Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Uppsala 6 mars Tid: 13.00 16.00 Plats: Hotell Linné, Uppsala Antal externa deltagare: 25 Deltagare från Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Jenny Caruso, Annika Lindblad Deltagare från Länsstyrelsen i Uppsala: Anki Bystedt, Lennart Nordvarg, Gunilla Lindgren, Ingrid Wänstrand, Hannes Löfgren Moderator: Anders Esselin Inledning (Anki Bystedt, länsråd) Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala, inledde mötet. Konstaterade bland annat att Uppsala tillhör en expansiv region och att detta ställer krav på flera vattenrelaterade frågor som dricksvattenförsörjning, avloppshantering och rekreation. Mälaren är central i regionen och fungerar som dricksvattentäkt för många samtidigt som den är utsatt för påverkan från bland avloppsvatten från reningsverk och enskilda avlopp, dagvatten, avrinning från jordbruk m.m. Även när det gäller grundvatten finns motstående intressen: grusåsar som används som vattentäkter kan även utgöra grustäkter. Länsstyrelsen har en viktig roll att främja hållbar tillväxt i regionen. Även kommunerna är viktiga i arbetet och har verktyg för att nå hållbart utveckling genom planering, tillsynsarbete m.m. Upplägg för mötet (Anders Esselin, moderator) Anders Esselin redovisade upplägget för mötet. Det huvudsakliga syftet med samrådsmötena är att få in besökarnas syn på viktiga frågor och få inspel i processen. Vattenmyndigheten vill också ha in synpunkter skriftligen! De synpunkter som kommer in tas omhand i arbetet med att ta fram åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer. Introduktion till vattenförvaltningen och redovisning av prioriterade frågor (Mats Wallin, vattenvårdsdirektör) Mats Wallin gav en introduktion till vad syftet med samrådet är, hur man lämnar synpunkter och hur synpunkterna kommer att tas omhand i det vidare arbetet. Det är två dokument som är på samråd: Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor samt Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen. Fokus på samrådsmötet kommer att ligga på de väsentliga (prioriterade) frågorna. För att sätta samrådet i ett sammanhang redovisade Mats Wallin var i vattenförvaltningscykeln arbetet befinner sig och vad som är aktuellt just nu. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra och komplettera underlag för bedömningar, samla in data, förfina metoder osv. Arbetet drivs hela tiden framåt och förbättras. Det är många arbetsmoment som pågår parallellt. Statusklassificeringar genomförs, underlag för åtgärdsprogrammen tas fram, övervakningsprogrammen ses över. Under arbetets gång är samverkan viktig.
En nyckelfråga för vattenmyndigheterna att hantera under denna förvaltningscykel är att konkretisera åtgärdsprogrammen. Det behöver tydliggöras ÅP leder till konkreta åtgärder, vilka som är ansvariga och var åtgärderna behöver genomföras. En annan central fråga är vilka typer av undantag från miljökvalitetsnormerna som ska tillämpas: kan det bli aktuellt med mindre stränga kvalitetskrav denna cykel? Prioriterade frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt Mats Wallin redovisade några av de miljöproblem och utmaningar som är särskilt prioriterade att arbeta med i vattendistriktet, med fokus på Uppsala län. Frågor och diskussioner som kom upp redovisas under rubriker nedan. Övergödning Övergödning utgör ett stort problem i distriktet och i länet. Avloppsvatten från reningsverk + enskilda avlopp och läckage från jordbruksmark utgör stora källor till näringsämnen. En utmaning är att hitta rätt nivå på bakgrundshalten för exempelvis fosfor. Fråga: har man den kunskapen, om hur bakgrundsvärdet/referensvärdet borde se ut? Mats Wallin: vi arbetar med att förbättra detta, det är viktigt för att hitta rätt beting. Det finns flera exempel på bra jordbruksåtgärder som ger god effekt, bl. a. strukturkalkning och tvåstegsdiken. Dagvattenlösningar är också viktiga för att minska läckage av näringsämnen och miljögifter. Miljögifter och metaller Kunskapen om miljögifters förekomst i sjöar, vattendrag och grundvatten är ganska bristfällig. Vi vet dock att det finns en rad påverkanskällor som innebär risk för förorening, exv. förorenade markområden och sediment i hamnar, dagvattenutsläpp m.m. En fråga som är aktuell i bl. a. Uppsala län är nyupptagande av gruvverksamhet och vad det kan få för effekter på vattenmiljön. EUdirektivet om prioriterade ämnen ska revideras i vår, vilket innebär att nya ämnen kommer in i listan med ämnen som ska analyseras och klassificeras. På sikt kommer förmodligen även läkemedelsrester att ingå i listan. Fråga: när det gäller förekomsten av dioxiner i Östersjön, påstås det att en stor del kommer från en pappersmassefabrik i Finland. Om så är fallet skulle ju en enskild åtgärd kunna ge väldigt bra effekt. Mats Wallin: Absolut, när det gäller tillståndet i Östersjön måste många länder involveras i åtgärdsarbetet. Fysisk påverkan Fysisk påverkan av olika slag är en viktig orsak till att tillståndet i sjöar, vattendrag och kust är försämrat. I Uppsala län är en mycket stor del av vattendragen påverkande genom rätning och rensning. Merparten av sjöarna har sänkts. I vissa delar av länet finns fysisk påverkan i form av vattenkraftverk och andra fysiska hinder i vattendragen. Dricksvattenförsörjning Kommentar: ett problem i arbetet med att inrätta vattenskyddsområden är att länsstyrelsen i vissa fall blir flaskhals. Östhammars kommun har ansökt om medel för att införa vattenskyddsområden,
detta ärende ligger nu och jäser på länsstyrelsen och vi kommer inte vidare i arbetet. Dessa ärenden måste prioriteras och hanteras snabbt! Anki Bystedt: jag håller med om att detta är en viktig fråga och vi är medvetna om problemet. Länsstyrelsen har nu också fått medel från regeringen för att förbättra detta arbete. Samverkan Vattenmyndigheten arbetar för att få till samverkan inom fler områden i vattendistriktet. De stora vattenvårdsförbunden Mälarens vattenvårdsförbund och Svealands kustvattenvårdsförbund kommer att vara viktiga plattformar i arbetet. Vi planerar även att återuppta arbetet i våra referensgrupper inom jord- och skogsbruk, vattenorganisationer och avloppssektorn. Fråga/kommentar: de olika vattendistriken har arbetat på olika sätt med vattenråden. Planerar ni att beskriva hur ni ser på vattenrådens roll, vilket stöd ni kommer att vara osv.? Mats Wallin: vi kommer att arbeta med en samverkansstrategi där vi bland annat ska hantera dessa frågor. Förhoppningsvis kan vi ge tydligare riktlinjer och råd till kommuner m fl som är intresserade av vattenråd. Fråga/kommentar: vad har vattenråden för status? Det är en god tanke med samverkan osv. men vattenrådens roll och juridiska status är oklar. Det finns också oklarheter kring hur man ska se på finaniseringen av vattenrådens arbete. Detta måste få en fastare form och det behöver tydliggöras hur åtgärderna ska finansieras. Mats Wallin: det finns flera modeller för hur vattenråden organiseras och hur de arbetar. Vattenrådens mandat är lite diffust, vattenråden utgör ingen juridisk person. Tanken är att medlemmarna som ingår i vattenrådet släpper lite på sina särintressen och att huvudfokus läggs på det gemensamma vattnet. För att det ska fungera bra måste vattenråden drivas av ett lokalt intresse. I vissa vattendistrikt har vattenråden fått årliga bidrag men nu när budgeten har krympt måste finansieringen dras in. Vattenmyndigheten kan ge stöd och vägledning men det måste finnas ett lokalt initiativ och engagemang för att ett vattenråd ska fungera bra. Gunilla Lindgren: om man har ett intresse kring ett vatten har man genom att bilda ett vattenråd en möjlighet att själv ta kommandot och ligga steget före. Det är oerhört viktigt med kommunikationen inom organisationen för att det ska fungera. Vattenrådet blir ett språkrör för sitt vatten. Kommentar: angående frågan om finansiering av åtgärder så behöver det läggas större kraft på att tillämpa PPP ( Polluter pays principle, principen att den som förorenar ska betala)! Både vad gäller miljögifter och vattenkraftverk. PPP måste gälla fullt ut och lagstödet behöver bli bättre. Mats Wallin: vi håller med, och har lyft frågan till högre nivå i olika sammanhang. Regeringen anser dock att vi har en fungerande prispolitik i Sverige. Kommentar: att få igång ett vattenråd kräver mycket arbete. Man måste ha med sig alla i lokalsamhället runtom. PPP är ofta svårt att tillämpa, särskilt om de verksamheter som har orsakat problemen går långt tillbaka i tiden. Det kan krävas omfattande utredningar. Kommentar: Om vattenråden ska fungera behövs det en penningpåse också. Det är rätt tänkt med vattenråd men det fungerar inte fullt ut. Underifrånperspektivet är viktigt.
Fråga: har vattenmyndigheten några faktiska samverkansaktiviteter planerade under året? Mats Wallin: vi har bl.a. hakat på Mälarens vattenvårdsförbund på olika seminarier, bl.a. ett med tema jordbruk. Vi deltar i Mälarkonferensen och planerar även att hitta ytterligare forum för samverkan. Miljökvalitetsnormer Nya miljökvalitetsnormer ska fastställas för alla vattenförekomster i december 2015. För vattenmyndigheterna är det bland annat viktigt att titta på praxis: hur tillämpas miljökvalitetsnormerna? Kommentar: vi behöver en kraftfullare miljöbalk, dagens lagstiftning är för mjäkig och lutar sig på väldigt gamla lagar. Lena Tilly Lena Tilly, vattenresursexpert på Tyréns och ledamot i vattendelegationen sedan 2012, höll ett föredrag med temat: Vattenplanering och tillväxt går det ihop? Föredraget sammanfattas i några övergripande punkter nedan Vattensolidaritet: vi ska ha ett bra vatten men vi ska också kunna använda det! För att balansera detta krävs vattenplanering. Vatten har stor attraktionskraft: dricksvatten, sjöfart, vattenkraft, bad m.m. Många värden ibland med motsättningar mellan dessa. Hur kan vi balansera detta på ett bra sätt? Vi behöver ha med alla nyttor och värden för att göra en avvägning. Klimatförändringar översvämningar torka. Detta behöver vi ta höjd för i planeringen! Vattenplanering väldigt viktigt för att få ett hållbart utnyttjande! Det blir kostsamt ur flera aspekter om man inte planerar! Viktigt att ha en helhetssyn: det man gör på ett ställe får effekter på andra. Kommunerna behöver ta till sig detta: VA-sidan, plan-sidan och den gröna sidan måste samarbeta. Kommentar: Kommunerna behöver mer vägledning, bland annat i hur vi ska ta in miljökvalitetsnormerna för vatten i tillsynarbetet. Hur ska vi prioritera när det gäller verksamheter som behövs för att samhället ska fungera? Det blir komplext när det är flera förorenare! Fråga/kommentar: ser du att det är förenligt att använda Mälaren både som toalett och som dricksvattentäkt? Lena Tilly: så ser det ju ut på flera håll, inte bara i Mälaren. Vi behöver ta oss en tankeställare kring detta, hur ska det hanteras? I slutändan är det trots allt viktigare med dricksvatten än med en dumpningsplats för avloppsvatten. Gunilla Lindgren: detta handlar inte bara om att reningsverken ska ta hand om avloppsvattnet, våra konsumtionsmönster är också väldigt viktiga! Vi behöver ett ansvarsfullt samhälle. Ett verktyg för att styra mot bättre användning av vatten skulle kunna vara en differentierad VA-taxa, exempelvis lägre VA-avgift om man separerar svartvatten från annat vatten.
Utmaningar och prioriteringar i Uppsala län (Lennart Nordvarg, chef för Naturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Uppsala) Lennart Nordvarg informerade om länsstyrelsens vattenrelaterade arbete och vilka miljöproblem och andra utmaningar som är särskilt viktiga i Uppsala län. Länsstyrelsen har många verksamheter som hanterar och berör vattenfrågor (tillsynsarbete, tillståndsprövning, stöd och bidrag m.m.). Utmaningar och prioriteringar i länet stämmer till stor del överens med hur bilden ser ur för hela vattendistriktet. Övergödning är det enskilt största problemet. Leder bl.a. till algblomningar. Fysisk påverkan är ett stort problem i länet: dammar, uträtade vattendrag, sänkta sjöar. Ca 90 % av vattendragen är rätade och nästan alla sjöar är sänkta Utmaning att skapa förståelse för de åtgärder som behöver genomföras. Prioriter krävs! Prioriterade åtgärder: - Minska belastningen av näringsämnen (kommer dock ta tid att se effekter) - Utveckla vattenförsörjningsplan och inrätta vattenskyddsområden. Kommunala planeringen är viktig för att uppnå detta! Vi behöver tillräckliga styrmedel för att genomföra detta. Det kan krävas förändrad miljölagstiftning men också faktiska pengar för att genomföra åtgärder. Behövs en förståelse för att även små åtgärder har betydelse för helheten. Gruppdiskussioner vilka frågor och utmaningar är viktigast på distriktsnivå, länsnivå och lokal nivå? Deltagarna delade in sig i grupper och diskuterade vilka frågor man ser som viktigast inom distriktet/länet/på lokal nivå. Grupp 1 En prioriterad fråga är bräddningar av avlopp. En bräddning kan innebära stora konsekvenser för miljön! Kommunerna har ett stort ansvar att åtgärda detta. Det måste göras kartläggning av bräddningspunkterna, överbelastningen av spillvattennäten måste åtgärdas, vid nybyggnation måste man ställa krav på lokala dagvattenlösningar m.m. Kommentar: det är också pedagogiskt viktigt att kommunerna, som ställer krav på andra verksamhetsutövare, sopar framför egen dörr. Kommentar: ett dilemma för VA-huvudmannen är att stamnätet kan vara bra medan serviserna inte är det. Serviserna kommer huvudmannen inte åt, man kan inte ställa krav på vad fastighetsägaren ska göra på sin fastighet som det ser ut idag. Ett annat problem är att vi sitter fast i en låst infrastruktur; dagvattennätet utformades ursprungligen för att leda bort vattnet så fort som möjligt men nu finns även krav på att vattnet ska renas. Grupp 2 Det behövs vägledning för hur MKN för vatten ska behandlas miljötillsynen. Det finns en del vägledning men det behöver konkretiseras mer. Kan ibland finnas behov av att anpassa vägledningar till lokala förhållanden om de nationella inte fungerar fullt ut.
Ett exempel på område där det finns problem är handläggingen av enskilda avlopp. Det finns så många godkända reningsanläggningar nu jämfört med tidigare, vilket gör att arbetet blir väldigt komplext. Detta leder till långa handläggningstider. Mats Wallin konstaterade att det pågår arbete för att utveckla vägledning på dessa områden, bl.a. inom Miljösamverkan Sverige. Grupp 3 Det finns en vilja och intention på kommunerna att verkligen beakta MKN i tillsynsarbetet men arbetet är alldeles för tungrott! Ofta är det svårt att se hur MKN ska tillämpas i det konkreta fallet. Det uppstår också svårigheter när kemisk status har klassificerats som god pga. dåligt underlag. I de fallen måste det tydliggöras att underlaget är bristfälligt. Det blir lätt så att miljögifterna hamnar i skymundan, man lägger det åt sidan! Det behövs vägledning för att underlätta kommunernas arbete. Det skulle bl.a. behövas nationella riktlinjer för hur man ska hantera kemiska bekämpningsmedel i vattenskyddsområden. Mats Wallin: vi kanske behöver lyfta upp särskilda förorenande ämnen för att stärka arbetet? Kommentar: det verkar finnas mycket att ta hem när det gäller jordbruksåtgärder: tvåstegsdiken osv. Det är svårt att kommunicera att andra sektorer ska vidta åtgärder när jordbruket står för 70 % av belastningen. Det är viktigt att jobba med de areella näringarna. Gunilla Lindgren: det viktigaste är att göra rätt åtgärd på rätt plats. På vissa håll är jordbruket helt prioriterat att åtgärda. Kommentar: man måste också tänka på vad som är åtgärdbart. Jordbruket måste få läcka en del. Jordbruket skapar också andra värden i landskapet. Grupp 4 Miljögifter är en viktig fråga. I dagsläget har vi inte så mycket mätningar i vatten men påverkansanalys och riskklassningar indikerar ju att det finns problem. Mats Wallin: det är ett problem att vi har väldigt lite data på halter av miljögifter i vattenfas. Vi behöver förbättra övervakningen för dessa ämnen. Många vattenförekomster har bedömts vara i risk baserat på påverkansanalys men statuskartan ser bra ut. Detta är ett pedagogiskt problem. Vi behöver kommunicera att riskklassningen är en signal om att vattenförekomsten behöver utredas vidare och att det kan krävas speciella hänsyn. En ny påverkansanlys för miljögifter håller på att genomföras. Denna ska ge ett bättre underlag för riskanalysen. Grupp 5 Uppströmsarbete borde lyftas fram mer i vattenförvaltningsarbetet. Detta nämns inte i samrådsdokumentet. Det är viktigt att kommunicera till allmänheten att de kan göra skillnad. Informationsarbete kan vara värdefullt, det är inte bara juridiska medel som behövs. Det pågår projekt på olika håll och det vore värdefullt att samordna det arbetet. Vem ska ta huvudansvar för det? Vattenmyndigheten, kommuner eller någon annan?
Kommentar: målgruppen elever är riktigt bra att nå!!! Barnen påverkar i sin tur föräldrarna. Lena Tilly: i Frankrike har skolarna arrangerat vattendag en dag per år. Eleverna fick ta vattenprover m.m. Denna typ av aktivitet kan skapa ett enormt engagemang! Kommentar: det är lättare att få engagemang om man kan knyta an till det lokala, visa påverkan på den lokala badviken etc. Fråga: underlagsdokument till Åtgärdsprogrammet håller på att tas fram nu. Kommer underlagen att komma ut på samråd? Om man vill få till konkret samverkan behövs det också konkret underlag att diskutera utifrån. Mats Wallin: det är inte klart ännu, det beror delvis på hur länsstyrelserna vill hantera det. Eventuellt kanske länsstyrelsen kan ha en egen remiss på underlaget. Det är inte heller klart hur underlagsdokumenten ska hanteras i förhållande till Åtgärdsprogrammen, där kan det krävas en del juridiska avvägningar. Kommentar: det byggs mycket i Uppsala jag skulle gärna se nya toalettlösningar. Man borde åtminstone separera svartvatten och gråvatten. Varför anlägger man inte dubbla stammar där det är relativt enkelt? Det vore intressant att se en kostnadskalkyl för detta, där man även pekar på vinsterna med att separera. Antecknat av Jenny Caruso