Höga ljudnivåer miljökontorets tillsynsprojekt på förskolor 2005

SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 8/2005 Höga ljudnivåer miljökontorets tillsynsprojekt på förskolor 2005 MILJÖKONTORET OKTOBER 2005

Rapport 8/2005 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow Heneryd Postadress Solna stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon 08-734 20 00 Telefax 08-73425 79 Organisationsnr 212000-0183 Solnas webbplats www.solna.se

Sid 3(18) SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH MÅL... 5 AVGRÄNSNINGAR... 5 UTFÖRANDE... 5 MÄTMETODER... 6 LAGSTIFTNING... 7 Miljöbalken... 7 Socialstyrelsens allmänna råd... 7 Arbetsmiljö... 8 Bedömningsgrunder... 8 LJUDETS PÅVERKAN PÅ MÄNNISKAN... 8 RUMSAKUSTIK... 9 RESULTAT... 10 UPPFÖLJNING OCH BEHOV AV ÅTGÄRDER... 12 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 12 REFERENSER... 15 Bilaga 1 Utskick med information inför inspektion Bilaga 2 - Checklista Bilaga 3 - Inspektionsprotokoll

Sid 4(18) Sammanfattning Miljökontoret utförde 2005 ett projekt med syfte att kartlägga ljudnivåerna på förskolor i Solna och uppmärksamma riskerna med höga ljudnivåer för barn. I projektet framkom att ljudnivåerna är höga på många förskolor i Solna stad. Av de totalt 17 förskolor som besöktes överskred 9 den av miljökontoret rekommenderade ekvivalenta ljudnivån och 5 den maximala ljudnivån. Den högsta maximala ljudnivån som uppmättes var 120 dba och den lägsta 97 dba. De fyra förskolor som överskred både den ekvivalenta och maximala ljudnivån undersöktes noggrannare och på dessa kunde miljökontoret konstatera brister i den akustiska miljön. Endast 17 av kommunens ca 50 förskolor besöktes, men man kan anta att nivåerna är liknande även på de förskolor som inte besöktes. Att minska bullret på förskolor kan komma att kräva pedagogiska verktyg som att till exempel uppmuntra till andra samtalssätt. Också åtgärder som att minska antalet barn i grupperna, samt utföra vissa ljudisolerande/dämpande åtgärder i byggnadskonstruktionen kan behöva övervägas. Ett viktigt verktyg för att komma till rätta med höga ljudnivåer på förskolan är att verksamheterna bedriver en väl fungerande egenkontroll.

Bakgrund Sid 5(18) Bullerstörningar är kanske det mest utbredda miljöproblemet för barn. Enligt Miljöhälsorapport 2005, som tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen av Institutet för miljömedicin (IMM) tillsammans med Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting (AMM), anger barnen själva att de störs mest av ljud från andra barn och hög musik. Nedsatt hörsel, öronsus (tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga är allvarliga effekter av buller i barnens hem, förskola, skola och fritidsmiljöer. Tidigare mätningar över hela landet visar också att bullernivåerna på förskolor är väldigt höga. Ett barns öra utvecklas fram till och med att de är 10-12 år gamla. Barn har kortare hörselgång än vuxna lider därför större risk att få någon slags hörselskada när de vistas i bullriga miljöer. Det är därför av stor vikt att de miljöer och lokaler som barn vistas har en god ljudmiljö, för att minimera risken för hörselskador. Under 2005 genomförde miljökontoret ett tillsynsprojekt för att kartlägga bullernivåerna på förskolorna i Solna. Eftersom förskolor är offentliga lokaler ska enligt miljöbalken inomhusmiljön vara av sådan karaktär, att den inte orsakar någon skada på hälsan för de som vistas där. Inomhusmiljön ska dels kontrolleras av förskolorna själva genom deras egenkontroll, dels av den lokala tillsynsmyndigheten. Socialstyrelsen har ännu inte tagit fram några riktlinjer för ljudnivåer på förskolor. En första åtgärd är att uppmärksamma problemet och identifiera de lokaler där riskmiljöer finns samt göra en kartläggning av situationen. För att kunna göra en bedömning och uppmärksamma riskmiljöer har miljökontoret använt sig av riktlinjer för närliggande situationer och kända fakta för att påvisa nivåer som kan vara skadliga. Syfte och mål Syfte: Kartlägga ljudnivåerna på förskolor i Solna, samt informera verksamheterna om ljudnivåernas påverkan på barn och vuxna. Mål: Efter utfört projekt ska samtliga besökta verksamheter ha större kunskap om ljudnivåernas påverkan på barn och vuxna samt upprättat en handlingsplan för att reducera skadliga ljudnivåer. På längre sikt ska detta innebära att barn i förskolorna inte utsätts för ljudnivåer som kan leda till hörselskador. Avgränsningar Projektet omfattar förskolor för barn t o m 5 års ålder. Denna avgränsning har gjorts p g a att äldre barn från och med sexårsverksamhet omfattas av arbetsmiljölagen. Utförande Mätningar av ljudnivån utfördes på 11 kommunala förskolor samt 6 privata förskolor (se tabell 2). Förskolorna valdes ut av barn- och utbildningsförvaltningens förskolesamordnare Birgitta Callenblad, för att på så sätt få med de förskolor där t ex förskolelärare har utryckt att det finns problem med buller samt för att få en bra geografisk och pedagogisk spridning på förskolorna. De utvalda förskolorna inspekterades och mätningar utfördes under våren 2005. I juli 2005 skickades en rapport med mätresultaten till de

Sid 6(18) inspekterade förskolorna. De förskolor som överskred både ekvivalenta (medelljudnivå, L eqt ) och maximala ljudnivåer besöktes igen under hösten. Vid detta tillfälle gjordes ingen mätning, utan fokus låg på att noggrannare kontrollera lokalernas utformning och akustik. Tabell 1: Lista på förskolor som deltog i projektet. Kommunala förskolor Stadsdel Diarienummer 1. Tellus Bergshamra MN/2001:686 2. Rågen Bergshamra MN/2001:687 3. Tunet Bagartorp MN/2001:683 4. Råsundagården Råsunda MN/2002:189 5. Udden Råsunda MN/2002:241 6. Regnbågen Skytteholm MN/2003:19 7. Paprikan Huvudsta MN/2002:419 8. Västra skogen Huvudsta MN/1997:242 9. Fröet Bergshamra MN/2001:689 10. Thor Hagalund MN/1997:225 11. Blomgatan Hagalund MN/2003:16 Privata förskolor 1. Barnens Montessori Akademi Huvudsta MN/2002:262 2. Solrosen Råsunda MN/2002:258 3. Risgrynet Råsunda MN/2002:227 4. Kadetten Frösunda MN/2005:94 5. Mother Goose Bagartorp MN/2001:785 6. Glädjen Bergshamra MN/2001:690 Mätmetoder Det finns ingen standardiserad metod för ljudnivåmätningar vid förskoleverksamheter där syftet är att kontrollera ljudnivån i barnens miljö. Viktigt är dock att utföra mätningarna på ett sådant sätt att mätningarna representerar den ljudnivådos som barnen utsätts för under en dag och mätningarna måste därför göras så nära barnens öron som möjligt. Den mätmetod som har valts i detta projekt är delvis hämtat från Länsstyrelsen i Skåne läns projekt Barn i Bullerbyn 2004, som i sin tur är baserad på den metod som Ingemansson Technology AB använde sig av när de utförde motsvarande mätningar i ett liknande projekt för Stockholms stad 2002. För ljudnivåmätningarna användes en dosimeter av märket Larson-Davis modell 706 (se bild 1). Dosimetern kalibrerades inför varje mätning och placerades på förskolepersonalen i midjehöjd (se bild 2). Metoden att placera mikrofonen i midjehöjd är för att på bästa sätt representera barnens ljudmiljö samt kunna mäta ljudnivån så nära barnens öron som möjligt. Instruktionerna som gavs till förskolelärarna var att dosimetern skulle bäras under en hel dag, för att mätningen på bästa sätt ska representera den dos av höga ljudnivåer som barnen utsätts för under en dag, samt att en dag med mycket inomhusaktiviteter skulle väljas för mätningarna.

Mikrofon fäst i midjehöjd. Sid 7(18) Dosimeter. Bild 1 och 2. Till vänster, dosimeter av märket Larson Davis, modell 706. Till höger, placering av mikrofon på förskolelärare. Ett protokoll (se bilaga 3) användes som stöd vid inspektionerna. Förskolepersonalen instruerades att under dagen föra in information om aktiviteter och händelser, samt klockslag för dessa i protokoll. Även avvikande händelser skulle noteras, t ex om mikrofonen stöttes till med handen. Några korrigeringar av mätresultaten till följd av kroppens inverkan på mätningen har inte utförts. Lagstiftning I dagsläget finns inga föreskrivna gränsvärden vad gäller ljudnivåer för barn upp till fem års ålder, varken i miljöbalken och dess förordningar eller i arbetsmiljölagen. Det finns dock lagstiftning som kan tillämpas. Miljöbalken Miljöbalkens hänsynsregler gäller samt kraven i verksamhetsutövarens egenkontroll. Miljöbalkens hänsynsregler 2 och 3 2 kap miljöbalken Alla som bedriver en verksamhet måste skaffa sig den kunskap om verksamheten som behövs för att skydda människors hälsa och/eller miljön. Likaså är verksamhetsutövaren skyldig att utföra åtgärder för att förebygga eller motverka uppkomsten av skada eller olägenhet för hälsa och/eller miljö. Egenkontroll 19 26 kap miljöbalken Den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skyldig att i förebyggande syfte fortlöpande planera och kontrollera verksamheten samt hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan av miljön, genom egna undersökningar eller på annat sätt. För lokaler som är anmälningspliktiga enligt miljöbalken, såsom förskolor, gäller även förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) Socialstyrelsens allmänna råd I Socialstyrelsen allmänna råd om höga ljudnivåer (2005:7) så anges riktvärdet för olägenhet till 97 dba ekvivalent och 110 dba maximal ljudnivå på platser dit barn har tillträde. För knattedisko som riktar sig till barn under 12 år får inte 90 dba ekvivalent ljudnivå överskridas. Dessa nivåer gäller för lokaler, platser och arrangemang där hög

Sid 8(18) musik spelas. I Socialstyrelsen gamla allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer (1996:7) som nu är ersatta av 2005:7 står att läsa att temporär hörselnedsättning kan uppkomma vid en ekvivalent ljudnivå av 75 dba efter flera timmars exponering, men permanent hörselnedsättning kan uppkomma omedelbart efter enstaka bullertoppar. Det står även att barn är en särskild riskgrupp och är mer känsliga för hörselskador än vuxna. Arbetsmiljö För buller i arbetsmiljö gäller generellt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I AFS 2005:16 om buller, anges bland annat gränsvärdet på 85 dba ekvivalent ljudnivå under en 8- timmars arbetsdag för att skydda mot hörselskaderisk. Vid 80 dba ska arbetstagaren få tillgång till hörselskydd. Miljökontoret har dock inte tillsyn över arbetsmiljön, men riktvärdena kan ändå användas som ett stöd för att göra bedömningar. Översikt risker vid olika ljudnivåer Ekvivalent ljudnivå 75 dba (L AeqT ) - flera timmar, risk för temporär hörselnedsättning. Ekvivalent ljudnivå 80 dba (L AeqT ) - arbetstagare ska få tillgång till hörselskydd. Ekvivalent ljudnivå 85 dba (L AeqT ) - > 8 h/dag, risk för permanent hörselnedsättning, hörselskydd ska användas. Ekvivalent ljudnivå 90 dba (L AeqT ) - > 8 h/vecka, risk för permanent hörselnedsättning. Riktvärde för ljudnivå på knattedisko upp till 12 år. Maximal ljudnivå 110 dba (L AFmax ) - < 1 s, för barn till och med 12 år, risk för permanent hörselnedsättning. Maximal ljudnivå 115 dba (L AFmax ) - < 1 s, risk för permanent hörselnedsättning. Bedömningsgrunder Med ovanstående råd och riktlinjer som grund så gör miljökontoret bedömningen att barn i förskolan riskerar hörselnedsättningar om de under flera timmar utsätts för nivåer över 75 dba ekvivalent ljudnivå och maximala ljudnivåer överstigande 110 dba. Ljudets påverkan på människan Människan påverkas av ljud på en mängd olika sätt. Det ljud som inte är önskvärt för en lyssnare benämns buller. Buller kan bland annat vara skadligt för hörseln, vara störande, maskera tal och andra signaler vilket kan försvåra kommunikationen, ge upphov till olika fysiologiska reaktioner, ge sömnstörningar och försämra arbetsprestationen. Kraftigt men kortvarigt buller orsakar ofta en tillfällig hörselnedsättning. I regel återkommer hörselfunktionen efter en kortare eller längre tids hörselvila. Vid långvarig och kraftig bullerexponering kan emellertid de ljudkänsliga hörselcellerna i innerörat skadas och en permanent hörselnedsättning blir följden. Permanent hörselnedsättning, d v s en hörselskada som orsakats av buller, kvarstår och kan inte botas. Förutom hörselnedsättning uppträder ibland också öronsus, så kallad tinnitus. Förutom hörselproblem kan långvarig bullerexponering orsaka effekter såsom förhöjt blodtryck, ökad utsöndring av adrenalin och andra stresshormon samt ökad muskelspänning. Effekterna förstärks nästan alltid då bullernivån höjs.

Rumsakustik Sid 9(18) Det finns olika sätt att begränsa buller och höga ljudnivåer. Kan man inte begränsa själva ljudkällan, så kan man göra vissa byggnadsakustiska åtgärder för att försöka absorbera ljudet. Vid rumsakustisk planering brukar rummen delas in i två olika typer, kommunikativa och icke-kommunikativa rum. I ett kommunikativt rum ska information kunna förmedlas som i en hörsal eller en musiksal. I ett icke-kommunikativt rum ska i stället den lilla gruppen kunna samtala inbördes utan att störa eller störas, som till exempel i en matsal. På förskolan kan båda dessa rumstyper förekomma, ett rum kan till exempel användes till både matsal och sångrum. Efterklangstiden är ett mått på ett rums akustiska dämpning. Efterklangstiden påverkar i stor grad rummets akustiska egenskaper som taltydlighet med mera. När en ljudvåg träffar till exempel en vägg kommer en del av den infallande ljudenergin att reflekteras på väggytan, medan en annan del kommer att omvandlas till värmeenergi. Hur stor del av energin som kommer att absorberas av väggen beror på av vilket material väggen är byggd och i viss mån även hur den är monterad. Hur bra ett material är på att absorbera ljud beror på hårdheten av materialet (se tabell 1). För hårda, styva ytor till exempel betong, kakel, putsat tegel eller lättbetong är absorptionsförmågan näst intill noll. Medan porösa material såsom mineralull och textiler har hög absorptionsförmågan. Dessutom påverkas absorptionsförmågan av monteringen av byggnadsmaterialet gentemot yttre konstruktioner. Tabell 2: Ljudabsorptionsfaktorer för några vanliga byggnadsmaterial och absorbenter. Absorptionsfaktorns storlek varierar mellan 0 vid total reflektion och 1 vid total absorption (Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket 2002). Frekvens i Hz Material 125 250 500 1000 2000 4000 Ljudabsorptionsfaktor hos några vanliga byggnadsmaterial Betong 0,01 0,01 0,02 0,02 0,03 0,03 Parkett på reglar 0,20 0,15 0,12 0,10 0,08 0,07 Mjuk matta på betong 0,09 0,08 0,21 0,26 0,27 0,37 Linoleum på betong 0,02 0,02 0,03 0,03 0,04 0,04 Mineralull, 3 cm direkt mot vägg 0,12 0,24 0,50 0,80 0,86 0,88 Mineralull, 10 cm direkt mot vägg 0,40 0,65 0,90 0,92 0,95 0,99 Bomullsgardin, draperad 0,12 0,20 0,42 0,53 0,64 0,62 Öppet fönster, teoretiskt värde 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Ljudabsorption hos några enkelabsorbenter Sittande person 0,17 0,36 0,47 0,52 0,50 0,46 Stol med klädd sits och rygg 0,17 0,23 0,23 0,22 0,19 0,18 Genom att föra in ljudabsorberande material i en lokal minskar man den reflekterande förmågan av materialet och man får en behagligare ljudmiljö och det blir lättare att samtala och urskilja var ljud kommer ifrån. I ett rum med mycket kala ytor upplevs ljudet som håligt och nästan som ett eko. Det är viktigt att placera och montera in ljudabsorberande material i en lokal på rätt sätt. Sätts t ex takabsorbenter direkt mot ett bakomliggande tak, som inte är avsedda för sådan montering, avtar den ljuddämpande effekten markant. Monteras istället absorbenterna med en luftspalt och/eller isolering emellan blir effekten bättre. Ett tätt ytskikt på absorbenterna (plastfilm eller färg) försämrar ock-

Sid 10(18) så effekten genom att ljudet hindras från att tränga in i materialets öppna porer. Ett bättre sätt att utnyttja absorbenterna är att hänga dom vertikalt som så kallade bafflar. I relation till heltäckande absorberande undertak kan man ofta få 10-20 procent större absorption med bafflar. Avskärmning är ett vanligt sätt att uppnå bullersänkning. De fungerar för många typer av källor. Skärmar kan vara fasta eller lätt flyttbara. Det är möjligt att åstadkomma upp till 10 dba bullerreduktion bakom en absorberande skärmvägg. För att man ska få den avsedda effekten av upptill öppna skärmar är det nödvändigt att ha ett kraftigt ljudabsorberande tak i lokalen. Resultat Följande mätvärden erhölls vid inspektionerna. Tiden för mätningarna varierade från förskola från förskola. Se tabell 3 nedan. Tabell 3: Uppmätta ljudnivåer i decibel (db) på de olika förskolorna, ekvivalenta ljudnivåer (L AeqT ) samt maximala (L AFmax ). De markerade fälten representerar de mätningar då båda ekvivalenta och maximala ljudnivåer överskreds. Ekvivalent ljudnivå (L AeqT ) Maximal ljudnivå (L AFmax ) Mättid (h.min) 77 107 7.07 74 103 7.00 77 108 6.20 78 114 6.44 77 107 6.59 77 108 6.30 76 105 3.31 81 113 7.03 73 117 6.18 74 109 7.38 76 113 7.39 74 97 0.20 74 105 6.46 73 106 7.23 81 120 5.56 73 100 2.44 72 100 1.53 Tabell 4: Sammanställda mätresultat. Medelvärde ekvivalent ljudnivå (L AeqT ) Medelvärde maximal ljudnivå (L AFmax ) Högsta ekvivalenta ljudnivå (L AeqT ) Lägsta ekvivalenta ljudnivån (L AeqT ) Högsta maximala ljudnivå (L AFmax ) Lägsta maximala ljudnivå (L AFmax ) Lägre än 75 dba ekvivalent nivå Högre än 75 dba ekvivalent nivå Högre än 110 dba maximal nivå 77 dba 103 dba 81 dba 72 dba 120 dba 97 dba 8 st 9 st 5 st Av de totalt 17 förskolor som besöktes överskred 9 av förskolorna den av miljökontoret rekommenderade ekvivalenta ljudnivån och 5 den maximala ljudnivån. Den högsta maximala ljudnivån som uppmättes var 120 dba och den lägsta 97 dba. Se tabell 4 ovan.

Sid 11(18) 125 (dba) Mätresultat - ljudnivåer på förskolor 100 75 Maximala ljudnivåer 50 25 Ekvivalenta ljudnivåer Riktvärde max. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Riktvärde ekv. Diagram 1: Uppmätta ekvivalenta (L AeqT ) och maximala ljudnivåer (L AFmax ) i förhållande till riktvärdena. Miljökontoret utförde en andra inspektion av lokalerna på de fyra förskolor som överskred både ekvivalenta och maximala ljudnivåer. Noteringar från dessa tillsynsbesök redovisas i tabell 5. Tabell 5: Sammanställning av noterade byggnadsakustiska åtgärder. Tak Golv Vägg Förskola 1 Akustikplattor (ca 2 cm) monterade direkt mot innertak. Linoleummatta på betonggolv. I huvudsak gipsväggar, mycket kala och hårda ytor i form av glasdörrar, glasväg- Förskola 2 Masonitplattor med hål, 2 cm luftspalt till tak och ingen isolering. Förskola 3 Masonitplattor med springor, monterade 1 cm från tak, ingen isolering. Förskola 4 Akustikplattor (ca 2 cm) monterade direkt mot innertak. Linoleummatta på betonggolv. Linoleummatta på betonggolv. Linoleummatta på okänt golvmaterial. gar och skiljevägg av plåt. I huvudsak betongväggar. I huvudsak betongväggar. Okänt material med kal och hård yta. Tabell 6: Sammanställning av personalens tankar kring hur man kan agera för att sänka ljudnivåerna. Dela upp gruppen, mindre grupper 9 Sänka rösten 5 Aktiviteter, ljudexperiment för att uppmärksamma barnen på ljud och ljudnivåer 2 Prata en i taget 1 Tysta stunder 1 Vara ute mycket 1 Inget spring 1 Montessoripedagogik 1 Använda Örat som redskap 1 Påvisa genom att hålla för öronen 1 Hålla barnen sysselsatta för att undvika spring 1 Ute får dom skrika, inomhus får barnen ha en inneröst som är låg 1

Uppföljning och behov av åtgärder Sid 12(18) Utförda ljudnivåmätningar var av stickprovskaraktär och mätresultatet är att betrakta som en indikation på vilka ljudnivåer som kan förekomma inom verksamheten. Det är därför viktigt att verksamhetsutövarna själva genom sin egenkontroll, fortlöpande bedömer risken för att höga ljudnivåer kan uppkomma inom verksamheten. Med utgångspunkt från riskbedömningen, som är ett moment i egenkontrollen, bör lämpliga åtgärder utföras för att minska risken för hörselskada. Miljökontoret fokuserar en del av tillsynen på att kontrollera att förskolorna bedriver den egenkontroll som de är skyldiga till att ha enligt miljöbalken, där buller ingår som ett viktigt moment. Att minska bullret på förskolor kan komma att kräva förändrad pedagogik, som att till exempel uppmuntra till andra samtalssätt. Också åtgärder som att minska antalet barn i grupperna, samt utföra vissa ljudisolerande/dämpande åtgärder i byggnadskonstruktionen kan behöva övervägas. Diskussion och slutsatser Av de 52 förskolor som kommunen känner till besöktes 17 stycken. De ljudnivåer som uppmättes var generellt höga och man kan anta att nivåerna är liknande även på de förskolor som inte besöktes. I projektet framkom att drygt hälften av de besökta förskolorna överskred de av miljökontoret rekommenderade 75 dba och det uppmätta spannet var mellan 72-81 dba. Vid en ekvivalent ljudnivå på 75 dba är det svårt för normalhörande att samtala, normal samtalston brukar anges till ca 65 dba. Vid en bakgrundsnivå på 75 dba i lokalen krävs att avståndet mellan de samtalande är mindre än 15 cm för att kunna samtala obehindrat med en normal röststyrka (Andersson, 1998). Detta kan jämföras med att medelvärdet av de ekvivalenta ljudnivåerna för mätningarna på förskolorna i Solna var 77 dba, vilket skulle innebära att avståndet mellan de samtalande personerna måste minskas till 10 cm, för att de inte ska behöva höja rösten. På flera av förskolorna som vi besökte hade barnen väldigt höga röstnivåer, vilket skulle kunna förklaras av ovanstående. Alla utom en förskola hade maxnivåer på över 100 dba, den förskola som underskred detta värde hade endast 20 minuter registrerad mätning, vilket är för kort tid för att kunna dra några slutsatser i från. Hela 5 förskolor överskred 110 dba som är riktvärdet för maximala ljudnivåer för barn vid vistelse på disko. Den förskola som hade högsta maximala ljudnivåerna låg på 120 dba. Det överskrider även riktvärdet för vuxna, vilket miljökontoret anser är alarmerande. För att få en relation till hur högt 120 dba är, så kan det jämföras med resultaten från miljökontorets tillsynsprojekt av höga ljudnivåer på krogar och konserter 2004, där de högsta maximala ljudnivåerna uppmättes till 115 dba på en konsert. Totalt så var det 4 förskolor som överskred både 75 dba ekvivalent ljudnivå och 110 dba maximal ljudnivå. För att lösa problemen kan olika strategier behövas för att sänka de maximala ljudnivåerna respektive de ekvivalenta ljudnivåerna. Risk för hörselskador Resultatet av mätningarna tyder på att barn utsätts för mycket höga ljudnivåer på förskolan och därmed riskerar hörselskador. Problemen med höga ljudnivåer kan vara lokalen, pedagogiken, stora barngrupper, högljudda barn. För att komma till rätta med problemen kan de behövas olika åtgärder på olika förskolor och kombinationer av åtgärder på vissa förskolor. Höga ljudnivåer kan, förutom att leda till hörselskador, störa

Sid 13(18) inlärningsprocessen genom att det blir svårt att samtala och uppfatta vad som sägs samt försämra koncentrationsförmågan. Mätosäkerhet De mätningar som utfördes i projektet var av stickprovskaraktär och det ökar osäkerheten på resultaten. Det finns även andra faktorer som kan ha påverkat resultaten t ex så är mätosäkerheten ganska stor vid mätning med dosimeter, då den kan påverkas av reflexer eller skuggverkan på grund av mikrofonens placering. Men också att mätningarna utförts av förskolepersonal kan ge olika utslag då de kan ha agerat olika i barngruppen och haft olika inställning till projektet. Till exempel kan skillnader i inställning leda till att viss personal uppmuntrat barnen att väsnas, med andra försökt dämpa gruppen för att få ett bättre resultat. Detta har inte miljökontoret kunna påverka eller kontrollera i annan uträckning än att ge samma information när mätaren lämnats över, eftersom miljökontoret inte varit på plats under mätningarna. Det bästa rent mättekniskt är att samma person mäter på alla förskolor, men detta har inte varit möjligt inom projektets ram. Dessutom kan en främmande persons närvaro påverka barnen så att de inte beter sig som de brukar i normala fall och inte släpper loss lika mycket, eller tvärtom. Mättiden varierade också mycket från förskola till förskola, p g a av bristande kunskap i hur mätutrustningen fungerade och i vissa fall har mätutrustningen stängts av i förtid och inte satts på igen. I andra fall hade mätaren pausats i perioder, vilket också förkortade mättiden. Resultaten har inte korrigerats för mätosäkerhet och ska ses som indikationer på vilka ljudnivåer som kan uppnås. Sannolikt kan ljudnivåerna dock variera från dag till dag inom respektive verksamhet. Mätningarnas syfte är att uppmuntra till vidare arbete för att förbättra ljudmiljön. Möjliga sätt att minska ljudnivån De åsikter som förskolelärarna framförde som den bäste åtgärden för att minska ljudnivåerna var att dela upp barnen i mindre grupper (se tabell 6). Detta förutsätter såväl att lokalen tillåter det genom att det finns flera rum att placera ut barnen i eller möjlighet till avskärmning. Det kan också kräva mer personella resurser för att barnen vistas på flera platser. En annan åsikt som framfördes på många ställen var att sänka ljudnivåerna genom att själv sänka rösten. Detta kan tyckas vara en enkel och billig åtgärd. När det gäller lokalens utförande kan man konstatera att det finns brister i utformningen. En del av de förskolelokaler som används är ursprungligen inte avsedda för ändamålet och har svårt att utformas efter behoven. Det kan vara bottenplanet på ett hus som tidigare varit tvättstuga och senare byggts om till förskola. En del förskolor har inrättat avdelningar i lokaler som tidigare var avsedda som gemensamhetslokal och därför har de en olämplig planlösning. I övrigt så har vissa akustiska åtgärder utförts, med akustikplattor i tak osv, men dessa uppfyller inte alltid sitt syfte då de kanske är planerade på fel sätt eller är monterade fel. På de fyra förskolor som överskred både de ekvivalenta och maximala ljudnivåerna, kunde miljökontoret konstatera att brister fanns i den akustiska miljön, med en kombination av hårda ytor och felmonterade ljudabsorbenter. Vidare undersökningar måste dock göras med hjälp av en fackman, för att kunna komma åt problemen och hitta de bästa lösningarna för respektive lokal. För att minska ljudnivåerna krävs oftast tekniska skyddsåtgärder och/eller andra typer av försiktighetsmått. För att komma fram till vilka tekniska åtgärder och/eller försiktig-

Sid 14(18) hetsmått som behöver vidtas i det enskilda fallet bör akustikmiljön utredas och åtgärder projekteras av en ackrediterad akustikkonsult. Genom att förbättra den akustiska utformningen av lokalerna så erhålls en bättre ljudmiljö och taluppfattbarheten ökar. En bonuseffekt blir då att man automatiskt sänker röstnivåerna eftersom man hör bättre och lättare blir hörd. På så sätt kan även en liten förbättring av den akustiska miljön generera en betydligt större förbättring som helhet. Många av förskolorna hade nyinskaffade visuella ljudmätare s.k. öron i sin verksamhet. Dessa kan vara ett bra pedagogiskt verktyg, men den uppfattning som miljökontoret fick vid samtal med personalen var att det rådde en viss osäkerhet på hur de skulle användas i verksamheten. Dels osäkerhet kring vilka ljudnivåer som ska ställas in på mätaren, men även hur den ska användas i ett pedagogiskt syfte. På vissa förskolor hade inte ens örat monterats upp. Vid besök på en förskola satt barnen och skrek tills örat lyste rött, och använde då örat som en leksak i stället för en varningssignal, vilket miljökontoret anser som allvarligt. Detta är ett typexempel på när ett verktyg används på fel sätt och motverkar sitt syfte, och i detta fall även förvärrar situationen. Det är därför viktigt att tänka på detta när bullerbekämpande åtgärder ska genomföras, så att rätt verktyg används tillsammans med rätt kunskap för att målet med en bättre ljudmiljö ska kunna uppnås. Vid miljökontorets besök har det framkommit att personalen har ett stort intresse för dessa frågor och på många ställen har man också upplevt problem. Miljökontorets projekt har förhoppningsvis bidragit till att personal och beslutsfattare ytterligare uppmärksamma problemen med höga ljudnivåer på Solnas förskolor. Ökad medvetenhet och kunskap är det första steget till förändring. Miljökontorets ambition är att detta projekt ska leda till att en åtgärdsplan upprättas på samtliga förskolor i Solna som en del av deras egenkontroll, och att detta på sikt kommer att innebära att förskolebarnen i Solna inte löper någon risk för att få hörselskador under den tid som de vistas på dagis.

Referenser Sid 15(18) Andersson Johnny, Akustik och buller, Svensk Byggtjänst, 1998 Arbetslivsinstitutet väst; Hörselhälsa ett studiematerial för grundskolan Arlinger, S., Hagerman, B. och Ytterlind; A. Ljuv musik och hörselproppar, Prevent 2001 Broms Per, Audiolog och överläkare i Skövde, muntligt 2005-03-10 Herlitz, Leif, Ingemansson Technology AB, muntligt Johansson Bengt m.fl. Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket 2002 Ingemansson Technology AB, rapport; Daghem i Stockholm 2002 Länsstyrelsen i Skåne Län, rapport 2005:3; Barn i Bullerbyn, 2005 Skövde kommun, rapport; Fallstudie Buller i barn och ungdomsmiljöer Socialstyrelsen; Buller och höga ljudnivåer SOSFS 1996:7 Socialstyrelsen; Höga ljudnivåer SOSFS (2005:7) Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin (IMM), Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting (AMM); Miljöhälsorapport 2005 Västra Götalandregionens Miljömedicinska Centrum, rapport; Rapport från ljudnivåmätningar på förskolor och skolor Lidköping och Skara 2002-2003

Bilaga 1 Utskick med information inför inspektion Sid 16(18) SOLNA STAD 16 (18) Miljökontoret 2005-04-11 Att tänka på inför ljudnivåmätning på förskola 1) En av förskolelärarna ska väljas ut att bära ljudnivåmätaren (dosimetern) under den aktuella dagen. Personen som väljs ut bör vara en person som normalt vistas med barnen under större delen av dagen. Dosimetern kan placeras i en ficka eller där den ur arbetssynpunkt är minst i vägen. Mikrofonen ska placeras i midjehöjd, gärna på höften, för att komma så nära barnens öron som möjligt. Vid tillfällen då ex ytterkläder tas på, toalettbesök eller liknande kan det vara svårt att inte stöta till mikrofonen. Vid sådana tillfällen får mikrofonen därför avlägsnas eller mätningen tillfälligt avbrytas. 2) En lämplig barngrupp/avdelning bör väljas ut som objekt för mätningen. Välj gärna den gruppen/avdelningen som ni tror har den högsta ljudnivån. 3) Vid dagen för inspektion bör aktiviteter väljas som innebär att barnen vistas så mycket som möjligt inomhus, önskvärt är att barnen är inomhus under hela mätningens gång. Detta för få ett mätresultat som representerar ljudnivån i barnens innemiljö så bra som möjligt. 4) Personalen på förskolan bör i förväg fundera på om det är någon särskild del av förskolan som dom anser har dålig ljudmiljö samt om det är någon av barnen eller personalen som har uttalade problem med hörseln till följd av vistelse på förskolan. Vid inspektionen kommer inspektörerna att ställa frågor om detta och titta på lokalerna. Inspektionerna kommer att vara under en hel dag. Inspektörerna kommer att komma och lämna ljudnivåmätarna någon gång mellan 8.00-8.30 varje morgon och hämtas mellan 16.00-16.30. Förskoleläraren kommer att på morgonen få ett mätprotokoll som dom under dagen ska fylla i. I detta bör noteras tidpunkten när mätningen inleds och avslutas, viken typ av lokal ni vistas i samt vilken typ av aktivitet som bedrivs i lokalen. Det bör även noteras om något avvikande inträffar, ex om mikrofonen stöts till. Resultatet från mätningen avläses och sammanställas därefter på Miljökontoret med hjälp av datorprogram. Ni kommer således inte själva kunna avläsa ljudnivån under mätningen gång. Har ni några frågor inför eller under mätningen är ni välkomna att kontakta miljökontoret. Malin Lidow 08-734 25 29 Charlotta Hedberg 08-734 25 31

Bilaga 2 Checklista Sid 17(18) SOLNA STAD Miljökontoret Checklista ljudnivåmätning på förskola Mätplats Verksamhet Diarienummer Avdelning Datum Adress Mätningen utförd av Förskolan Antal barn inom verksamheten/avdelning Pedagogisk inriktning Goda exempel som förskolan använder för att få ner ljudnivån Akustik Beskrivning av verksamhetens lokaler (ex inredning, ljudabsorbenter osv) Problemområden Förekomst av barn med känd hörselnedsättning (antal, omfattning och orsak) Förekomst av lärare med känd hörselnedsättning (antal, omfattning och orsak) Egenkontroll: Ja Nej

Bilaga 3 - Inspektionsprotokoll Sid 18(18) SOLNA STAD Miljökontoret Protokoll - ljudnivåmätning på förskola Förskola: Avdelning: Datum: Adress: Åldersgrupp: Tid: Telefon: Mätperson: Tid Ex. 8.00-8.30 Typ av lokal, lokalyta Ex. lekhall, ca 30 m2 Aktivitet Ex. Fri lek Antal barn/lärare Ex. 10/2 Anmärkning/avvikelse Ex. 3 barn sjuka