Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Fortums Vattenkraftproduktion och miljöarbete Birgitta Adell Fortum Generation AB 1
Vattenmöte Rydsnäs 10 minuter att belysa er syn på eller ert bidrag till att lösa de frågor som tidigare kommit upp, nämligen att; riva vandringshinder och bygga fisktrappor för att återskapa det fina öringsfiske som en gång fanns vi ska kunna fortsätta dricka och bada i rent vatten säkerställa vår sällsynta population av flodpärlmussla fortsätter att trivas och växa till undersöka varför blågröna algblomningar uppstår tidigt på somrarna vi skall kunna fortsätta att bedriva ett givande kräftfiske skapa resurser för ett sjöundersökningsprogram för Lägernsjöarna för att säkerställa vår vattenkvalitet 2
Fortums kraftproduktion i Norden Kärnkraft Värme 46% 10% Vattenkraft 44% 48% förnyelsebar energiproduktion 94% av produktionen CO2 - fri Totalt 51.6 TWh (2008) 3
Kraftproduktion i Norden Fortums kraftdivision heleller delägda kraftverk 250 vattenkraftverk 4 kärnkraftverk 3 kondenskraftverk 6 vindkraftverk Vattenkraft Kärnkraft Generation power plants 31 December 2008, Not including Fortum Heat and Fortum Värme CHP plants Kondenskraft Vindkraft 4
Installerad effekt i vattenkraften River No. of plants MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 27 768 Dalälven 45 933 Klarälven 25 357 Byälven 22 56 Norsälven 12 124 Gullspångsälven 32 120 Other rivers 31 28 Sweden 211 3 161* Kemijoki 16 641 Oulujoki 11 540 Vuoksi 2 240 Other rivers 21 71 Finland 50 1 493* Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven Klarälven Byälven Norsälven Gullspångsälven Ångermanälven Kemijoki Oulujoki Vuoksi Generation in total 4 654* 5
Fortum har småskalig och storskalig vattekraft ex. Höljes Klarälven 6
7 1200 1000 800 600 400 200 0 DEI Drax RWE CEZ Nuon EDP Scottish&Southern Vattenfall Enel Union Fenosa E.ON Dong Energy GDF Suez Europe Iberdrola PVO British Energy EDF Verbund Fortum Statkraft Fortums CO2 utsläpp bland de lägsta i Europa g CO 2 /kwh electricity 2008 Average 350 g/kwh Source: PWC & Enerpresse, 2009 Changement climatique et Électricité
Fortum och Klimatförändringen Forskning och Utveckling för en CO2-fri framtid 8
Fiskodling en kompensation I Sverige planteras årligen ca 2 500 000 kompensationsodlad fisk (lax och öring) ut i våra vattendrag. Fortum är skyldiga att årligen sätta ut 560 777 lax och öring i både sjöar och rinnade vatten. Av dessa odlar Fortum ca 400 000/år i egna anläggningar. För Klarälven och Gullspångsälven är domen på 150 000 resp. 25 000 st/år. 9
Transport kan vara alternativ till fiskvägar Transport av fisk för f r att utnyttja lek- och uppväxtomr xtområden för f smoltproduktion,, ex Klarälven, lven, Kan vara alternativ till fiskvägar Period Åtgärd 1907-1933 1933 Fri uppvandring via laxtrappor 1934-1978 1978 Upptransport av avelsfisk 1979-1984 1984 Ingen åtgärd 1) 1985-1988 1988 Upptransport av avelsfisk 1989-1992 1992 Utsättning ttning av yngel 1993- Upptransport av avelsfisk 1) Veterinära ra hinder (UDN) för f r upptransport. 10
Forskning Vattenkraft & miljö Pågått 10 år, tre etapper Samverkan myndigheter, kraftbolag Finansiärer, Energimynd., Elforsk, Fiskeriv., Naturvårdsv. Universitet utför forskningen Konkreta förslag, Ljusnan, Konsekvenser och nytta av korttidsreglering och minimitappning Emån, vandringsvägars funktion och potential Generella verktyg Ökad kunskap och förståelse Undersökningar 11
Fortums Nordiska Miljöfond Fortums Nordiska miljöfond finansieras genom försäljningen av Bra miljövalmärkt el. För varje kilowattimme vattenkraftproducerad Bra miljövalmärkt el som vi säljer avsätts 0,15 öre till fonden. Dessa medel skall enligt kriterierna för Bra miljöval gå till projekt för att minska vattenkraftens miljöpåverkan. Projekten måste godkännas av Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). 12
Fortums nordiska miljöfond, Eldbäcken en biokanal Hölja med mussellokal - Djupa partier med långsam vattenhastighet har positiv påverkan på totala antalet arter Kvill med översilningsplan. Huvudfåran delas in i två småfåror där marken dem emellan helt eller delvis läggs under vatten vid högflöden. De mindre fårorna förväntas passa små individer och ge hög diversitet av bottenfauna Svämplan, ringlande fåra med gölar vilket ger en habitattyp som är mycket ovanlig i reglerade vattendrag. Organismer som ofta återfinns i sådana miljöer är t.ex. groddjur 13
Eldbäcken under konstruktion 14
Pågående projekt Naturvårdande åtgärder I Nedre Dalälven 2009-2012 I samarbete med Upplandsstiftelsen utförs restaurering av älvängar och svämskogar i nedre Dalälven Syftet är att öppna upp miljöerna för att underlätta för bl a lövträd att etablera sig. Sommenöringen 2004-2009 För att skydda den uppströms lekande Sommenöringen i Bulsjöån bidrar Fortum med en utökad minimitappning förbi Visskvarns kraftverk i fåran till sjön Sommen. Projektet drivs i samarbete med myndigheter, fiskevårdsområden samt Tranås Energi. 15
Pågående projekt Studier av vild och odlad lax och öring 2008-2014 Karlstads universitet utför under 2008-2014 en undersökning av den vilda laxens överlevnad och kvaliteten på odlad lax och öring vid Fortums fiskodling i Brattfors. Flodpärlmusslan, nya studier 2009-2011 Ett forskningsprojekt, vid Karlstads universitet, för att studera betydelsen av öring och vattenflöden för flodpärlmusslans överlevnad. Projektet inledde med att studera musslans livsbetingelser och fortsätter nu med studier av musslans respektive öringens ursprung för betydelsen av musslans parasitstadium på öringen. 16
Slutförda projekt 2009 Delångersån 2009 Under 2009 skapades, i samverkan med Hudiksvalls kommun, ett så kallat omlöp för att fisk och andra organismer ska kunna passera kraftverket vid Lundströmmen i Delångersån. Stormusslor, 2009 Forskningsprojekt tillsammans med Högskolan i Skövde. Syftet är att studera vad det är som hindrar stormusslor från att föröka sig. 17
Tidigare slutfört projekt Biotopåtgärder i Klarälven mellan Höljes och Vingängsjön. Mål: att öka lek- och uppväxtområden, minska effekterna av korttidsreglering och öka mängderna av smolt för Klarälvslaxen. Sidofåran före....och efter biotopåtgärder 18
Genomförda projekt Gullspångslaxen, 2003-2005 Restaurering av Klarälven, 2005-2006 Öppna avstängda älvfåror i Vingängsdeltat Öppna sten- och ledarmar på sträckan mellan Båtstad och Vingängsjön Återföra bortschaktade block på strömsträckan Ule älv, 2006-2007 Flodpärlmussla, 2007-2008 Laxtrappan Gullspång Läs mer om pågående och genomförda projekt på www.fortum.se/naturen Räfsbacken-Bro Kärrbackstrand. Sidofåran efter öppning. Bra vattenflöde. Bra biotop för fiskyngel. 19
Omprövningar Stocka Harmångers ngersån n (Gävleborg) Töcksfors Upperudsälven (Värmland) Täcksmark Upperudsälven (Värmland) Treen (Värmland) Järpforsen (Värmland) Reinholdsfors (Värmland) Åmott (Värmland) Gullspång (Västra Götaland) G Visskvarn Bulsjöå öån n (Österg( stergötland) tland) Ullervad Tidan (Västerg stergötland) tland) 20
Svensk Energi Vattenkraften behöver utvecklas! Vattenkraften är en förnybar energikälla som svarar för hälften av elproduktionen i det nordiska elsystemet. Dess roll som reglerresurs för att hålla stabilitet i kraftsystemet blir än viktigare när alltmer vindkraft byggs. Omprövningar av vattendomar riskerar att minska vattenkraftens produktion och reglerförmåga. Regeringen bör tillsätta en utredning om vattenkraften. 21
Tack för uppmärksamheten! 22