Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Sammanställning per Förskoleenhet Enhet: Kungsängens förskolor Utbildningskontoret 2014-06-19 Sida 1 av 9

Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete 2014... 1 Innehåll... 2 Förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete... 3 Ansvarsområde... 3 Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete... 3 Områden för systematiskt kvalitetsarbete... 4 Områden för fördjupad analys i Upplands-Bro kommuns systematiska kvalitetsarbete inom utbildningsverksamheter 2014.... 8 Slutord... 9 Sida 2 av 9

Förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete De kommunala verksamheterna har under 2013 anpassat sig efter Skollagen, Kap 4 som säger att huvudmannanivån systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Alla förskole- och skolenheter har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet som ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och analyser under skolåret. Dessa sammanställs i juni månad till en samlad lägesbedömning. Ansvarsområde Kungsängens förskolor består av fyra förskolor, Bergshöjden, Blåsippan, Ekbacken och Klockarängen. Organisationen är indelade i 16 grupper, med totalt drygt 60 pedagoger och cirka 280 barn. Alla barngrupper är indelade i någon form av åldersindelning, detta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla våra förskolebarn. Vårt viktigaste styrdokument är Förskolans läroplan, Lpfö 98/ reviderad 2010. Denna kvalitetsredovisning grundar sig på de mål och riktlinjer som finns i Läroplanen. Men även uppdrag från Skollag, samt uttalade mål och uppdrag från huvudmannen, Upplands-Bro kommun, är behandlade. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete Sida 3 av 9

I skollagen finns krav på att varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Processen i det systematiska kvalitetsarbetet är cyklisk. Den rymmer frågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Den sista frågan hur blev det? kan på sätt och vis beskrivas som ett nytt var är vi?. På så vis löper processen vidare. I juni varje år samlas enheternas arbete in där en lägesbedömning kan göras av huvudmannen. Områden för systematiskt kvalitetsarbete Förutsättningar Förskola Förutsättningar som måste finnas för att utbildningen ska hålla den kvalitet som krävs finns i styrdokumenten. Syftet är att barn ska kunna lära och utvecklas i enlighet med de nationella målen. Färgmarkering visar bedömning av aktuell status för enheten: Grön = Förutsättningar för måluppfyllelse goda; Gul = Förutsättningar för arbete mot mål delvis bristfälliga; Röd = Tydliga brister i förutsättningar för arbetet mot mål. Kommentera gula och röda markeringar för respektive förutsättning. Status (grön, gul, röd) Finns ett systematiskt arbete med att utforma verksamheten i förskolan på ett sådant sätt att barn tillförsäkras en säker, trygg och i övrigt en god miljö? Har barngrupperna i förskolan en lämplig storlek och sammansättning? God miljö för lärande Kommentarer God miljö för lärande : Under verksamhetsåret har vi tagit fram rutiner för hur vi bedriver det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har valt att formulera två årshjul, ett för organisationens år, och ett för det pedagogiska året. Vad gäller säker, trygg och i övrigt god miljö, så vill jag påstå att det kan vi stå upp för, i enhetens förskolor. Självklart inträffar det enstaka och smärre incidenter, men dessa följs upp och analyseras, för att förebygga och planera så att vi drar lärdomar och utvecklar mot en ännu säkrare och tryggare miljö. Barngruppernas storlek varierar, i takt med stigande ålder på barnen, så är det fler barn i grupperna. Det är inte alltid antalet barn som är avgörande för hur resultatet blir, det är många andra faktorer som också spelar roll. Sammansättningen i grupper, barn i behov av särskilt stöd, pedagogers kompetens, och hur man väljer att organisera och bedriva det pedagogiska arbetet. Pedagogeran delar oftast upp grupperna i flera mindre grupper, grupp i gruppen. Det är en metod som praktiseras för att undvika stora barngrupper, men också för det skapar bästa möjligheter för barns lärande och utveckling. Sida 4 av 9

Har personalen de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer. Finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Organisation Kommentarer Organisation: I stort sett så finns förutsättningarna, men det ser lite olika ut. Vi saknar en del förskollärare, det finns ett behov av att anställa fler. Många kompetenta pedagoger arbetar i våra förskolor, deras engagemang och vilja, att driva verksamhetens utveckling är stor. Den pedagogiska dokumentationen ska genomföras som ett uppdrag och ett förhållningssätt, det som då ofta saknas är tiden för den nödvändiga gemensamma reflektionen, utan reflektion blir det svårt att arbeta mot mål och uppdrag. Lokalerna är olika till sin beskaffenhet. Klockarängen börjar bli tio år, men är fortfarande i gott skick. Blåsippan som är kommunens äldsta förskola, och ligger under rivningshot, är nyligen renoverad. Däremot är både Bergshöjden och Ekbacken i stort behov av renovering. Har enheten tillräckliga resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Resurstilldelning Kommentarer Resurstilldelning : Här anser vi att vi saknar tillräckliga resurser. Vi har många barn i behov av särskilt stöd, och vi prioriterar att deras behov tillgodoses. Tilläggsbelopp söker vi, för att klara dessa kostnader, men när vi inte får, eller får en lägre summa, så får vi omfördela inom våra egna resurser. Det betyder att medel tas från något annat som också skulle ha varit angeläget att tillgodose. Resurstilldelningen används i största utsträckningen till personalkostnader. Vi anser att vi skulle behöva öka antalet pedagoger för att kunna helt svara mot mål och uppdrag. Har förskolechef, förskollärare och annan personal vid förskolan nödvändiga insikter i skollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet? Personal Uppfyller förskolechef och förskollärare gällande behörighetskrav? Kommentarer Personal (Behörighetssituationen kommenteras och analyseras i mer detalj nedan): Samtliga av förskolans pedagoger har insikt i de styrdokument som finns för förskola. Kontinuerligt arbetar vi med kompetensutveckling som syftar till att ge pedagoger ännu större insikt i, och kompetens kring våra mål och uppdrag. Förskolechef har gått den statliga rektorsutbildningen, och förskollärare har adekvat utbildning. Sida 5 av 9

Centrala mål Förskola Frågeställningarna inom varje område syftar till att klarlägga om verksamheten överensstämmer med de nationella styrdokumenten. Färgmarkering visar bedömning av aktuell statusför enheten: Grön = mål uppfylls; Gul = Arbete mot mål pågår men mål uppfylls inte helt; Röd = Tydliga brister i arbetet för att nå mål. Kommentera gula och röda markeringar för respektive målområde. Status (grön, gul, röd) Uppfyller förskolan målen om att barn ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar? Arbetar förskolan enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden? Bedriver förskolan ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn? Normer och värden Kommentarer Normer och värden : Den demokratiska fostran är ett område som genomsyrar allt arbete i förskolorna, barnen är delaktiga i allt, för att de ska få grundläggande förståelse för hur man gör demokrati. Men kan också uppfatta olikheter vad gäller förutsättningarna i en del grupper, här behöver vi processa frågan ytterligare för nå högre måluppfyllelse. Inom målområdet normer och värden är det förhållningssättet i mötet med varandra som har stor betydelse. Men också att man i verksamheten skapar mötesplatser som möjliggör för barn att mötas och att utvecklas, samt att även få förståelse för varandras olikheter, intressen och behov. Det finns en stor medvetenhet kring detta. I vårt arbete för att motverka kränkande behandling är synen på likabehandling centralt. Här går normer och värden från läroplanen hand i hand med vår likabehandlingsplan. Uppfyller förskolan målen om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet? Arbetar förskolan enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med kunskap, utveckling och lärande? Utveckling och lärande Kommentarer Utveckling och lärande (Matematik Riktat arbete, förutsättningar, satsningar mm, kommenteras och analyseras i mer detalj nedan): På förskolorna arbetar man i projekt, korta eller långa, dessa startar med något som intresserar många, helst alla barn. Hur sedan fortsättningen blir beror helt och hållet på i vilken riktning barnens intressen går. Det blir därmed väldigt olika innehåll i olika gruppers pedagogiska verksamhet, och det är så det ska vara, då kan vi säga att vår verksamhet genomförs så att den stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande efter intresse och behov. För att kunna arbeta på detta sätt krävs pedagogisk dokumentation, där man följer Sida 6 av 9

barnets/barnens tankar och lärande, samtidigt som man tillsammans reflekterar och har nya funderingar och hypoteser. I projekten får barnen arbeta med bland annat lek, skapande, rörelse, matematik, språk, omvärlden, miljöarbete, naturvetenskap och teknik. Många av målen inom utveckling och lärande, och även andra målområden, kommer med när man arbetar i processinriktade projekt. Uppfyller förskolan målen för barns inflytande? Har förskolan fungerande rutiner för hur barn ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskolemiljön? Barns inflytande: Finns det vid förskolan ett eller flera forum för samråd med barnen? Kommentarer Barns inflytande : När vi talar om barns inflytande så finns det en stor kunskap kring detta. Men det är inte alltid som det finns med i praktiken i alla grupper. Det krävs att pedagoger vågar släppa lite av den rådande strukturen för att vi ska kunna säga att vi helt ut tar tillvara barns inflytande. I många grupper har man kommit långt med detta, och har en väl fungerande verksamhet som bygger på barns inflytande, tankar, idéer och intressen. Där är det pedagogisk dokumentation som är arbetssättet som tillvaratar barns tankar, och för dem vidare till nya utmaningar för utveckling och lärande. Finns det vid förskolan ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavarna? Samverkan mellan förskola och hem Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolechefs ansvar Har förskolan fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna om barns trivsel, utveckling och lärande. Kommentarer Samverkan Förskola/hem : Hittills har det varit föräldramöten, samtal vid lämning och hämtning samt utvecklingssamtal som varit de forum som funnits för samråd. Föräldrasamråd har varit det som genomförts på föräldramöten, men under 2014 startar vi upp föräldrasamråd på varje förskola, och då med representanter. Dialogen om barns trivsel, utveckling och lärande sker på utveklingssamtalen, där har vi tagit fram rutiner för hur dessa samtal ska genomföras Finns ett fungerande samarbete till stöd för barns kontinuerliga utveckling och lärande mellan förskolan, grundskola och med fritidshem? Kommentarer Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem : Gemensamt med förskolor och skolor i Kungsängen har vi en handlingsplan för hur vi ska arbeta med övergången mellan förskola och skola. Denna följer pedagogerna, och den medverkar till en fungerande samverkan. Är förskolechef pedagogisk ledare och inriktar verksamheten mot de nationella målen? Sida 7 av 9

Tar förskolechef ansvar för förskolans resultat och att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med de nationella målen? Kommentarer Förskolechefs ansvar : Kontinuerligt följer vi upp, och utvärderar verksamhetens arbete. Det görs då mot de mål och riktlinjer som finns för verksamheten. Det pedagogiska ledarskapet bygger på att det finns en ledningsgrupp, och även arbetslagsledare som kan medverka och driva det systematiska kvalitetsarbetet. Områden för fördjupad analys i Upplands-Bro kommuns systematiska kvalitetsarbete inom utbildningsverksamheter 2014. Upplands-Bro kommun har på huvudmannanivå identifierat några områden som ska följas upp och analyseras i mer detalj för att skapa förutsättningar för förbättringar. Därför lyfts varje enhets resultat, arbete kring och förutsättningar för områdena Matematik och Behörigheter särskilt, liksom enheternas arbete för att systematiskt utvärdera medarbetarnas arbetsinsatser. Matematik Satsningar (Matematiklyft mm) Beskriv och utvärdera de satsningar som gjorts. Hur ser det fortsatta arbetet ut? Matematiklyftet, har sex av enhetens förskollärare deltagit i. Satsningen har utvecklat deras kompetens i att se, och förstå hur förskolans arbete med matematik kan utvecklas. Och att då göra det på ett mer grundläggande sätt, där man målmedvetet arbetar med begreppen för att barn ska ha möjligheter att skapa fördjupad förståelse. Förskollärarna har också systematiskt delgett sina arbetskamrater vad de lärt sig, vilket skapar ringar på vattnet i förskolans matematikarbete. Vi har också deltagit i lärplatteprojektet där ett av fokusområdena var matematik. Även detta har gett ökad kompetens kring arbetet med barns matematik i förskolan. Här var det mera fokus på hur lärplattan kan vara ett komplementärt verktyg i arbetet. Och hur man gör det till ett pedagogiskt arbete, där syftet är att barns matematiska kompetens ska öka. Parallellt med dessa två utvecklingsinsatser så arbetar vi regelbundet med att reflektera och analysera kring hur arbete med, i detta fall matematik fungerar, och vilka åtgärder som behövs för att vidareutveckla processerna. Matematik ingår, så som många pedagoger tänker, i andra målområden. Matematik är precis som språket ett målområde som genomsyrar nästan alla av förskolans processer Behörigheter Beskriv och analysera enhetens situation när det gäller personalens behörigheter. Ge en generell bild av behörighetssituationen på enheten på kort och lång sikt. Tillgång till förskollärare? Barnskötare? Övrigt? Framtida situation: Pensionsavgångar? Rekryteringsmöjligheter? Behov av kompetensutveckling? Andelen förskollärare är låg. I dagsläget är det cirka 40 % av medarbetarna som har den kompetensen. Vi kommer under hösten att starta upp en rekryteringsomgång för att öka andelen förskollärare. Det har varit svårt att rekrytera förskollärare, bristen är stor och vi är många som konkurrerar om de få som finns. Vi har haft stora pensionsavgångar de senaste åren, men det som nu är överblickbart rör sig inte om samma omfattning. Kompetensutveckling arbetar vi med efter det behov som finns i verksamheten, både på grupp- och individnivå. De senaste satsningarna har handlat om hur pedagogerna genomför sitt arbete med mål och uppdrag så att vi erbjuder alla barn de möjligheter de ska ha rätt till i förskolan. Och det kommer vi att fortsätta med, det gäller att Sida 8 av 9

skapa hög kompetens kring hur vi ska förhålla oss till det som våra styrdokument säger. Men det handlar inte bara om att veta, man ska också skapa den verksamhet som förväntas, så att vi håller en hög kvalitet. Vilket arbete sker systematiskt för att utvärdera personalens insatser? Hur utvärderas arbetsinsatser? Hur följs utvärderingar upp? Hur ges möjligheter för kompetensutveckling för att stärka insatser? Delaktighet? Dokumentation? På medarbetarsamtal diskuteras den enskildes insatser, och då i samråd med pedagogen i fråga. Då tas det upp hur det fungerar, och vilka utvecklingsbehov som finns. I arbetslagen har man regelbundet reflektioner, vi har också ett system med pedagogiska nätverk. I dessa forum reflekteras kollegialt kring hur pedagogerna arbetar, och hur man kan/ska gå vidare för att öka medvetenheten/kompetensen, och därmed höja kvaliteten. Personalens delaktighet är stor, det är omöjligt att inte vara delaktig i ett arbete som kräver engagemang, närvaro, initiativ och ett aktivt förhållningssätt. Allt i förskolan dokumenteras, pedagogerna sköter själva sin egen dokumentation, vi har rutiner för det, men det går ändå till på lite olika vis. Att det kan se olika ut är helt naturligt. Vi arbetar med olikheter som en tillgång, och då får det inte vara ett hinder. Huvudsaken är att man följer mål och uppdrag. Slutord Inom alla områden som beskrivs i denna kvalitetsredovisning så finns det olikheter mellan förskolehusen, men också mellan enhetens 16 avdelningar. Jag vill poängtera att vi inte eftersträvar att det ska vara lika, eftersom alla barngrupper ser olika ut och har olika förutsättningar och behov. Det som däremot är eftersträvansvärt, är att på vissa områden öka kvaliteten för att få en ännu bättre verksamhet för enhetens barn. Behovet av att vidareutveckla arbete med den pedagogiska dokumentationen har vi haft som utvecklingsområde, och det kommer att fortsätta med. Det finns skillnader i hur detta uppdrag genomföres, och vi behöver satsa vidare för att arbetet ska fördjupas och kvaliteten ska öka ytterligare. Kvaliteten på den pedagogiska dokumentationen har ett samband med hur resultat och måluppfyllelse blir inom i stort sett samtliga målområden i förskolan. Det är också så att målen är hopflätade, de ingår gemensamt i förskolans sammanhang. Det går inte att arbeta med ett mål i taget, utan varje mål är en del av helheten. Sammanfattningsvis kan man konstatera att enhetens förskolor bedriver en verksamhet som är trygg, lärorik och rolig för alla barn som deltar. Barnen erbjuds en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen som är i början av det livslånga lärandet, får i anpassad takt möta nya utmaningar. Lek och lärande är ömsesidiga begrepp i vår verksamhet: det sker ett lärande i leken och leken har betydelse i lärandet. Den pedagogiska verksamheten ger barnen möjlighet att skapa mening och förståelse, samt en känsla av sammanhang. Barnen lär sig tillsammans, under lekfulla former, olika kompetenser för att de ska utvecklas till demokratiska medborgare. Och framförallt, barnen har roligt det är lustfyllt i förskolorna. 2014-06-19 Lena Seger Förskolechef Kungsängens förskolor Sida 9 av 9