Vård- och omsorgsnämnden 95 20.08.2015 Kommunstyrelsen 289 14.09.2015 Svar på fullmäktigemotion nr 4/2014: Självservicehus för äldreboende (fge) Vård- och omsorgsnämnden 20.08.2015 95 Fullmäktigemotionens innehåll Fullmäktigegruppen för Sannfinländarna i Kyrkslätt lämnade vid fullmäktigesammanträdet 14.4.2014 35 följande motion: "Kommunfullmäktige i Kyrkslätt har godkänt en strategi för äldreservice för åren 2012 2025 (Fge 15/3.10.2011 88). Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/28.12.2012), den s.k. äldreservicelagen, har trätt i kraft stegvis och träder i kraft i sin helhet 1.1.2015. Äldreservicelagen förutsätter bl.a. att de äldre kan bo hemma så länge som möjligt, vilket ska stödjas med tjänster som förs hem. När antalet äldre ökar behövs det också andra medel än utbudet av hemservice. Enligt utredningarna för den ovannämnda strategin för äldreservice har man i Kyrkslätt inte i tillräcklig grad förberett sig på ökningen av antalet äldre (åldersgrupp 65-) inom de närmaste åren. Kyrkslätt är i serviceproduktionen indelat i tre områden (centrumområdet, östra området och norra området). Enligt befolkningsprognosen ökar antalet äldre kraftigast i centrum och östra området. Samtidigt har tjänsterna förblivit institutionsbetonade trots att SHM:s rekommendation redan länge har varit resurserat serviceboende och stöd till hemvård. Det bästa för den äldre är att bo så länge som möjligt i sitt eget hem eller i motsvarande förhållanden. I många kommuner har man redan vaknat till insikt om ett nytt slags behov av bostäder med anledning av åldrandet. Man bör även i Kyrkslätt börja bygga för seniorer avsedda gruppbostäder som varken är servicehus eller ålderdomshem, utan självservicehus där var och en har ett eget hem. Sådana finns redan bl.a. i Helsingfors och erfarenheterna har varit uppmuntrande. I ett självservicehus finns det utöver var och ens privata bostad möjlighet till socialt umgänge bland bekanta människor som man vid behov kan få hjälp av för problem i vardagen. I huset kan dessutom finnas ett gemensamt kök, mat- och allaktivitetsrum med tillhörande tjänster, bastur, tvättstuga med torkutrymmen m.m. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) finansierar byggande av självservicehus för äldre. Finansieringsformen kunde vara ett långfristigt (upp till 45 år) räntestödslån för byggande av ett bostadsrättshus. I Kyrkslätt kunde lånsökande och låntagare vara ett bostadssamfund som bildas av kommunen och Servicecentralstiftelsen och för vars användning kommunen skulle anvisa en lämplig tomt i centrumområdet för en eller fler självservicehus. Även Kyrkslätts finska församling kunde vara delägare i bostadssamfundet.
På grundval av det ovannämnda föreslår vi Kyrkslätts kommunfullmäktige att fullmäktige ska förplikta kommunstyrelsen att bereda ett förslag om byggande av självservicehus för äldre. Kommunstyrelsen kan utse en kommitté för uppgiften. Samt förutsätta att fullmäktige godkänner en bolagsordning och en byggnads- och finansieringsplan för det bostadssamfund som eventuellt bildas." Motionen hade också undertecknats av Susan Honka, Tiina Karlsson, Suvi Terho, Ari Harinen, Veikko Vanhamäki, Marjokaisa Piironen, Minna Hakapää, Pauliina Juntunen och Mikael Gerkman. Tidigare behandling av ärendet Kommunfullmäktiges beredningskommitté har vid behandlingen av motionen 15.5.2014 23 beslutat sända motionen till vård- och omsorgsnämnden för beredning. I sitt beslut har beredningskommittén dessutom uppmanat vård- och omsorgsnämnden att samarbeta med samhällstekniska väsendet i beredningen. Utveckling av äldreboende i Kyrkslätt Den 2011 godkända strategin för äldreservice har inför den pågående fullmäktigeperioden uppdaterats till en med äldreomsorgslagen förenlig plan. Den godkändes i kommunfullmäktige i november 2014. En av åtgärderna i strategin är att under ledning av samhällstekniska sektorn i samhällsplaneringen och i planeringen bostadsbyggandet beakta även äldre personers behov. De tillgängliga byggnadernas tillräcklighet i framtiden spelar en viktig roll. Miljöministeriet har utarbetat ett utvecklingsprogram om samma sak år 2013. I kommunen har en grupp som kartlägger specialgruppers boendebehov sammanträtt på kallelse av direktören för samhällstekniska väsendet. Ett av gruppens mål är att som ett samarbete mellan vård- och omsorgsväsendet och samhällstekniska väsendet bilda en uppfattning om de framtida behoven. I anslutning till detta har man bl.a. utnyttjat kommunens byggnadsdatabas som finns att tillgå. I gruppen har vård- och omsorgsväsendet representation från resultatområdena välfärdstjänster för de äldre och stödtjänster för funktionsförmågan. I fråga om service- och anstaltsboende som produceras som egentlig socialservice har i kommunen genomförts en betydlig strukturförändring. Anstaltsboendet har minskats och delvis ersatts med effektiverat serviceboende. I den nya med äldreomsorgslagen förenliga planen ingår riktlinjer för fortsättningen av detta till år 2017. Självservicehus som byggts för specialgrupper på andra håll i Finland Med självservicehus har man i allmänhet avsett för äldre eller för någon annan specialgrupp byggt bostadshus, som grundar sig på att värna om gemenskap i boendet. Självservicehuskonceptet är inte en del av det offentliga social- och hälsovårdssystemet, utan det baserar sig på klienternas egen aktivitet. Kommunerna kan med sin egen planläggningsoch byggpolitik främja möjligheterna att genomföra konceptet. Beroende
på de boende kan gemenskapen utvecklas på olika vis, men det kan till exempel innebär att laga mat och äta tillsammans eller att de gemensamma utrymmena i huset städas som "talkoarbete" eller enbart att umgås på fritiden. Tanken är också att invånarna som utgångspunkt har eget intresse av gemenskap och att innehållet i gemenskapen formas utgående från de boendes önskemål. I Finland har man infört olika objekt som kallas för självservicehus för äldre. En del av dem är vanliga seniorhus där man bara bestämt sig för att göra någonting tillsammans. Ett sådant hus finns t.ex. i Gårdsbacka i Helsingfors, där gemenskapen innefattar gemensam verksamhet på fritiden och bl.a. utflykter. De boende samlas och planerar verksamheten tillsammans och å andra sidan finns det ingenting till som förpliktar till gemenskapen. Det här huset som heter Iltarusko ägs av Helsingin Asumisoikeus Oy HASO och bostäderna i huset är avsedda för 55 år fyllda personer. I "Loppukiri" i Arabiastranden i Helsingfors har man tagit gemenskapen mycket längre. Byggandet av huset har startat inom föreningen som invånarna grundat. Föreningen har ända från början planerat både huset och den gemensamma verksamheten. Huset är ett HITAS-hus där alla bostäder är ägarbostäder. Bakom detta står föreningen Aktiiviset seniorit och då man flyttar in i huset måste åtminstone en boende ha fyllt 48 år. Vid inflyttning i huset ska de boende även vara aktiva och inte beroende av någon annans hjälp. På sin webbplats beskriver de idén bakom gemenskapen i Loppukiri bl.a. så här: Verksamhetens idé är att bevara de boendes självbestämmanderätt, aktivitet, hälsa och funktionsförmåga. I upprätthållandet av aktiviteten har man ansett att verkligt och nyttigt arbete är en central faktor. Invånarna förbinder sig genom ett delägaravtal till att ta del av den gemensamma matlagningen och att hålla husets gemensamma utrymmen städade, i enlighet med sina krafter och färdigheter. Dessutom hjälper de boende sin granne vid behov, beslutar gemensamt om gemensamma ärenden och kan om de så vill syssla med hobbyer och gå på fest tillsammans. Representanterna för föreningen som ligger bakom Loppukiri har ansett att genuin gemenskap är ett viktigt villkor, att husets kommande invånare är med och planerar huset redan i byggnadsskedet, så att utrymmena stöder den gemenskap som de önskar ha. På så sätt har man i huset bl.a. i byggnadsskedet byggt ett kök där de boende som grupparbete, varje grupp var sjätte vecka, varje veckodag lagar ett varmt mål mat åt alla invånare i huset. I huset finns även en stor matsal för att möjliggöra måltider. Gemenskapen ska komma från invånarna och innehållet i gemenskapen inverkar även på de utrymmen som behövs. Enligt liknande koncept som Loppukiri har även i Saarijärvi planerats ett självservicehus som bostadsrättshus. Huset blir färdigt i år. Huset blir ett flervåningshus i trä. I Saarijärvi tog äldrerådet initiativ och sammankallade kommuninvånare och vid mötet bildades en kärntrupp som grundade en bostadsrättsförening på orten för detta hus. Även i Saarijärvi har de kommande invånarna deltagit intensivt redan i planeringsskedet. Saarijärven Omatoimi är avsett för över 55-åringar.
Möjlighet till självservicehus i Kyrkslätt Självservicehus kan anses vara ett alternativ i förberedandet för åldrandet. Särskilt om den nuvarande boendeformen inte är hinderfri och man därför funderar på att flytta och intresset finns för gemenskap, kan detta vara ett fungerande alternativ. I Kyrkslätts kommuns med äldreomsorgslagen förenliga plan för år 2017 har man planerat ett öppet möte för kommuninvånarna där syftet är att behandla frågor om boende. Till det här mötet passar det även att presentera ett koncept som detta för kommuninvånarna och leta efter en kärngrupp av Kyrkslättsbor som är intresserade av att bo i ett sådant hus. Då kan de själva planera både husets finansieringsform och husets utrymmen och storlek samt den gemensamma verksamheten i huset. Då skulle de boende själva ha en bestämmande roll i projektledningen. I enlighet med det nya regeringsprogrammet beviljas seniorbostäder med undantag från tidigare inte högre investeringsbidrag för specialgrupper. Detta kan inverka på anskaffningen av finansiering för byggande av ett självservicehus. Det är möjligt att söka om räntestödslån (består av räntestöd och statens fyllnadsborgen som kompletterar fastighetssäkerheterna) även i fortsättningen. Berättigade till räntestödslån för bostadsrätts- eller hyresbostäder är kommuner, kommunägda bolag och samfund som ARA utnämnt som allmännyttiga. Räntestödsfullmakten för bostadsrätter minskas enligt regeringsprogrammet med en tredjedel. Anslaget som delas ut är då i sin helhet mindre än tidigare. Om man ansöker om ARA-finansiering för objektet, speglar detta sig i grunderna för val av invånare. I valet av invånare till ett objekt som finansierats med ARA-finansiering prioriteras bland de som behöver bostad de med minst inkomster och de minst bemedlade. Detta kan begränsa valet av invånare i fråga om självservicehuset. Självservicehusidén har presenterats vid äldrerådets sammanträde 13.3.2015 5 och för äldrerådet lyfte man bl.a. fram möjligheten om att likt Saarijärvi ta initiativ i frågan och framskrida självständigt enligt den tidtabell man anser är mest lämplig. Äldrerådet tog vid sitt sammanträde inte ställning till frågan, utan rådets ledamöter ville ta upp saken i sina egna föreningar och tänka över den i föreningarna. Kommunens allmänna verksamhet och subsidiaritetsprincipen inom förvaltningen Enligt 2 i kommunallagen(365/1995) sköter kommunen de uppgifter som den har åtagit sig med stöd av självstyrelsen och som stadgas för den i lag. Den här bestämmelsen innebär att kommunens verksamhet indelas i allmän och specialiserad verksamhet. I den allmänna verksamheten ingår uppgifter som kommunen kan ta överta genom egna beslut. Till den specialiserade verksamheten däremot hör uppgifter som kommunen enligt bestämmelser som ingår i olika lagar bör sköta. Kommunen har inte helt fri prövning. Förvaltningens rättsprinciper begränsar vilka uppgifter kommunen tar över. I rättspraxis fästs
uppmärksamhet särskilt vid uppgifternas lokala förankring, jämlikt bemötande av olika aktörer och subsidiariteten inom förvaltningen. Till exempel företagsverksamhet eller stödjande av den hör till kommunens uppgifter endast i undantagsfall och på motiverade grunder. Det är inte kommunens uppgift att åta sig affärsrisk. Uppgifter som hänför sig till den grundläggande infrastrukturens funktion i samhället utgör ett undantag. I dem har kommunerna traditionellt spelat en stark roll. I kommunal rätt innebär subsidiaritetsprincipen inom förvaltningen att kommunen inte bör ta åt sig uppgifter som medborgare, kommunens invånare eller samfund som utgörs av invånare kan sköta effektivare. Då beslutet fattas bör man avgöra om det är godtagbart och ändamålsenligt att kommunen sköter uppgiften. Den här bedömningen grundar sig i allmänhet på om det medför allmän nytta för kommunen och dess invånare att sköta uppgiften, då man tar även tillgången på privat service i beaktande. Sammandrag Då man beaktar invånarnas eget ansvar och aktivitetens centrala ställning i självservicehus, ändringarna i bidragen för finansiering i regeringsprogrammet, den nuvarande tomtsituationen och i Kyrkslätt och subsidiaritetsprincipen inom kommunens förvaltning, bör kommunen inte gå in och leda eller finansiera byggandet av ett självservicehus i kommunen. Om kommuninvånarna/de kommande invånarna själva är aktiva i fråga och går in för att samarbeta t.ex. med en privat byggherre, kan kommunen stöda saken t.ex. i planläggningsmässiga lösningar i framtiden. Beredning: ansvarspersonen för resultatområdet välfärdstjänster för äldre, överläkare Marjut Hovinen, tfn (09) 296 81, byggherreingenjör Hanne Nylund 040 1269 688 och förvaltningschef Kati Kupiainen fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1 ge kommunstyrelsen och vidare kommunfullmäktige svaret enligt beskrivningsdelen som sitt svar på sannfinländarnas fullmäktigegrupps m.fl. fullmäktigemotion Självservicehus för äldreboende 14.4.2014 2 föreslå att kommunfullmäktige konstaterar att motionen är slutbehandlad. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade
1 ge kommunstyrelsen och vidare kommunfullmäktige svaret enligt beskrivningsdelen som sitt svar på sannfinländarnas fullmäktigegrupps m.fl. fullmäktigemotion Självservicehus för äldreboende 14.4.2014 2 föreslå att kommunfullmäktige konstaterar att motionen är slutbehandlad. För kännedom Besvärsanvisning Kommunstyrelsen för fortsatt behandling Besvärsförbud (kommunallagen 91 ) Kommunstyrelsen 289 Beredning: ledande translator Antti Kangasmäki, tfn 050 414 0724, fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige antecknar vård- och omsorgsnämndens ovanstående svar för kännedom och anser att svaret är tillräckligt och motionen slutbehandlad. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning Till kommunfullmäktige för fortsatt behandling Besvärsförbud, ärende under beredning (kommunallagen 91 )