Smärtrehabilitering med språktolk

Relevanta dokument
Smärtrehabilitering med tolk

Multimodal smärtrehabilitering

Tolkmedierade samtal

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Tolkhandledning

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Teamarbete Reumatologi SUS

Välkommen till kurator

Information inför din rehabilitering

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Nyanlända och specialistpsykiatri

Rehabiliteringsgarantin

Information inför din rehabilitering

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Samtal med den döende människan

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Agenda. Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring

Identifiera dina kompetenser

Presentationen innehåller detta

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Kommunikation med arbetsgivare/af

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Centrum för cancerrehabilitering

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Agenda. Kort om Semantix Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Frågor

Vad är psykisk ohälsa?

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Helena Hammerström 1

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

-Stöd för styrning och ledning

-man slutar bara att leva

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Samverkansrutin Demens

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER

Triagering rätt vård till rätt patient i rätt tid. 25 oktober 2018

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

Anhörigstöd - Barn som anhörig


Långvarig smärta Information till dig som närstående

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Grön Rehabilitering på Landsbygd

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R

INFORMATION OM INVEGA

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Transkript:

1 1

Smärtrehabilitering med språktolk Presentation Patientbeskrivning Kulturella aspekter Utmaningar och svårigheter Möjligheter Rehabiliteringsprogram med språktolk 2 2

Multimodalt team Arbetsterapeut, Sjukgymnast/Fysioterapeut, Kurator, Läkare, Psykolog och Sjuksköterska/teamsamordnare Presentation av vårt team: https://vimeo.com/146096570 3 3

Rehabiliteringsprocessen 4

Patienterna- komplex problematik Somatisk samsjuklighet Övervikt Typ 2 diabetes (hypertoni, hyperkolesterolemi, angina, astma) Nedsatt kondition och styrka Nedsatt kroppskännedom och låg träningsvana 5 5

Patienterna- komplex problematik fortsättning Psykiatrisk samsjuklighet Oro/Ångest Nedstämdhet/depression Obearbetade trauman 6 6

Patienterna- komplex problematik fortsättning Psykosociala problem Ej etablerade i svenska samhället Långa vårdkontakter eller bristande och fragmenterade vårdinsatser Språksvårigheter trots många år i Sverige Låg integration, parallellsamhälle 7 7

En vanlig patient 8 8

Inklusionskriterier Exklusionskriterier Helt eller delvis i behov av språktolk Arbetsför ålder Långvarig smärta eller risk att utveckla långvarig smärta Medicinsk utredning avseende diagnos är avslutad Smärtan är av sådan dignitet att den i hög grad påverkar patientens dagliga liv Adekvata unimodala rehabiliteringsåtgärder är uttömda Förutsättningar finns för ökad funktions- och aktivitetsförmåga Patienten är motiverad till deltagande i programmet i syfte att påbörja en beteendeförändringsprocess Har förmåga att åka till Huddinge sjukhus 1-3 gånger per vecka Pågående missbruk alternativt tung medicinering (opioider, bensodiazepiner) Somatisk eller psykiatrisk sjukdom som utgör hinder för rehabilitering. Psykosociala hinder för deltagande i rehabilitering. Önskemål om bedömning av arbetsförmåga, hänvisas till Försäkringskassan för försäkringsmedicinsk utredning. Tidigare genomgången smärtrehabilitering 9 9

KULTUR- KULTURELLA ASPEKTER 10 10

Patientgruppens bakgrund varierar mer än inom andra patientgrupper Vanligt med låg utbildningsnivå, samtidigt finns högutbildade Stor kulturell skillnad/variation som uppväxtmiljö och utbildning Individuellt hur mycket kontext/ bakgrund påverkar Stor skillnad/variation i livserfarenheter 11 11

Okunskap/ovan att Att tala om och förstå psykisk ohälsa Reflektioner kring det egna psykiska måendet Kan innebära felaktiga föreställningar om psykiska/psykiatriska sjukdomar Inte finns Associeras med stigma och tabu, något farligt och konstigt Associeras med allvarliga psykiatriska tillstånd/sjukdomar Anses drabba vissa människor t.ex. svaga Är ett straff för synder, leverne Svårt att förstå att det går att göra något för att må bättre psykiskt 12 12

Okunskap/ ovan att.. forts Problem uttrycks på annat sätt Jag kommer inte ihåg kanske egentligen betyder Jag har inget svar, Jag har inget att säga Sjukdomsbegrepp associeras och uttrycks annorlunda t ex jag är trött, jag har ont Vissa problem upplevs som mindre socialt accepterade uttrycka eller söka vård för att 13 13

Okunskap/ovan att forts Att förstå samband avseende fysisk hälsa/ohälsa Bristande insikt i vikten av att tillgodose grundläggande behov av sömn, mat och motion Exempel: många åt inte i början, svårt att orka delta i programmet Att använda kroppen eller tänka på/bry sig om kroppe Bristande kunskap om kroppens funktioner (svårare hitta lämplig pedagogik) Syn på hur man bör leva vid sjukdom, tex vila sig frisk. Smärtsystemet, synen på orsak till smärta, fysiskt eller psykiskt 14 14

Patientfall J 15 15

Patientfall G 16 16

Förväntningar/föreställningar Patientens syn på eget bestämmande och att kunna ta egna individuella beslut skiljer sig från behandlarnas synsätt. Svårigheter att förstå vad patienten själv kan eller får göra Familjen/kollektivet sätts ofta i första rummet Läkare/ sjukvård anses vara auktoritära och allvetande Större förväntningar på färdiga behandlingar/åtgärder Jag gör som ni säger 17 17

Hjälpmedel, kommunikation Kulturformuleringsintervjun (KFI) i DSM-5 Beskrivning av problem och orsaker Sammanhang, stressfaktorer och stöd, coping Kulturell identitet Tidigare hjälpsökande, hinder Förväntningar, relationen yrkesperson-patient Original på engelska. Svensk version: www.pilgrimpress.se Laddas ner gratis 18 18

Bensträckare! 19 19

UTMANINGAR OCH SVÅRIGHETER 20 20

GENERELLA SVÅRIGHETER Utsatthet socioekonomiskt påverkar möjlighet att delta Råd att resa till enheten? Kommer loss från jobb/sysselsättning för rehab? Kommer loss från sociala åtaganden, barn och sjuka anhöriga? Bristande egen agens Ej van att resa kommunalt på egen hand Ej van att tänka jag - påverkar rehab processen Samarbeten/kedjor, närstående och andra aktörer Kräver mer arbete av behandlarna 21 21

Tolkanvändning Logistik vid tolkning Boka Hantera avbokningar och avvikelser Låg tillgång inom vissa språk Krävs längre tid för återbesök och grupper Fylla i formulär kräver extra bokning med tolk 22 22

Tolkanvändning forts Hög ljudnivå samt surr Klara hålla tråd, ej tappa fokus Påfrestande och tidskrävande Hantera lotsning av försenade tolkar Uteblivna tolkar Stor skillnad utbildade/outbildade tolkar 23 23

Etablera allians Rädsla hos patienten att säga allt på grund av tolk i rummet Behov hos patienten att skydda tolken från erfarenheter och reaktioner Parallellsamtal patient tolk Bristfällig ögonkontakt (behandlare patient) Patienten gömmer sig bakom tolk Inget tydligt språkligt behov, tolken står för trygghet Svårigheter i samspelet tolk - behandlare kan spilla över och påverka interventioner 24 24

Få fram vårdgivarens budskap Vad översätter tolken? Går uttryck och metaforer hem? Tonläge, nyanser, kroppsspråk Patientens rehabiliteringsprocess Vad är möjligt att hinna av rehabiliteringens innehåll? Gruppdiskussion/gruppinteraktion svårt Har rätt delar av innehåll och interventioner valts? 25 25

Utmaningar för behandlare Patientgruppen väcker många känslor Ställer krav på: Att kunna härbärgera Vara professionell med betoning på tydlighet och gränssättning Ökad mental trötthet Prioritering avseende presenterade problem Kräver balans mellan flexibilitet/ kreativitet och att hålla fokus 26 26

Hur bemöta patienten? Var tydlig och rak med din agenda Vad vill du förmedla? Vilken hjälp du kan erbjuda Vad du inte kan hjälpa till med Våga fråga när du inte förstår eller upplever missförstånd! Gäller även andra behandlare och aktörer 27 27

Var ärlig med att kulturella skillnader finns Aha du ser det så, Jag ser det så här (ordet tänker kan vara svåröversatt ) Var inte rädd för att uppfattas kränkande eller särbehandlande Att inte adressera/ uppmärksamma uppenbara skillnader i synsätt kan i sig vara kränkande 28 28

MÖJLIGHETER 29 29

TOLKANVÄNDNING Ger möjlighet till: Fördjupad ömsesidig förståelse mellan patient och behandlare Fördjupad allians Mer fullständig bild kring svårigheter och styrkor Målsättningsarbete Trygghet för patienterna på grund av de kan lita på att få ha tolk och göra sig förstådda. Långsiktig vinst genom att använda mycket tolk i början 30 30

MÖJLIGHET ATT UTVECKLAS PROFESSIONELLT Utveckling avseende tydlighet, ärlighet och gränssättning Utveckling av pedagogisk förmåga Lära sig använda tolk Träna sig i att bibehålla kvar en objektiv bedömning och rehabilitering trots svårigheter 31 31

UTVECKLING AV REHABILITERINGSPROGRAMMET Förtydligande av syfte av innehåll och interventioner Hitta kärnan Utveckla metod och material 32 32

MÖJLIGHETER Möjlighet implementera i ordinarie verksamhet Ökad möjlighet till mer jämlik vård för patientgruppen 33 33

Bensträckare! 34 34

Rehabiliteringsprogram med språktolk 35 35

Rehabiliteringsprocessen 36

Kuratorsinsats i bedömning och tidigt skede Ordnad försörjning för att kunna koncentrera sig på rehab Kartlägga hinder för deltagande (ekonomi, resor och samplanering av andra insatser) Översättning och förklaringsstöd avseende det svenska systemet, beslut och uppmaningar från myndigheter Stöd i kontakten med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och socialtjänst Samplanering av insatser 37

Programinnehåll Bedömning Förprogram - smärtföreläsning, uppstart av fysisk teori/praktik, medveten närvaro och fokus systemlugnande Fortsatt rehabilitering- fortsatt fokus systemlugnande, därefter fokus pulshöjande. ACT-metod (bl.a. arbete med nuet, acceptans, värden, ändamålsenligt handlande) Medveten närvaro, Basal kroppskännedom och meditation Aktiviteter som t. ex kök, hantverk, cykla, promenader med stegräknare och stavar, stabilitetsträning i stationsbana och rörelseglädje/dans, bassäng, ergonomi teori/praktik Närståendemöte Avstämningsmöten 38 38

TIPS ERGONOMI Sökning på Youtube: allt om städ prevent Tryck på: VISA FULLSTÄNDIG SPELLISTA (33 VIDEOR) 39 39

Tips Som behandlare visa på sig själv eller annan när kroppsdel benämns lättare för tolk vet vilken del som avses på vissa språk kan saknas specifika ord för vad och lår, etc. Förtydliga med kroppsspråk, visa positionering och visa rörelser Förenkla ord som används så lätt översätta och förstå Använda färre ord i text Förtydliga med bildmaterial Fler bilder Nya filmer för rehab, andra vårdgivare, patient och närstående PowerPoint med mycket bilder som pedagogiskt stöd 40 40

Exempel på bilder i informationsmaterial: Sjukdom/frånvaro 08-585 805 61 TA ALLTID MED DIG: 41

Ta en varm dusch Ha svalt, tyst och mörkt i rummet Rutiner! -Lägg dig vid samma tid varje kväll och stig upp samma tid varje morgon Motionera regelbundet! -kroppens behov av återhämtning gör det lättare att bli trött och komma i viloläge 42 42

4 Filmer (Engelska, turkiska, arabiska, spanska och persiska) 1. Presentation av vårt team. https://vimeo.com/146096570 2. Smärtskola. Samspel kropp, psyke och smärta. https://vimeo.com/159185697 3. Smärtrehabilitering med ACT som metod. Perspektivskifte, process och resultat. https://vimeo.com/153204669 4. Ångest och ångesthantering https://www.youtube.com/watch?v=tdt9dlu6q-s 43 43

SÅ HÄR VÄLJER DU SPRÅK OCH STARTAR FILMERNA: Välj språk genom att klicka på grå knappen CC i högra menyraden längst ner. Välj mellan språken: English Español Türk Svenska العربية Starta sedan filmen genom att klicka på playknappen. 44 44

Rehabilitering i grupp Halvgrupp Om möjligt uppdelning i språk Kunskapsnivå och förmåga Minskat antal tolkar per grupp - minskar ljudnivå och risk att det blir rörigt Max 3-4 deltagare och tolkar per grupp om samtal och reflektioner. Ökad individuell inriktning trots gruppformat 45 45

Närståendemöten Ta chansen att ta med ev. medföljande anhörig vid något besök inledningsvis, behöver ej vara till alla nybesök Kan vara den chans man har att få till möte med närstående Låg uppslutning till inbjudna gruppmöten Fungerar bäst när individuella möten 46 46

Implementering i vardagen och inför avslut Anpassning till låg inkomst och låg omvärldskunskap Stöd att hitta gratis aktiviteter på fritid Rekommenderad träning och hjälpmedel Lätt hitta och använda i vanliga vardagen Överföring fortsätta rehab arbetet Vi behöver vara mer aktiva i överföringar än i vanlig rehab. till andra instanser Inför patientens privata fortsättning av aktiviteter, rehab och träning 47 47

Ytterligare tips Yrkesspecifika ordlistor skickade till tolkförmedling Om olika kön på tolk och patient använder vi skärm vid kroppsundersökningar Separat tolkväntrum en fördel Lista på tolkregler 48 48

Regler för tolkade samtal Tolken är en hjälp för att du och din behandlare ska kunna förstå och prata med varandra. För att du och din tolk ska känna er trygga finns följande regler: Tolken har tystnadsplikt. Tolken ska ge information om tolkreglerna vid första samtalet. Tolken ska översätta allt som sägs. Tolken ska inte formulera egna frågor, klara upp missförstånd eller gå in i en dialog på eget initiativ. Översättningen ska vara i jagform. Tolken bör ej ta anteckningar. I de fall detta ändå görs ska tolken förstöra dessa framför patienten efter samtalet. Tolken ska enbart översätta, inte hjälpa till praktiskt eller förmedla besked. Det är önskvärt att tolken inte har kontakt med patienten på fritiden. Tolken bör inte göra egna avtal med patienten. När tolken inte tolkar ska tolken prata svenska. 49 49

Inledning av intervention Genomgång av tolkregler och info om dagens tillfälle. Med både teori och praktik underlättar det att ha dagens agenda på en tavla, gärna tidsangivelser. (för tolkar och behandlare) Vid grupp: Ta upp strukturen för tolkandet vid starten Inte simultantolkning Tolkarna får hålla en låg ljudnivå Viktigt med paus mellan varje replik Även tolka medpatienters uttalande Omständligt men behövs Risk för att man inte lyssnar på medpatienterna 50 50

Placering Tolk Klient Behandlaren håller i ramarna Ögonkontakt med klienten Tolken i bakgrunden Behandlare 51

Fortsatt i interventioner Vid teorigenomgång använda ffa katedral teknik, annonsera uppräkningar, summera Regelbundna pauser, annonsera paus och om pausen gäller patienter eller även tolkar Komplettera text med anpassat bildmaterial, foldrar, video, länkar, appar etc. Två behandlare vid större grupptillfällen och vid praktiska grupptillfällen Extra viktigt att patienten får summera vad denne har förstått och tar med sig från besöket. 52 52

Vid Bedömning och Utvärdering Tänk igenom hur ni ska samla in data Skattningar svårt och tidskrävande Tolk? Familj? Relevans? Validitet? 53 53

Tack för uppmärksamheten! Karin.uhlin@sll.se Catherine.lindgren-pettersson@sll.se Teamet på Smärtrehabiliteringen i Huddinge 54 54