HANDLEDNING FÖR LÄRARE
Om föreställningen Den här föreställningen är producerad i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola och Uppsala stadsteater inom ramen för deras barnteaterprojekt. Barnteaterprojektet startades och drevs av Susanne Osten för tjugor år sedan och ingår som en av flera produktionsövningar på skolan. Det är en samarbetsövning för samtliga våra utbildningar inom scenkonst och är en övning för fyra team där dramatikerstudenterna skriver var sin pjäs som sen iscensätts av ett team bestående av studenter från utbildningarna; Dramatik, Teaterteknik, Ljud design, Ljus design, Kostym design, Scenografi, Regi, Mask och Scenkonstproduktion som samtliga går en treårig utbildning. Av och med: Dramatiker: Jerker Beckman Teaterregi: Anna Schulin-Zeuthen Scenografi: Nicklas Nilsson Ljusdesign: Mira Svanberg Ljuddesign: Siri Jennefelt Teaterteknik: Anton Andersson Mask- och perukdesign: Agnes Kenttä Kostymdesign: Ellen Utterström Scenkonstproducent: Staffan Berg Medverkande: Ester Uddén, Henrik Johansson, Nina Rudawski Att förbereda teaterbesöket Vad kul att du valt att se Vi ska vara vildbarn nu pa Uppsala stadsteater med din klass. Vi a r stolta o ver att kunna erbjuda bra teater pa en riktig teaterscen helt kostnadsfritt till Uppsala kommuns skolor. Fo r en del elever kan det ha r vara det allra fo rsta teaterbeso ket, vi a r da rfo r sa rskilt ma na om att detta ska bli en bra upplevelse fo r alla. Det ha r materialet besta r av tips pa hur du kan fo rbereda och efterarbeta temat i fo resta llningen samt sja lva teaterbeso ket. Det besta r ba de av samtalsfra gor, uppgifter samt tips pa en del praktiska o vningar. Du beho ver inte anva nda alla delar utan kan plocka det du vill ha. Skillnaden mellan teater och bio De flesta barn har varit pa bio men kanske inte pa teater. Det kan vara bra att prata om vad det a r fo r skillnader mellan en biofilm och en teaterpja s. Pa bio fa r man ju ga rna a ta t.ex. popcorn och dricka la sk, medan det inte alltid a r sa uppskattat pa en teater. Varfo r a r det sa? En av anledningarna till att man inte a ter och dricker mitt i pja sen a r nog att det kan sto ra. Pa en biofilm a r volymen mycket ho gre och man ho r vad de sa ger a ven om det prasslar fra n godispa sar, men pa teatern a r det ibland ra tt tyst och ska despelarna har oftast inga mikrofoner utan anva nder sig av sina egna ro ster. Da kan allt prassel och tuggande go ra det sva rt att ho ra allt som sa gs. Men helt tyst ska det ju inte vara på en teater, att skratta och reagera på vad skådespelarna säger på scenen är så klart mer än tillåtet! I föreställningar för yngre barn vill tom skådespelarna ibland att barnen ska svara och interagera. Kan ni i klassen tillsammans komma pa hur ni tycker att man ska uppfo ra sig pa teaterbesöket? Hur ska en bra publik vara?
Vad a r teater? En teaterproduktion besta r av ma nga delar. Man kan bl.a jobba som ska despelare, regisso r, scenograf, kostymo r, masko r, ljud och ljus-tekniker. Man kan med fo rdel prata om de ha r olika delarna med eleverna innan teaterfo resta llningen. Vet de vad de olika yrkesrollerna inneba r? Mer om detta kan du hitta i handledningsmaterialet Ta med skolklassen pa teater som ligger pa va r hemsida, det a r anpassat fo r ho gstadiet och gymnasiet men det ga r a ven bra att anva nda delar av det fo r yngre barn. Beho ver man fo rbereda sig pa det man ska se? I de flesta fall behöver man inte förbereda eleverna alls pa det man ska se. Att titta pa en teaterföreställning a r en konstnärlig upplevelse och fo r det mesta a r det ba sta att bara luta sig tillbaka och ta in upplevelsen helt ofo rberett fo r att sedan kanske bearbeta och prata om föreställningen efteråt. Som lärare känner du dock dina elever ba st. Da rfo r rekommenderas du som la rare att sa tta dig in i materialet innan föreställningen fo r att sja lv förbereda dig pa vad det handlar om. Kanske bedo mer du att just dina elever beho ver prata om handlingen innan, eller va ljer att samtala om na got sva rt a mne som tas upp. Vissa fo resta llningar bero r kanske na got som kan upplevas som jobbigt fo r en enskild elev och da kan det ju vara bra att du som la rare a r beredd pa en eventuell reaktion. Att arbeta med efter föreställningen Pjäsen Vi ska vara vildbarn nu handlar om åttaåriga Lucia som bor tillsammans med sin pappa. Tidigare bodde också pappas fru och hennes dotter Klara där. Men nu gör de inte längre det för Lucias pappa och Klaras mamma har skilt sig från varandra. Klara och Lucia har vuxit upp tillsammans och är som systrar för varandra även om de inte är biologiska syskon. Nu när deras föräldrar skilt sig får de inte träffas längre även fast de vill. Hur ska man egentligen kunna berätta för sin förälder vad som är viktigt för en själv? Vad gör man när vuxna inte lyssnar? Hur mycket får man bestämma själv? Och vad är egentligen frihet? Praktiska övningar Nedan följer förslag på några övningar som man kan göra i klassen när man vill jobba med efterarbete av pjäsen. Det kan vara en bra uppstart innan man börjar med samtalsfrågor. Man kan göra en eller flera av övningarna i följd. Man kan också välja att varva samtalsfrågor med någon övning för att behålla gruppens fokus. Maskeraden Alla står, eller sitter på stolar, i en ring, utom en som står i mitten. Den i mitten går fram emot vem som helst i ringen och fra gar: Är det maskerad ha r?. Den som blir fra gad kan da svara ja eller nej. Svarar personen Nej sa fa r den i mitten ga vidare och fra ga na gon annan i ringen. Svarar personen Ja sa fra gar mittenpersonen vidare till samma person: Vad ska vi kla ut oss till da? Den utfrågade får då säga ett djur och en känsla. När detta är sagt förvandlas alla i hela ringen till det valda djuret och känslan, och går runt i ringen som detta djur. Så småningom hittar alla en ny plats att sätta/ställa sig på. En ny person blir kvar i mitten av ringen och är nu den som letar efter en maskerad. Tips: För att undvika att flera elever blir kvar i ringen då många brukar vilja vara den som letar maskerad, kan läraren välja vem som får vara den nya i ringen. Gör man då övningen sittande på
stolar bör det finnas stolar till alla barn, även den som står i mitten så att alla har en stol att sätta sig på efter varje maskerad. Värderingsövning Gör en skala/linje på golvet (osynlig eller verklig). I ena änden av skalan håller man inte alls med och den andra änden håller man verkligen med. Ställ ett par påståenden som barnen i klassen får ta ställning till. Exempel på påståenden: Vuxna bestämmer för mycket Barn bestämmer för mycket Det är lätt att berätta för vuxna hur man känner Vuxna vet vad som är bäst för barn Det är lätt att säga ifrån när man inte tycker om något Vuxna lyssnar på barn Barn lyssnar på vuxna Det är roligt att få bestämma själv Jag vill bestämma mer själv När ett påstående lästs upp får barnen ta ställning till detta och ställa sig på lämpligt ställe på skalan. Håller de med ställer de sig vid den änden av skalan som representerar detta, och vice versa. Det går självklart att ställa sig i mitten, där man varken håller med eller inte håller med, samt ställa sig lite mer åt något av hållen, om man inte håller med fullständigt. Innan man ställer ett nytt påstående kan man höra sig för om några barn vill berätta varför de valt att ställa sig där de står. Detta kan vara en bra övning att starta med för att få barnen att börja tänka kring pjäsen och dess teman. Därefter kan man exempelvis börja med samtalsfrågor. Tips: Det kan vara bra att poängtera för barnen att göra som de själva vill och inte tänka för mycket på vad kompisarna väljer. Heta stolen Påståendena från föregående värderingsövning går även att använda i en ringövning. Alla barnen sitter på varsin stol i en ring, dessutom finns en extra tom stol i ringen. Läraren står utanför och läser upp olika påståenden. Om man håller med om påståendet reser man sig upp och byter plats. Innan man läser nästa påstående kan man som lärare fråga några elever varför de valde att byta plats och vad de tänkte. Teckningsövningar Måla något du minns från föreställningen Om du fick bestämma en hel dag, vad skulle du göra den dagen? Måla! I pjäsen går kråkan på styltor, hunden är kopplad till en portfölj och hästen cyklar runt på en cykel. Kom på ett eget fantasidjur och måla det. Frågor att samtala kring Nedan följer ett antal samtalsfrågor både utifrån pjäsens tematik och utifrån själva teaterbesöket. Välj ut de du vill. Förslagsvis kan man dela in klassen i mindre grupper. Vill man så kan eleverna rita teckningar utifrån frågor som du som lärare väljer ut.
Hur kändes det att gå på teater? Hur kände du när du såg pjäsen? Vad tänker du att pjäsen handlade om? Var det något i pjäsen som kändes extra bra? Vad? Var det något i pjäsen som kändes jobbigt? Vad? Hur såg scenen ut? Vad tänkte du att den föreställde? Om du skulle vara en av karaktärerna i pjäsen, vilken skulle du då vilja vara? Varför? Även om jag hade haft alla andra systrar i hela världen så hade du varit bäst! I pjäsen förstår vi att Klara och Lucia inte är biologiska syskon, dvs de har inte samma föräldrar. Måste man ha samma föräldrar för att få kalla sig för syskon? Idag kan en familj se ut på många olika sätt. Vissa har helsyskon, andra halvsyskon, andra bor tillsammans med sin förälders nya familj precis som Lucia och Klara har gjort. Hur ser din familj ut? Finns det några andra som du skulle vilja kalla familj? I pjäsen säger Lucias pappa åt Lucia att det är bra att vara snäll och fin. Vad är att vara snäll? Är barn snälla? Är föräldrar snälla? Är det viktigt att vara snäll jämt? Jag vill träffa Klara. Varför får jag inte träffa Klara? Lucias pappa säger att Lucia och Klara inte får träffas mer nu när de inte bor ihop. Tycker du att pappan har rätt att bestämma det? Varför/Varför inte? Ofta bestämmer föräldrar vad barn ska göra. Till exempel kanske de bestämmer när man ska lägga sig, eller när man får äta godis. Har föräldrar alltid rätt? När har de inte rätt? Hur mycket ska en förälder bestämma hemma? Hur mycket ska barn bestämma hemma? Hur känns det när någon annan bestämmer tycker du? Hur mycket får du bestämma hemma? I skolan? På fritiden? Vill du bestämma mer själv? Om du fick bestämma vad du skulle göra under en hel dag, hur skulle den dagen se ut då? Berätta eller måla en bild på dagen då du fick bestämma.
Jag är ju inte fri när jag inte får bestämma nått. I pjäsen pratar de mycket om att vara fri, och att vara vild. Vad tänker du är motsatsen till fri? Vad får dig att känna dig fri? Är Lucia fri? Är Lucias pappa fri? Är djuren i pjäsen fria? Är du fri? Lucia säger att hennes pappa aldrig lyssnar på henne. Hur kan man göra om man vill att någon ska lyssna på en? Vad skulle du göra? Vad tänker du om djuren som Lucia träffade i pjäsen? Om du var ett djur, vilket skulle du vara? Varför tror du att Lucia väljer att lämna skogen när hon mött kråkan? Vad tror du händer efter pjäsens slut? Skriv eller berätta för varandra om vad som händer sen. Du kan fundera över följande frågor: Blir föräldrarna tillsammans igen? Tror du att Klara och Lucia kommer få träffa varandra mer nu? Vill ni lämna teckningar, ge synpunkter på föreställningen eller liknande, kontakta gärna Stadsteaterns dramapedagog Maria Trost, maria.trost@uppsalastadsteater.se