Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Relevanta dokument
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Tio steg till goda matvanor

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Råd för en god hälsa

Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska

Vad påverkar vår hälsa?

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Mat och dryck för dig som har diabetes

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Testa dina vanor Hälsotest

Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på

o m m at och m otion?

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Maria Svensson Kost för prestation

Lättläst svenska. Så kan du hindra fallolyckor

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

WHO = World Health Organization

Allt material är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på socialstyrelsen.se/balanseramera

Så minskar du risken att falla

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Goda kostvanor - Näringslära

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Goda vanor för att förebygga fallskador

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Goda levnadsvanor gör skillnad

Testa dina vanor Hälsotest

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Älsklingsmat och spring i benen

Kosten kort och gott

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Anatomi, hälsa och livsstil

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Årets Pt 2010 Tel

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

ÅRSKALENDER 2019 FÖR EN SÄKRARE OCH MER VÄLBALANSERAD VARDAG

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

En riktig må bra-kasse!

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Varför ska man ha ett balanserat?

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Bra mat för seniorer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

6 h &udtips l 4 frukostar

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Testa dina vanor Hälsotest

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

Dina levnadsvanor din hälsa

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Vad räknas till frukt och grönt?

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Transkript:

Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar kan såklart både vara bra och dåliga men i det här fallet hoppas vi att denna broschyr kan hjälpa dig till några bra förändringar. Mat Den här broschyren handlar om Mat. Nyckeln till bra matvanor är att äta lagom mycket och varierat. Genom att äta många olika sorters livsmedel är det lättare att få i sig det som kroppen behöver för att må bra. Rörelse Den här broschyren handlar om Rörelse. Att vara i rörelse så mycket som möjligt har många fördelar. Du blir stark, smidig och full med ork. Med regelbunden rörelse kan du även bibehålla din fysik och förebygga ohälsa. Balans Den här broschyren handlar om Balans. Det behövs balans mellan mat och rörelse för att kroppen ska må bra. Det behövs också en bra balans så att du inte ramlar och gör dig illa. Alla råd i broschyren är anpassade till dig som senior. Lycka till!

Mat Bra matvanor är en förutsättning för en livsstil med rörelse. Utan energi och näring blir du trött och orkeslös. Precis som bilen, behöver kroppen bränsle regelbundet. Mer frukt och grönt Frukt, grönsaker, rotfrukter, ärter, bönor, linser och bär innehåller mycket vitaminer, mineraler och andra nyttigheter. Många är rika på fibrer, som mättar bra och håller magen igång. Frysta, färska, mixade, kokta eller råa spelar ingen roll. Alla frukter och grönsaker är bra och variationen är oändlig. Passa på att äta frukt och grönsaker efter säsong. Då är de som godast, billigast och klimatsmartast. Mer fisk och skaldjur Fisk och skaldjur innehåller många viktiga näringsämnen: jod, selen, D-vitamin och långa fettsyror. Ät gärna fisk eller skaldjur tre gånger varje vecka, och variera så mycket du kan. Fisk och skaldjur passar lika bra på smörgåsen som direkt på tallriken. Musslor minskar övergödningen av haven, men är också bra för din hälsa en perfekt kombo! Mer fullkorn I fullkorn används hela sädesslaget: förutom kornet även groddar och kli. Det gör fullkornsprodukter särskilt näringsrika. Fullkorn får vi från spannmålsprodukter: pasta, bröd, ris och gryn. Fullkornsprodukter ger oss nyttigheter som fibrer, järn, folat och antioxidanter. Havregrynsgröt är full med fullkorn. Knäckebröd innehåller ofta 100 % fullkornsmjöl, så ett hårt bröd till maten är bara bra. I butiken kan du ta hjälp av det gröna nyckelhålet det hjälper dig att hitta produkter med fullkorn.

Kött, fisk, ägg och mejeriprodukter Seniorer behöver mer protein än yngre för en god hälsa. Men även för att snabbare kunna återhämta sig efter sjukdom och för att bibehålla god fysik. Proteinrika livsmedel är kött, fisk, skaldjur, ägg och mejeriprodukter, så se till att dessa livsmedel finns med vid de flesta måltider, huvudmål som mellanmål. Bönor och linser är också proteinrika, och därför utmärkta beståndsdelar i sallad och grönsaksrätter. Men mindre socker Produkter med mycket tillsatt socker innehåller lite näring. Äter och dricker du mycket söta livsmedel blir det istället svårt att få i sig de näringsämnen som behövs. Vatten är oftast en bättre törstsläckare än saft. Mjölk ger mycket näring och är en utmärkt dryck till mellan- eller huvudmål. Söta livsmedel är exempelvis kaffebröd, godis, saft, läsk, men även smaksatt yoghurt, söta flingor, fruktkräm och fruktsoppor.

Rörelse Att sitta stilla ökar risken för många sjukdomar. Dessutom blir dina muskler försvagade. Rörelse mår du alltså bara bra av, medan för mycket stillasittande kan bidra till att du kanske inte klarar av att gå ner för trappan, att kliva upp ur sängen själv eller gå på toaletten på egen hand. Välj att vara aktiv Ta trapporna istället för hissen, parkera inte på parkeringsplatsen närmast ingången till affären och stå upp när du väntar på din tur på apoteket. Små förändringarna gör stor nytta - och lite aktivitet är bättre än ingen alls. Gör något roligt Den bästa aktiviteten är den som blir av, så gör det som du tycker är roligast. Plocka bär och frukt? Leka med barnbarn? Påta i trädgården? Dansa? Gympa? Promenera i skogen? Fler ger mer Kanske blir du mer motiverad av sällskap? Ta med en kompis eller granne på promenaden eller när du går till affären. Rörelsen kan bokas in i kalendern som allt annat viktigt. Ta paus Ta en paus i sittandet. Reklampauser i TV-program är utmärkta för att ta en promenad i lägenheten. Eller att göra några uppresningar från stolen. Det går faktiskt bra att titta på TV stående också

Höj pulsen Det är bra att bli lite andfådd ibland. Det gör dig starkare och uthålligare. Flåsa gärna ordentligt 75 minuter i veckan. Har du svårt att ta ut dig kan du ta det lite lugnare men under längre tid. Du kan dela upp rörelsen i omgångar men sträva efter att hålla igång minst 10 minuter. Bli stark och smidig Två gånger varje vecka behöver du styrketräna. Det kan exempelvis vara uppresningar från stolen eller tåhävningar vid köksbänken. Men du kan såklart också besöka ett gym eller ta kontakt med någon lokal aktör. Många har träning riktad mot seniorer. Örebro kommun har också ett antal utegym.

Balans För en god balans krävs samspel mellan många av kroppens funktioner. Syn, hörsel, känsel i huden och funktionen i leder och muskler samspelar. För att undvika att ramla krävs en bra balans, men ett första steg för att minska fallrisken är att se över säkerheten i sin bostad. Det kan exempelvis vara att ta bort mattor, fästa upp sladdar och undvika blöta badrumsgolv. Men att anpassa miljön har oftast en liten effekt om man inte samtidigt ser över sina personliga förmågor. Rör på dig, ät tillräckligt och varierat, umgås med trevliga människor och hitta saker att se fram emot i vardagen. Det är viktiga förutsättningar för en god balans. Det går inte att börja för tidigt och det är aldrig för sent att börja. Att träna balans och styrka regelbundet, genom hela livet, vinner alla på. Men den största vinnaren är du! Träning ger övning Det går utmärkt att träna upp balansen. Men du måste utmana dig för att bli bättre. Så lite kontrollerat vingel är bara bra. Balansen kan du träna genom att stå på ett ben en stund eller att gör några tåhävningar. Du kan också resa dig från stolen utan att ta hjälp av armarna eller gå uppför trappan utan att använda ledstången. Passa på att träna balansen så ofta du bara kan.

Kroppslig balans Kroppen har en egen balansvåg som regleras av vad och hur mycket du äter i förhållande till hur mycket du rör på dig. Ställ dig på vågen med jämna mellanrum för att kontrollera att du väger ungefär lika mycket som förra gången. Om du ofrivilligt har gått ner i vikt ta direkt kontakt med din vårdcentral. Ofrivillig viktnedgång är nämligen alltid ett tecken på ohälsa. Hitta din egen balans, så att du äter tillräckligt mycket för att hålla dig viktstabil. Mat Rörelse BALANS

Hur gör du? Vilka förändringar vill du göra? Och hur? Mat Rörelse Balans

Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen 2015