Kriminalvårdens personaltidning nummer 4 september 2013 PÅ GRÖN KVIST Jobb åt frigivna en god affär för sociala företag» Det var skönt att vara tillbaka i Kriminalvården efter att ha överdoserat med fiske dygnet runt i tre veckor.«mats Ädel frivårdsinspektör, Gävle Bli kvitt ditt spelberoende Nytt behandlingsprogram via internet sid 6 Gruvberget ger försmak av fria luften sid 12 Premiär för maskinkörkortet sid 20
22 Runtikrim nr 3 2013
Alternativ rehabilitering VÄGEN UT Doldis-företag erbjuder frigivna eftertaktade jobb Sociala företag skapar arbeten och alternativa vägar till rehabilitering, det har till och med regeringen slagit fast. Ändå slussas få klienter till sådana verksamheter. Kunskapen om sociala företag är helt enkelt för dålig inom Kriminalvården. Text: Lars Nicklason Foto: Anna-Lena Lundqvist Vad vill du göra av ditt liv? Plötsligt satt där en engagerad arbetsförmedlare som tog henne på allvar. Jag sa att jag ville jobba med människor, men att hela den här processen med att läsa in gymnasiet och vidare till socionom var alldeles för stor för mig. Jag ville inte gå igenom den och sen upptäckta att jag inte passar för det, berättar Susana Krstic. Så varför inte prova först? Arbetsförmedlarens fråga var inte bara förvånande, den förändrade också Susana Krstics liv. Ett år senare, 2008, hade praktikplatsen på det sociala konsthantverkföretaget Karins döttrar i Göteborg förvandlats till en fast anställning och ytterligare ett år senare blev hon företagets vice verksamhetschef hon med ett långt fängelsestraff bakom sig och som tidigare haft för vana att glida igenom systemet. Hon berättar sin historia i en värmande augustisol, mitt bland de 48 odlingslotter som nyligen styckats upp för uthyrning till allmänheten på Lärjeåns Kafé & trädgårdar i Angered. Precis som Karins döttrar är verksamheten ett av elva sociala företag som ingår i koo perativen Vägen ut, Sveriges kanske mest kända sociala företag. På det stora området drivs kafé-, lunch-, catering- och konferensverksamhet. Det arrangeras musikaftnar, filmkvällar, författarbesök. Och så odlar man kryddor, grönsaker och frukt finns till försäljning. Kaféet är det som går bäst, men vi har stora förhoppningar på konferensverksamheten. Kommunen har precis upphandlat oss, säger Susana Krstic som sedan januari är verksamhetschef här. Just idag visar hon runt en analysgrupp som är kopplad till regeringsuppdraget att få ut fler dömda kvinnor på arbetsmarknaden. Inom gruppen, som består av representanter både från Kriminalvården och Arbets för medlingen, är man redan övertygad om att sociala företag är ett bra verktyg för rehabilitering. De sociala företagen växer i Sverige. Vägen ut har ju numer ett hundratal anställda. Det i sig säger ju att det fungerar, säger Christina Rosengren Gustavsson, metodutvecklare på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Om sociala företag Driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/ eller behålla ett arbete. Skapar delaktighet för medarbetarna genom exempelvis ägande och avtal. Återinvesterar vinster i den egna eller liknade verksamheter och är fristående från offentlig verksamhet. Vanligast är att företagen drivs som ekonomiska föreningar. De sociala företagen har verksamhet i branscher som försäljning, hotell och restaurang, hushållsnära tjänster och bygg- och fastighetsservice. Har i regel dubbla affärsidéer då man också säljer rehabiliteringsplatser. Normalt finansieras dessa av arbetsmarknadsersättningar och socialtjänst och kostar alltså inte Kriminalvården någonting. Källa: Tillväxtverket» Kaféet är det som går bäst, men vi har stora förhoppningar på konferensverksamheten.«runtikrim nr 3 2013 23
VÄGEN UT Alternativ rehabilitering Vägen ut i korthet Består av 11 sociala företag med en omsättning på 32 miljoner kronor om året. Grundades 2002 och har ett hundratal anställda. Könsfördelningen är nästan exakt jämn. Kooperativen ägs av ett 20-tal medarbetare inom medlemsföretagen. Alla anställda kan ansöka om medlemskap/ägarskap i det kooperativ där de arbetar, efter tre års anställning. Driver bland annat fem stödboenden, Lärjeåns Kafé och trädgårdar, Bygg- och fastighetsservice och hotellet Le Mat. Enligt det socioekonomiska bokslut som Vägen ut gjort var den totala samhällsekonomiska vinsten för deras verksamhet 50 miljoner kronor 2012.» De flesta människor har inte en aning om vad sociala företag är. Där har vi en stor uppförsbacke.«sociala företag mer framgångsrika än kända Men någon statistik att luta sig mot finns inte. Kriminalvårdens utslussningsuppgifter urskiljer till exempel inte vilka typer av företag klienter hamnar på. Det man dock vet är att på de flesta håll inom Kriminalvården så finns inga tankar om rehabilitering via sociala företag. De flesta människor har inte ens en aning om vad sociala företag är. Där har vi en stor uppförsbacke, säger Anki Prestberg Ahlström, verksamhetsutvecklare i region Väst. I region Väst, som genom sin mångåriga samverkan med Vägen ut kan ses som en föregångare, försöker man göra något åt det. Inom det EU-finansierade projektet Explosion är till exempel det stora målet att nå ut till nå ut till Kriminalvårdens personal. Vinsterna med sociala företag är stora, både samhällsekonomiskt och för individens livskvalitet. Att komma in ett inkluderande sammanhang där man får växa i lugn och ro, det är våra klienter betjänta av, fortsätter Anki Prestberg Ahlström. Hittills har det varit lättare att nå ut till kvinnliga klienter. Det tycks vara så att man tror att de kan hoppa över det steget trots långvarigt missbruk och gå direkt ut till vanligt arbete. Kvinnor verkar på ett annat sätt förstå att de behöver en mjukare övergång. En av dem är Mariette Olofsson som går substitutionsprogrammet och som sedan ett drygt år arbetar deltid i köket på Lärjeåns Kafé & trädgårdar. När någon ur analysgruppen frågar om hennes framtidsplaner svarar hon: Framtidsplaner? Jag är så lyckligt över att bara ha ett arbete. Det har varit mitt stora mål så länge. Nu har jag också blivit mamma och allt är frid och fröjd. Det har det inte alltid varit. Mariette arbetstränade redan 2007-2008 på Karins döttrar, men återföll sedan en period i missbruk i ett glapp mellan rehabiltering och arbete. Det är jättesvårt att gå hemma och inte göra något. Det blir lätt en fallgrop, säger hon. Susana Krstic håller med: Utsluss, arbetsträning, boende sker det utan glapp går det i regel bra. Hon suckar lätt. med missbruk i bakgrunden får man nästan räkna med återfall. Men vi slänger inte ut någon på gatan. Det är skillnad på återfall och återfall. Känner man att någon fortfarande är inne i ett missbruk så avbryter vi arbetsträningen. Då behövs behandling. Droger, prat om urinprov och annan typisk klientjargong lyser annars i mångt och mycket med sin frånvaro inom Vägen ut. Från att ha 24 Runtikrim nr 3 2013
VÄGEN UT varit vägen ut för endast kriminella riktar sig verksamheten numer till alla som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden. Blandningen är jättebra för alla med kriminalitet och missbruk i bagaget. Här blir man en av de vanliga, en som duger, som kan prata om annat än urinprov och sin kriminella bakgrund. Här skapas ett nytt liv, säger Susana Krstic. Runtikrim nr 3 2013 25