AWARE Design för energimedvetenhet. Fältstudierapport. Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion

AWARE Design för energimedvetenhet Fältstudierapport Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion Erika Lundell Sara Ilstedt Hjelm Jin Moen Interactive Institute 2007

Interactive Institute, Power Portgatan 3 633 42 Eskilstuna 016-13 35 33 www.tii.se/power www.tii.se/aware

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 4 1. INLEDNING 5 1.1 Syfte och utgångspunkt 5 1.2 Frågeställningar 6 1.3 Relaterad forskning 6 1.4 Metod 8 1.5 Val av informanter 12 2. ANALYS 15 2.1 Informanterna och deras hem 15 2.2 Slutsatser om hemmet 25 2.3 Sparande 25 2.4 Slutsatser om sparande 30 2.5 Elkonsument 31 2.6 Slutsatser om elkonsument 33 3. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 35 3.1 Drivkrafter för sparande 35 3.2 Man vill ha ting som passar livsstil och hemmet 35 3.3 Elen är osynliggjord 36 3.4 Kopplingen mellan beteende och elkonsumtion är oklar 36 3.5 Konsumenter vill ha direktfeedback 36 3.6 Lampor synliggör (och är ikoner för) sparande 36 3.7 Det behövs stöd för förståelse och handling 37 4. KONCEPTUTVECKLING 39 5. REFERENSER 41 Bilaga: Intervjuguide 43

4 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion Förord Målsättningen med forskningsprojektet AWARE är att konsumenter ska uppmärksamma sin vardagliga energianvändning i hemmet. AWARE-projektet finansieras av Energimyndigheten och är en del av forskningsprogrammet Energi, IT och Design (EID). AWARE är ett multidisciplinärt forskningsprojekt med designfokus. Det innebär att vi arbetar med att ta fram förslag på hur energi kan medvetandegöras i hemmet, vanligtvis i form av fungerande prototyper som vi sedan på olika sätt presenterar för tilltänkta användare. AWARE är en fristående fortsättning på forskningsprojektet Static! som bedrevs på Interactive Institute 2004-2005. AWARE-projektet påbörjades i juni 2006 och avslutas under 2008. Fem personer med bakgrund inom design, etnologi, interaktion, teknik och designforskning har deltagit i projektet. Erika Lundell, etnolog och genusvetare, har ansvarat för upplägget av fältstudien. De övriga i teamet, Karin Ehrnberger, industridesigner; Loove Broms, interaktionsdesigner; Sara Ilstedt Hjelm, designforskare; och Jin Moen, interaktionsdesigner/projektledare, har varit med och arbetat fram frågelistan, genomfört och närvarat vid intervjuer, tagit foton i de intervjuades hem samt medverkat vid de workshops som beskrivs nedan. Projektet har delats in i fyra faser: 1) informationsinhämtning, intervjuer och observationer; 2) koncept- och prototyputveckling; 3) utvärdering och dokumentation; och 4) kommersiell verifiering. Den här rapporten redogör för fas 1, dvs. intervjuarbetet under första delen av AWARE-projektet. De senare faserna av projektet redovisas på annat håll.

5 1. INLEDNING 1.1 Syfte och utgångspunkt Det långsiktiga syftet med Energimyndighetens satsning är att få konsumenter att sänka energiförbrukningen i hemmet. I AWARE-projektet tar vi ett första steg mot detta genom att skapa möjligheter för människor att bli medvetna om och att få kontroll över sin vardagliga energianvändning. Målsättningen har varit att identifiera ett antal situationer där konsumenten kan spara energi med hjälp av förändrat beteende, kunskap och resurser. Utifrån dessa analyser utvecklas koncept för produkter, tjänster eller lösningar som på ett självklart sätt passar livsstil, löser problem och spar energi. Mycket forskning stannar vid analyser av existerande situationer eller förslag på åtgärder. Vår utgångspunkt är designforskning, vilket handlar om att skapa konkreta exempel på hur framtiden skulle kunna se ut, eller med Herbert Simons ord How things ought to be (Simon, 1969). Det innebär att ta fram fungerande prototyper eller visualisera koncept som sedan testas på användare eller presenteras på utställningar. Designprototyperna blir då fysiska representationer av ett nytt sätt att tänka och som därmed kan inspirera, tydliggöra och skapa efterfrågan på nya lösningar. Men för att kunna utveckla produkter som passar människors vardagliga liv behöver vi få en djupare förståelse för deras livssituation. Det finns olika sätt att få kunskap om användare, t.ex. fokusgrupper, cultural probes, deltagande observation, participatory design, etc. Vi har valt att göra ett antal djupintervjuer med människor som lever i olika typer av hushåll samt att fotografera deras hem. Hur vi har gått tillväga beskrivs mer noggrant i metodkapitlet. Syftet med intervjuerna har varit att sätta energianvändning i ett sociokulturellt perspektiv. Vi vill få en bred förståelse av sparbeteende och sparmotivation relaterat till livsstil och identitet. Vi vill med detta försöka att komma åt uppfattningar om beteende, tankar och föreställningar kring energi genom människors egna berättelser och hur de beskriver sin vardag. Det handlar alltså främst om självförståelse, identitet och livsstil. Det genomgående perspektivet har dock varit designerns snarare är etnologens, dvs. att identifiera möjligheter att uppmärksamma energiförbrukning i hemmet. Syftet med rapporten är att beskriva hela intervjuarbetet från de bakomliggande frågeställningarna, till val av informanter, metod, analys och slutsatser kopplat till designprocessen. Vi kommer att peka på några särskilt intressanta resultat och områden för fortsatt forskning och utveckling. Förhoppningen är att det här materialet ska ligga som grund för mer arbete inom användarorienterad designforskning med energi som tema. Målgruppen för rapporten är andra forskare och designer som arbetar med hållbar utveck-

6 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion ling och energi eller som är intresserade av metoder i den tidiga designprocessen. Förhoppningen är att rapporten synliggör hur designer och etnologer arbetar tillsammans för att få inspiration och material att använda i en designprocess. 1. 2 Frågeställningar Våra frågeställningar kretsar framförallt kring tre teman: hemmet, sparande och el. Målsättningen är att sätta elanvändning i ett socialt, spatialt och temporalt sammanhang. Hemmet ser vi som den materiella inramning och kontexten för vardagens handlingar. Det första frågeområdet handlar därför om hemmet. Hur ser informanterna på sitt hem? Vilka aktiviteter äger rum och var? Hur förhåller de sig till artefakter och rumslighet i hemmet? Hur värderar man olika ting i hemmet? Vad retar man sig på och vad tycker man om? Det andra frågeområdet kretsar kring sparande och energieffektivisering. Vilka drivkrafter finns för sparande och hur kan man underlätta ett mer hållbart beteende? Sparar man något och i sådana fall hur? Vilket sparande har effekt? Vilka drivkrafter finns för att spara? Vad skulle underlätta sparande? Använder man energisparlampor? Det sista frågeområdet handlar om elanvändning. Hur uppfattar man el? Vad kostar el? Hur vet man hur mycket el man gör av med? Var finns el i hemmet? Vad tycker man om sin elräkning? Vad har man för relation till sitt elbolag? 1.3 Relaterad forskning Forskningsprojektet Static! som genomfördes vid Interactive Institute 2004-2005, var på många sätt en föregångare inom designforskning med inriktning mot energieffektivisering (Backlund et al., 2006; Ilstedt Hjelm, 2007). De bärande ideérna var att se energi som ett designmaterial och att arbeta med konceptuella designförslag i en tradition av critical design. Resultaten från Static! har blivit oerhört uppmärksammade både i Sverige och utomlands, och det är tydligt att det efterfrågas design som synliggör energifrågans komplexitet. Prototyperna som kom fram ur Static! var alla omtolkningar av vardagliga föremål som gardiner, lampor, element, elsladdar och kakelplattor (se bilder i Figur 1). De välkända objekten med en förskjuten mening eller överraskande funktion skapade en poetisk dimension, en förfrämlingseffekt som effektivt kommunicerade vårt budskap. Detta var något vi ville ta med oss från Static!. Men i AWARE ville vi starkare förankra vårt arbete i ett sammanhang genom att utgå från faktiska människors vardagliga liv. Livsstil är ett begrepp som används inom sociologi och marknadsföring och som inbegriper både identitet, sociala relationer och konsumtionsbeteende. Livsstilen speglar också individens värderingar, attityder och världsåskådning. Inom företagsekonomi innebär livsstil det sätt som människor lever och spenderar tid och pengar och som styrs av demografiska, ekonomiska och sociala faktorer. Livsstil kan ses som en konstruktion som hjälper människor att interagera med världen och som ständigt är under förändring. (Giddens, 1991; Mercer, 1996) Flera forskare har påpekat att hållbara produkter och tjänster måste ses som en del av konsumtionsbeteende i stort. Forskning inom området har inte tagit tillräckligt hänsyn till livsstilars betydelse för konsumenter köpbeteende (Dobers & Strannergård, 2005; Gardner et. al, 2004). För att få genomslag på marknaden måste hållbara produkter och tjänster anpassas till människors behov och livsstil. För att hållbara tjänster och produkter ska få genomslag krävs således att dessa är anpassade

AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion Bild 1: Prototyper från Static!-projektet: Disappearing Pattern Tiles, Power Aware Cord, Flower Lamp, Element, Heat Sensitive Lamp. till konsumenternas livsstilar och vardagliga beteenden. Men vi behöver veta mer om hur människors livsstilar påverkar sparbeteendet och motivation i energifrågor. Mats Bladh pekar på det stora avstånd som finns mellan elens produktion och konsumtion och som förstärkts av elbolagens egna kampanjer som två hål i väggen (Bladh, 2007). Elproduktionen består av stora, komplexa system långt från individens vardagliga användning av lampor och apparater. Människors beteende kring sparande har tidigare kartlagts av energiforskaren Annika Carlsson-Kanyama i en rapport från FOI (Carlsson-Kanyama et al., 2003). Studien utgick från en enkät omfattande 600 personer och kombinerades med intervjuer. Resultaten visade att 50% av studiens deltagare inte hade några som helst lågenergilampor och att människors beteendemönster ofta kopplades samman med hur energianvändingen var i barndomen. En annan studie från FOI bygger på intervjuer med hushåll som deltagit i tre olika energisparkampanjer (Carlsson-Kanyama et al., 2005). Resultaten från den studien visar att alla kampanjer har haft effekt på hushållens energibeteenden och att man efter kampanjen blivit mer noggrann med att släcka och har köpt fler lågenergilampor. En studie som genomförts av Energimyndigheten handlar om belysning i hushåll och visar att kunskapsnivån om lågenergilampor är låg. Man känner inte heller till var man kan köpa dem eller hur de kan användas (Bennich et al., 2007). Användarna av lågenergilampor har tyckt 7

8 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion att ljuset varit otrevligt. Man har också tyckt det varit viktigt att lågenergilamporna passar med hur hemmet är inrett i övrigt. Studien visar också att belysning står för nästan en fjärdedel av hushållens totala elförbrukning. Att det finns en teknisk lösning på ett problem innebär inte att människor automatiskt väljer den lösningen, vilket exemplet lågenergilampor visar. De flesta människor sympatiserar med tankarna om att spara energi och att leva mer hållba. Men hur man praktiskt genomför detta är inte lika enkelt. Sociologen Aaron Antonovsky menar att det är tre faktorer som är centrala för att förstå hur människor löser problem (Antonovsky, 1987). Det första är i vilken utsträckning problemet är begripligt, dvs. att man förstår varför det har uppkommit och hur det hänger ihop; att det finns en rimlig förklaring till problemet; och att det inte kommer som en chock. Det andra är hanterbarhet, dvs. i vilken utsträckning problem går att hantera; att man vet vad man behöver för att lösa det; eller att man vet var man kan hitta hjälp. Det sista är meningsfullhet och handlar om vilken motivation man har att lösa problemet. Är det något meningsfullt och emotionellt viktigt eller spelar det ingen roll? Om alla dessa tre faktorer finns med är sannolikheten stor att vi ska lyckas med att hitta lösningar. Om det brister i en eller fler drivkrafter, t.ex. om vi saknar motivation att spara energi, eller inte vet hur vi ska göra, så misslyckas vi troligen. Antonovskys begrepp kan med fördel användas för att analysera varför satsningar på energisparande inte fungerar och vad som behövs för att stödja ett förändrat beteende. Den viktigaste faktorn enligt Antonovsky är meningsfullhet. Om inte uppgiften känns meningsfull, om det inte finns en emotionell bindning till det du ska göra, så saknas också motivation till att lösa dem. Återkoppling på handlingar är också viktigt, något som forskning inom människa-dator interaktion visar. När vi interagerar med tekniska system måste vi få omedelbar feedback på våra handlingar. När vi utför en handling i ett datorprogram behövs en återkoppling på detta t.ex. en dialogruta som talar om vad som händer. Motsvarande beteende inom elkonsumtion är att vi får feedback på handlingar i hemmet som höjer eller sänker elförbrukningen. För att skapa en hållbar utveckling menar Jonathan Chapman att vi måste designa föremål som människor utvecklar en känslomässigt hållbar relation med. Vi behöver minska vår konsumtion utan att kompromissa i kreativitet och kommersialitet genom en ny genre av föremål som skapar en djupare och meningsfullare relation med sina användare (Chapman, 2005). Här handlar det återigen om att lära känna de människor vi designar för, att hitta just de sakerna som passar perfekt och som inte är utbytbara. De sakerna ska också underlätta ett energisparande beteende. 1. 4 Metod I detta kapitlet presenterar vi vårt val av metod och informanter, hur intervjuerna skett och hur vi bearbetat dem. Vi för en diskussion kring hur samarbete mellan etnologer och interaktionsoch industridesigner kan gå till, där vi lyfter frågan om hur två delvis olika målsättningar med intervjuande som metod kan ha samma analysprocess. Texten i den här rapporten kan sägas vara den ena utkomsten av denna process medan projektets fysiska prototyper och designföremål utgör den andra. 1.4.1 Design eller etnologi? Målsättningen med projektet har varit att skapa nya koncept och produkter för energimedveten konsumtion i hemmet. Intervjuerna har alltså haft ett tydligt syfte i att hitta möjliga produktidéer som en del i designprocessen.

AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion 9 Som vi sett ovan finns det redan en del forskning kring människors energikonsumtion. Våra intervjuer har delvis nya resultat men stödjer det som kommit fram i tidigare studier. Det kan sägas styrka våra koncept men aktualiserar också frågan om det verkligen var nödvändigt att göra fältstudier? För att förstå vikten av intervjuer och observationer i vårt arbete måste man känna till hur designprocessen går till och hur designer arbetar. Designprocessen består av en blandning av rationell analys och intuitiva val som bygger på en lång praktisk, estetisk kunskap. En designer kan inte basera sitt arbete på läst kunskap, lika lite som man kan lära sig cykla genom att läsa en bok om det. Kunskapen och erfarenheten behöver kontextualiseras, situeras och upplevas fysiskt. Besöken i hemmet, som alltid gjorts av två forskare tillsammans, samtalet och fotograferingen, har haft lika stor betydelse som analysen av de transkriberade intervjuerna. Vi vet redan att folk hänger tvätt i hemmen, på tvättställ eller över stolar, men inte förrän designern såg detta på plats uppenbarade sig möjligheterna till ett nytt designkoncept. Tvätten på tork associerades med inredningstrender som gör det själv, livsstil, samtidskultur och miljötänkande, och formade tillsammans ett mönster av metaforer och associativa trådar. Att ta alla dessa intryck och därifrån gå vidare till att skapa en helhet, en produkt, är kärnan i designprocessens holistiska tänkande. I vårt fall var det utgångspunkten till ett av våra första designkoncept. Allt sedan designmetodiken utvecklades i början på 70-talet har forskare pratat om ett särskilt sorts designtänkande som är gemensamt för designdiscipliner (Cross, 1984). Erik Stolterman menar att design är en aktivitet där tänkandet är mycket nära sammankopplat med handen, med den fysiska världen, med materialet och den komplexa verkligheten (Stolterman, 2007:18). Tänkandet (teorin) är inte skiljt från praktiken (materialet). Flera forskare har också pekat på den tysta (eller oartikulerade) kunskap som flera yrkesområden bygger på. Bo Molander (Molander, 1996) utgår ifrån Donald Schön (Schön, 1983) när han beskriver hur kunskap i handling är en form av förkroppsligad kunskap. Sjuksystern känner på sig att en patient snart kommer att går bort, designern kan inte förklara vad han menar men kan däremot skissa fram en lösning. Kunskapen sitter i handens möte med materialet. Hubert Dreyfus kan också användas för att förstå att kroppen är i centrum för kunskapen. Experten, som äger den högsta formen av skicklighet, reagerar omedelbart i en situation utan att analysera eller resonera innan (Dreyfus & Dreyfus, 1986). Det räcker inte att etnologen går ut och studerar användaren för att sedan överlämna beskrivningar eller rekommendationer, implications for design, till designern. Reducerade beskrivningar av komplexa fenomen som ofta blir resultatet av vetenskapliga studier, är meningslösa för en designer. För att förstå en människas livsvärld behöver man få detaljerade beskrivningar av faktiska händelser (Westerlund, 2003). Det finns alltså två huvudsakliga anledningar till att designer är aktiva i fältstudierna. För det första behöver designern få direkt, fysisk erfarenhet av kontexten, och för det andra så innehåller inte statistik och reducerade beskrivningar tillräckligt med information för designarbetet. Designprocessen i AWARE-projektet har således planerats för att vara ett kontinuerligt och nära samarbete mellan de olika personerna och kompetenserna i gruppen. Vi har i researchskedet försökt att undvika en uppdelning mellan olika uppgifter. På så vis slipper vi de överlämningsproblem som kan uppstå i designarbete som det diskuterats av t.ex. Christina Nippert-Eng. Ett liknande nära samarbete mellan antropologer och designers beskrivs t.ex. av Bo Westerlund m.fl. i artikeln Co-designing with and for families (Westerlund, 2003). Traditionellt finns det ett gap mellan de som observerar och analyserar och de som syntetiserar och gör. Detta kan enligt vår erfarenhet endast överbyggas av att etnologer och designer arbetar tillsammans.

10 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion 1.4.2 Genomförande Arbetet med fältstudien började med att vi utvecklade en detaljerad intervjuguide. Vi utgick från de olika fält som vi skissat upp i tidigare workshops och byggde frågelistan efter teman som Hemmets rumslighet, Aktiviteter i hemmet, Relation till energi, Relation till elbolag och Vad är el?. Vi var också öppna för vad informanterna skulle välja att fokusera på och vad vi under intervjutillfället skulle finna intressant att gå vidare med. Huvudsyftet var att komma ut i människors hem och samla in berättelser och förståelser kring vardagligt beteende, energi och hur de samverkar. Intervjuguiden arbetades fram i gemensamma workshoppar under ett par veckors tid. Frågor lades till och drogs ifrån och vi skapade på så vis en genomarbetad lista med frågor. Själva intervjuerna ägde rum i informanternas hem. Oftast satt vi i köket eller vardagsrummet. Eftersom frågorna kretsade kring hemmet blev det därför viktigt att personligen se hur bostaden såg ut. För det mesta blir intervjupersonen också mer bekväm om intervjun sker i hemmet (Kvale, 1997). Intervjuerna genomfördes som en öppen riktad intervju (Lantz, 1993), där huvudfrågorna ställdes och vi förhöll oss öppna till vart samtalet skulle komma att leda. De talrika följdfrågorna fanns med som en checklista på att våra intresseområden täcktes in. Vi intervjuade i stort sett alltid två och två. Eftersom hembesöken fungerade både som intervjutillfälle såväl som observationsmöjlighet av heminredning och tekniklösningar, fann vi det praktiskt att ha med en person som kunde agera mer observatör, medan den andra fokuserade på frågorna. Ytterligare ett syfte med att vara två var att de personer inom forskningsgruppen som inte tidigare hade intervjuvana, fick stöd i sin nya situation. Efter intervjun gick vi runt i hemmet och fotograferade och bad informanten peka ut sånt som fulaste plats, finaste plats och var man märker elektricitet?. Att visa upp sitt hem och att gå runt i det ger något utöver en regelrätt intervjusituation. Det ger en möjlighet till konkretisering och att upptäcka vanor som kanske inte annars skulle komma fram. Det man berättar kan visa sig vara en fast berättelse, något man brukar framhålla. Detaljen och vanan kan vara en annan som kommer fram först i rundvandringen. Exempelvis menade en informant att elvispen var hennes viktigaste hushållsföremål. När vi ville fota den visade det sig att den låg längst in i ett skåp och sällan användes. Många upptäckte eldrivna apparater eller produkter som de inte hade tänkt på innan t.ex. golvvärme eller fläktar. 1.4.3 Bearbetning av fältmaterialet En viktig del av analysarbetet har bestått i att skriva intervjurapporter. Varje intervjuare har strax efter intervjun skrivit ner hur man upplevde intervjusituationen och vilka intryck man fick av informanten och informantens hem. Detta gjordes för att fånga omedelbara intryck och ge den övriga forskargruppen en känsla av intervjusituationen under läsandet av intervjuerna. Intervjuerna transkriberades utförligt av studenter i bland annat etnologi och genusvetenskap som hade utbildning i detta och var väl förtrogna med betydelsen av en noggrann transkribering. Transkriberingen har varit bra för att kunna utläsa känslan i intervjuerna, och att se hur ordföljd, skratt och emfaser är med och formar betydelsen av det sagda. Analysmetoderna vi har använt för intervjuerna har främst handlat om meningskoncentrering (Kvale, 1997). Varje läsning av intervjuerna har haft som intention att koncentrera meningen i intervjuerna och på så vis göra det lättare att hitta likheter och olikheter. Alla intervjuare fick i uppgift att utefter ett antal teman sammanfatta intervjuerna i löpande text. Fotografierna har använts internt inom gruppen för att påminna om intervjun och platsen men de har också använts som inspirationsmaterial för design och textanalys. Efter de avslutade intervjuerna lades bilderna upp på ett digitalt fotoalbum samt skrevs ut. De utskrivna bilderna har funnits med (konkret) på bordet under workshopprocessen. De har funnits där som en visuell

AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion 11 Tabell 1: Översikt över gruppens aktiviteter och materialbearbetning Aktivitet Vem Resultat Förberedande WS Forskargruppen gemensamt Intervjuguide Hembesök hos informanter Forskare i grupp 2 o 2 Inspelade intervjuer, observationer, fotografi er Intrycksbearbetning Forskaren individuellt Intervjurapport Databearbetning Externa studenter Transkriberade intervjuer AnalysWS 1 av upplevelser och intryck Forskargruppen gemesamt Gemensam grund, embryon till designidéer Textbearbetning Forskargruppen individuellt Intervjusammanfattning AnalysWS 2 av texter och bilder Forskargruppen gemensamt Teman och intressanta design områden Skissarbete AnalysWS 3 av konceptidéer Design och byggande Ytterligare etnografi sk analysws av textmaterialet Skriva Forskargruppen individuellt och i grupp Forskargruppen gemesamt samt gäster Forskargruppen individuellt och i grupp Forskare individuellt och i grupp Forskare individuellt och i grupp 40-tal konceptidéer Gallring till 10 konceptidéer Prototyper Teoretisk analys Konferens- och tidsskriftsartiklar, projektrapporter påminnare om våra intervjuer och fungerat som argument och utgångspunkt till konceptideer. På det sättet har bilderna på ett stillsamt vis varit med och format analys och koncept. De workshopar som vi har haft inom gruppen har varit multifunktionella. De har medvetet byggts upp för att underlätta både för designprocessen men också för analys av empririn. Målen med analyserna har dels varit att ge en fördjupad förståelse som kan ligga till grund för framställningen av de texter som förklarar konceptet för våra prototyper, och dels att inspirera till det fortsatta designarbetet. I några avslutande workshopar har de framtagna koncepten stämts av mot intervjuerna så att vi har kunnat säkerställa att kopplingen till fältet inte tappats bort på vägen. Inför den första workshopen läste alla i gruppen de transkriberade intervjuerna och berättade om intrycken från de intervjuer som de genomfört. På så vis kunde vi skapa en gemensam bild och en sammanfattning av de olika informanterna. Det fria samtalet byggde på en gemensam grund och bildade en bra bas för att göra jämförelser och dra paralleller samt öppna upp för analysförslag såväl som förslag på designkoncept. Redan från den första workshopen började vi notera konceptförslag för att bearbeta dem vidare i fortsatta möten. I workshop nummer två hade alla läst alla intervjuer, men också skrivit en egen sammanfattning utefter ett visst antal rubriker. Eftersom vi hade kunskap om innehållet i de andras intervjuer kunde vi också relatera till dem och skriva analys och konceptförslag i sammanfattningen. Dessa sammanfattningar presenterades under workshopen och vi fördjupade analysarbetet och tog fram konceptförslag. I workshop nummer tre diskuterades konceptidéer efter deras grad av realiserbarhet. I denna workshop tog vi även hjälp av externa forskare som dock hade kunskap om projektet och erfarenhet av våra frågeställningar. Ett 40-tal idéer gallrades ner till ett tiotal. Dessa koncept

12 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion stämdes sedan av mot intervjuerna. Vi stämde av antingen gentemot generella drag i intervjuerna, eller om idén kommit från en specifik informant. Därefter fortgick själva formgivningsarbetet och analysarbetet i parallella spår. Den fortsatta analysen har handlat om att verifiera det som diskuterats i workshopparna, bland annat genom att bygga upp temamatriser där informanternas huvudutsagor grupperats efter kön, bostadssort och ålder. Inför denna rapport har det också hållits avslutande analysworkshoppar där vi återgått till de transkriberade intervjuerna. Vi har använt KJ-metoden (Affinity Diagrams) för att hitta meningsfulla grupper ur ett stort empiriskt material. Bland annat har vi klippt ut intressanta passager som grupperats och klistrats fast på stora pappersark. Dessa workshopar kan ses som mer etnologiska eftersom designarbetet med koncepten var i full gång, och vi nu helt koncentrerade oss på innehållet i intervjuerna med fokus på att fördjupa vår förståelse för informanternas berättelser och på vad som kunde vara givande inför föreliggande slutrapport. Sammanfattningsvis har bearbetningen av intervjuerna fungerat som en tolkningsspiral. Vi har gått från brett till smalt men hela tiden återkopplat till själva grunden, intervjuerna. I och med att hela gruppen varit delaktig i processen har vi kunnat inspirera varandra till tolkningar på andra sätt än om en enskild person hade stått för hela tolkningen och därefter överlämnat en färdig text till designgruppen att inspireras av i designprocessen. Vi vill hävda att detta sätt att arbeta, med etnologer och designer i nära samarbete under stora delar av processen, löser en del av de problem som finns i mångvetenskapliga projekt. En fråga som ofta kommit upp i metoddiskussioner har handlat om huruvida designer ska lära sig etnografiska metoder eller om det etnografiska arbetet ska utföras av experter (jfr. Nippert-Eng och Westerlund). Genom att hela tiden arbeta nära varandra har metodmässig kunskap kunnat överlämnas åt båda hållen. Analysen av intervjuerna har kunnat fördjupas genom att de setts från två håll och i ljuset av två olika behov, etnologens och designerns. Vi har fått förklara för varandra vad vi menar och fått definiera våra olika fält och därigenom fördjupat och förtydligat intentionerna. Vi har tvingats till ett nödvändigt utvärderande av de arbetsprocesser som av tradition används inom respektive fält. 1.5 Val av informanter När vi valde vilka personer vi skulle intervjua utgick vi från SCBs statistik över hushåll i Sverige och hur de är samansatta (SCB, 2001). Vi valde att ha med en person från varje hushållstyp och strävade efter en jämn fördelning av kön, ålder. Vi utgick från att det är stor skillnad i hur mycket man kan påverka sin energianvändning och vilken betydelse den har beroende på om man bor i villa eller lägenhet, och valde därför både villa och lägenhet som boendeform. När vi intervjuade par valde vi att i möjligaste mån att intervjua dem var för sig, eftersom vi var intresserade av de enskilda individernas uppfattningar om ett gemensamt hem. I Tabell 2 finns en översikt över våra informanter och deras fingerade namn. I nästa kapitel beskrivs informanterna mer ingående.

AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion 13 Tabell 2: Översikt informanter Beteckning Ålder Kön Sysselsättning Familj Boendeform 1a - Annelie 37 Kvinna Journalist Sambo, 3 barn Radhus 1b - Anders 49 Man Journalist Sambo, 3 + 1 barn Radhus 2 - Fredrik 30 Man Art Director Sambo Lägenhet 3a - Gunnel 59 Kvinna Pensionär Man, barn och barnbarn Lägenhet 3b - Göran 59 Man Pensionär Fru, barn och barnbarn Lägenhet 4a - Holger 84 Man Pensionär Fru, barn och barnbarn Villa 4b - Hedvig 69 Kvinna Pensionär Fru, barn och barnbarn Villa 5 - Julia 32 Kvinna Doktorand Pojkvän Studentbostad 6 - Sebastian 19 Man Student/ volontär/ konstnär Ensamstående Lägenhet 7 - Signe 71 Kvinna Läkare/pensionär Ensamstående Villa

14 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion

15 2. ANALYS I följande kapitel diskuterar vi hur informanterna ser på några olika områden som rör hem och energianvändning. Det första avsnittet Informanterna och deras hem fungerar som ett avstamp för vidare diskussion kring energianvändning kopplat till boende och är tänkt att ge en bakgrundsförståelse till informanternas fortsatta resonemang runt energi och elanvändning. Här presenteras informanterna med fotografier av deras hem och med citat som beskriver deras relation till hemmet samt en diskussion om platser och aktiviteter i hemmet. I avsnitt två, Sparande, skriver vi om hur informanterna förhåller sig till energisparande i olika aspekter, vad ordet innebär, rent konkret, hur och varför man sparar energi eller inte sparar energi. Vi tar också upp hur föreställningar kring moral och ansvar knyts till ordet. Här diskuteras hur föremål i hemmet associeras till energisparande på olika sätt. Lampor och lågenergilampor får tjäna som tydliga exempel på detta. Det sista avsnittet, Elkonsument, fokuserar på informanternas relation till elbolag, åsikter om elräkningen samt hur man ser på elektricitet som företeelse. Tankar som dessa är givande för att tydliggöra hur informanternas syn på sparande och elanvändning ingår i ett system, och hur relationerna i systemet påverkar energianvändningsmönster. 2.1 Informanterna och deras hem Vad är ett hem? Platsen där man är mantalsskriven? Där man känner sig hemma? Där man sover om nätterna eller där man växte upp? Samhället blir alltmer diversifierat och det finns inte längre tydliga kriterier för vad ett hem är. Kärnfamiljen, med två vuxna och 1,6 barn, representerar bara knappt 20 % av alla boendeformer, medan ensamboende idag är 35%. Det större antalet ensamboende gör också att elförbrukningen ökar eftersom varje hushåll behöver en egen uppsättning apparater som TV, stereo, digitalbox, mikrovågsugn, diskmaskin, etc. Ensamboende har därför varit en intressant grupp i vår undersökning. För en stor grupp blir hem och arbete alltmer integrerat. Man kanske bor på jobbet eller jobbar hemma. Samtidigt lägger många alltmer tid och pengar på ett rymligt och trendigt boende. Det finns ett stort antal parallella trender och livsmönster och detta präglar också vår syn på och användning av hemmet. Vår målsättning har inte varit att hitta några gemensamma nämnare för hemmet som sådant utan snarare att förstå den stora variation som finns samt att hitta nycklar för vårt designarbete. I kommande stycken följer en kort presentation av informanterna och deras hem illustrerade med fotografier. Vi har särskilt tagit fasta på utsagor som har att göra med uppfattningen om hemmet, prioriteringar, aktiviteter och vad som är meningsfullt. Namnen är fingerade.

16 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion 2.1.1 Informant 1a + 1b - Praktik och prioritering Anneli, 37 år. Journalist. Anders, 49 år. Journalist. Annelie och Anders bor tillsammans i ett radhus på Lidingö. De har tre barn tillsammans. Anders har även ett hemmavarande barn från tidigare äktenskap. Intervjun med Anders blev mycket kort och han fi nns därför inte med i presentationen av informanterna. Anneli bor i ett radhus på Lidingö med man och fyra barn. Hon vill att hemmet ska vara modernt, stilfullt, rent, smakfullt, välstädat, ordningsamt och hemtrevligt.... Jag uppfattar inte att vi har det så nu.... Andra uppfattar nog inte att vi har det så ordningsamt. Det är mer vi som ser ordningen i kaoset. Anneli prioriterar barnen och barnens säkerhet, andra saker får komma i andra hand. Hon resonerar mycket i termer av att saker ska vara praktiska, det ska vara effektivt. Favoritplatsen i hemmet är förknippad med lugn och ro: Min favvoplats är vardagsrummet. Där slappnar jag av med en bok när barnen somnat. Anneli är ganska insatt i energibolagsfrågan efter att ha gjort reportage om det. Däremot är det hennes man som sköter elräkningen och kontakten med elbolagen. Anneli gillar saker som underlättar och effektiviserar vardagen som t.ex. vattenkokare och mikrovågsugn. Saker ska finnas till hands. Dammsugaren gillar jag minst. Kanske inte för utseendet, men för att den är klumpig att bära upp och nerför trapporna. Men nu har jag fått en ny sladdlös av mamma, för hon tyckte att det var så smutsigt. Den gillar jag mycket, för då kan man spontandammsuga. Annelie har ingen motivation för att ändra beteende specifikt för att spara el. Men något som underlättar livet i övrigt får gärna vara energisnålt. Hon ser sig inte som särskilt miljömedveten, men har ändå ett tänkande där miljöfrågan finns som en närvarande faktor. Hon nämner att hon gillar långa duschar till exempel. På frågan om hon kan tänka sig att konsumera mindre el svarar hon: Om det kommer fl er attraktiva energisnåla produkter. Jag känner inte för att lägga om mitt beteende. Annelis livsstil präglas av de tre små barnen och heltidsarbete. Det finns ett fokus på effektivitet och att få vardagen att flyta, men det finns också en medvetenhet kring miljöfrågor som dock hamnar långt ner i prioriteringen. Bild 2: Annelis sladdlösa dammsugare.

AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion 17 2.1.2 Informant 2a - Estetik och kontroll Fredrik, 30 år. Bor i bostadsrätt om två rum och kök på Södermalm tillsammans med sin pojkvän. Arbetar som produktionsdesigner och Art Director. Har direktverkande elvärme i lägenheten. Fredrik bor i en gammal lägenhet på Södermalm tillsammans med sin pojkvän som är arkitekt. Hemmet uppfattar han som öppet och trivsamt, att vänner ska vara välkomna. Jag vill att det ska kännas öppet för alla, lite som att man kan komma och gå. Att det ska vara ett hem för fika, middagar, samtal.... Jag uppfattar att det är så. Fredrik beskriver hemrelaterade aktiviteter som något viktigt, han berättar exempelvis om att han trivs att krypa upp i soffan med en filt och en kopp te. Han tycker om att laga mat och bjuda vänner på middag. Av hushållssysslorna gillar jag att laga mat. Det är trevligt för det är socialt och man kan exprimentera mycket. Fredrik är medveten om miljöfrågor och eftersom de har direktverkande el blir sparsamhet även en fråga om ekonomi. Han funderar i detalj på hur man kan spara energi på olika sätt och vad som är energieffektivt och inte och resonemanget hamnar ibland i frågan om komfort. De försöker hålla en sval temperatur inomhus för att spara el och har just köpt en ny filt för att hålla värmen när de sitter i soffan. Fredrik är missnöjd med elbolagen, relation kunde bli bättre.... om jag fick en räkning som var mer utförlig och ärlig, så jag förstod det stora hela. Vad går t.ex. skatten till? Vad betyder den där tårtbit-illustrationen på räkningen egentligen? På frågan om han kan tänka sig någonting i hemmet som visar elförbrukningen svarar Fredrik: Ja, visst. Om det passar min livsstil. Men inte något som stör. Något att ha på väggen kanske, eller på områden man inte utnyttjar i lägenheten. Bild 3: Fredriks spis. Trivsel och estetik är viktigt för Fredrik vars favoritplats är i vardagsrummet, där han också tillbringar mest tid. Matlagning är en kreatív och social sysselsättning, ett sätt att umgås. Fredrik vill ha kontroll över sin elförbrukning och har funderat i detalj på vad som drar el men skulle vilja ha tydligare feedback på sin elkonsumtion och bättre information på elräkningen.

18 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion 2.1.3 Informant 3a + 3b - Komfort och möjligheter Gunnel, 59 år. Pensionär. Göran, 59 år. Pensionär. Gunnel och Göran bor i en 270 kvm stor lägenhet på Östermalm. De har släkt och lantställe i Jämtland. Gunnel och Göran intervjuades tillsammans, så de beskrivs i samma text. Gunnel och Göran bor i en stor och luftig lägenhet mitt i centrala Stockholm. Hemmet gillar de. Det är ett ställe att trivas i. Det är välkomnande och de tycker det är bra att lägenheten har en privat del och en allmän del. De lägger pengar på böcker och musik berättar de. Familjen som finns i Jämtland är viktig och de håller kontakten via nätet. Datorn är en elapparat de inte skulle kunna klara sig utan. De har några föremål som är betydelsefulla och laddade med affektion, ett jämtlandsskåp och någon lampa. Gunnel tycker om att pyssla med blommorna, läsa och lyssna på muisk. Göran spenderar mest tid framför datorn. De verkar inte fundera så mycket på om de sparar eller inte, men trots det framkommer medvetenheten om att det är viktigt att tänka på miljön. Intrycket är att miljön inte är i starkt fokus, mer att den ligger som en passiv medvetenhet. Ekonomiskt är en hög elräkning inga problem. Med andra ord så det finns inga ekonomiska incitament till att spara. De säger inte heller något om att spara är viktigt för sparandets skull. Gunnel säger att hon skulle tänka Bild 4: Datorn är viktig för Göran och Gunnel. på energiklass om hon köpte kylskåp. Ibland köper de energisparlampor. Men med tanke på vad du betalar för dom (energisparlamporna) och hur länge dom räcker så är det som att kasta pengarna i sjön säger Göran. För min egen del är det framförallt en estetisk fråga menar Gunnel. Gunnel tror att hon använder mest el för hon tycker att det är hemskt när det är mörkt i alla rum. Det är så fruktansvärt hemskt när man är hemma och så är det mörkt i alla rum utom där man är. Och det har ingeting med antalet rum.... Det var likadant när vi bodde i Mälarhöjden. Göran påpekar också att Gunnel inte stänger av kaffekokaren eller drar ut strykjärnssladden. De har ingen uppfattning om deras elförbrukning är hög eller inte, fast det troliga är att den är hög med tanke på deras tre värmegolv, säger Göran. Egentligen bryr han sig inte, elräk- ningen består ju ändå mest av skatter. När de frågas om hur man kan bli motiverad att minska sin energikonsumtion, föreslår Gunnel någon form av display kopplat till föremålen, som visar vad de drar. Göran håller inte med och ger uttryck för frustration och maktlöshet: Jag är helt ointresserad av att spara el va, därför att jag tycker att i och med att det finns en politisk styrning så går det inte att planera. Därför att en politiker han kan ändra åsikt från en dag till en annan. Och den besparing som jag har infört kan vara helt bortsköljd av ett politiskt initiativ imorgon.... Däremot skulle jag väl kunna tänka mig att om man konsekvent från industrin gav sig in på att producera lågenergiprodukter, då skulle man få effekt.

AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion 19 Gunnel och Görans liv präglas av bekvämlighet, av att njuta av livets goda och att göra lite vad som faller dem in. Här finns en rörlighet och funderingar på hur saker kan ändras i hemmet, kanske på grund av deras ekonomiska situation. Hemmet och landställena är viktiga liksom att hålla kontakt med familjen i jämtland. Det finns en medvetenhet om miljö men inga direkta incitament att spara el. 2.1.4 Informant 4a + 4b - Kontrollerat och arbetsamt Holger 84 år. Pensionär. Arbetade tidigare med försäljning av kontorsinredningar. Hedvig, 69 år. Pensionär. Har framförallt arbetat som hemmafru, men även i skolkök. Paret bor i en 70-talsvilla i Huddinge. Hedvig och Holger intervjuades var för sig, efter varandra i vardagsrummet och vi tog en gemensam fi kastund i köket. 2.1.4.a Informant 4a - Färdigt och kontrollerat Holger bor i en stor villa i Huddinge tillsammans med sin fru. De har bott där i 30 år. Han berättar utförligt om hemmets olika möbler och inredningsdetaljer. Mycket har en historia och har funnits länge på samma plats. Det märks att han har ett stort intresse för möbler och inredning. Samtidigt säger han att: Jag tycker inte det här är något märkvärdigt alls. Utan det här hemmet är som ett vanligt standard.... Jag menar, jag har inget att skryta med, he. Holger berättar att han är tokig i elprylar. Han blir sugen på att köpa de som finns i kataloger men man är osäker på hur de ska kopplas. Paret har en 4-5 TV-apparater i hemmet, något Holger menar inte behövs, men det blir ju så. Han har just köpt en ny platt-tv och det finns en vilja att hänga med i utvecklingen. Favoritplatsen är gillestugan där han och hans fru tittar på TV på kvällarna, och garaget. Jag har mycket verktyg, väldigt mycket verktyg i garaget, elektriska verktyg.... Jag ser till att det inte fattas någonting. Dom ligger förpackat snyggt och prydligt i lådor, men det kommer ju inte till användning alltid. Holger ger ett intryck av att vilja ha kontroll över tillvaron, åtminstone över det som räknas som hans domäner som garaget och bottenvåningen. Det verkar som att köket inte hör dit, där är det frun som vet var allting ska vara. Bild 5: Holgers domän, geraget, med elprylar och elskåp..

20 AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion Min fru är duktig. Hon vill gärna hålla på i köket.... Då brukar jag gå ut i garaget... och greja med bilen lite grand. Kolla olja och vatten och att batteriet är laddat. Paret har en luftvärmepump som inte går konstant, utan slås på vid behov. Holger verkar väldigt sparsam med elektricitet och kan i detalj redogöra för vad som drar och inte. Varje dag klockan 12 läser han av elmätaren, vilket han har gjort sedan de fick värmepumpen. Ett problem med el är att man inte ser om det är på eller inte, t.ex. elpatronen. Där skulle Holger vilja ha automatisk avstängning med en timer. Han återkommer flera gånger till elpatronen, luftvärmepumpen och elmätaren som verkar vara centrala för känslan av kontroll over hemmet och ekonomin. Holger sparar energi i första hand på grund av ekonomin, men andra kommentarer tyder på att man inte ska slösa, generellt sett. Även Holger ger uttryck för att känna till diskurser om miljöpåverkan och energianvändning, men det är inte det som är avgörande för hans sparbeteende. Holgers livsstil skulle kunna karaktäriseras av ord som lugn och tillbakadragen, en känsla av färdigställande, men ändå en stillsam nyfikenhet, framförallt på teknik. 2.1.4.b Informant 4b Hem och hushåll På frågan hur hon skulle beskriva sitt hem svarar Hedvig Jobbigt... ja det är städningen som är jobbig... men så är det ju för alla. Ja, annars fungerar det väldigt bra. Hedvig fortsätter att beskriva sitt hem främst i relation till hur det är att städa och sköta om. Det märks att hemmet framförallt är en arbetsplats. Hon tillbringar mest tid i övervåningen där köket finns. Hedvig ägnar mycket tid åt matlagning och städning för att dammsuga är ett väldigt tugnt jobb.... Vi har ju väldigt mycket att dammsuga. En plats hon inte gillar är garaget där är så smutsigt och rörigt Det är smutsen. Usch. Man får mardrömmar om man tänker sig att man själv ska ta itu med det där. Favoritsyssla i hemmet är strykning. Strykning tycker jag rätt mycket om. För att det är skönt att stå och stryka och tänka. Bara det inte är för mycket. Det tycker jag är rätt så vilsamt. Bild 6: Hedvigs domän, köket. Favoritplats i hemmet är sängen och hennes soffhörn i gillestugan, dvs. platser där hon kan koppla av och som är förknippade med fria aktiviteter som läsning och TVtittande. En sak hon inte skulle kunna klara sig utan är en liten kastrull med plats för precis två ägg som hon köpte när hon hälsade på ena dottern i Frankrike. Hos Hedvig finns inte samma starka intresse för ny teknik som hos Holger. Hon berättar, inte utan visst stolt trots, att hon inte använder internet, och att folk får minsann försöka få tag på henne på andra sätt. Hedvigs livsstil är också tillbakadragen men där finns också ett inslag av att finnas till för andra, för barnen och för mannen, att relatera till deras handlingar och hur de påverkar en själv (och den egna arbetsbördan). De utflugna barnen finns närvarande i Hedvigs liv, som föremål den här har jag fått av min dotter och som berättelser. Det finns ett engagemang i barnen. Även Hedvig har ett intresse för energi och miljöpåverkan, en ide om att det hänger ihop. Men exakt vad som påverkar varandra är lite oklart. Hon brukar fråga sin man om vad elräkningen kostar, och intrycket är att det är han