ha stor längdlutning och höga renar eftersom parkeringsområdet ligger högt. Om vägen placeras på samma nivå som åkern, behövs inga höga vallar. I så fall måste de gamla murarna och vallarna avlägsnas och en ny mur eller ramp till parkeringsområdet byggas. Grävningar på åkern och vid de gamla murarna kan förutsätta arkeologiska undersökningar. Det skulle vara tvivelaktigt att flytta vägens sträckning närmare fornminnesområdet. Det stora skjulet ägs av staden som använder det som lager och dess dörrar öppnas mot Prästgårdsgränd. Skjulet skulle inte längre kunna användas. Om endast gångoch cykelvägen skulle leda mellan lagret och prästgården, kunde man inte backa ut maskinerna. Ombyggnad av korsning med små åtgärder Tanken togs fram som en gatuplan redan år 2003, och grannarna har godkänt den. Detta alternativ är billigt och löser problemet. Detta alternativ valdes som grund för planlösningen. Plan på ombyggnad av korsning med små åtgärder Ännu på 1930-talet började Finnbyvägen från hörnet av prästgårdens ekonomigård. För att kunna göra vägen bredare och att bygga en gång- och cykelväg har man rivit ekonomibyggnader, och den gamla ekonomigården har ändrats till ett öppet väglandskap och parkeringsområde. 7
4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRINGEN 4.1 Planens struktur Skydd av Gamla Tingsgården och dess sidobyggnad För Tingsgården och dess sidobyggnad finns en skyddsbestämmelse som kompletteras av särskilda bestämmelser. Borgå museum ser inga hinder för bostadshuset på 120 m 2 -vy och ekonomibyggnaden på 15 och 45 m 2 -vy som anvisats i anslutning till gårdarna. Nybyggnadernas exteriörer ska anpassas till kulturlandskapets särdrag och till det kulturhistoriska värdet, vilket styrs med bygganvisningarna för Prästgårdsbacken. Kvartersområden Tingsgården har anvisats som kvartersområde för kombinerade bostads-, kontorsoch allmänna byggnader, där miljön bevaras (AY/s-4). Beteckningen tillåter både boende och den nuvarande mångsidiga verksamheten som bl.a. dagklubb och kontorslokaler. Med denna beteckning kan byggnaden delvis och i etapper tas i bostadsbruk och fortsätta med den nuvarande verksamheten i en del av byggnaden. Även för kulturhistoriska skäl är det bra att denna mycket gamla offentliga förvaltningsbyggnad även i framtiden kan ha en offentlig användning. Den berikar miljön. På grund av byggnadens storlek och karaktär är den offentliga användningen så småskalig att den inte stör bostadsområdet. Tingsgårdens sidobyggnad har anvisats med skyddsbeteckningen sr. De tre nya tomterna ingår i ett kvartersområde för fristående småhus (AO-30). I de två byggnader som ligger på planen som grävts i terrängen tillåts en bostadsvåning samt en källare och en vindsvåning av en halv vånings storlek. På tomten på den flacka sluttningen bredvid korsningen tillåts en bostadsvåning och en 2/3 vindsvåning. Planen bredvid Tingsgården som använts som skola har placerats i sluttningen genom att gräva bort jordmassor från sluttningen. Genom byggande av nya gårdar och placeringshöjden av byggnaderna kan den gamla, naturliga terrängformen återställas. I tvärsektionen av sluttningen presenteras storleken på den byggnad som placeras vid planen. De nya byggnadernas höjd begränsas genom en planbestämmelse så att hushöjden är högst fem meter över marken. På bilden ser man byggnaden som placerats på tvären och dess förhållande till byggnadsmassorna vid gatan till höger, tingsgården till vänster samt tingsgårdens lilla sidobyggnad som skymtar bakom den nya byggnaden. Gatans och gårdarnas höjdlägen har betecknats enligt baskartans höjdlägen. Tvärsektion av sluttningen: a) Ny gräns mot åkerns grönområde, b) Tomtgränsen före planändringen, c-d) Gränserna till Tingsgårdens gatuområde 8
Gatu- och korsningsområden Korsningsområdet undersöktes noggrannare genom att utarbeta ett utkast till gatuplan av det valda alternativet. Det är lämpligt för det nuvarande gatuområdet. Eftersom det inte är nödvändigt att ändra gatuområdet, ingår endast kvartersområde i planändringen. Eventuella underjordiska fasta fornlämningar Planområdet ingår inte i det stadsarkeologiska området som gränsats endast till gamla stan. Som känt har området dock varit bebyggt redan mycket länge. Därför ingår i detaljplanen följande bestämmelse: I fall man vid grävningsarbeten upptäcker smuts- eller sotjord, sten- eller träkonstruktioner eller föremål som tyder på fornlämningar, ska man omedelbart meddela om detta till museimyndigheterna och avbryta grävningen. Museiverket är museimyndigheten i arkeologiska ärenden. Kontaktuppgifterna ges till dem som köper tomterna i samband med tomtöverlåtelsen. Grönområden På Prästgårdsbacken finns exceptionellt många grönområden och det finns i närheten även en lekplats vid Gamla Kungsvägen. Den lilla spelplanen som inte längre används behövs inte eftersom det finns en ny stor spelplan på 200 meters avstånd på Prästgårdsbacken. Därför finns det inget behov av att ändra kvarteret för byggnader för offentlig service till ett grönområde. Den öppna åkern framför det bebyggda området är betydande för landskapet och dess gränsning ändras inte. 4.2 Konsekvenser av planen Konsekvenserna för naturmiljön och landskapet Den del av kvarteret som nu byggs har även tidigare varit bebyggd. I och med planändringen tillåts mindre byggrätt i mindre massor jämfört med den gällande planen. Detta förbättrar Gamla Tingsgårdens möjligheter att bevara sin ställning som en kulturhistoriskt betydande byggnad i kanten av landskapsrummet. Konsekvenserna för den byggda miljön och samhällsstrukturen Med det kompletterande byggandet förtätar man den lilla öppningen i stadsstrukturen. Konsekvenserna för trafiken Trafiken till fyra egnahemshus medför inga stora konsekvenser för trafiken. I och med planarbetet undersökte man olika alternativ för korsningen och konstaterade att en förbättring genom små åtgärder är det bästa alternativet. Gatuavdelningen utarbetade en preliminär gatuplan och undersökte hur körspåren i korsningen fungerar samt hur gång- och cykeltrafiken tryggt kan korsa Finnbyvägen. Åtgärderna ryms inom det nuvarande gatuområdet. Konsekvenserna för invånarnas trivsel I och med planändringen blir grannarnas situation bättre eftersom om man anvisat byggnader för närservice i området, skulle det ha medfört mer kunder och trafik. Byggandet av fyra egnahemshus medför däremot inga stora konsekvenser för trivseln. Konsekvenserna för grundvattenområdet Området är beläget i ett grundvattenområde av klass I. I planen ingår en bestämmelse om skyddet av grundvattnet. 9
4.3 Störande faktorer i miljön I området finns inga faktorer som stör boendet. Finnbyvägen är en lite trafikerad gata, på vilken körhastigheten är 30 km/h. 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Genomförande och tidsplanering Detaljplanen kan genomföras efter det att planen är fastställd. Det finns färdig kommunalteknik i området. Det är dock skäl att flytta telekabeln vid Finnbyvägen bort från tomtens område innan tomten säljs. Det otydliga och en aning farliga korsningsområdet ska iståndsättas och ett övergångsställe ska snarast möjligt anvisas för gång- och cykeltrafiken över Finnbyvägen. Styrning av byggsätt och fornminnen I samband med planläggningsarbetet år 1990 utarbetades noggranna bygganvisningar för Prästgårdsbacken. De ska bifogas till tomtöverlåtelsevillkoren för att försäkra att byggsättet är lämpligt på detta ställe. Vid tomtöverlåtelsen ska man även informera om avloppsvattnets exceptionella uppdämningshöjd samt om att vatten- och avloppsledningarnas anslutningspunkt finns vid Tingsgårdsvägen, vilket förutsätter pumpstationer på fastigheterna. Vid tomtöverlåtelsen ges även information om anmälningsskyldighet enligt lagen om fornminnen i fall man vid grävningsarbeten upptäcker tecken på till exempel byggnadsrester. Samtidigt ger man museiverkets anvisningar och kontaktuppgifter till dem som får en tomt. De som bor i egnahemshusen är inte skyldiga att betala för den arkeologiska undersökningen. Byggnadsarbetena kan bli uppskjutna med ett par veckor i fall man gör exceptionella fynd. Borgå 17.6.2009, 21.10.2009, 5.11.2009 Eero Löytönen stadsplaneringschef Anne Rihtniemi-Rauh planläggare 10