Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan



Relevanta dokument
Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet - vilka är du?

GUC. Identitet. Lärare: Kattis Lindberg

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

Förvirrande begrepp?

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Oskuld är ingen skuld

Välkomna till samråd och workshop!

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Religionskunskap. Ämnets syfte

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Barn för bjudet Lärarmaterial

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Religioner och andra livsåskådningar

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Välkomna!

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Jag vill inte vara hemlig längre

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Idrott, genus & jämställdhet

Planering Religionskunskap

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Spelar ditt kön roll i livets spel?

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Religionskunskap. Syfte

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Religion Livsfrågor och etik

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Seta rf Böletået 5, Helsingfors Anders Huldén

Halvtid - hur har det gått?

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Samt skyddade identitet frågor

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Grupper, roller och normer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Sex på internet. Kristian Daneback.

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Transkript:

Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för de som har rester 7. måndag 1/6 sista lektionen

Identitet Lektion 1

Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin identitet, eller som får sin identitet ifrågasatt, ofta blir förvirrade och ledsna. I värst fall kan det leda till overklighetsskänslor, ångest, depression och självförakt.

Vad påverkar identiteter? genus massmedier etnicitet famillj kultur religion vänner sexualitet religion klass

Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är personen? Varför? Vi förväntar oss vissa egenskaper och beteenden av människor beroende på vilka grupper vi tänker oss att de tillhör. Vi tillhör en massa olika grupper. En del väljer vi själva, men vissa grupper placeras vi in av andra utan att ha något att säga till om.

Individuella och kollektiva identiteter Individuell identietet - personspecifika identiteter (syster, kompis, pappa, sexualitet etc.) Kollektiv identitet - delad identitet (en skolklass, svenskar, feminister, kristna etc.). De som tillhör gruppen (eller antas tillhöra) delar (eller förväntas dela) en uppsättning egenskaper eller en tillhörighet.

Vilka osynliga lappar sätter andra på dig? Om ni går på stan, i korridoren i skolan, är ute på krogen osv. Vilka (osynliga) lappar sätter andra på er? Vilka grupper blir ni instoppade i? Skriv ned de grupper du tror att andra placerar dig i på två olika lappar. Sätt lapparna i mitten av gruppen så att alla kan se. Jämför lapparna. Är några lika? Är de olika osv. Prata med de andra i gruppen. Är lapparna positiva eller negativa? Hur påverkar lapparna hur ni bemöts av andra? Vilka risker finns det med att vi sätter osynliga lappar på andra människor?

Identitet - arv eller miljö? Essentialism (arv) - människans identiteter existerar från början, människan har en inre kärna med medfödda egenskaper som talar om vem hon är. Konstruktivism (miljö) - människans identitet skapas i relation till omgivningen. Eller kanske en blandning av arv och miljö?

Manus för identiteter Alla människor påverkas av sin omgivning och av omgivningens normer. Normer är mer eller mindre osynliga regler som vi får lära oss av vår omgivning. Normer talar om för oss hur vi ska vara. De är som osynliga manus som vi följer. Det finns till exempel tydliga manus för killar och tjejer. Den som bryter mot normer får veta det genom att omgivningen på något sätt markerar det.

Kvinnor i Indien Ge exempel på normer i Indien som blir tydliga i avsnittet (exempel: kvinnor ska vara oskuld när de gifter sig, män ska inte försöka hjälpa utsatta kvinnor) Hur stora friheter har kvinnor och män i Indien att bryta mot typiska kvinnliga och manliga normer? Hur påverkar situationen i Indien män och kvinnors identiteter? Inden är ett av världens farligaste länder för kvinnor. Varför? Feminismen växer sig starkare i Indien, men möts av motstånd. I Sverige är många rädda för att kalla sig feminister. Varför?

Identitet Lektion 2

Värderingar påverkas av religiös tro Religiösa livsåskådningar är en av de mest betydelsefulla faktorerna som präglar människors identitet. Religion/livsåskådningar skapar ordning och upprätthåller mening och tillhörighet. Religiösa livsåskådningar har svar på många frågor som rör vår identitet (t ex kön & sexualitet) och påverkar därför direkt människors identitet. Religiösa livsåskådningar är alltså väldigt normerande. Religioner kan också på grund av sin identitetsskapande funktion skapa utanförskap. Den som inte följer sitt manus får sin identitet ifrågasatt i förhållanden till religionens normer.

World Values Survey Sekulära/rationella värden Traditionella värden Ekonomisk och social säkerhet Individuella och universella värden

Tror du på helvetet?

Religion vs. vetenskap

Identitet Lektion 3

Sexuella script Sexualitet är socialt och kulturellt konstruerat - hur vi människor beter oss sexuellt är till största delen ett socialt arv. Omgivningen (samhälle och kultur) är avgörande för vad som anses vara ett accepterat sexuellt uttryck - vilka sexuella script (manus) som är accepterade att följa. Vilka sexuella script som är accepterade skiljer sig stort åt mellan länder och kulturer.

Sexualsyn I samhällen och grupper finns det olika mönster, lagar och normer om sexualitet. Ett samhälles/en grupps sexualsyn handlar om: När? Var? Hur? Med vem/vilka? Varför? och kanske också Hur ofta? Den som inte följer de mönster, normer och lagar som finns om sexualitet kommer att ifrågasättas på ett eller annat sätt.

Religion och sexualitet Alla världsreligioner är och har historiskt sett varit väldigt heteronorma - utgångspunkten är att alla människor är och ska vara heterosexuella. Inom alla religioner finns olika normer om homosexualitet - religiös inriktning avgör ofta ståndpunkt. Frågan är alltså inte vilken religion en person tillhör - utan vilken inriktning/gren. De flesta strängt religiösa anser t ex att homosexualitet är fel, samtidigt som liberala religiösa personer kan vara mer toleranta.