Sträckning och tekniskt utförande



Relevanta dokument
KOMPLETTERING AV BESKRIVNING UTFÖRANDE, BYGGNATION OCH RASERING BEFINTLIGA KRAFTLEDNINGAR VID SIMPEVARP

Generaldirektören Energimarknadsinspektionen Box Eskilstuna

KOMPLETTERING TVÅ AV KONCESSIONSANSÖKAN

"" SVENSKA ^ KRAFTNÄT

SVENSKA ^ KRAFTNÄT. Komplettering av ansökan om förlängning av nätkoncession för 400 kv ledningen Kilforsen - Hallsberg (8000 V, X, Y, Z, Å, DÖ)

DOM Stockholm

PM Markföroreningar inom Forsåker

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Antal sidor: 5 Helsingborg

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling?

Ansökan om nätkoncession för ny likströmsförbindelse mellan Barkeryd och Hurva med en spänning upp till 400 kv.

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

Lägesrapport avseende förorenad mark Kallebäck 3:3, Göteborgs Stad

/1442 ANSÖKAN. Ansökan om koncession för linje enligt ellagen i Staffanstorp kommun

PM - Översiktlig miljöteknisk markundersökning Skepplanda 8:4, Ale kommun

Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun PM - Kostnadsbedömning med osäkerhetsanalys

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

Ansökan om dispens från skyddsföreskrifter inom vattenskyddsområde

2 Kompletterande samrådsredogörelse

Ansökan om dispens från skyddsföreskrifter inom vattenskyddsområde

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Alunskifferförekomst i Ljungsbro och Berg

Nedläggning av bilskrot Västerås

2 Förbindelsens sträckning och utförande

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Byggnaderna inom fastigheterna planeras till stor del att rivas för att ge plats för nya bostadsbyggnader.

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman

Miljötekniska förutsättningar för anläggning av gångoch cykelväg samt gata inom planområdet Kv Malmen och Charleshill, Varberg

PM GEOTEKNIK MJÖLBY 40:5, INDUSTRIOMRÅDE MJÖLBY KOMMUN REVIDERAD GRANSKAD AV SWECO CIVIL AB GEOTEKNISK UTREDNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk

Riskbedömning, kv Enen

Väg 622 Landafors. Samrådsredogörelse vattenverksamhet. Permanent grundvattensänkning vid vägport Bollnäs kommun, Gävleborgs län

Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Riktlinje för hantering av förorenade områden

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation

Kv. Adjutanten (f.d. del av Artilleriet 1:33), Visby Region Gotland. Kommande åtgärder inom förorenat område

B EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331

10 år senare (2002) om framtiden

Blanketter Anmälan om åtgärder med anledning av föroreningsskada

Tunnelbana från Odenplan till Arenastaden. Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken- Bilaga 1 Gångtunneln vid Odenplan

SVENSKA ^ KRAFTNÄT. Koncessioner och kommunikation Helene Boström Berörda samrådsparter

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm

FÄRGAREN 3, F d kemtvätt på Bomgatan Studiebesök

UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman

Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Eskilshem 4:7 och 4:8

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

PERSPEKTIVPLAN Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna?

1 Bakgrund och syfte. Memory Hotel AB, via Structor Geoteknik AB Bo Jacobsson

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik

Ansökan om dispens från reservatsbestämmelser, Nolhaga Berg

FÖRORENADE OMRÅDEN ARLANDA EUROSTOP. Miljöbedömning

Komplettering av ansökan Ansökan om flytt och ombyggnation av 0,8 kvkraftledningar. Västerhejde. Gotlands kommun, Gotlands län

Riktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun

Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sammanträdesdatum 1(6)

ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING FÖR FASTIGHET ÅRSTA 85:1. Rapport

Inre hamnen, Oskarshamns kommun. Detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning. Geotekniskt PM

STABBLÄGGAREN 3 OCH 23 SAMT DEL AV NYBRO 3:1

Borgviks hamnområde, Grums kommun

Verksamheten pågick ca 50 år förbrukades -500 kilogram PCE -60 liter Na-hypoklorit. PCE lagrades i cistern inomhus

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Information om samråd för fiberkabel

Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten Sollentuna Administrativa uppgifter

Komplettering av ansökan om koncession för ny 130 kv kraftledning från Västerås Kraftvärmeverk Block 7 i Västerås till transformatorstation VM

Skillnader mellan godkänd och utställd MKB

Bakgrund. Miljöprojekt Gusum - Lägesrapport november 2008

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

Grävarbeten i förorenad jord upplysning, anmälan och slutredovisning

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB Malmö

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Miljöteknisk marku. Karlshamn. kommun

UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman

Floda Garveri, Kusebacka 2:1 (del av), Lerums kommun Efterbehandling av blyförorenade massor kring punkt 1106 Slutrapport

PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektledare

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Transkript:

Grunden för ansökan Den nya ledningen mellan Lindbacka och Östansjö syftar till att förstärka stamnätet från östra Svealand, mot Västerås- och Örebroområdet för att därefter fortsätta söderut till Hallsbergområdet där SydVästlänken byggs. Förstärkningarna är nödvändiga på grund av effekthöjningar i kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark, en nyligen drifttagen länk (Fenno-Skan 2) mellan Sverige och Finland samt utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion och ström försörjningen i Örebroom rådet. Den nya 40 0 kvledning mellan Lindbacka och Östansjö kommer att utgöra en första del av en planerad ledning mellan Hamra och Östansjö, via stationerna Västerås, Himmeta och Lindbacka. Det ger en stark koppling mellan överskottsområdet Uppland (Forsmark och Fenno-Skan-förbindelserna) och SydVästlänken. Den nya 400 kv-ledningen ska förläggas till större delen i ledningsgatan för 220 kv-ledning RL1 som därmed måste rivas. Ansökan om koncession för ledningen mellan Lindbacka och Östansjö lämnades in till Energimarknadsinspektionen 2013-11-07, ert ärendenummer 2013-102716. Sträckning och tekniskt utförande Växelströmsledningen RL1 går mellan station Lindbacka i Örebro kommun till station Tälle i Hallsbergs kommun. Sträckningen går genom Örebro, Kumla, Lekebergs och Hallsbergs kommuner i Örebro län, se karta bilaga 1. Från Lindbacka går ledningen söderut huvudsakligen genom jordbruksmark med ett fåtal mindre skogsområden. Ledningen är till större delen uppförda med portalstolpar av trä, ca 125 stycken. Ca 10 stycken är byggda som portalstolpar av stål med slipersfundament. Dessa återfinns i anslutning till stationerna Tälle och Lindbacka samt vid passager av större vägar och järnvägar. 2/ 7

Allmänna miljöhänsyn och miljöpåverkan Rivningsarbetena kommer att utföras av erfarna entreprenörer som har kunskap om rivning på ett fackmannamässigt sätt och som är väl förtrogna med arbeten av liknande slag. Arbetena utförs m ed bästa m öjliga teknik. Sökanden har beaktat de begränsningar och försiktighetsmått som fordras för att minimera skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Den miljöpåverkan som bedöms uppstå på grund av den aktuella ledningen och som bör beaktas vid prövningen av upphävande av koncession är fysisk påverkan på m arken, spridning av förorening till mark och vatten samt spridning av luftföroreningar. Vid borttagande av linor, stolpar och fundament krävs arbetsfordon som kan ha en fysisk påverkan på m arken genom exem pelvis körskador och packning. Vid återfyllning av massor finns risk för sättningar. Transporter i samband med rivning av ledningen har även en miljöpåverkan genom det föroreningsutsläpp till luften som arbetsfordonen orsakar. Risk för viss spridning av föroreningar till m ark och vatten finns genom att kreosotimpregnerade träslipers har använts för några få stolpfundament. Studier och undersökningar som utförts visar att kreosot sprids i mycket begränsad omfattning kring trästolpar. Provtagningslokalerna som ingått i undersökningen är placerade inom jordbruksmark samt områden där svampplockning och jakt kan förekomma. Övriga markanvändningsområden längs ledningssträckan är av typen skogsområde eller vägområde och bedöms vara av mindre känslig karaktär. Resultatet av den utförda jordprovtagningen vid kreosotimpregnerade trästolpar längs befintlig kraftledning, visar att PAH:er påträffas i jord i mycket låga halter vid samtliga provtagningslokaler. Det saknas ett tydligt spridningsmönster och PAH:er stannar i huvudsak i det allra ytligaste jordlagret (0,3 meter under markytan). Spridningen av PAH:er i sidled från stolparna bedöms som mycket begränsad. Sammanfattningsvis förekommer PAH:er i både ytliga mullrika och djupare leriga jordlager. Halterna är dock sammanfattningsvis låga och bedöms ej vara förknippade med betydande miljö- och hälsorisker, se bilaga 2 och bilaga 3. 3/ 7

Bedömningen är att erforderliga åtgärder är att stolphålen fylls igen med befintliga omgivande massor. Ledningen utgörs till en mindre del av portalstolpar, ca tio stycken, av stål med fundament av betong eller kreosotimpregnerade slipers. Svenska kraftnät har i ett FoU-projekt undersökt föroreningssituationen för fundament längs 220 kv-ledningen Tälle - Nässjö för att klargöra när kreosotfundament bör schaktas upp och när de kan ligga kvar när en kraftledningsgata tas ur bruk. För fundament belägna i mycket fuktiga marker har föroreningsspridning okulärt kunnat konstateras mer än 0,4 meter i sidled och 0,8 meter i djupled vid vissa fundament. Analysresultaten visar att okulär bedömning vid schaktsanering av förorenad jord kring fundament är tillräcklig för att riktvärdet för känslig markanvändning (KM) avseende kreosot (PAH:er) underskrids med god marginal, bilaga 2. Mot bakgrund av detta föreslås åtgärder för hantering av fundament, se punktlista nedan. En avvägning mellan hushållnings- och försiktighetsprincipen samt skälighetregeln i miljöbalken har resulterat i åtgärdsförslagen. Där fundament inte utgör någon risk för människors hälsa eller annat hinder förligger föreslås att fundamentet lämnas kvar för att minska antalet transporter och den miljöpåverkan dessa medför. I projektet har olika typer av markanvändning identifierats (1-5) som utgör typexempel för hur fundament bör hanteras. Under respektive markanvändning redovisas åtgärdsförslag. 1. Närhet till yt- och grundvatten Föreslagen åtgärd: Fundament tas bort om Brunn som används för dricksvatten (till djur eller människor) finns inom 50 meter. Det finns ytvatten som använ ds för dricksvatten (till djur eller m änniskor), för fiske, eller vatten som leder till ytvatten som används för dricksvatten/ fiske inom 50 meter. De ligger inom vattenskyddsområde eller grundvattenförekomst enligt VISS 1. 1 VattenInformationsSystem Sverige 4/ 7

2. Åker Förslagen åtgärd: Fundament tas bort vid: Våta marker där fundamentet kan antas ligga permanent under grundvattenytan och om grundvattenytan fluktuerar så att den tidvis är över/ i nivå med markytan. Provtagning görs på jordmassor samt grundvatten och om kreosotförorening förekommer i marknivå (0-0,5 meter, det vill säga rotzonen) tas fundamentet bort. Konflikt med planerade dräneringssystem. 3. Ängs- och betesmark Föreslagen åtgärd: Fundament tas bort vid: Våta marker där fundamentet kan antas ligga permanent under grundvattenytan och om grundvattenytan fluktuerar så att den tidvis är över/ i nivå med markytan. Provtagning görs på jordmassor samt grundvatten och om kreosotförorening förekommer i rotzonen (0-0,5 meters djup) tas fundamentet bort. 4. Naturvärden Där det finns värdefulla naturvärden finns det en miljövinst med att låta fundamentet vara kvar eftersom man påverkar marken så lite som möjligt och fundamenten inte bedöms utgöra någon risk. På identifierade ställen med naturvärden föreslås fundamenten att lämnas kvar. Rivning av ledning ska ske utan att skada värdefulla träd, buskar och/ eller markvegetation. Hänsyn ska tas vid rivning och de transporter som kommer att ske för att minimera påverkan på markens naturvärden. Föreslagen åtgärd: Fundament lämnas kvar vid: Värdefull fältflora eller andra naturvärden och stolpen tas bort till ett djup av 0,3-0,5 meter. Grävning bör ske för hand i de fall maskinell grävning innebär att värdfulla arter hotas. 5. Skog Markanvändningen påverkas inte av kreosotförorening och fundamenten utgör därmed ingen risk. Fundamenten utgör inget hinder för skogsbruk. Föreslagen åtgärd: Fundament lämnas kvar. 5/ 7

Berörda fastigheter Rivningen av 220 kv-ledningen RL1 mellan Lindbacka och Tälle berör ca 90 fastigheter. Tidplan Arbetena med rivning av ledningen kan inte utföras förrän station Karlslund med anslutande ledningar har byggts. Ärenden som har samband med denna ansökan Ansökan om att få påbörja stationsbyggnationen innan beslut om ändrad koncession för de befintliga ledningar som ska ansluta till statinen ligger för närvarande hos regeringen. Ansökningar om ändrad koncession för de anslutande ledningarna till stationen ligger för närvarande hos Energimarknadsinspektionen Ärendets beredning Beslut om denna ansökan har fattats av avdelningsdirektör efter föredragning av. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit enhetschefen Sundbyberg, dag som ovan 6/ 7

Bilaga 1: Översiktskarta 220 kv-ledningen RL1 s7 Lindbacka Tälle Bilaga 2: Miljöbeskrivning rivning av 220 kv-ledningen RL1 s7 Lindbacka - Tälle Bilaga 3: Översiktlig miljöteknisk markundersökning av jord anslutning till elstolpar längs sträckan Östansjö Lindbacka (Örebro). Rapport, Sweco, 2014-09-10. Bilaga 4: Markägarförteckning 7/ 7