Kultur för ett friskare liv

sktf kultur Kultur för ett friskare liv Jag btade min förkylning med en bk av Viveca Lärn SKTF är ett fackförbund för ffentligt ch privat anställda tjänstemän med anknytning till kmmun, landsting eller kyrka. Idag är vi 180 000 medlemmar. SKTF Bx 7825, 103 97 Stckhlm. SKTF Direkt 0200 778 778, fax 08 789 64 74, e-pst sktf@sktf.se, www.sktf.se

Att man mår bättre av att delta i kulturaktiviteter börjar bli allmänt känt, men att kunna lägga fram vetenskapliga bevis från arbetslivet där SKTFs medlemmar är huvudpersner är dck helt nytt. Med rätt inställning till kultur blir ni snart frisk SKTF har initierat ch genmfört ett Kultur i arbetslivet prjekt (kia) i Västerbtten, Kultur för ett friskare liv finansierat med bidrag från Statens Kulturråd, försäkringsblaget FörenadeLiv, Västerbttens läns landsting samt från SKTF centralt ch reginalt. Prjektet har drivits av SKTF i samarbete med en grupp välrenmmerade frskare inm scialmedicin ch knstkultur sm SKTF har knutit till prjektet. Landets ledande frskare på mrådet kultur ch hälsa, prfessr emeritus Lars Olv Bygren har ansvarat för den vetenskapliga delen av prjektet. Slutresultatet förväntas enligt frskarna att få str uppmärksamhet både i svenska ch internatinella vetenskapliga ch fackliga sammanhang. Västerbttenprjektet sm pågått i lika etapper i cirka två år avslutades den 15 september 2004 med en utvärderingsdag på Medlefrs flkhögskla i Skellefteå. Den vetenskapliga rapprten är ännu inte publicerad i sin helhet. Den kmmer senare att redvisas på både svenska ch engelska. Versinen på engelska förväntas bli publicerad i ansedda internatinella vetenskapliga tidskrifter. Hittills har prjektet kntinuerligt bevakats av både TV, radi, dags- ch fackpress. Intervjuerna har varit många både med frskningsledaren Lars-Olv Bygren ch deltagare i prjektet, sm har spänt över praktiskt taget alla knstmråden. Ett strt antal knstnärliga yrkesutövare har medverkat. Samarbete med kulturinstitutiner Samarbetet med lika kulturinstitutiner har varit en naturlig del i prjektet sm mfattat kntakter med både musikinstitutiner, teatrar, knstmuseer, biblitek, filmmakare med 2

flera. Såväl inspiratinsdagar sm lika delprjekt med gruppaktiviteter på lika knstmråden har ägt rum både i Umeå, Lycksele ch Skellefteå. Inte mindre än 352 persner har aktivt deltagit i skilda delar av prjektet. Många av dessa har uttryckt intresse för att frtsätta med kulturaktiviteter, sannlikt i samarbete med studieförbunden. SKTF-medlemmarna i Västerbtten har varit målgruppen ch har deltagit med str entusiasm i prjektet. Mdellen kmmer att kunna användas i SKTFs framtida utvecklingsarbete för ett friskare arbetsliv. Det är första gången man direkt i arbetslivet har bedrivit frskning angående kulturens inverkan på hälsa ch välbefinnande för arbetstagare ch det är SKTF sm tagit initiativet till ett nytt sätt att bekämpa ch förebygga hälsa i arbetslivet ch genm kulturupplevelser öka medlemmarnas välbefinnande. Prjektet är således unikt ch har betydelse inte enbart för arbetsmiljön ch kultursektrn utan även för samhället i strt. Ökad vitalitet ch fysisk hälsa Resultaten ger tydliga indikatiner på att de SKTF-medlemmar sm deltagit i prjektet känner sig friskare, mår bättre ch har avsevärt ökad vitalitet ch fysisk hälsa. Vissa tecken tyder ckså på att immunförsvaret påverkas i psitiv riktning vilket innebär att deltagande i kulturaktiviteter till ch med kan mtverka tumörsjukdmar. På lika frnter försöker man idag sm bekant brmsa den skenande sjukfrånvarn i arbetslivet både från fackets sida ch ända upp på regeringsnivå. Västerbttenprjektet ligger helt i linje med denna strävan att vända trenden. Frskningsresultaten förstärker de nya tankegångar m kulturens betydelse för hälsan sm bland annat förts fram av Kulturdepartementet ch före detta statsrådet Marita Ulvskg. SKTF välkmnar de nya frskningsrönen i Västerbttenprjektet ch hppas att analysen av dessa ska bana väg för en traditinell ch ny metd att lösa prblemet med sjukfrånvarn i arbetslivet. Har patienterna rätt inställning till vikten av kultur? 3

Vårt mtt är kultur mt hälsa Så här genmfördes prjektet Bakgrund Hösten 2002 träffades SKTF-styrelsen i Västerbttens läns landsting för att planera ett prjekt med syfte att undersöka vad man från avdelningens sida kunde göra för att minska hälsan i arbetslivet. Idén var att med kulturupplevelser försöka att vetenskapligt bevisa att vi blir friskare ch mår bättre av kultur. Deltagande i kulturaktiviteter har visat sig ha en avgörande effekt på människrs hälsa, välbefinnande ch livslängd. Med utgångspunkt från detta faktum hade medlemmarna inm Västerbttens läns landsting beslutat att med kulturupplevelser försöka mtverka stress ch andra arbetsskadr. Initiativet var ytterst befgat då till exempel siffran för utbrändhet bland SKTFs medlemmar ökat kraftigt. Nedskärningar ch mrganisatiner tar sig fta uttryck i trygghet, lustkänslr ch en rädsla för att inte räcka till ch i vissa fall förlra jbbet. I dagsläget befinner sig ckså avdelningen mitt uppe i sin mest mfattande mrganisatin någnsin. Att denna idé föddes just i Västerbttens läns landsting berdde ckså på att här fanns landets sämsta hälsa ch från plitikernas sida hade man beslutat att vända utvecklingen från att ha den högsta långtidssjukfrånvarn i landet till att få världens bästa hälsa 2020. Eftersm prjektet ansågs unikt ch intressant beviljades landstingsavdelningen prjektbidrag från Statens Kulturråd vid två tillfällen. Kstnaderna i prjektet har främst gått till tester, frskarmedverkan, kulturaktiviteter samt frskningsadministratin. 4

Inför den andra etappen fick prjektet ckså bidrag från försäkringsblaget FörenadeLiv samt från SKTF centralt. Syfte ch genmförande SKTF-avdelningen ville i samarbete med frskare ch kulturarbetare kartlägga den egna arbetsmiljön, det vill säga göra en enkätundersökning m tillståndet på arbetsplatsen. Med dessa erfarenheter sm underlag skulle, under ledning av ett antal faddrar bestående av kulturarbetare ch -frskare, mindre grupper på fem till ti persner regelbundet besöka kulturinstitutiner sm museer, biblitek, teatrar samt gå på knserter, knstutställningar et cetera ch på det sättet bli delaktiga i det reginala ch lkala kulturlivet. Arbetsgivaren ställde sig psitiv till genmförandet av prjektet genm att bland annat vara generös då det gällde till exempel att ge möjligheter för arbetstagarna att delta i vissa aktiviteter på arbetstid. Man var ckså villig att agera dörröppnare ch göra kulturinstitutinerna tillgängliga för prjektdeltagarna. Förarbete ch prjektgrupp Prjektplaneringen har föregåtts av bildandet av en lkal/reginal prjektgrupp. (Se nästa sida) En gedigen förankringsprcess har ägt rum i kntakter med arbetsgivare, frskare ch representanter för kulturlivet. En upptaktsdag då prjektet presenterades lckade 140 deltagare från hela Västerbtten, vilka fick delta på betald arbetstid. Infrmatin m prjektet gavs ckså vid avdelningens årsmöte i mars 2003. Målsättning Prjektet ska stimulera arbetstagare inm Västerbttens läns landsting vid sjukhusen i Umeå, Skellefteå ch Lycksele att inse värdet ch betydelsen av kulturupplevelser för hälsa ch välbefinnande. Kultur kan bli en brygga till ett bättre ch friskare liv. Enkät En enkät (sf 36) skickades ut till avdelningens medlemmar, cirka 1 500 persner, för att ta reda på arbetstagarnas egna upplevelser av arbetsmiljön ch hur de mådde när prjektet börjar. Vi fick in 300 svar. Då de gegrafiska avstånden är stra i Västerbtten, erbjöds medlemmar att delta i lika etapper. På så sätt fick vi ckså tillfälle att jämföra gruppernas hälstillstånd med varandra. Etapp 1, startade våren 2003 med cirka 50 medlemmar sm tillhör Umeåsektinen ch etapp 2, startade hösten 2003 ckså den i Umeåsektinen, även här med cirka 50 deltagare. Frågrna sammanställdes i samarbete med en frskningsgrupp under ledning av prfessr emeritus Lars Olv Bygren. Många andra frskare ch experter på kulturens mråde invlverades i studien. Fadderverksamhet ch kulturaktiviteter Varje grupp träffades vid åtta tillfällen en gång i veckan tillsammans med faddrar. Följande kulturaktiviteter fanns att välja på under våren i Umeå: + Film på bigraf Två typer av filmer visades valda av filmfestivalens ledning Tm Palmen ch Britta Amft, sm intrducerade filmerna ch samtalade med deltagarna direkt efter visningen. + Knst på Bildmuséet Intrduktin av knstintendent Lisa Lundström. Därefter samtal med deltagarna m reaktiner ch preferenser. + Levande musik Besök på pera, knsert, ch andra musikhändelser. Anders Lundström, fil mag intrducerade ch följde med gruppen. + Körsång En sångkör övade en gång per vecka under ledning av musikdirektör Jhannah Jhanssn. Kören avslutade med en egen knsert i Landstingshuset. + Knst på arbetsplatsen Två typer av målningar valdes ut av prfessrn i knsthistria Sven Sandström ch dcenten i psykscial medicin Britt- Maj Wikström. Tavlrna hängdes i medlemmens arbetsrum ch samtal genmfördes regelbundet m knstverken. + Slutresultat Frskningsresultaten talar sitt tydliga språk. En stimulerad grupp, det vill säga kulturaktiva jämfördes med en icke stimulerad grupp. Siffrrna visade stra skillnader mellan den stimulerade gruppen ch den icke stimulerade. Slutsatsen var att kultur medför större välbefinnande, betydligt högre vitalitet, bättre scial funktin ch bättre fysisk hälsa. Immunförsvaret förbättrades ch deltagarna kände sig mer stimulerade ch gick gladare till jbbet. + Utvärderingsdag Den 15 september 2004 genmfördes en utvärderingsdag vid Flkhögsklan i Medlefrs, Skellefteå. Deltagarnas egen utvärdering visar att prjektet medfört många psitiva upplevelser sm på ett eller annat sätt inneburit en uppfyllelse av förväntade resultat. Man deklarerade bland annat att man kände ett större välbefinnande ch större gemenskap i arbetet samt att man utvecklat den egna kreativiteten. Många ville frtsätta att pröva andra kulturaktiviteter. 5

Frskarteamet Prjektgrupp Lars Olv Bygren, läkare, prfessr emeritus i scialmedicin. Frskning bland annat m sambandet knstkultur-hälsa. Sven Sandström, prfessr emeritus i knsthistria. Frskning bland annat i knstpreferenser ch sambandet knstkultur-hälsa. Britt-Maj Wikström, dcent i psykscial medicin. Frskning m sambandet knstkultur-hälsa ch användningen av knst i vårdutbildning ch i samtalsmetdik inm vården. Binkum Bensn Knlaan, Dr Med SC, lektr vid vårdskla. Frskning m sambandet knstkulturhälsa. Anna-Lena Danielssn, SKTFs förbundsstyrelse. Karl-Gustav Frsberg, avdelningsrdförande, Västerbttens läns landsting. Jan Sundling, utbildningsansvarig i Västerbttens läns landstingsavdelning. Anette Sundström, SKTF-centret i Luleå. Vernica Magnussn, SKTF-centret i Luleå. May-Britt Carlssn, kulturknsult ch jurnalist, fd kulturchef, TCO. Ewa Henrikssn, prjektledare/krdinatr, SKTFcentret i Stckhlm. Gösta Weissglas, prfessr i kulturgegrafi. Frskning bl a m kulturens rll i det rbusta samhället. Sven-Olf Anderssn, med dr, distriktsläkare, körledare, lektr vid Umeå Universitet. Lars Nyberg, prfessr i psyklgi. Frskning m minnet. Ann-Brith Karlssn, friskvårdsknsulent, prjektassistent. Frskning m patientundervisning. Bara tanken på kultur gör mig hög 6

frskningsresultat Lars Olv Bygren Kultur, fack ch frskning för ett friskare arbetsliv Begreppet kultur kan definieras på många sätt. Enligt den vida definitinen innefattas i begreppet en ppulatins alla tankar, handlingar ch mgivande förhållanden, allt det sm människan har, gör ch tänker. Histriematerialistiskt definieras det sm interaktinen mellan sciala ch eknmiska förhållanden, tankemönster ch individer. I det synsättet räknar Kulturcirkeln, kstcirkeln ch cirkulatinsträning. Tre viktiga existensiella cirklar man med delkulturer ch subkulturer till exempel kvinnkultur, arbetarkultur, invandrarkultur, kriminell subkultur et cetera. Ibland inskränker frskningen kulturbegreppet till tänkandet. Kulturen består i så fall av de meningssystem sm ger rdning ch inriktning i människans liv. Det ligger nära det estetiska kulturbegreppet enligt vilket kulturen uttrycker en mening m tillvarn brtm det materiella. I frtsättningen avses med termen kultur musiken, bilden, föremålet, scenknsten, skönlitteraturen d.v.s. knstkulturen. Att vidga ch fördjupa deltagandet i kulturlivet är en viktig del i all kulturplitik (UNESCO 1996; The Eurpean Task Frce n Culture and Develpment 1997). Den statliga kulturplitiken engagerar i sin tur andra statliga mråden på reginal ch lkal nivå, landsting ch kmmuner. En viktig insats görs i fackföreningslivet ch särskilt SKTF, sm bland annat rganiserar tjänstemän inm kmmuner ch landsting, har varit föregångare både vad avser aktiner ch i att medverka till värderingar ch evalueringar av aktinerna. Deltagande i kulturlivet De stra skillnaderna i kulturknsumtin finns mellan lågch högutbildade. Under ett år har till exempel 24 prcent av dem i åldern 25 74 år sm har enbart flkskla/grundskla gått på bi någn gång mt 69 prcent av dem med eftergymnasial utbildning. Någt mindre skillnad mellan högrespektive lågutbildade finns i fråga m teaterbesök, besök på museer ch biblitek. Skillnaden är liten i fråga m knsertbesök då det gäller annan musik än jazz eller klassisk musik. Effekter för individ ch samhälle Ett samhälles eller en grupps förmåga att återgå till nrmalt liv efter katastrfer, mrganisatiner, svårigheter brukar kallas dess resiliens (Ministry f the envirnment 2002; Bygren et al 1997). Den hänger delvis samman med människrnas hälsa ch eftersm deltagande i kulturlivet kan ha en del i beflkningens hälsa kan det tänkas inverka på resiliensen. Man kan i varje fall se att människrna fta har ansträngt sig för att bibehålla det kulturella utbudet under krig ch andra katastrfer. Exempel på det fanns vid belägringen av Leningrad under andra världskriget ch ett senare exempel är kulturutbudet under Sarajevs mringning. Knstkulturen visar sig på det sättet vara ett basalt behv. Beflkningsstudier visar att dödligheten är lägre i åldrarna upp till 70 år bland dem sm fta deltagit i kulturella evenemang, besökt museer ch knstutställningar. Det gäller avsett ålder, kön ch sjuklighet i utgångspunkten ch avsett fysisk aktivitet, rökning, scialt nätverk et cetera (Bygren et al 1996). Deltagande i kulturlivet ch hälsan följs dessutm åt berende av tidigare kulturvanr. Ökat deltagande åtföljs av bättre upplevd hälsa ch minskat deltagande mvänt av en försämrad hälsa (Jhanssn et al 1998). Andra dkument m kulturens hälsfrämjande verkan kmmer från sjukvården ch äldrevården. Man använder sig på många håll till exempel av musikterapi vid smärttillstånd ch dansterapi vid behandling av kncentratinssvårigheter ch överaktivitet. Knststimulering används vid psyksmatiska tillstånd ch inm äldrevården (Wikström 1998). Psykdrama är en terapifrm sm utgår från en individs psyklgiska prblem. I scidrama bearbetas sm regel sciala prblem. I båda fallen gestaltas situatinen i dramatisk frm. En rad lika tekniker har utvecklats för att deltagarna skall få insikt i det aktuella prblemet. Främst av dessa är rllbyte, sm ger individerna möjlighet att se situatinen ur ett nytt perspektiv. Dramametdiken ger även deltagarna möjlighet att träna in nya ch mer fruktbara förhållningssätt. Det har använts för att minska knflikter hs ungdmar, terapeutiskt ch pedaggiskt (Berglind 1998). Sambandet mellan kulturdeltagande ch hälsa kan illustreras med att de med enbart grundskla/flkskla sm sällan 7

utnyttjar kulturutbudet har till 59 prcent en gd självupplevd hälsa mt 76 prcent hs högknsumerande med samma krta utbildning. Persner med pstgymnasial utbildning sm sällan utnyttjar kulturutbudet har till 79 prcent gd hälsa mt 89 prcent bland dem med samma långa utbildning (Natinella Flkhälskmmittén 1998). Den extra hälsbnusen av kulturell stimulans uppträder alltså i minst lika hög grad bland krttidsutbildade. Överdödligheten bland dem sm sällan deltar i kulturlivet är ännu tydligare än översjukligheten. Deras förutsättningar ch liv skiljer sig från dem sm fta får stimulansen från kulturutbudet men även brtsett från inkmst, utbildning, scialgrupp, scialt nätverk, rökning ch mtinsvanr kvarstår den tydliga överdödligheten (Bygren et al 1996). Mekanismerna Mekanismerna för påverkan av knst, musik, teater mm har diskuterats inm flera mråden. Enligt psykanalytisk teri är symbliseringsförmågan av central betydelse för hälsutvecklingen hs en individ. En gynnsam effekt av knstupplevelsen enligt psykanalytisk teri är ckså den vikarierande upplevelsen av händelser ch känslr. Enligt en annan teri, arusal-terin, uppnås hälseffekter av den förhöjda uppmärksamheten hs åskådaren. Den uppnås genm ljud, assciering med död eller sex, genm överraskning eller nya grepp, irregularitet, asymmetri. Enligt kmmunikatinsterier beskrivs den inre verkligheten bäst av knstnärliga symbler sm gör känsllivets struktur förståelig (Spencer 1997). Bilgiska mekanismer kan påverka ss på flera plan. Verbalisering av traumatiska upplevelser ökar antikrppssvaret vid vaccinatin (Berry 1993) ch immunförsvaret ökar hs människr med HIV(Petrie et al 2004). Också djurförsök visar att mekanismerna kan vara immunregulatriska. En annan mekanism är att receptrer för stresshrmn i hjärnan kan påverkas. På människa skulle det betyda minskad risk för depressin ch minnesstörningar (Seckl & Olssn 1995). Det har visat sig att det inte bara hs djur utan ckså hs människan nybildas celler i ett viktigt centrum i hjärnan för minne, inlärning ch sinnesstämning (Erikssn et al. 1998). De nybildade cellernas överlevnad främjas av miljöstimulering (Kemperman et al. 1998). Det är sedan länge känt att ckså antalet nervutlöpare i hjärnan ökar ch antalet förbindelser mellan nervcellerna vid miljöstimulering (Klb 1995). Sammanfattningsvis finns det inm flera frskningsfält redan förklaringar till att kulturell stimulering kan öka vitaliteten, mtståndskraften ch återgångsförmågan vid trauman av vitt skilda slag (Knlaan 2000). SKTFs kulturprjekt I ett randmiserat kntrllerat försök bland medlemmarna i Umeå-sektinen i Landstinget i Västerbttens län erbjöds de att delta i kulturella aktiviteter ch hälften randmiserades till deltagande under vår ch förhöst, hälften under hösten. En jämförelse mellan dem sm enligt utlttningen deltagit redan under vår- ch förhöst ch dem sm då ännu inte gjrt det visade att de sm deltagit under vår- ch förhöst jämfört med dem sm ännu inte börjat sitt deltagande rapprterade en förbättrad vitalitet (pigg ch stark, full av energi, inte utsliten, inte trött). De sm njutit av film, musik, knst eller själva sjungit i kör rapprterade en större förbättring av allmänna hälsan (allmänt, mindre sjuk än andra, lika frisk sm dem jag känner, hälsan blir inte sämre, hälsan är utmärkt). Den fysiska hälsan förbättrades ckså mera bland dem sm deltagit i kulturella aktiviteter jämfört med dem sm ännu inte gjrt det (springa, lyfta, sprta, bära, gå uppför trappa, böja sig, prmenera). Enligt terin ska immunsystemet påverkas. Hs dem sm deltg i kulturella aktiviteter ökade ett prteinämne i bldet sm har med immunsystemet att göra (IgA) medan det minskade hs dem sm ännu inte börjat sitt deltagande. Det sciala livet påverkades mindre av hälsprblemen (hälsprblem i mindre grad stört umgänget med anhöriga, vänner, grannar eller andra). Upplevelsen av arbetslivet visade en tendens att påverkas. De sm deltagit i de kulturella aktiviteterna tyckte ftare att de fick använda sin kmpetens i arbetet ch gick ftare med glädje till arbetet. Fakta m resultatet SKTFs randmiserade ch kntrllerade försök bland medlemmarna i Västerbttens läns landsting sm deltg i kulturaktiviteter en gång i vecka under åtta veckrs tid visade följande nettresultat*. Allmänna hälsan + 8% Vitaliteten + 15% Fysisk krppslig hälsa + 6% Krämprna minskade, mindre scial återverkan - 20% Immglbulin (IgA) (immunförsvaret) +25% Dessutm upplevde medlemmarna att man fick använda sin kmpetens bättre ch man gick med större glädje till arbetet. * Med nettresultat avses en lägre prcentsats än den ursprungliga, eftersm effekten av uppmärksamheten med mera, då har räknats brt. 8

frskningsresultat Sven Sandström Knst på arbetsplatsen Sven Sandström är prfessr emeritus i knsthistria ch har bland annat frskat kring sambandet mellan knstkultur ch hälsa. Fem anställda på sjukhuset i Umeå fick under tiden april augusti 2003 sina arbetsrum berikade med högklassig riginalknst. Tre av dessa fick nya verk på rummen samtidigt med att fyra ytterligare deltagare fick knstverk på sina rum, ch behöll dessa hs sig under tiden september 2003 april 2004. De fick vid flera tillfällen under tiden besök sm samtalade med dem m verken. Antalet deltagare var sm högst sju, varav tre under sammanlagt åtta månader. Individuella faktrer sm kunde förväntas inverka var synnerligen strt. Arten av insats är ny, ch behvet av uppslag ch vägledning är uppenbart. Bearbetningen av de individuella fallen frtsätter att avkasta en mångfald teretiska frågeställningar ch praktiska indikatiner ch uppslag rörande arten av påverkan et cetera. Viktiga indikatiner av kvantitativa bedömningar gick att göra även m materialet är för litet för att ge möjlighet för generella slutsatser. Betydelsefulla är de inte minst med hänsyn till framtida kmpletteringsmöjligheter. Uppmärksamheten har å ena sidan inriktats på deltagarnas förhållande till knstverken, hur de uppfattade dem, vad de ansåg sig få utav dem, ch i vilken mån de själva kunde ha påverkats av knsten ch samtalen. Å andra sidan inriktades den på hälsförhållanden ch möjliga effekter samt på uttryck för den arbetssciala situatinen. Tre av dem i första mgången upplevde att arbetsledningen blivit bättre sedan man började. Tre av de fyra i andra mgången menade däremt att denna blivit sämre. Av första mgångens deltagare upplevde tre (inte alla samma sm van) att arbetsglädjen ökat. I den andra mgången hade endast en den uppfattningen. Vid bearbetningen av enkät/testmaterial från insatserna framgår det tydligt att flertalet deltagare upplevt periden sm prblematisk; i flera fall kan man avläsa markanta stämningsväxlingar. Samtidigt är gensvaret på knstinsatserna genmgående psitivt, i flera fall har ett verkligt engagemang utvecklats (Några av bilderna fick på begäran stanna kvar tills vidare). De estetiska testarna visar att fem av de sju deltagande i viss mån ändrat drag i sina smakmönster mt större mttaglighet för kmplexa ch regelbundna frmer, ch själv ritade mer besvärat ch kreativt. Hur djupgående ch bestående sådana små förändringar är vet vi inte. Fyra av de sju fallen beledsagas de av en uppmätt stigande vitalitet. De avsedda förändringarna vittnar m en mental aktivitet i förhållande till dessa knstverk sm stimulansfaktrer. I två fall kan man finna att den aktiviteten varit ganska str, medan vitalitetskurvan gått ner respektive en nedstämning redvisats i skattningen av det egna sinnestillståndet. Det finns alltså skäl att reflektera vidare såväl över direkta stimulanseffekter förbundna med en verksam knstinsats, sm över möjligheter att upplevelsen kan ha kmpensatrisk betydelse. Sm vidare material för sådana överväganden kan nteras att deltagarna redvisade en upplevelse av 10 prcent minskning av den egna kntrllen över arbetssituatinen under periden, då arbetsbelastningen skattades sm 7 prcent högre medan stimulansen i arbetet minskade med 5 prcent. Dessa skattade förändringar mtsvarades inte av någn genmsnittlig ändring i den upplevda hälsan. Gör en tavla på jbbet ch må bra! 9

Karl-Gustav Frsberg Kultur ny metd för bättre arbetsmiljö Kmmer vi att rka med det här var avdelningsrdförande Karl-Gustav Frsbergs spntana reaktin då idén till det fackliga frsknings- ch kulturprjektet Kultur för ett friskare liv började diskuteras i SKTFs landstingsavdelning i Västerbtten. Man tyckte man hade det tillräckligt bekymmersamt med en str mrganisatin inm landstinget ch den högsta sjukfrånvarn i landet. Samtidigt innebar prjektet en möjlighet att syssla med någnting psitivt sm en välbehövlig mtvikt till alla våra prblem sm skulle lösas. Förväntningarna var att kanske ett 50-tal medlemmar skulle nappa på erbjudandet ch man gjrde bedömningen att man skulle klara av det, berättar Karl-Gustav. Överraskningen blev str då inte mindre än 350 medlemmar ville vara med. Helt nya medlemsgrupper sökte kntakt med facket medlemmar sm aldrig varit på medlemsmöten eller andra fackliga aktiviteter. Med facit i hand kan man knstatera att prjektet blev inledningen till ett nytt sätt att bedriva fackligt arbete ch att tackla t ex arbetsmiljöprblemen med nya metder. Karl-Gustav Frsberg, sm har egna erfarenheter av frskningsarbete, menar att den här frskningen är intressant genm att man använt andra stimuli än de vanliga för att mäta fysilgiska aspekter, det vill säga kultur istället för testcykel. Att kunna visa upp väl underbyggda frskningsresultat ger ckså en annan dignitet åt det arbete facket utför, säger Karl-Gustav Frsberg. Prjektet innebär en ny erfarenhet för våra förtrendevalda ch andra medlemmar hur man kan arbeta med grundläggande fackliga frågr med nya perspektiv ch samband mellan kultur ch hälsa. SKTFs landstingsavdelning i Västerbtten har tagit frskningsrönen på allvar ch bjuder t ex i anslutning till det kmmande årsmötet medlemmarna på en föreställning av Julratriet på Nrrlandsperan. Avdelningen har bkat 200 biljetter. De psitiva reaktinerna från medlemmarna sm deltagit i prjektet har resulterat i att avdelningen i frtsättningen kmmer att försöka att satsa på kulturaktiviteter sm en naturlig del i det fackliga arbetet. Detta gör vi för medlemmarnas bästa ch för att öka intresset för facket säger Karl-Gustav Frsberg. 10

AnnMargret Perssn Knst kan läka SKTF-medlemmen AnnMargret Perssn sm deltg i en grupp sm gick på knstvisningar i Umeå, talar med värme ch glädje i rösten m sina upplevelser i bildknstgruppen. AnnMargret var sjukskriven efter en hjärnblödning då hn gick med i prjektet. Hn hade förlrat både närminne ch sifferminne. Jag var egentligen inte särskilt knstintresserad, berättar hn, men gjrde en fantastisk upptäckt redan efter första besöket på bildmuseet. Jag kunde plötsligt med min hjärna kmma ihåg hur varenda tavla såg ut ch hur de hängde i museet. Denna upptäckt betydde erhört mycket för mig i min situatin ch gav mig ett nytt hpp m tillfrisknande från sviterna efter hjärnblödningen. Jag är övertygad m att möjligheterna att få betrakta ch uppleva bildknst i samband med prjektet psitivt påverkat min tillfrisknandeprcess, knstaterar hn. Mitt intresse för knst av lika slag har ckså ökat. Gruppen fick tillfälle att se flera utställningar ch vi fick bekanta ss med både skulptur, måleri, ft ch videknst. Vi gjrde bland annat ett besök i Umedalens skulpturpark där vi mötte både spännande ch rliga installatiner. Jag minns ckså speciellt en dramatisk installatin sm blev en så påtaglig ch stark upplevelse för ss alla efter den 11 septemberkatastrfen i New Yrk. Behvet av att titta på knst har både väckts ch stärkts hs många deltagare i prjektet. Idag ser jag ch upplever knst på ett helt annat sätt än tidigare. Jag vågar till ch med ensam slinka in på ett knstgalleri vilket jag inte gjrde tidigare. Vi har planer på att samla gruppen igen ch vill träffas åtminstne en gång i månaden för att se på knst, berättar AnnMargret. Hn understryker att deltagande i bildknstgruppen helt enkelt innebar ett strt lyft i tillvarn. 11

Birgitta Larssn Knst är att mötas I Skellefteå ledde Birgitta Larssn sm fadder en grupp sm träffades åtta gånger för att se på knst. I stadsbibliteket inryms Anna Nrdlandermuseet med en samling knstverk av stadens egen dtter, Anna Nrdlander. Hn föddes 1843 ch dg i lungst bara 36 år gammal. Trts sin krta levnad lämnade hn efter sig en förhållandevis str prduktin. Hn var en av de första kvinnrna i Sverige sm gick på Knstakademien ch hn studerade även i Bryssel ch Paris. I samlingen finns både prträtt, landskapsmålningar ch även samiska mtiv. Anna Nrdlandermuseet är idag ett kvinnknstcentrum sm mfattar ett 200-tal knstverk av kvinnliga knstnärer. I knstgruppen i Skellefteå ingick bland andra tandsköterskr inm Flktandvården ch SKTF-medlemmar från andra arbetsplatser inm landstinget. Träffarna startade alltid med samtal mkring en kpp kaffe. De flesta km direkt från arbetet ch det var viktigt att få den andhämtningen innan man gav sig i kast med de lika teman sm behandlades under de åtta veckrna, säger Birgitta Larssn. Vi besökte de utställningar sm pågick på museer ch gallerier. Syftet var att förmedla knstupplevelser ch man hade ckså mycket rligt tillsammans, berättar Birgitta. Det var lätt att få igång samtal m de lika knstverken ch det rådde ingen brist på synpunkter. Man gjrde även alteljébesök hs knstnären Wei Stålberg-Öhgren sm berättade ch visade bland annat lika grafiska tekniker. Deltagarna fick även stifta bekantskap med mdern knst i frm av installatiner ch videknst. Den ffentliga knsten i Skellefteå diskuterades vid en stadsprmenad. Birgitta Larssn upplevde sm fadder en glad ch gd stämning ch en varm gemenskap i gruppen. Deltagarna uttryckte vid flera tillfällen sin uppskattning att SKTF sm facklig rganisatin kstade på sina medlemmar sådana viktiga möten med knst ch kultur. Den sista träffen hölls hemma hs Birgitta sm då visade den egna knstsamlingen sm bland annat mfattade många knstverk av Birgittas mster, knstnären Bertha Hanssn. 12

Jan-Olv Wiklund Film sm gav mersmak Det var med blandade känslr av skräck ch förtjusning sm medie- ch filmpedaggen Jan-Olv Wiklund tg på sig fadderskapet för en grupp på 25 SKTF-medlemmar i Skellefteå sm skulle ägna sig åt film. De flesta i gruppen var medelålders kvinnr med helt andra erfarenheter ch bakgrund än han själv hade. Det kändes sm ett litet vågspel att göra filmurvalet sm ckså i viss mån begränsades av utbudet på rten, berättar Jan-Olv. Inför varje filmvisning berättade han någt m filmens skapare, genre etc. Filmerna representerade lika kategrier sm kmedier, dramakmedier, tungt drama, krigsfilm, skräckflm et cetera. Rmantiska kmedier är fta ppulärast ch man chansar i allmänhet inte när man går på bi utan man väljer det man känner till, säger Jan-Olv. Därför var det extra viktigt att fundera nga över valet av filmer. Farhågrna besannades ckså, då enbart urvalet startade diskussiner i gruppen sm fick se filmer man själv kanske inte skulle ha valt. Det var ckså intressant att uppleva samtalen mkring filmen efteråt, vilka ägde rum vid efterföljande träff. Då hade intrycken mgnat. Upplevelserna av filmerna skilde sig ganska mycket mellan medlemmarna i gruppen ch gav upphv till fördjupade diskussiner m vad budskapet egentligen var. Den enda film någn hade önskat slippa se var Michael Mres Bwling för Clmbine m våldet i USA. Efter diskussiner förstd man dck så småningm varför även sådana filmer är viktiga för vår verklighetsuppfattning ch för att upptäcka sambanden i samhället. Mycket gick ut på att lära sig se ch öka förståelsen för knstarten, säger Jan-Olv. Det var intressant att få visa lika typer av filmer för den här gruppen ch ta del deltagarnas tankar ch upplevelser. Jag lärde mig själv mycket av att höra hur de tänkte ch resnerade. För mig var det ckså psitivt att se att gruppen fick en ökad förståelse för annan filmprduktin än de vanliga klassiska Hllywd-filmerna, knstaterade Jan-Olv. Det var ckså glädjande att erfara att en grupp skulle frtsätta att träffas en gång i månaden. Man hppades ckså kunna starta en studiecirkel. Fadderskapet i Skellefteå gav mersmak, försäkrar Jan-Olv Wiklund, sm gärna ställer upp igen m det blir aktuellt. 13

Rse-Marie Hägglund Frtsätt sjunga! Jag trr det är bra för nacke ch axlar ch bldet syresätts så det pirrar i fingrarna så uttryckte sig en deltagare ur körsångsgruppen i Skellefteå sm hade sångpedaggen ch musikläraren Rse-Marie Hägglund sm fadder ch ledare. Det var inga vana körsångare sm km med i vår grupp, berättar Rse-Marie ch det var en utmaning både för mig ch deltagarna. Vi startade alltid med en liten pratstund med fika då de flesta km direkt från jbbet. Det uppstd snabbt en gemenskap i gruppen ch alla var ungefär på samma nivå med samma förväntningar ch ambitiner. Repertaren sm vi ägnade ss åt var mest visr, schlagers ch kända meldier. Jag vill gärna arbeta med amatörer säger Rse-Marie ch hjälpa dem att få ihp det pussel det är att sjunga tillsammans ch även klara flerstämmig sång. Det upplevs sm en seger för hela gruppen när det fungerar. Jag åtg mig uppdraget sm fadder för att det ingick i ett frskningsprjekt m kultur ch hälsa. Det är min absluta övertygelse att det är bra för hälsa ch välbefinnande att sjunga. Hela gruppen vittnade ckså varje gång m att man kände sig piggare ch hade mer energi när man gick hem än när man gick till repetitinerna. Det tar visserligen energi att sjunga men det ger samtidigt energi, knstaterar Rse-Marie. Den gemensamma känslan att man musicerar tillsammans gör att man kmmer närmare varandra i gruppen. Att blanda sina röster, att lyssna, känna ch våga stimulerar ch utvecklar flera sinnen. Rse-Marie skulle gärna se att det bildades friskvårdskörer på arbetsplatserna ch att man kunde få använda friskvårdstimmen till att sjunga i kör. Det skulle arbetsgivarna tjäna på. Det är mycket framsynt av facket att satsa på kultur för sina medlemmar ch det är lika viktigt att sjunga sm att mtinera, menar Rse-Marie. Hn kunde ckså berätta att några i gruppen skulle frtsätta att sjunga i andra körer. Den här gruppen kvinnr sm vågade ge sig i kast med det kända var underbara, säger Rse-Marie, ch beklagade att hn inte kunde frtsätta med gruppen på grund av tidsbrist. Det var många skratt, några svrdmar ch mycket sång under de åtta gånger gruppen träffades. Deltagarna skrev en gemensam dagbk efter varje träff ch den innehåller genmgående psitiva mdömen ch glädje över att ha vågat ch klarat att sjunga i kör. Mitt enda budskap är, säger Rse-Marie: frtsätt sjunga! 14