Självskadebeteende vad kan skolsköterskor göra? Jönköping 11/11 201 Jonas Bjärehed, Fil dr., leg psykolog Ins?tu?onen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Jonas.bjarehed@psy.lu.se Na6onellt självskadeprojekt Kunskapsöversikt ERGT- projektet (Web)utbildningar Kvalitetsdokument Na?onell prevalens- mätning Utvecklingsarbeten www.na?onellasjalvskadeprojektet.se 1
Självskadebeteende bland skolungdomar Ökande förekomst uppmärksammades under början av 2000- talet (särskilt flickor) Trend som stabiliserats? UWryck för psykisk ohälsa och/eller del i en större kulturell trend? Kroppsskada! Suicidala Direkt självskadande Självdestruk?vt (och självskadande) beteende Icke- suicidala Ej kroppsskada! Indirekt självskadande = Självdestruk?va eller självdestruk?vitet Risk- taganden Rökning Prokast- inering Hängning Förgi\ning Skjutning Avsikten! = Suicidala eller Suicidala självskade Slå sig Skära Rispa = Självskade eller icke suicidalt självskadebeteende Oavsiktligt suicid Sex som självskadebeteende Avsikten/ Överkonsum6on av läkemedel/droger funk?onen! Ätande 2
Förekomst av självskadebeteende (2) Förekomst av minst ew?llfälle av självskadebeteende, svenska förhållanden Studie! Metod! Deltagare! Prevalens! Bjärehed & Lundh, 2008" Flerfrågeenkät" Skolbarn, 14 år,n=202" 7-40%" Jutengren, Kerr & Stagn, Flerfrågeenkät" Skolbarn, 1-1 år, n=880" 4-6%" 2011" Landstedt & Gillander Gådin, 2011" Enstaka fråga i frågeformulär" Skolbarn, 17 år, n=166" 17 % " ZeWerqvist, Lundh, Flerfrågeenkät" Skolbarn, 1-17 år, n=060" 6 % Dahlström & Svedin, 201" Bjärehed, Wångby- Lundh, Flerfrågeenkät" & Lundh, L- G, 2012. " Skolbarn, 14-1 år, n=102 " 42-4 % Förekomst av självrapporterat självskadebeteende bland ungdomar Typ av självskada Totalt (%) Upprepat, >4 ggr (%) Överrepresentation av flickor (RR) Totalt/Upprepat Rispat sig 21 2.0 /. Slå sig själv, banka huvudet 20 Förhindra sår från att läka 17 4 1.4 / - Skära sig 1 2.2 /.8 Ristat i ord/symboler i huden 1 1.6 / - Bitit så det blöder 1 2.4 / - Rivit så det blöder 12 7 1.7 / 2. Stuckit med vassa föremål 11 Bränna sig 9 2 Totalt 42 12 1.2 / - n = 982, 7:e och 8:e klass
Gruppering av självskadande individer u?från frekvens och form Förekomst av självskadebeteende Förekomsten av självskadebeteende varierar i olika studier (pga. olika defini?oner, olika kriterier för svårighetsgrad, olika mätmetoder och olika studiegrupper) UppskaWas o\a?ll mellan 1-2 % bland ungdomar Forskningen har pekat på undergrupper av självskadande personer, med olika mönster av självskade och andra problem, och därmed sannolikt olika vårdbehov 4
Varför självskada? Påverkar svåruthärdliga inre?llstånd: Min ångest minskar Jag får en kick Känns bra a4 straffa mig själv Lä4are a4 hantera kroppslig än psykisk smärta Påverkar hur vi interagerar med varandra (våra rela?oner): Det är e4 rop på hjälp, för a4 visa hur jag mår För a4 få hjälp/omsorg För a4 Dllhöra en grupp/ idendtet Skolans uppgiher (White Kress, Gibson, & Reynolds, 2004) Preven?va insatser Bra arbetsmiljö för elever Hälsoorinterat perspek?v (proak?vt arbete) Behandlande insatser Psykoeduka?on preven?va insatser (skademinimerande) företräda och stödja individer i aw förstå och uwrycka sina behov ha kontakt med vårdnadshavare bedöma individers hjälpbehov och aw vid behov remiwera?ll andra aktörer ibland själva bidra med behandlande insatser
Generellt bemötande? (Nafisi & Stanley, 2007) Lågmält, sakligt förhållningssäw som varken är belönande eller bestraffande Respekpull nyfikenhet Vad innebär självskadebeteendet för dig? Jag är intresserad av diw självskadebeteende och vill gärna förstå dig och det bäwre innan vi går vidare. Avvägning mellan självskadebeteendet och den övriga situa?onen AW göra en detaljerad kartläggning kan vara ew säw aw respondera med respekpull nyfikenhet KontraktsuppräWande om avhållsamhet antagligen kontraindicerat AK mo6vera 6ll hjälpsökande Bemötandet är avgörande för mo?va?onen aw söka hjälp En lärare kom och knackade på och sa jag vill a4 du följer med - då sa4 jag inlåst på toa. Jag hade byxorna nere över knäna och tänkte fan inte nu. Jag hann ju inte få bort allt blod [ ]. Hon tog in mig på lärarrummet och pratade med mig, ja det kan inte ha varit mer än 0 sek, hon D4ade mig djupt i ögonen, sen D4ade hon på mina jeans, jag hade väldigt ljusa jeans. Det syntes direkt igenom dem, i princip blodfläckar och blodstreck på dem. Hon D4ade ner på dem och jag såg a4 hon spände blicken i dem, och sen D4ade hon upp och sa har vi e4 problem? [ ] Nja, sa jag, det har vi väl inte. Då sa hon va bra nu kan du gå Dllbaka Dll lekdonen. Jag blev fruktansvärt skrämd av det, för någonstans ville man ju ha hjälp. Men jag ville inte söka den eter det. Gör inte eleven?ll en het pota?s Uppmuntra?ll upprepade hjälpsökandeförsök! 6
Reglerar känslomässiga upplevelser Distala riskfaktorer Temperament Tidigare upplevelser Familjebakgrund Psykologisk sårbarhet - Mycket nega?va känslor - Svårt aw tolerera nega?va känslor Interpersonell sårbarhet - Begränsade kommunika?ons- färdigheter - Begränsad social problemlösnings- förmåga Nega6va upplevelser Nega?va känslor/ upplevelser eller Ohanterbara sociala krav Självskade- specifik sårbarhet - Inlärning - Smärthypotes - Iden?fika?on - Signaleringshypotes - Självbestraffning Självskade- beteende Påverkar bemötande från omgivningen Nock (2010) 7