Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsoutskottet i Lilla Edets kommun

FÖRORD Förmågan att idag tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise. John Steinbeck En undersökning som denna visar på både bra och mindre bra siffror angående situationen för ungdomar i Lilla Edets kommun. Det är dock viktigt att man även med relativt bra resultat inte nöjdförklarar sig utan fortsätter att verka för ungdomars bästa. Resultatet från denna undersökning synliggör framförallt den genomsnittlige skolungdomen i Lilla Edet. Vi vill passa på att tacka alla ungdomar som fyllt i enkäten och som varit med och aktivt deltagit i fokusgrupperna, samt alla lärare, rektorer och all skolpersonal som hjälpt oss med att distribuera enkäterna och koordinera fokusgrupperna. Utan er insats hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research och Folkhälsoutskottet i Lilla Edets kommun. Rapporten finns att hämta på www.lillaedet.se För ytterligare information kan ni vända er till folkhälsosamordnare Ann Kristin Lövqvist, Lilla Edets kommun, 0520 65 95 15. Göteborg, den 15 januari 2009 Splitvision Research 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 1 Bakgrund och läsanvisningar 8 2 Tobak 13 3 Alkohol 28 4 Narkotiska preparat 48 5 Dopningspreparat 55 6 Sniffning/Boffning 57 7 Relationer & fritid 62 8 Skola 67 9 Spel 80 10 Kort sammanställning av ungdomarnas beskrivning av hur det är att vara ung i Lilla Edet 88 11 Tankar framåt 93 Referenslista 97 Om Splitvision Research 99 Enkät 101 3

SAMMANFATTNING OM UNDERSÖKNINGEN Årets ANT undersökning (2008) har genomförts i form av enkät som gått ut till ungdomar i årskurs 7, 8 och 9 samt genom genomförande av sex fokusgrupper med ungdomar i årskurs 8. Resultatet från fokusgrupperna stödjer det statistiska resultat och vice versa. Enkätundersökningen har en svarsfrekvens på 85%. TOBAK Majoriteten av ungdomarna i Lilla Edet har aldrig använt tobak. 58% har aldrig rökt medan nästan en femtedel röker i någon omfattning. Det är fler tjejer än killar som röker och de flesta börjar i årskurs 9. Det är vanligare att ungdomar i Lilla Edet röker än snusar, 75% har aldrig prövat snus. Sett till kön är det större andel tjejer som inte har snusat någon gång, även om skillnader mellan kön och årskurs inte är stora när det kommer till konsumtion av snus. Det är omkring en femtedel (18%) av högstadieungdomarna i Lilla Edet som uppger att de är tobakskonsumenter. Andelen tobakskonsumenter i årskurs 9 är högre jämfört med 2005 års undersökning och densamma som i 2002 års undersökning (28% 2002 vs 20% 2005 vs 28% 2008). I jämförelse med rikssnittet för årskurs 9 är det en ungefär lika stor andel av ungdomarna i Lilla Edet som röker och/eller snusar i någon omfattning. ALKOHOL Nästan hälften av ungdomarna i Lilla Edet uppger att de aldrig dricker alkohol. 31% dricker sällan eller har testat en gång. Av de ungdomar som dricker gör de flesta sin alkoholdebut vid 11 års ålder eller yngre. En fjärdedel av de som dricker uppger att de får tag på alkohol genom en förälder. 28% av ungdomar som konsumerar alkohol i årskurs 9 dricker fem till sju glas eller mer. 4

47% av ungdomarna i undersökningen uppger att de är alkoholkonsumenter. I Lilla Edet ligger andelen alkoholkonsumenter oförändrad i jämförelse med 2005 års undersökning och i jämförelse med CANs riksundersökning ligger ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet i linje med rikssnittet (60% i Lilla Edet 2008 vs 64% i CANs riksundersökning 2007). Den allmänna trenden i Sverige är annars att andelen alkoholkonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 minskar, men att konsumtionen bland de ungdomar som dricker alkohol har ökat mer, se Skolelevers drogvanor 2007 CAN Rapport 108. NARKOTISKA PREPARAT Av ungdomarna i undersökningen är det 5% som har testat någon form av narkotika. Ingen i årskurs 7 har testat narkotika någon gång. Av de som har testat narkotika är hasch/marijuana det vanligaste preparatet och lyfts fram som minst farlig. Det vanligaste sättet att få tag på narkotika är att bli bjuden uppger ungdomarna Något fler bland ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet i årets undersökning uppger att de någon gång har testat eller använt narkotika jämfört rikssnittet (8% vs 6%) samt jämfört med 2005 års undersökning (8% vs 4%). Dessa värden är dock statistiskt osäkra då årskurs 9 för denna fråga utgörs av en mycket liten grupp. DOPNINGSPREPARAT 2% av ungdomarna i Lilla Edet uppger att de har prövat dopningspreparat. Resultatet är oförändrat sedan 2005 års undersökning, då det också var 2%. Jämför man resultaten för årskurs 9 från CANs riksundersökning ligger ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet i fas med rikssnittet. SNIFFNING/BOFFNING Utmärkande för årets undersökning är att andelen ungdomar i Lilla Edet som har testat sniffning/boffning är väldigt hög jämfört med CAN och närliggande kommunerna Trollhättan och Vänersborg. 12% har testat sniffning/boffning någon gång. Det är en större andel killar än tjejer som har testat sniffning/boffning. RELATIONER OCH FRITID I Lilla Edets kommun träffar 76% av ungdomarna sina kompisar några gånger i veckan eller oftare. 15% av ungdomarna träffar sina kompisar några gånger i månaden eller mer sällan eller aldrig. 5

93% av högstadieeleverna har en kompis att vända sig till. 85% uppger att de har en vuxen som de har förtroende för och som de kan vända sig till vid problem. Det innebär att det är 15% av högstadieungdomarna som saknar någon vuxen som de har förtroende för och kan vända sig till vid problem. Det är främst ungdomar i årskurs 8 och 9 som saknar någon vuxen som de har förtroende för och kan vända sig till vid problem (19% för årskurs 8, 16% för årskurs 9 och 9% för årskurs 7). Resultatet är något lägre i jämförelse med 2005 års undersökning (16% av ungdomarna i årskurs 9 år 2008 vs 24% av ungdomarna i årskurs 9 år 2005). Dubbelt så många tjejer som killar uppger att de inte har någon vuxen som de har förtroende för och kan vända sig till vid problem. SKOLA 86% av högstadieeleverna trivs i sin skola i Lilla Edets kommun. 88% av högstadieeleverna uppger att de känner sig trygga i skolan. Upplevelsen av trygghet i skolan har ökat sedan undersökningen från 2005 (92% av ungdomarna i årskurs 9 uppger detta i 2008 års undersökning vs 87% 2005). 12% av eleverna uppger att har blivit utsatta för mobbning den senaste månaden. De som i högst procentuell grad anger att de blivit utsatta för mobbning är elever i årskurs 8 (17% vs snittet på 12%). 79% av eleverna skolkar aldrig från skolan. Majoriteten av de som skolkar uppger att anledningen är att de är för trötta eller inte orkar. SPEL Majoriteten av ungdomarna i Lilla Edets kommun spelar inte spel om pengar. Det är endast 2% som har spelat kasino respektive poker på internet de senaste 12 månaderna. Det är vanligare att ungdomar ägnar sig åt spel om pengar i form av lotter. 41% har deltagit i andra spel eller lotterier om pengar de senaste 12 månaderna. ÖKAD DELAKTIGHET I fokusgrupperna har flera av ungdomarna lyft att man önskar ett ökat inflytande (att politiker i högre grad inhämtar ungdomarnas önskningar och bild av situationen för frågor gällande ungdomar) och ökad delaktighet i kommunpolitiken (att ungdomarna får ta större del i den politiska processen och kan påverka besluten). 6

Diagram. Frågor gällande ungdomarnas situation i Lilla Edet, 2008. Per ungdomar i årskurs 7, 8 och 9. Tobakskonsument Röker Snusar Har varit berusade Alkoholkonsument Intensivkonsumerar alkohol Har använt narkotika Sniffar Har testat dopningspreparat Trygga i skolan Trivs i skolan Skolkar 18% 18% 5% 21% 5% 12% 2% 21% 32% 47% 88% 86% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 7

Kapitel 1 Bakgrund och läsanvisningar 8

BAKGRUND OCH LÄSANVISNINGAR På uppdrag av Folkhälsoutskottet i Lilla Edets kommun har Splitvision Research för andra gången genomfört denna undersökning om alkohol, narkotika och tobaksvanor. Årets undersökning genomfördes gällande ungdomarna i årskurs 7, 8 och 9. 2005 års undersökning genomfördes gällande ungdomarna i årskurs 9. Syftet med undersökningen är att synliggöra ungdomarnas attityder till användande av tobak, alkohol och narkotiska preparat och brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat. Undersökningen ämnar också ge en bild av hur ungdomarnas fritid och skolsituation ser ut. I denna rapport kommer vi att ställa vissa frågor i undersökningen mot resultat från drogvaneundersökningen Splitvision Research genomförde 2005, men även mot resultat från CANs riksundersökning, 2007 och Vänersborgs och Trollhättans drogvaneundersökning, 2007 genomförda av Splitvision Research. Vi vill göra er uppmärksamma på att de flesta frågor i rapporten redovisas per samtliga högstadielever, det vill säga per ungdomar i årskurs 7, 8 och 9 totalt. I 2005 års undersökning omfattades enbart ungdomar i årskurs 9. I årets rapport görs jämförelser med årets och 2005 års undersökning därför enbart gällande ungdomar i årskurs 9. Notera dock att då ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet utgörs av en relativt liten grupp, är det svårt att redovisa med statistisk säkerhet. Undersökningen är en totalundersökning. Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och har avrundats till hela tal. I vissa diagram i rapporten kan enskilda staplar i diagram, på grund av avrundning, ha ett högre värde än vad de får sammanslaget. I texten i rapporten redovisar vi det korrekta procentuellt sammanräknade värdet. Därför kan det vara så att statistiken i texten och diagrammet skiljer sig med 1 procentenhet. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en stor exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa procentsatser och diagram utifrån att det visar tendenser. Lilla Edets kommun består av ett mindre elevantal (469 personer varav 400 har valt att besvara enkäten). Detta innebär att vid redovisning av årskurs 7, i undersökningen, består de av 131 svarande elever, årskurs 8 består av 126 elever och årskurs 9 består av 143 elever. Redovisat per tjejer består gruppen av 196 svarande personer och per killar av 204 svarande personer. 9

Då Lilla Edets kommun består av ett mindre elevantal (enligt ovan resonemang) kan ett fåtal personer som väljer att svara på en fråga på ett eller annat sätt få stor inverkan på procentsatserna. Man bör därför ta detta i beaktande när man ser till de statistiska resultaten. I rapporten använder vi främst begreppet årskurs 9 när vi pratar om ungdomar som går i skolår 9. På något ställe i rapporten använder vi begreppet år 9. I rapporten finns ett kapitel som heter Bötning som handlar om man har tvingats lämna ifrån sig värdesaker eller pengar under hot. I vissa sammanhang används också begreppet botning. Vi har dock valt att använda det förstnämnda (se kapitel 8, Skola). Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. Illustrationen på framsidan av rapporten är gjord av Marika Sigvardsson. DISPOSITION Rapportens kapitel bygger på de frågeområden som har varit övergripande för undersökningen. I kapitlen Tobak, Alkohol, Narkotiska preparat, Sniffning, Dopningspreparat, Spel, Relationer och fritid samt Skola presenteras resultatet av undersökningen. Löpande i slutet av varje kapitel har vi lagt in frågeställningar i relation till resultatet som vi på Splitvision Research anser vara bra att reflektera kring. I slutet av rapporten finns kapitlet Tankar framåt som på ett övergripande plan behandlar vad som vi ser som viktigt för preventivt arbete gällande alkohol, narkotika och tobak. Vi lyfter också åtta punkter i relation till undersökningens resultat som vi vill ge extra utrymme. Löpande i rapportens kapitel finns kommentarer från fokusgrupperna. I kapitel Ungdomarna om situationen i Lilla Edet presenteras frågor som diskuterats i fokusgrupperna som inte har tagit upp i kapitlen ovan. Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. Samtliga frekvenstabeller och enkätkommentarer samt vissa korstabeller finner ni i en separat bilaga. 10

METOD Undersökningen har genomförts under november 2008. Den har genomförts i två delar: En kvantitativ del som syftar till att visa generella tendenser i ungdomars inställning och brukarmönster av tobak, alkohol och narkotika och besvarar främst frågorna hur mycket och hur ofta. En kvalitativ del som syftar till att skapa en fördjupad förståelse runt ungdomars resonemang runt alkohol, narkotika, tobak och fritid och besvarar främst frågan varför. Kvalitativ del 6 fokusgrupper genomfördes med killar och tjejer var för sig under veckorna 46 47. 2 fokusgrupper genomfördes på Tingbergsskolan, 2 på Fuxernaskolan samt 2 på Strömskolan. Varje grupp har bestått av 6 8 deltagare och 2 moderatorer från Splitvision Research. Fokusgrupper är en bra metod för att erhålla en djupare bild av ungdomarnas attityder och värderingar kring alkohol, tobak och narkotika och utgör ett bra komplement till den insikt om ungdomars situation som erhålls vid enkätundersökningar. I fokusgrupperna har vi bland annat använt värderingsövningar och visuella projektiva metoder för att synliggöra deltagarnas attityder och värderingar. Kvantitativ del En enkät har tagits fram i dialog med representanter för Lilla Edets kommun. Den bygger på 2005 års underlag och bestod av 61 frågor. Enkäten har delats ut i skolan till alla ungdomar i Lilla Edets kommun som går i årskurs 7, 8 och 9, 469 elever, på Tingbergsskolan, Fuxernaskolan samt Strömskolan. Enkäten har besvarats under vecka 46, 2008. Svarsdata för den kvantitativa undersökningen har bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för analys och sammanställning till frekvens och korstabeller. 11

Svarsfrekvens Den totala svarsfrekvensen för undersökningen är 85% (400 svar av 469 elever), vilket är en acceptabel svarsfrekvens för den här typen av undersökningar. Vid 2005 års undersökning var det 76% som svarade. Bortfall Totalt för undersökningen har vi ett bortfall på 15%. Bortfallet är att betrakta som normalt i den här typen av undersökningar. Majoriteten av dem som inte har besvarat enkäterna var inte närvarande vid undervisningstillfället när enkäten delades ut. Generellt har 1 4 personer per klass varit frånvarande pga sjukdom eller annan giltig anledning samt några enstaka personer som varit frånvarande pga ogiltig anledning som exempelvis skolk. Ett fåtal enkäter är oseriöst ifyllda och har av denna anledning tagits bort ur materialet. 12

Kapitel 2 Tobak 13

Majoriteten av högstadieungdomar i Lilla Edet har aldrig använt tobak. 58% av ungdomarna har aldrig rökt och 75% har aldrig snusat. Det är vanligare att högstadieungdomarna i Lilla Edet röker än snusar. 18% röker i någon omfattning jämfört med 5% som snusar i någon omfattning. Det är en högre andel tjejer än killar som röker. Ju högre upp i årskurserna desto fler ungdomar röker. Den största andelen ungdomar ser vi börja röka i årskurs 9. Vad gäller de ungdomar som snusar förekommer det ingen större skillnad sett till årskurs och kön, men det är i högst omfattning tjejer som aldrig har snusat. Andelen tobakskonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 har ökat i årets undersökning jämfört med 2005 års undersökning. I jämförelse med rikssnittet för årskurs 9 är det en ungefär lika stor andel av tjejerna och killarna i Lilla Edet som röker och/eller snusar i någon omfattning. TOBAKSKONSUMENTER Det är omkring en femtedel (18%) av högstadieungdomarna i Lilla Edet som är tobakskonsumenter. Enligt CANs definition är en tobakskonsument en person som i någon omfattning röker och/eller snusar. Det är en närmare dubbelt så stor procentuell andel ungdomar i årskurs 9 som är tobakskonsumenter jämfört med ungdomar i årskurs 7 och 8, se diagram 2:1. Det är främst andelen rökare som ökar i årskurs 9 (se diagram 2:6). Vidare konsumerar tjejer tobak i högre omfattning än killar. 22% av tjejerna är tobakskonsumenter jämfört med 15% av killarna (se diagram 2:1). Men ser vi till årskurs så är det ungdomar i årskurs 9 som konsumerar tobak som mest, där 28% konsumerar tobak i någon omfattning (se diagram 2:1). Drygt en femtedel av högstadieungdomarna i Lilla Edet är tobakskonsumenter. Främst är det ungdomar i årskurs 9 samt tjejer som konsumerar tobak. 14

Diagram 2:1. Konsumerar tobak (cigaretter och/eller snus) i någon omfattning (på fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag). Per kön och årskurs. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 11% 15% 28% 15% 22% Samtliga 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Ser vi till tjejerna ökar andelen tobakskonsumenter med omkring 10 procentenheter per årskurs, se diagram 2:2. Diagram 2:2. Konsumerar tobak (cigaretter och/eller snus) i någon omfattning (på fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag). Sett till förändring mellan årskurs. Per kön. 35% 30% 32% 25% 20% 15% 10% 20% 11% 11% 23% 5% 0% Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Andelen tobakskonsumenter i årskurs 9 är densamma som i 2002 års undersökning (28% 2002 vs 28% 2008), se diagram 2:3. Andelen tobakskonsumenter i årskurs 9 i Lilla Edet är densamma som i 2002 års undersökning. 15

Diagram 2:3. Konsumerar tobak (cigaretter och/eller snus) i någon omfattning (på fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag). Jämförelse mellan ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edets undersökningar (2002, 2005, 2008). Per kön. 35% 30% 31% 32% 25% 20% 25% 23% 23% 15% 16% 10% 5% 0% 2002 2005 2008 Jämförelse med rikssnittet för årskurs 9 samt med 2005 Andelen tobakskonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 har ökat i årets undersökning jämfört med 2005 års undersökning. I jämförelse med rikssnittet för årskurs 9 är det en ungefär lika stor andel av tjejerna och killarna i Lilla Edet som röker och/eller snusar i någon omfattning, se diagram 2:4. Det är en ungefär lika stor andel ungdomar i årskurs 9 i Lilla Edet som konsumerar tobak jämfört med rikssnittet. Diagram 2:4. Konsumerar tobak (cigaretter och/eller snus) i någon omfattning (på fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag). Per kön i årskurs 9. Jämförelse med Lilla Edets undersökningar (2008 och 2005) samt CANs riksundersökning 2007. 32% årskurs 9 23% 30% Lilla Edet 2008 Lilla Edet 2005 23% CAN 2007 årskurs 9 16% 25% 0% 10% 20% 30% 40% 50% I Lilla Edets undersökning från 2005 var det också en lägre andel av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet som konsumerade tobak jämfört med rikssnittet (23% av tjejerna i årskurs 9 i Lilla Edet 2005 vs 31% 16

CAN 2004 samt 16% av killarna i årskurs 9 i Lilla Edet 2005 vs 27% CAN 2004). Jämförelse tobakskonsumenter årskurs 9 med närliggande kommuner Andelen tobakskonsumenter i årskurs 9 är något lägre i Trollhättan (22%) och Vänersborg (18%) som i Lilla Edet (28%). Dock förekommer det inte någon skillnad mellan andelen killar och tjejer som konsumerar tobak i Vänersborg och Trollhättan, vilket det gör i Lilla Edet där det alltså är en högre andel tjejer än killar som konsumerar tobak. RÖKNING Hur många som röker Sammanlagt är det 18% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som röker i någon omfattning. 6% har angett att de bara röker ibland och 5% att de feströker. De som röker varje dag eller nästan varje dag uppgår till 8%, se diagram 2:5. Majoriteten av högstadieungdomar i Lilla Edet har aldrig rökt (58%). 22% anger att de bara har provat. 3% av ungdomarna anger att de har slutat röka, se diagram 2:5. 58% av högstadieungdomarna i Lilla Edet har aldrig rökt. Diagram 2:5. Röker du cigaretter? Nej, aldrig 58% Nej, har bara provat 22% Nej, har slutat 3% Ja, men bara ibland 6% Ja, feströker 5% 18% Ja, varje dag eller nästan varje dag 8% 0% 20% 40% 60% 80% Jämfört med Lilla Edets undersökning om högstadieungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor 2005 så är det en exakt lika stor Jämfört med 2005 har det inte skett någon förändring gällande i vilken omfattning ungdomarna i Lilla Edet röker. 17

andel som aldrig har rökt (58%) respektive röker i någon omfattning (18%). Det har alltså inte skett någon förändring över tid. Ungdomar som röker Sammanlagt är det 18% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som röker i någon omfattning (feströker, röker bara ibland eller röker varje dag eller nästan varje dag) (se diagram 2:5). Det är främst högstadieungdomar i årskurs 9 i Lilla Edet som röker i någon omfattning. Andelen ungdomar som röker är avhängt med en högre årskurs: ju högre årskurs desto fler ungdomar röker, se diagram 2:6. Den största ökningen vad gäller andelen som röker sker mellan årskurs 8 och årskurs 9, från 15% till 27% som röker i någon omfattning (se diagram 2:6). Det är fler tjejer än killar som röker i någon omfattning (se diagram 2:2). Diagram 2:6. Röker cigaretter i någon omfattning (feströker, röker ibland eller röker varje dag eller nästan varje dag). Per kön och årskurs. Ju högre årskurs desto fler högstadieungdomar röker. Den största ökningen sker mellan årskurs 8 och 9. Det är fler tjejer än killar som röker i någon omfattning. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 9% 15% 27% 14% 21% Samtliga 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Ungdomar som röker varje dag eller nästan varje dag Sammanlagt är det 8% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som röker varje dag eller nästan varje dag (se diagram 2:5). Det är främst ungdomar i årskurs 9 som röker varje dag eller nästan varje dag. Det är få ungdomar i årskurs 7 som röker varje dag eller nästan varje dag. Andelen ungdomar som röker varje dag är högre i högre årskurser, se (diagram 2:7). Av dem som röker varje dag eller nästan varje dag förekommer det ingen större skillnad mellan könen (se diagram 2:7). 18

Diagram 2:7. Röker cigaretter varje dag eller nästan varje dag. Per kön och årskurs. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 2% 8% 13% Andelen tjejer och killar som röker varje dag är oförändrad jämfört med 2005, men lägre än 2002. 8% 7% Samtliga 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Sett över tid är andelen tjejer och killar på högstadiet i Lilla Edet som röker varje dag eller nästan varje dag ungefär densamma som i 2005 års undersökning, men lägre än i undersökningen från 2002, se diagram 2:8. Diagram 2:8. Röker varje dag eller nästan varje dag. Jämförelse mellan 2002, 2005 och 2007 års undersökning. Per kön. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 18% 12% 10% 8% 7% 6% 2002 2005 2008 Hur många cigaretter per dag? Av de ungdomar i Lilla Edet som röker varje dag eller nästan varje dag är det högst andel som anger att de röker mellan 6 10 cigaretter om dagen (36%). 32% anger att de röker mellan 1 5 cigaretter om dagen och 32% att de röker över 10 cigaretter om dagen. Observera att detta rör sig om en liten grupp så resultatet ska tolkas med viss försiktighet. Ungdomar som feströker eller röker ibland Det är 6% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som anger att de bara röker ibland och 5% att de feströker (se diagram 2:5). 19

Sett till den grupp som bara röker ibland förekommer det ingen större skillnad sett till årskurs och kön. Av dem som feströker är det en högre andel tjejer än killar som feströker. Det är främst tjejer som feströker. Diagram 2:9. Feströker cigaretter. Per kön och årskurs. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 4% 3% 6% 2% 7% Samtliga 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Jämförelse rökning årskurs 9 med närliggande kommuner Det är en högre andel av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet som röker jämfört med ungdomarna i årskurs 9 i Vänersborg kommun och Trollhättans kommun. Det är både en högre andel som i någon omfattning röker (feströker, röker bara ibland eller röker varje dag eller nästan varje dag) och en högre andel som röker varje dag eller nästan varje dag av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet, se diagram 2:10. Det är fler ungdomar i årskurs 9 i Lilla Edet som röker jämfört med i Trollhättans och Vänersborgs kommuner. Diagram 2:10. Röker cigaretter. Jämförelse Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg. Per årskurs 9. Röker i någon omfattning 14% 20% 27% Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Röker varje dag eller nästan varje dag 8% 6% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 20

Jämförelse rökning årskurs 9 med rikssnittet I Lilla Edet i årskurs 9 är det en ungefär lika hög andel ungdomar som röker i någon omfattning (feströker, röker bara ibland eller röker varje dag eller nästan varje dag) jämfört med rikssnittet. Sett till ungdomar i årskurs 9 nationellt är det 20% av killarna som röker jämfört med 22% av killarna i Lilla Edet. Av tjejerna nationellt är det 30% som röker i årskurs 9 jämfört med 32% av tjejerna i Lilla Edet. Det är ungefär lika många ungdomar i årskurs 9 i Lilla Edet som röker jämfört med rikssnittet. I 2005 års undersökning var det en lägre andel än rikssnittet som rökte av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet. Ungdomar som aldrig har rökt Sammanlagt är det 58% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som aldrig röker (se diagram 2:5). Värdet var detsamma i Lilla Edets undersökning från 2005. Det är främst ungdomar i årskurs 7 och 8 som aldrig har rökt. Främst är det ungdomar i årskurs 7 och 8 som aldrig har rökt, se diagram 2:11. Det förekommer ingen större skillnad sett till kön (se diagram 2:11). Diagram 2:11. Har aldrig rökt cigaretter. Per kön och årskurs. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 49% 61% 65% 56% 60% Samtliga 58% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Ungdomar som har provat att röka 22% av ungdomarna har angett att de bara har provat att röka någon gång (se diagram 2:5). Det förekommer inga större skillnader sett till årskurs och kön. 21

Hur ungdomarna får tag på cigaretter Av de högstadieungdomar i Lilla Edet som röker i någon omfattning (feströker, röker bara ibland eller röker varje dag) är det en ungefär lika stor andel som anger att de främst får tag i cigaretter genom att bli bjudna av kompisar (36%) som att någon myndig person köper ut cigaretter åt dem (33%). 10% har angett att man köper cigaretter av kompisar och 9% att de köper själva, se diagram 2:12. Vidare är det 6% av ungdomarna som röker i någon omfattning som har svarat att de främst får tag i cigaretter genom att ta hemma utan lov. 3% har svarat att de får cigaretter från sina föräldrar med lov (se diagram 2:12). Hur ungdomarna främst får tag på cigaretter: Blir bjuden av kompisar (36%) Från myndig person som köper ut (33%) Köper cigaretter av kompisar (10%) Köper cigaretter själva (9%) Resonemanget ovan följer samma linje som man har haft i fokusgrupperna. Man nämner inte någon butik eller affär där det går att köpa tobak i Lilla Edet. Däremot nämner några av ungdomarna att det finns butiker i Trollhättan och Göteborg där man kan köpa tobak. Ungdomarna i fokusgrupperna resonerade kring att det är bra att det finns en 18 årsgräns för tobak. Diagram 2:12. Hur de som röker i någon omfattning (feströker, röker ibland eller röker varje dag eller nästan varje dag) får tag på cigaretterna. Köper själv Köper av kompisar 9% 10% Blir bjuden av kompisar 36% Från mina föräldrar (med lov) Tar hemma utan lov 3% 6% Från annan myndig person som köper ut 33% På annat sätt 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% I diskussioner kring rökning i fokusgrupperna resonerade ungdomarna i termer av att rökning är en social handling. Man börjar röka på grund av grupptryck och för att man ska vara cool. Men sedan går rökningen över till att bli ett behov. De ungdomar som rökte säger att de röker för att det bland annat är avslappnande och att de blir lugna. Ungdomarna upplevde även att det var ganska coolt att röka och att det gav dem en tillhörighet. 22

Vidare nämndes det att skolan inte har ett ansvar vad gäller rökning bland elever, även om det fanns åsikter om att lärare bör ringa hem om eleverna röker på skolans område. När det kommer till snusning förknippas det mer med killar. er röker och killar snusar, även om det finns några tjejer som snusar också. I fokusgrupperna noterades det även att det finns lärare som snusar på lektionerna. Ungdomarna refererade också till att snusar är något man gör när man är äldre. Ungdomarna i fokusgrupperna resonerade kring att rökning är skadligare än snus eftersom rökning skadar andra personer runt omkring. Det nämndes att rökning förstör lungor, men ungdomarna tryckte framförallt på att rökning skadar andra genom passiv rökning. När man snusar skadar man bara sig själv. SNUSNING Hur många som snusar Sammanlagt är det 5% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som snusar i någon omfattning. 3% anger att de bara snusar ibland, 1% att de bara snusar när de festar och 1% att de snusar varje dag eller nästan varje dag, se diagram 2:13. 75% anger att de aldrig har snusat. Vidare är det 19% som anger att de bara har provat att snusa. 2% har svarat att de har slutat att snusa (se diagram 2:13). Det är endast 1% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som snusar varje dag eller nästan varje dag. Diagram 2:13. Snusar du? Nej, aldrig 75% Nej, har bara provat 19% Nej, har slutat 2% Ja, men bara ibland 3% Ja, snusar när jag festar 1% 5% Ja, varje dag eller nästan varje dag 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 23

Jämfört med Lilla Edets undersökning om högstadieungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor 2005 är det en ungefär lika stor andel som snusar i någon omfattning i år (7% 2005 vs 5% 2008). Ungdomar som snusar Sammanlagt är det 5% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som snusar i någon omfattning (snusar vid fest, bara ibland eller varje dag eller nästan varje dag) (se diagram 2:13). Det förekommer inga större skillnader sett till årskurs och kön, se diagram 2:14. Observera att detta endast rör sig om en grupp på 20 personer så resultatet bör tolkas med försiktighet. Sett över tid så har det skett en förändring gällande andelen tjejer och killar som snusar. I föregående års undersökningar är det en högre andel killar än tjejer som snusar. I år förekommer ingen större skillnad sett till kön. Det är andelen snusande killar som har minskat. Diagram 2:14. Snusar i någon omfattning (snusar vid fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag). Per kön och årskurs. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 3% 6% 6% 4% 6% Samtliga 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Sett över tid så har det skett en förändring gällande att det i årets undersökning är en ungefär lika stor andel killar som tjejer som snusar. I Lilla Edets undersökning om högstadieungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor 2005 och 2002 var det en mycket större andel killar än tjejer som snusar. Andelen killar som snusar har alltså minskat, se diagram 2:15. 24

Diagram 2:15. Snusar i någon omfattning (snusar vid fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag). Jämförelse mellan 2002, 2005 och 2007 års undersökning. Per kön. 14% 12% 10% 8% 13% 13% 6% 4% 4% 6% 4% 2% 0% 2% 2002 2005 2008 Hur mycket snus per vecka? Då det endast är de personer som snusar varje dag eller nästan varje dag som ska besvara frågan och denna grupp utgörs av fem personer så går det inte att säga något om denna fråga med statisktik säkerhet. Jämförelse snusning årskurs 9 med närliggande kommuner Ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet snusar (snusar vid fest, bara ibland eller varje dag eller nästan varje dag) i lägre omfattning än ungdomarna i årskurs 9 i Vänersborg (6% Lilla Edet vs 10% Vänersborg). Ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet och Trollhättan snusar i samma omfattning (6% Lilla Edet vs 7% Trollhättan). Jämförelse snusning årskurs 9 med rikssnittet Jämfört med rikssnittet för andel ungdomar i årskurs 9 så är det en lägre andel av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet, både killar och tjejer, som snusar (se diagram 2:16). Det är en lägre andel av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet som snusar jämfört med rikssnittet. 25

Diagram 2:16. Snusar i någon omfattning (snusar vid fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag). Jämförelse med rikssnittet. Per kön årskurs 9. årskurs 9 1% 5% Lilla Edet årskurs 9 11% 17% Rikssnittet 0% 10% 20% 30% 40% 50% Ungdomar som aldrig har snusat 75% av högstadieungdomarna i Lilla Edet anger att de aldrig har snusat (se diagram 2:13). Främst är det tjejer som aldrig har snusat (se diagram 2:17). Diagram 2:17. Har aldrig snusat. Per kön och årskurs. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 68% 77% 80% 71% 78% Samtliga 75% 60% 65% 70% 75% 80% 85% Ungdomar som har provat att snusa 19% av ungdomarna anger att de bara har provat att snusa (se diagram 2:13). Det är främst ungdomar i årskurs 9 som har provat att snusa (se diagram 2:18). Det är främst ungdomar i årskurs 9 som har provat att snusa (men inte snusar regelbundet). 26

Diagram 2:18. Har bara provat att snusa. Per kön och årskurs. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 15% 15% 25% 16% 21% Samtliga 19% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Hur ungdomarna får tag på snus Av de ungdomar som snusar i någon omfattning (snusar vid fest, bara ibland eller varje dag eller nästan varje dag) så är det lika vanligt att de får tag på snuset genom att bli bjudna av kompisar (32%) som att någon myndig person köper ut (32%). 16% anger att de får tag på snuset genom att köpa själva, se diagram 2:19. Observera att detta endast rör sig om en grupp på 19 personer, så resultatet bör tolkas med viss försiktighet. Hur ungdomarna främst får tag på snus: Blir bjuden av kompisar (32%) Från myndig person som köper ut (32%) Köper snus själv (16%) Diagram 2:19. Hur de som snusar i någon omfattning (snusar vid fest, snusar ibland eller snusar varje dag eller nästan varje dag) får tag på snuset. Köper själv 16% Köper av kompisar 5% Blir bjuden av kompisar 32% Från mina föräldrar (med lov) 5% Från annan myndig person som köper ut 32% På annat sätt 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% De ungdomar som snusar får tag på snuset på samma sätt som de ungdomar som röker får tag på cigaretterna, med undantag för att det är en högre andel ungdomar som snusar som anger att de köper snuset själva (se diagram 2:12 och 2:19). Ungdomar som snusar och/eller röker får tag på tobaken på samma sätt, med undantag av att det är en högre andel ungdomar som snusar som uppger att de köper snuset själva. 27

Kapitel 3 Alkohol 28

Den allmänna trenden i Sverige, enligt CANs statistik, är generellt att andelen alkoholkonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 minskar (det vill säga gruppen som dricker alkohol minskar). Men konsumtionen bland de ungdomar som dricker alkohol har ökat mer, se Skolelevers drogvanor 2007 CAN Rapport 108. Ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet följer inte mönstret ovan i årets undersökning. Den allmänna trenden är att killar får status genom att ha kontroll, vilket vi också har sett i våra tidigare genomförda undersökningar. Dock ser vi inte detta mönster för ungdomarna i Lilla Edet i årets undersökning. Här finns det beteendemönster och den norm som fanns tidigare med att det är manligt att dricka mycket kvar i Lilla Edet. ALKOHOLKONSUMENTER 47% av ungdomarna i undersökningen är alkoholkonsumenter. I högst omfattning uppger ungdomar i årskurs 9 att de är alkoholkonsumenter (60% vs snittet på 47%), se diagram 3:1. 47% av ungdomarna i högstadiet är alkoholkonsumenter. Diagram 3:1. Andel ungdomar som har svarat att de någon gång under de senaste 12 månaderna har druckit alkoholhaltiga drycker. Per samtliga ungdomar i undersökningen samt per årskurs och kön. Årskurs 7 30% Årskurs 8 48% Årskurs 9 60% 47% 46% Samtliga 47% 0% 20% 40% 60% 80% 100% För att klassificeras som alkoholkonsument i denna undersökning ska man jakande ha besvarat frågan om man under de senaste 12 månaderna har druckit någon alkoholhaltig dryck. I CANs undersökning beräknas ungdomarna vara alkoholkonsumenter eller ej utifrån den mängd eller de mängder alkohol de uppger att de dricker. 1 1 För att bli klassificerad som alkoholkonsument i CANs undersökning krävs det att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl av så kallade blanddrycker, 2 cl vin eller 2 cl sprit. 29

I denna undersökning är klassificeringen för att vara alkoholkonsument något vidare än CANs klassificering, vilket medför att värdena i denna undersökning när det gäller dessa frågor kan ligga något högre än vad de skulle ha gjort med CANs sätt att mäta. Andelen alkoholkonsumenter för årskurs 9 i Lilla Edet ligger i linje med 2005 års undersökning. I jämförelse med CANs riksundersökning ligger ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet även i linje med rikssnittet, se diagram 3:2. Diagram 3:2. Andel ungdomar i årskurs 9 som har svarat att de någon gång under de senaste 12 månaderna har druckit alkoholhaltiga drycker. Jämförande statistik mellan Lilla Edet (2008, 2005), CAN (2007), Trollhättan (2007) och Vänersborg (2007). I tabeller har vi jämfört vad ungdomarna har svarat på frågan Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit någon alkoholhaltig dryck? Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 i Lilla Edet ligger i linje med rikssnittet jämfört med CANs riksundersökning (2007). Lilla Edet 2008 62% 58% Lilla Edet 2005 59% 55% Rikssnittet CAN 2007 67% 61% Trollhättan 2007 59% 61% Vänersborg 2007 59% 73% 0% 20% 40% 60% 80% 100% I fokusgrupperna nämner ungdomarna att det är runt hälften av ungdomarna i årskurs 8 som dricker alkohol. ALKOHOLDEBUT De flesta ungdomar gör sin alkoholdebut vid 11 år eller yngre (se diagram 3:3). 36% uppger att de aldrig har druckit alkohol. Åldern för alkoholdebut skiljer sig mellan tjejer och killar. Killars debutålder har sin topp vid 11 år eller yngre medan tjejers debutålderstopp ligger vid 13 år. Liknande skillnader mellan tjejers och killars debutålder uppvisades i 2005 års undersökning. Denna definition har erhållits genom att kombinera den lägsta konsumtionsfrekvensen i frågeformuläret med den lägsta konsumtionskvantiteten för varje dryck. Alla personer som har svarat på frågan om frekvensen och kvantiteten för de drycker som ingått har klassificerats som alkoholkonsumenter eller icke konsumenter. 30

Diagram 3:3. Hur gammal var du när du drack alkohol för första gången? Per kön och samtliga. 33% av tjejerna och 39% av killarna har för denna fråga svarat att de aldrig har druckit alkohol. 36% av samtliga i undersökningen uppger att de aldrig har druckit alkohol. 25% 20% 15% 10% 5% 0% 23% 21% 19% 15% 11 år eller yngre 12% 9% 18% 15% 17% 10% 13% 12% 4% 3% 2% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 1% Samtliga Berusade I undersökningen kan vi se att de flesta ungdomarna har svarat att de var 13 14 år när de blev berusade för första gången. Observera att redovisningen gäller samtliga högstadieungdomar. 2 Diagram 3:4. Hur gammal var du när du för första gången blev berusad? Per kön och samtliga.64% av tjejerna och 72% av killarna har för denna fråga svarat att de aldrig har blivit berusade. 68% av samtliga i undersökningen uppger att de aldrig har blivit berusade. 16% 14% 12% 10% 14% 13% 12% 12% 11% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2% 1% 3% 2% 1% 5% 4% 2% 1% 1% Samtliga 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 2 Tre separata frågor om berusning ställs i undersökningen: dels Hur gammal var du när du första gången blev berusad?, dels Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? och dels Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad?. 31

På en separat fråga svarar 12% av ungdomarna i årskurs 7, 28% av ungdomarna i årskurs 8 och 43% av ungdomarna i årskurs 9 att de har druckit så mycket alkohol att de har känt sig berusade. Jämfört med 2005 års undersökning uppger tjejerna i årskurs 9 i högre omfattning i årets undersökning att de har druckit så mycket alkohol att de har känt sig berusade (48% vs 36%), se diagram 3:5. I jämförelse med CANs riksundersökning är ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet något under rikssnittet för årskurs 9, se diagram 5:5. I CANs undersökning är det 53% av tjejerna i årskurs 9 och 46% av killarna i årskurs 9 som uppger att har druckit så mycket alkohol att de har känt sig berusade. Diagram 3:5. Andel ungdomar i årskurs 9 som har svarat att de någon gång har druckit så mycket alkohol att de har upplevt sig vara berusade. Jämförande statistik mellan Lilla Edet (2008, 2005, 2002), CAN (2007), Trollhättan (2007) och Vänersborg (2007). Lilla Edet 2008 39% 48% Lilla Edet 2005 36% 35% Lilla Edet 2002 60% 73% Rikssnittet CAN 2007 53% 46% Trollhättan 2007 37% 34% Vänersborg 2007 33% 54% 0% 20% 40% 60% 80% 100% HUR OFTA DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? Ser man till hur ofta ungdomarna dricker alkoholhaltiga drycker uppger närmare hälften (49%) av ungdomarna i undersökningen att de aldrig dricker, 31% uppger att de dricker sällan eller att de har testat en gång och 21% uppger att de dricker några gånger i månaden eller oftare, se diagram 3:6. 32

Diagram 3:6. Hur ofta dricker du alkoholhaltiga drycker? Per samtliga ungdomar i undersökningen. Dagligen Några gånger i veckan En gång i veckan 1% 1% 3% 21% Någon gång i månaden Sällan Har testat en gång 14% 17% 17% 31% Aldrig 49% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% De som i hög omfattning uppger att de dricker någon gång i månaden eller oftare är ungdomar i årskurs 9, se diagram 3:7. Diagram 3:7. Andel ungdomar som dricker någon gång i månaden eller oftare. Per kön och årskurs. er i årskurs 8 och tjejer och killar i årskurs 9 uppger i hög omfattning att de dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare. Årskurs 7 8% Årskurs 8 23% Årskurs 9 31% 24% 18% Samtliga 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Ovanstående data stämmer ganska väl överens med den gängse bilden i fokusgrupperna, där flera av ungdomarna beskrev en generell bild av att man dricker någon gång i månaden eller oftare. Jämförelse med 2005 års undersökning I jämförelse med 2005 års undersökning uppger något fler killar i årskurs 9 i årets undersökning att de aldrig dricker alkohol (42% år 2008 vs 35% år 2005). I årets undersökning är det fler bland 33

ungdomarna i årskurs 9 som uppger att de dricker alkohol någon gång i månaden jämfört med 2005 års undersökning, se tabell 3:1. Tabell 3:1. Hur ofta dricker du alkoholhaltiga drycker. Per årskurs 9 och kön. Jämförande statistik mellan årets undersökning i Lilla Edet (2008) och 2005 års undersökning. Lilla Edet 2008 Lilla Edet 2005 er år 9 Killar år 9 er år 9 Killar år 9 Aldrig 30% 42% 30% 35% +7 Har testat en 11% 8% 16% 14% gång -5-6 Sällan 27% 19% 31% 26% -4-7 Någon gång i 28% 24% 20% 18% månaden +8 +6 En gång i 4% 4% 3% 6% veckan +1-2 Några gånger i veckan / dagligen --- 3% +2 --- 1% Druckit under de senaste 7 dagarna 18% av ungdomarna i högstadiet uppger att de har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Ungdomarna i årskurs 9 uppger i högst omfattning att de har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna, se diagram 3:8. Diagram 3:8. Andel ungdomar som har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Per årskurs och kön. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 9% 19% 27% 14% 23% Samtliga 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 34

Ser vi till vad ungdomarna uppger att de har druckit under de senaste 7 dagarna uppger de i högst omfattning att de har druckit sprit och starköl, se diagram 3:9. Diagram 3:9. Andel ungdomar som under de senaste 7 dagarna har druckit alkohol. Per de ungdomar som uppgett att de har druckit alkohol de senaste 7dagarna. Flera svar har varit möjliga att ange för denna fråga. Ja, folköl 16% Ja, starköl 23% Ja, alkoläsk 15% Ja, vin 7% Ja, sprit 27% Ja, starkcider 12% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Hur ofta dricker ungdomarna sig berusade? Majoriteten, 69% av ungdomarna i högstadiet uppger att de aldrig dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade och 13% uppger att de gör det någon gång i månaden eller oftare, se diagram 3:10. 3 3 I undersökningen ställs frågan om ungdomarna varit berusade på olika sätt: dels Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad?, dels Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? och dels Hur gammal var du när du första gången blev berusad?. 35

Diagram 3:10. Hur ofta ungdomarna i Lilla Edet dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade. Per samtliga ungdomar i undersökningen. Någon gång i veckan 2% Ett par gånger i månaden 4% 13% Någon gång i månaden 7% Några gånger per år 4% Sällan 14% Aldrig 69% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ser vi till gruppen som uppger att de dricker alkohol att de känner sig berusade någon gång i månaden eller oftare så uppger främst ungdomarna i årskurs 9 att de gör detta i hög omfattning, se diagram 3:11. Diagram 3:11. De ungdomar i Lilla Edet som dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade någon gång i månaden eller oftare. Per kön och årskurs. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 9% 19% 27% 22% 28% Samtliga 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Var ungdomar dricker någonstans Ungdomarna i fokusgrupperna berättar att man umgås i olika gäng. I vissa gäng förekommer alkohol, i andra inte. De ungdomar som dricker beskriver att man träffas hemma och dricker där. Man dricker framförallt det man får tag på. För att inte föräldrarna ska märka att man dricker sover man ofta över hos någon kompis. 36

VARFÖR DRICKER UNGDOMARNA ALKOHOL? Enligt ungdomarna i fokusgrupperna är en stor anledning till att ungdomar dricker alkohol grupptryck och att man vill vara cool. Att dricka alkohol utgör enligt ungdomarna i fokusgrupperna varken någon statushöjare eller statussänkare. Däremot, menar ungdomarna, att om man dricker alkohol tar det bort nördstämpeln. Samtliga ungdomar i fokusgrupperna nämner att det är vanligt att ungdomar i deras ålder dricker alkohol. Ett flertal ungdomar nämnde att man måste vara stark för att stå emot och inte dricka alkohol och att de tyckte att personer som står på sig och som inte dricker för att alla andra gör det är starka. Ungdomarna nämner också att de flesta ungdomar dricker då det inte finns något annat att göra. Det finns inte några andra aktiviteter som man kan säga att man ska göra istället för att träffa kompisarna och dricka. Utan det vanliga är att man träffas hos varandra. Man träffas ofta på helgerna och dricker. Man dricker för att det inte finns något annat att göra. Några av ungdomarna i fokusgrupperna resonerade kring att man vill testa att dricka alkohol. MÄNGDEN ALKOHOL Ungdomar i årskurs 7 uppger i högre grad än övriga årskurser att de inte dricker alkohol, se tabell 3:2. 10% av ungdomarna i årskurs 7, 25% av ungdomarna i årskurs 8 och 41% av ungdomarna i årskurs 9 uppger att de dricker tre till fyra glas eller mer en typisk dag då de dricker alkohol, se tabell 3:2. Det är inte någon skillnad mellan tjejers och killars drickande av stora kvantiteter alkohol. Det är inte någon skillnad mellan tjejers och killars drickande av stora kvantiteter alkohol. 37

Tabell 3:2. Mängden dryck ungdomar dricker en typisk dag då de dricker alkohol. Per årskurs. Glas innebär ölglas, vinglas, drinkglas eller snapsglas. Flaskor med starköl, starkcider, mellancider och folköl beräknas som ett glas och burkar beräknas som 1 ½ glas. Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Dricker inte alkohol 70% 52% 38% Ett till två glas 20% 24% 21% Tre till fyra glas 3% 8% 12% Fem till sju glas 6% 7% 17% Åtta eller fler glas 1% 9% 12% Konsumtion av stora kvantiteter Andelen ungdomar i årskurs 9 som dricker fem till sju glas eller mer har ökat i jämförelse med 2005 års undersökning, se tabell 3.3. Tabell 3:3. Mängden dryck ungdomar dricker en typisk dag då de dricker alkohol. Per årskurs 9. Jämförelse mellan 2008 och 2005 års undersökning i Lilla Edet. Glas innebär ölglas, vinglas, drinkglas eller snapsglas. Flaskor med starköl, starkcider, mellancider och folköl beräknas som ett glas och burkar beräknas som 1 ½ glas. Andelen ungdomar i årskurs 9 som dricker fem till sju glas eller mer har ökat i jämförelse med 2005 års undersökning. Årskurs 9 Lilla Edet 2008 Lilla Edet 2005 Dricker inte alkohol 38% -13 51% Ett till två glas 21% -1 22% Tre till fyra glas 12% +1 11% Fem till sju glas 17% +5 12% Åtta eller fler glas 12% +8 4% Intensivkonsumtion I CANs undersökning nämns ungdomars konsumtion av alkohol bland annat i måttet intensivkonsumtion av alkohol, vilket enligt CAN innebär att ungdomar dricker alkohol motsvarande minst en halv halvflaska sprit eller en hel flaska vin eller 4 burkar starköl eller samma mängd blanddrycker (t ex cider och alkoläsk) eller 6 burkar folköl vid samma tillfälle korsat med att ungdomarna dricker någon gång i månaden eller oftare. Utformningen av frågorna angående alkohol i Lilla Edets enkät stämmer inte tillfullo överens med CANs frågebatteri, vilket medför att en direkt jämförelse inte kan göras gällande intensivkonsumtion. I diagram 3:12 presenteras de i Lilla Edets undersökning som dricker i intervallet fem till sju glas till åtta eller fler glas (rödfärgade celler i tabellerna 3:2 3:3) samt dricker någon gång i månaden eller oftare. I högst procentuell omfattning är ungdomar i årskurs 9 intensivkonsumenter, se diagram 3:12. 38

Diagram 3:12. Intensivkonsumtion av alkohol. Per årskurs och kön. Årskurs 7 6% Årskurs 8 18% Årskurs 9 28% 21% 20% Samtliga 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% I jämförelse med 2005 års undersökning har en ökning av andelen intensivkonsumenter bland ungdomarna i årskurs 9 skett, se diagram 3:13. I jämförelse med CANs riksundersökning ligger tjejer i årskurs 9 i Lilla Edet runt rikssnittet (26% vs 23%) och killar i årskurs 9 över rikssnittet (31% vs 23%), se diagram 3:13. Ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet uppger även i högre omfattning att de är intensivkonsumenter i jämförelse med Trollhättan och Vänersborg. När det gäller intensivkonsumtion ligger tjejer i årskurs 9 runt rikssnittet och killar i årskurs 9 ligger över rikssnittet. Diagram 3:13. Intensivkonsumtion av alkohol. Per årskurs 9 och kön. Jämförande statistik mellan Lilla Edet (2008, 2005, 2002), CAN (2007), Trollhättan (2007) och Vänersborg (2007). Lilla Edet 2008 26% 31% Lilla Edet 2005 10% 10% Lilla Edet 2002 33% 43% Rikssnittet CAN 2007 23% 23% Trollhättan 2007 17% 13% Vänersborg 2007 15% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 39

När dricker man för ofta och för mycket? Enligt flertalet ungdomar i fokusgrupperna dricker man för ofta om man dricker flera gånger per helg. Några av killarna nämner att man dricker för ofta om det går ut över skolarbetet. Någon av ungdomarna i fokusgrupperna nämner när man blir redlös, då har man druckit för mycket. VAD DRICKER UNGDOMARNA? Det som flest ungdomar uppger att de dricker är i fallande ordning folköl/mellancider (31%), starkcider/alkoläsk (29%) och starköl (21%), se diagram 3:14. Det flest ungdomar uppger att de dricker är: folköl/mellancider starkcider/alkoläskl starköl Diagram 3:14. Vad dricker du oftast när du dricker alkohol? Per samtliga ungdomar i undersökningen som dricker alkohol. Hembränt 3% Vin 3% Starksprit 13% Starköl 21% Starkcider/alkoläsk 29% Folköl/mellancider 31% 0% 10% 20% 30% 40% 50% I fokusgrupperna resonerade de flesta ungdomarna att ungdomar dricker det som är lättast att få tag på. Men det som är lättast och billigast att få tag på är dock sprit. Något motsägelsefullt säger ungdomar att det killar framförallt dricker är öl och tjejer dricker oftast cider, något som stämmer överens med diagrammen nedan. Några av ungdomarna i fokusgrupperna menade att sprit är billigare än öl och att många ungdomar kombinerar att dricka sprit och folköl. Ungdomar i årskurs 7 dricker i hög omfattning folköl/mellancider när de dricker alkohol, se diagram 3:15 3:17. 40