UPPLEVD STRESS EN KVANTITATIV STUDIE OM UNGDOMAR

UPPLEVD STRESS EN KVANTITATIV STUDIE OM UNGDOMAR PÅ HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Kandidatuppsats Organisations- och Personalutvecklare i Samhället Psykologi 15 hp Susanna Strömberg Evelina Svensson Höstterminen 2012 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN I BORÅS

Kandidatuppsats Organisations- och Personalutvecklare i Samhället 15 hp Utgivningsår: Höstterminen 2012 Svensk titel: Upplevd Stress - En kvantitativ studie av ungdomar på högskoleförberedande program Engelsk titel: Perceived Stress A quantitative study of upper secondary school students Författare: Susanna Strömberg & Evelina Svensson Handledare: Marcus Praetorius Examinator: Lillemor Adriansson Nyckelord: Stress, Upplevd stress, Locus of Control, Framtidsrelaterad stress, Högskoleförberedande program Abstrakt På senare tid har skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 pojkar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control. Flickorna var mer stressade än pojkarna och upplevde även en högre stress inför framtiden. De elever som upplevde sig stressade var också mer stressade inför framtiden. 1

I dagens samhälle upplever sig många stressade. Enligt Levi (2002) finns stressen alltid i vardagen och påverkar människan på olika sätt. Skolan är något som kan ses som stressande för många människor, med bland annat höga krav och betyg som kan ses som biljetten till framtiden. Syftet med denna studie är att undersöka upplevd stress bland ungdomar som går ett högskoleförberedandeprogram i årskurs tre. Detta sätts i relation till Rottters (1966) teori om Locus of Control samt ungdomars uppfattning om framtidsrelaterad stress. Vi vill undersöka om det finns eventuella könsskillnader i upplevd stress och ett eventuellt samband mellan kön och Locus of Control för upplevd stress. Stress Selye (1978) var den som myntade begreppet stress med innebörden av att beskriva en reaktion i en biologisk organism. Han utgick ifrån att denna reaktion blev samma varje gång, då man utsattes för olika påfrestningar även kallade stressorer. Selye beskrev begreppet Generella anpassningssyndromet (GAS). Enligt Selye kunde stressreaktionen delas in i tre faser. Den första fasen beskrivs som en alarmfas, kroppen gör sig redo för antingen kamp eller flykt och alla sinnen aktiveras. Den andra fasen kallar Selye för motståndsfasen, där kroppen normalt skall återhämta sig. Fungerar inte detta går individen in i den tredje fasen kallad, utmattningsfasen, där en psykisk och fysisk utmattning kan ge kroppsliga skador. Alla tre faser behöver inte inträffa för att man skall tala om GAS, det är inte ofta som man upplever den tredje fasen. De flesta människor går idag igenom stadie ett och två flera gånger i livet. Selye har med sin definition präglat stora delar av stressforskningen (Lazarus & Folkman, 1984) men har även fått kritik, till exempel av Währborg (2009) som kritiserar Selyes innebörd av stress. Han menar att man inte får samma reaktion av stress varje gång oavsett vad som skapar reaktionen. Även Levi (2005) presenterar kritik mot att stressbegreppet är för otydligt och på så sätt inte stämmer med en klinisk verklighet. Cassidy (2003) anser att Selye utelämnat många av de psykologiska faktorerna i sin forskning vad det gäller stress. Istället menar han att Selye intresserade sig för de biologoiska faktorerna vilket kan komma av att han främst utgick från djurförsök. Enligt Währborg (2009) är det svårt att hitta en exakt definition av stress. Anledningen till detta har att göra med att stress inte är något statiskt tillstånd som man på ett enkelt, objektivt sätt kan mäta. Författaren gör ändå ett försök till en definition och väljer att använda stress i innebörden av De psykologiska eller fysiologiska reaktioner som uppträder vid yttre eller inre påfrestningar och som till följd resulterar i funktionsförändringar av potentiellt patologiska kultur (Währborg, 2009, s. 55). Vidare skriver han att stressreaktionen kan bedömas olika skadlig från individ till individ. Alltså är upplevelsen av den stressande situationen individuell och man blir stressad av olika saker beroende på vem man är. Cohen, Kamarch och Mermelstein (1983) presenterar information om upplevd stress. De pratar om upplevelsen av stress, vilka situationer i livet som kan upplevas som stressande, exempelvis arbetslöshet. Författarna menar att den upplevda stressen antas uppstå då situationen är hotande för individen och även då man har otillräckliga resurser för att bemästra situationen. 2

Levi (2002) menar att stressen alltid funnits med människan. Förfäderna levde med stressen i de begrepp som kallas kamp eller flykt. En individ kunde ana en fara, exempelvis om en skogsbrand bröt ut. I kroppen skapades en stressreaktion där bland annat hjärtat pumpade ut mer blod till musklerna för snabbare syresättning och ett adrenalinpåslag skedde. På så sätt gjorde människan sig redo för flykt bort från faran. Samma kroppsliga reaktion uppstod vid kamp, exempelvis om en björn hotade människan. Skillnaden här var att kroppen förberedde sig på att stanna kvar för att kämpa och slåss. Enligt Selye (1978) finns samma stressreaktion kvar idag, men man sätter stressreaktionen i relation till begreppet stressorer. Vid en stressreaktion får man en ökad vakenhet och vaksamhet. Detta beror på en allmän aktivering i hjärnan. Hormonsystemet, muskulaturen och nervsystemet är exempel på kroppsliga reaktioner som påverkas. Stressorer En stressor är något som ställer ett krav på individen och kräver någon form av anpassning (Västerbottens län, 2007). Det finns olika former av stressorer, bland annat psykologiska, emotionella och fysikaliska stressorer. Dessa stressorer handlar bland annat om ångest och depression (psykologiska), relationer (emotionella) men även buller och ljus (fysikaliska) (Währborg, 2009). SOU (2006) tar upp ytterligare en stressor, prestationsstressor som beror på att man vill prestera högt och alltid nå goda resultat, ett exempel på en prestationsstressor kan vara att ta körkort. Utredningen visar även att många ungdomar ser tidsbrist som en stressor. Dock anser större delen av ungdomarna i utredningen att det är skolan som stressar dem mest. Skolan tar upp all fritid och vissa elever blir även stressade av miljön i skolan där ofta hög ljudvolym råder. SOU visar även att psykiska besvär hos ungdomar har blivit allt vanligare. Det kan till exempel handla om sömnproblem eller nedstämdhet. Flickor i åldern 15-19 visar på en ökning av psykiska besvär med åtta gånger över en 20-års period. De flesta stressrelaterade symptom är mer förkommande hos flickor än pojkar. Dock är allvarliga psykiska problem vanligare bland pojkar. Ollfors och Andersson (2007) fann i sin studie av elever, belägg för att stressorer som gäller skolan upplevdes som större än stressrelaterade problem som tillhör privatliv. de Anda, et al. (2000) presenterar resultat som tyder på att en av de vanligaste faktorerna för stress hos ungdomar är förväntningar inför framtiden. Även andra stressorer framkom och dessa var främst relaterade till skolan, exempelvis som rör prov och betyg. Även SOU (2006) visar att ungdomar känner stress över framtiden, då det gäller att skaffa jobb eller om man vill studera vidare. Seiffge-Krenke, Weidemann, Fentner, Aegenheister och Poeblau, (2001) stödjer tillika ovanstående att dåliga betyg är en stressor som står i relation till en rädsla för framtiden. Konsekvenser av Stress Enligt Olsson och Sapolsky (2005) kan man se stressreaktionen ur ett biologiskt perspektiv. Kortisolsystemet eller HPA-axeln består av ett system av hormoner vilka intimt samspelar med nervsystem, immunsystem och andra endokrina system. (Olsson & Sapolsky, 2005, s. 345). Kortisol är ett stresshormon som bildas i binjurebarken. Den dämpar bland annat inflammationer och styr till exempel omsättningen av fett och socker i kroppen (Bjerneroth Lindström, 2005). 3

I kroppen finns bland annat två viktiga stresshormoner, katekolominer, där exempelvis noradrenalin ingår och glukokortikoder där bland annat kortisol ingår (Lupien, Maheu, Tu, Fiocco & Schramek, 2007). Kortisolet har flera funktioner och påverkar bland annat kroppens celler och är ett av kroppens mest betydelsefulla stresshormoner (Bjålie, Haug, Sand, Sjaastad & Toverud, 1998). Levi (1997) skriver att om man utsätts för påfrestningar under en längre tid, tar kroppen till slut skada på något sätt. Detta i kombination av att man själv inte kan kontrollera påfrestningarna. Kroppen utsöndrar vid stressituationer hormonet kortisol (som nämnts ovan). Åkerstedt och Keklund (2005) menar att en biverkning av långvarig stress kan vara sömnstörningar. De gjorde en studie med studenter innan de skulle tentera och resultatet visade att långvariga sömnstörningar bland annat kan leda till depression. Resultat från Lupien, McEwen, Gunnar och Heim (2009) pekade på att kronisk utsöndring av stress kan vara negativt för människan. Vidare diskuterar även Währborg (2009) skillnaden mellan funktionell och dysfunktionell stress. Med funktionell stress menas den typ av stress som inte bidrar till sjukdom. Dessa stressreaktioner är kortvariga och viktiga för överlevnad. Den stress som sedan kan ses som skadlig kallas för dysfunktionell stress och det är stress som är långvarig och ofta framkallar sjukdomar. Som nämns ovan är noradrenalin ett ytterligare stresshormon som utsöndras vid stress. Noradrenalin nämns ofta i relation till stressreaktionen som kan utmynna i kamp eller flykt (Bjålie, et al., 1998). Wasserman och Nilunger-Mannheimer (2012) menar att konsekvenserna av en livshändelse som exempelvis en skilsmässa eller misshandel kan leda till kronisk och akut stress. Lupien et al. (2007) har i sin studie granskat effekter av stress och stresshormoner vad gäller de kognitiva funktionerna hos individer. Man har kommit fram till att glukokortikoderna kan påverka minnet och inlärningen genom att detta försämras. På så sätt drar de slutsatsen att stress har en inverkan på människans kognitiva förmåga. Stress och Kön Intresset de senaste åren har ökat gällande könsskillnader i relation till stress och en tendens har varit att yngre kvinnor tenderar att bli mer stressade. Män påvisar vid sådana situationer ofta ett mer destruktivt beteende vilket kan ge uttryck för en större benägenhet att inta olika droger, som till exempel alkohol, mer ofta. Depression och smärta över en längre tid är exempel på faktorer som är vanligare för kvinnor vid en stressreaktion Währborg (2009) Enligt en undersökning gjord av SCB (2009) framkom att tre av fyra flickor på gymnasiet kände sig stressade över prov och läxor medan motsvarande siffra för pojkar var knappt två av fyra. Annat som påverkade stressen var upplevda krav från lärare, föräldrar och även studenternas höga krav på sig själva. Studien visade att, vad gäller gymnasieelever, upplevde 60 % av de tillfrågade flickorna och ca 40 % av pojkarna sig stressade av de höga krav de har på sig själva gällande prestationen i skolan. Ollfors och Andersson (2007) skriver att flickor som går ett högskoleförberedandeprogram tenderar att bli mer stressade än pojkar som går ett högskoleförberedandeprogram. De menar även att graden av upplevd stress påverkas av känslan av upplevd kontroll. I studien framkom det att det var en större 4

signifikant skillnad mellan hur man uppfattar stress i relation till om man är flicka eller pojke, än om man går ett högskoleförberedande- eller yrkesförberedandeprogram. de Carvalho, Gadzella, Henley & Ball (2009) har gjort en studie, där 210 studenter vid ett universitet i Texas fick svara på frågor om sin upplevda stressnivå utifrån två olika instrument. Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna, som hade olika stressnivåer, kunde förklara sina beteenden. De jämförde med en äldre studie och resultatet visade att det inte skett någon ändring, samma stressorer fanns kvar som i den tidigare undersökningen, exempelvis stressor gällande förändringar. De skriver bland annat att eleverna kände sig stressade mellan övergången, från grundskolan till gymnasiet. Som tidigare nämnts visar studier att flickor tenderar att bli mer stressade än pojkar generellt sett. Exempelvis pekar studier gjorda av Seiffge-Krenke, et al. (2012), på ett resultat där flickor och pojkar upplevde samma stress inför skolarbetet. I deras studie mätte man även stressen inför framtiden och det framkom att flickor hade högre stress än pojkar. Ungdomar som ingått i studien rapporterade att de kände sig mer stressade inför den framtid som kommer efter skolgången än skolrelaterade stressorer. Studien från Seiffge-Krenke, et al. (2010) visar en svagare skillnad (jämfört med ovanstående studie) mellan flickor och pojkar då det handlade om framtidsrelaterad stress. Generellt sett rapporterade flickorna i studien högre stress än pojkarna. Stress och Coping Då en individ känner sig hotad aktiveras hela hjärnan för att skydda människan. Forskare har alltid intresserat sig för detta fenomen inom den kognitiva psykologin och speciellt inom stressforskningen. Denna reaktion kallas för coping (Währborg, 2009). Begreppet har sitt ursprung i definitionen av Lazarus och Folkman, constantly changing cognitive and behavioral efforts to manage specific external and/or internal demands that are appraised as taxing or exceeding the resources of the person. (Lazarus & Folkman, 1984, s. 141). Vidare presenterar Theorell (2012) coping som sättet att bemästra svårigheter. Coping kan sättas i relation till Locus of Control som handlar om en individs upplevelse av att kunna kontrollera och påverka utgången av olika situationer i livet. Cassidy (2003) talar om coping genom att diskutera en process som är beteendemässig och kognitiv. Det kan exempelvis handla om de inre eller yttre krav i en individs omgivning som bedöms som krävande eller utom personens egenkontroll. Hur man bemästrar stressen är olika från situation till situation, det är även olika mellan individer. Det finns inga copingstrategier som är allmängiltiga. SOU (2006) ger även stöd åt detta då utredningen visar att det finns könskillnader i coping. Kvinnor tenderar till exempel att i större utsträckning än män använda sig av socialt stöd, såsom familj och vänner för att hantera stressen. I de Andas et al., (2000) och Seiffge-Krenke et al., (2001) framkom det att kvinnor och män använde olika copingstrategier. Kvinnor använde sig till exempel av en mer känslomässig copingstrategi än män. Stress och Locus of Control Rotters (1966) teori, Locus of Control (här efter kallad LoC), handlar om människors upplevelse av att kunna påverka och kontrollera situationer i livet. Han skiljer på intern och extern LoC och menar att om kontrollen är styrd av individen själv kallas det för intern LoC, 5

är kontrollen istället styrd av något utanför individen kallas det för extern LoC. Ng, Sorensen och Eby (2006) menar att de med intern LoC har en större kontroll över sin situation, kämpar mer för att behålla den och är bättre på att exempelvis hantera jobbstressorer, än de individerna med extern LoC. Rydén och Stenström (2008) menar att när problem och motgångar uppstår kan individer med intern LoC bemöta problemen på ett mer konstruktivt sätt jämfört med personer med extern LoC som uppgivet kan sucka och inte se någon anledning till ansträngning. Författarna poängterar även att det som ligger till grund för huruvida individen utvecklar intern eller extern LoC har att göra med invanda erfarenheter, men även tidigare händelser i livet. Cassidy (2003) presenterar en idé kring LoC, han menar att vårt beteende är styrt av vad vi förväntar oss att få ut av handlandet. Han diskuterar, liksom Rotter, poängen med upplevelsen av kontroll som en central faktor till om man har intern eller extern LoC. Währborg (2009) menar att både ur ett diagnostiskt och ett terapeutiskt perspektiv har den upplevda kontrollen betydelse. De personer som upplever att de har bristande egenkontroll har lättare att bli stressade, de har således ett externt LoC. Dessa individer har också svårare att tillfriskna från stressrelaterade åkommor och drabbas oftare av längre sjukskrivningar. Även Ng et al. (2006) menar att internt LoC är kopplat till att individen är mer välmående. I motsats så tenderar de med externt LoC att uppleva större stress och lägre självkänsla. Författarna menar att det finns ett samband mellan externt LoC och patologiska sjukdomar, såsom depression. Studien bekräftade att de med internt LoC har ett högre välmående och minde psykisk ohälsa. De menar också att LoC har ett starkt kognitivt fokus, då det handlar om att individen tror sig ha kontroll över någonting. Bernardi (1997) diskuterar också i sin studie intern och extern LoC och har kommit fram till att de med extern LoC blev lättare påverkade av stressen än de med intern LoC. Theorell (2012) menar att man kan ha ett varierande LoC, som kan växla mellan olika situationer. Feingold (1994) gjorde en meta-analys där han bland annat studerade, om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnor och intern LoC. Det visade sig att det inte fanns några skillnader. Antaganden Avsikten med denna studie är att mäta upplevd stress, liksom framtida stress, utifrån LoC och kön för ungdomar som går årskurs 3 i ett högskoleförberedande program. Med utgångspunkt från ovanstående litteraturgenomgång formuleras följande antaganden: 1. I enlighet med Ollfors och Andersson (2007) och SCB (2009) är flickor mer stressade än pojkar. 2. I enlighet med Ng et al. (2006) är de med ett internt LoC mindre stressade än de med externt LoC. 3. Flickor är mer stressade inför framtiden än pojkar (Seiffge-Krenke, et al., 2010 och Seiffge-Krenke, et al., 2012). 4. Till skillnad från Feingold (1994) förväntas det finnas en skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller om de har internt eller externt LoC. 5. Det förväntas finnas en skillnad mellan LoC, kön och upplevelsen av stress. 6. Det förväntas finnas ett samband mellan upplevelsen av stress och stressen inför framtiden. 6

Metod Deltagare Instrumentet lämnades ut till 105 elever i årskurs tre på en kommunal gymnasieskola med högskoleförberedande program. Det var 93 respondenter som svarade, vilket gav ett externt bortfallet på 11 %. Respondenterna bestod av 51 flickor och 42 pojkar. Det var en variationsvidd på 17-19år, med ett medelvärde på 18.02 år (s = 0.21). Den grupp som valdes ut var elever ur årskurs tre på en och samma gymnasieskola Det fanns 12 klasser med elever från årskurs tre. Utav dessa fick fyra klasser svara på enkäterna. Dessa fyra klasser valdes ut av rektor i mån av tid som de kunde undvara. Eleverna som deltog i studien hade inte samma inriktning men alla gick på ett högskoleförberedande program. Frågeformulär Enkäten består av 30 frågor (se Bilaga 1), varav 29 frågor är med givna svarsalternativ. Enkäten är uppdelad i fyra delar. Den första delen av enkäten (se Bilaga 1, del ett) berörde de tre bakgrundsfrågorna som bestod av frågor om kön, ålder och årskurs. Den andra delen av enkäten bestod av 14 frågor, med intervallskala. Denna del utgick ifrån PSS (Perceived Stress Scale) som utformats av Cohen et al. (1983). Eskin och Parr (1996) har utformat en svensk version av enkäten PSS (se Bilaga 1, del två) den användes i sin helhet. Cronbach alfa uppgick till α.75. En del av frågorna har en omvänd skala (7, 8, 9, 10, 12, 13 och 16), som ändras vid inkodning. Poängen är från 0-56. Där svarsalternativen är på en femgradig Likertskala, med svarsalternativ från 0 = aldrig, till 4 = mycket ofta. Exempel på frågor kan vara Hur ofta har Du under den senaste månaden känt Dig nervös och stressad?, eller Hur ofta har Du under den senaste månaden tyckt att saker och ting har utvecklat sig som Du velat? Det fanns tre uteliggare vad gällde stresspoängen men dessa bedömdes inte vara såpass extrema att de behövdes tas bort vid analysen. Den tredje delen av enkäten bestod av 12 frågor med intervallskala. Denna del utgick ifrån LoC som utformats av Rotter (1966). De frågor som användes i enkäten var en svensk översättning Berg (2008) (se Bilaga 1, del tre). Cronbach alfa uppgick till α.42. En del av frågorna skulle vändas vid inkodning (18, 23, 24, 25, 27 och 29). Poängen på LoC testet går från 0-48 poäng där högre poäng gav ett internt LoC och lägre poäng gav externt LoC. Svarasalternativen ligger på en femgradig Likertskala, med svarsalternativ mellan 0= stämmer precis, och 4= stämmer inte alls. Exempel på frågor kan vara Mycket som händer folk beror delvis på otur (extern LoC) eller Folk som är illa omtycka begriper inte hur man umgås med andra (intern LoC). Det fanns en uteliggare vad gäller LoC-poängen, men denna bedömdes inte ha någon större inverkan på medelvärdet så därför fanns den kvar vid analysen. Den sista delen av enkäten (se Bilaga 1, del fyra) bestod av en fråga som även den ligger på en femgradig Likertskala. Där svarsalternativen varierar mellan 0= aldrig, och 4= mycket ofta. Där 1 och högre innebär att respondenten någon gång har upplevt sig stressad inför framtiden. Frågan löd Upplever Du Dig stressad inför framtiden, efter studenten?. 7

Procedur Först togs kontakt med en gymnasieskolas rektor som godkände att en underökning kunde genomföras. Därefter togs kontakt med lärare ansvariga för respondenterna och datum för enkätutlämning bestämdes. Därefter trycktes åtta enkäter upp för pilotstudie. Pilotstudien genomfördes på åtta elever, som matchade målgruppen och som inte skulle delta i den senare undersökningen. Även en ansvarig lärare fick se över enkäten innan den distribuerades. Detta resulterade i att en synonymordlista skapades, då tre ord uppfattades som svåra för eleverna. Efter detta trycktes den formella enkäten upp. Enkäterna distribuerades sedan personligen till lärare, ansvaret för delegeringen av enkäten överläts på så sätt till läraren för varje klass som kontaktats. På försättsbladet av enkäterna fanns instruktioner till eleverna om vad undersökningen handlade om. Där fanns även information om anonymitet och frivilligt deltagande. Respondenterna informerades även om att enkäten tog cirka tio minuter att genomföra. Enkäterna besvarades i samband med en lektion i respondenternas studiemiljö. Det krävdes inga påminnelser. Enkäterna delades ut och hämtades därefter på ett överenskommet datum, en vecka senare. Det externa bortfallet kunde förklaras med sjukdom och frånvaro av elever. Dataanalys Respondenternas analyserades med hjälp av oberoende t-test, enkel linjär regression, tvåvägs oberoende variansanalys samt Pearson korrelation. Effektstorlek på skillnad mellan könen redovisas med Cohen s d. En kvantifiering gjordes av variabeln för LoC-poäng delades upp i låg och hög poäng för att kunna skilja på extern och intern LoC-poäng till antagande fem. Signifikansnivå var genomgående 5%. Resultat Tre av sex antagande fick stöd i denna studie. Tabell 1 visar flickor och pojkars resultat från de använda enkäterna samt effektstorlek (Cohen s d) på skillnaden mellan pojkar och flickor. Tabell 1 Medelvärde (M), Standardavvikelse (s) och Effektstorlek (d) Stratifierat av kön Variabler Pojkar (n = 42 ) Flickor (n = 51) d Stress, M (s) 26.5 (6.3) 29.9 (6.8) -0.53 Framtida stress, M (s) 2.1 (1.3) 2.9 (1.0) -0.66 Locus of Control, M (s) 27.0 (4.0) 23.4 (4.7) 0.32 Notering: d = (M pojkar M flickor )/s total 8

Antagande ett får stöd, det förelåg en skillnad mellan flickors (M = 29.92, s = 6.78) och pojkars (M = 26.48, s = 6.30) upplevelse av stress. Resultatet visar att flickorna upplevde sig mer stressade än pojkarna, t(91) = 2.52, p =.014, d = 0.53. Antagande två får inte stöd i Pearson korrelation. Elever med ett externt LoC var mindre stressade än de med ett internt LoC. r = 0.49, p <.001, R 2 = 0.24. Antagande tre får stöd. Det fanns en skillnad mellan könen vad det gäller framtidsrelaterad stress. Flickor (M = 2.88, s = 1.03) var mer stressade inför framtiden än pojkar (M = 2.10, s = 1.32), t(91) = 3.22, p =.002, d = 0.66. Antagande fyra får inte stöd i oberoende t-test. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan flickor (M = 23.35, s = 4.69) och pojkar (M = 21.95, s = 4.02) vad gäller internt och externt LoC (d = 0.32). I antagande fem visar tvåvägs variansanalys inte den förväntade interaktionseffekten mellan kön och LoC för stress men däremot huvudeffekt av LoC, F(1.89) = 21.99, p <.001, eta = 0.198. En hierarkisk multipel regressionsanalys visar att LoC förklarar R 2 =.24 av den totala variationen i stress medan kön för klarar R 2 =.032. Antagande sex får stöd. Det fanns ett positivt samband mellan upplevelsen av stress och stress inför framtiden r(91) =.57, p <.001. Ju högre stressnivå som angavs desto högre stress upplevdes inför framtiden. I Figur 1 visas sambandet mellan stress och stress inför framtiden. Figur 1. Stress inför framtiden, Stress. Diskussion Det huvudsakliga syftet var att mäta stressen hos elever på ett högskoleförberedande program i relation till LoC och kön. Antagande ett får stöd och visar därmed på en skillnad i upplevesen av stress hos pojkar respektive flickor. I likhet med Ollfors och Andersson 9

(2007) och SCB (2009) såg vi att flickorna upplevde mer stress än pojkarna på samma program. En orsak kan tänkas vara att flickor ställer högre krav på sig själva och upplever kraven från omgivning, såsom från lärare och föräldrar, som mer pressande än vad pojkar gör (Cassidy, 2003; SCB, 2009). Vi tror att en orsak till att flickor upplever sig att vara mer stressade än pojkar kan vara att man som flicka uppfostras att vara duktig och flitig vad gäller skola och utbildning. Det kan även vara så att flickor uppmuntras till att ställa krav på sig själva genom responsen från omgivningen då man får exempelvis bra betyg. Antagande två får inte stöd, det förelåg ett omvänt samband. Elever med internt LoC rapporterade högre grad av upplevd stress. Detta resultat säger emot tidigare forskning. Ng et al. (2006) menade att personer med externt LoC skulle uppleva en högre stress. Att vi fick detta resultat, kan bero på att vi kanske testade ett för litet antal elever eller att eleverna inte läst frågorna ordentligt. Det kan även bero på att vi testade en homogen grupp, så till vida att vi var på samma skola med elever i samma ålder. Antagande tre får stöd och visar att flickorna i studien var mer stressade inför framtiden än pojkarna. Tidigare forskning (de Anda, et al., 2000; SOU, 2006; Seiffge-Krenke, et al., 2001; 2010; 2012) har fått liknande resultat, en stor del av ungdomars stress är relaterat till tankar om framtiden. Det kan handla om stress som följd av oro för betyg eller rädsla för att inte få ett arbete efter skolgången. Ett mått som vi valt att presentera i vissa resultat är Cohen s d (d). Vi valde att presentera d då det är ett standardiserat mått som möjliggör jämförelser mellan olika skalor. Det är ett mått på hur stor skillnaden är mellan två variabler, ju närmare noll man hamnar desto mindre skillnad är det mellan variablerna. Som man kan se i resultatet till antagande tre, finns en effektstorlek vilket bekräftar att skillnaden mellan flickor och pojkar i relation till framtidsrelaterad stress var starkare än vad man kan utläsa med bara medelvärdet. Vi väljer att kommentera detta i diskussionen eftersom det var den starkaste effektstorleken som vi fann. Antagande fyra får inte stöd, det fanns ingen könsskillnad med avseende på internt eller externt LoC. Vi fick samma resultat som Feingold (1994) fick i sin studie, där det visade sig att det inte fanns någon skillnad mellan män och kvinnor och intern LoC. Detta tror vi kan bero på att LoC kan vara påverkat av till exempel hur man uppfostras. Det kan ha att göra med vilken miljö man lever i och inte om man är flicka eller pojke. Ett barn kan ha förmågan att ta efter sina föräldrar och har exempelvis mamman ett externt LoC, så kan det nog vara lättare att man som barn tar efter det beteende. Antagande fem får inte stöd, det fanns ingen interaktionseffekt mellan kön och LoCpoäng med avseende på stress, Vi fann ingen tidigare forskning som visade belägg för detta, men för oss var det intressant att testa, då dessa tre variabler knyter ihop stora delar av enkäten. Vi fick en huvudeffekt av LoC, dock var vår förhoppning att få fram en interaktionseffekt. Anledningen till detta tror vi har att göra med att till skillnad från Ng et al. (2006) så fick inte vi resultatet att de med internt LoC hanterar stressen bättre. Antagande sex får stöd, det fanns en korrelation mellan upplevelsen av stress och stressen inför framtiden hos eleverna. Det framkom att om man upplever sig stressad så ökar 10

även upplevesen av att känns sig stressad inför framtiden. Detta kanske beror på att om man upplever sig stressad så borde en faktor som framtiden späda på stressen ytterligare, vilket visade sig få stöd. Anledningen till att eleverna känner sig stressade inför framtiden har kanske att göra med att det finns en ovisshet. Ovissheten kan vara en faktor som eleverna har svårt att själva ha full kontroll över. Eleverna kanske inte ens är på det klara med vad de vill göra i framtiden om de vill studera vidare eller arbeta vilket kanske kan skapa en stress hos dem. Det fanns ett antal brister i studien. Något som vi kunde gjort bättre om vi hade haft mer tid var att samla in fler svar från respondenter. Då kunde vi tagit kontakt med en till gymnasieskola och fått en större bredd på vår undersökning med att exempelvis inkludera även yrkesförberedande program. Det hade även varit intressant att göra undersökningen mellan olika årskurser. Vi kan även se i efterhand att det kunde varit intressant att använda sig av hela Rotters (1966) enkät om LoC, för att få ett djupare resultat av LoC. Det hade dock varit mer tidskrävande för både oss och respondenterna. Det fanns en begränsad tid att tillgå för oss då enkäten fylldes i på skolan. Vi fick i förväg berätta den ungefärliga tiden som enkäten skulle ta och de var noga med att enkäten inte fick ta upp allt för stor tid av lektionerna. Vi fick även ett lågt Cornbach alfa vad gäller frågorna som handlade om LoC. När vi fick LoC-frågorna tilldelade fick vi information om att undersökningen som frågorna använts till tidigare hade ett relativt högt Cronbach alfa och därmed valde vi att använda dem. Anledningen till att vi fått ett lågt Cornbach alfa kanske beror på att eleverna inte uppfattat frågorna ordentligt eller kanske inte läst igenom frågorna noggrant. En annan intressant vinkel hade varit, att mäta eleverna igen, i form av en beroende mätning. För att på så sätt kunna se om de är konsekventa i sina svar och om stress och LoC förändras över tid. Som Theorell (2012) skriver kan ett LoC variera beroende på olika situationer i livet, på så sätt hade en upprepad mätning varit intressant. Framtida Forskning Vid en framtida forskning skulle det vara intressant att jämföra mellan olika skolor eller ta med variabler som krav och samhällets påverkan i relation till upplevd stress. Det skulle även vara intressant att testa en annan åldersgrupp och se om det finns skillnader eller likheter mellan resultaten. Det hade även varit intressant att undersöka vilka stressorer som påverkar individerna mest, det vill säga vad som ligger bakom stressen. Tack till Vi vill tacka rektor och berörda lärare för värdefull hjälp med distribution av enkäterna, utan Er hjälp hade vi inte fått in tillräckligt med svar. Vi vill även tacka vår kompetenta handledare Marcus Praetorius, för allt stöd och goda råd. Ett tack riktas även till Sara som tog sig tid att korrekturläsa vår uppsats. 11

Referenser Berg, I. A. (2008). Life satisfaction in late life: markers and predictors of level and change among 80+ year olds. Doctoral dissertation, University of Gothenburg. Retrieved 21 december, 2012 from https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/17873/1/gupea_2077_17873_1.pdf Bernardi, R. A. (1997, fall). The relationships among locus of control, perceptions of stress, and performance. Journal of Applied Business Research, 13(4), Hämtad 20 december, 2012, från http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/docview/227611085/fulltextpdf/13b 1DD9935018906EDF/2?accountid=9670 Bjerneroth Lindström, G. (2005). Hormonsystemet. Hämtad 26 november, 2012 från http://www.1177.se/vastragotaland/tema/kroppen/hormonellasystemet/hormonsyst emet/ Bjålie, J. G., Haug, E., Sand, O., Sjaastad, Ø. V. & Toverud, K. C. (1998). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (U. Junker Miranda, Övers). Liber: Stockholm. (Orginalarbete publicerat 1998). Cohen, S., Kamarck, T. & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(6), 358-396. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.2307/2136404 de Anda, D., Baroni, S., Boskin, L., Buchwald, L., Morgan, J., Ow, J., Gold, J. S. & Weiss, R. (2000). Stress, stressors and coping among high school students. Children and Youth Services Review, 22(6), 441-463. doi: http://dx.doi.org/10.1016/s0190-7409(00)00096-7 de Carvalho, C. F., Gadzella, B. M., Henley, T. B. & Ball, S. E. (2009, 1 september). Locus of control: differences among college students stress levels. Individual Differences Research, 7(3). Hämtad 20 december 2012, från http://web.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=9a310ce5-3cf7-4531-a95f- 12b6f82f725b%40sessionmgr112&vid=2&hid=122 Cassidy, T. (2003). Stress, kognition och hälsa. (G. Zetterström, Övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1999). Eskin, M. & Parr, D. (1996). Introducing a Swedish version of an instrument measuring mental stress. Stockholm: Psykologiska institutionen Stockholms Universitet. Feingold, A. (1994). Gender differences in personality: a meta-analysis. Psychological Bulletin, 116(3), 429-456. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1037/0033-2909.116.3.429 Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and Coping. New York: Springer Publishing Company. Levi, L. (1997). Stress och hälsa. Stockholm: Skandia. Levi, L. (2002). Stressen i mitt liv. Stockholm: Natur & Kultur. Levi, L. (2005). Stress en översikt. Internationella och folkhälsoperspektiv. I R. Ekman & B. Arnetz (red:er), Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna (s. 345-350). Stockholm: Liber. Lupien, S. J., Maheu, F., Tu, M., Fiocco, A. & Schramek, T. E. (2007). The effects of stress and stress hormones on human cognition: Implications for the field of brain and cognition. Brain and Cognition, 65(3), 209-237. doi: 10.1016/j.bandc.2007.02.007 12

Lupien, S. J., McEwen, B. S., Gunnar, M. R. & Heim, C. (2009). Effects of stress throughout the lifespan on the brain, behaviour and cognition. Nature Reviews Neuroscience, 10(6), 434-445. doi: 10.1038/nrn2639 Ng, T. W. H., Sorensen, K. L. & Eby, L. T. (2006). Locus of control at work: a metaanalysis. Journal of Organizational Behavior, 27(8), 1057-1087. doi: 10.1002/job.416 Ollfors, M. & Andersson, S. I. (2007). Ability of stress, sense of control, and self-theories to predict Swedish high school students' final grades. Educational Research and Evaluation, 13(2), 143-169. doi: 10.1080/13803610701434241 Olsson, T. & Sapolsky, R. (2005). Kortisol och stressrelaterad ohälsa. I R. Ekman & B. Arnetz (red:er), Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna (s. 345-350). Stockholm: Liber. Rotter, J. B. (1966). Generalized expectancies for internal versus external control of reinforcements. Psychological Monographs, 80(1), 1-28. doi: http://dx.doi.org/10.1037/h0092976 Rydén, O. & Stenström, U. (2008). Hälsopsykologi: psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. (3. uppl). Stockholm: Bonnier Utbildning. SCB (2009). Undersökning om barns levnadsförhållande. Pressmeddelande, 2010-08-16 09:30, Nr 2010:2009. Hämtad 20 november, 2012 från http://www.scb.se/pages/pressrelease 298563.aspx Seiffge-Krenke, I, Molinar, R., Ciariano, S., Menna, P., Michel, G., Hoareau, E., Kloep, M. & Hendry, L. B. (2010). Competence in coping with future-related stress in adolescents from France, Italy, Great Britain, and Germany. Journal of Happiness Studies, 11(6), 703-720. doi: 10.1007/s10902-009-9157-2 Seiffge-Krenke, I., Persike, M., Chau, C. Hendry, L. B., Kloepp, M. Terzini-Hollar, M., Regusch, L. (2012). Differences in agency? How adolescents from 18 countries perceive and cope with their futures. International Journal of Behavioral Development, 36(4), 258-270. doi: 10.1177/0165025412444643 Seiffge-Krenke, I., Weidemann, S., Fentner, S., Aegenheister, N. & Poeblau, M. (2001). Coping with school-related stress and family stress in healthy and clinically referred adolescents. European Psychologist, 6(2), 123-132. doi: http://dx.doi.org/10.1027//1016-9040.6.2.123 Selye, H. (1978). Stress of life. New York. SOU (2006). Ungdomar, stress och psykiska ohälsa (SOU 2006:77). Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet. Theorell, T. (2012). Psykosociala faktorer-vad är det? I T. Theorell (red.), Psykosocial miljö och stress (s. 15-80). Lund: Studentlitteratur. Västerbottens län (2007). Stress. Hämtad 19 november, 2012 från http://www.vll.se/default.aspx?id=24134&refid=24135 Wasserman, D. & Nilunger-Mannheimer, L. (2012). Allmänt om psykisk ohälsa. I T. Theorell (red.), Psykosocial miljö och stress (s. 133-174). Lund: Studentlitteratur. Währborg, P. (2009). Stress den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur. Åkerstedt, T. & Keklund, G. (2005). Stress och sömn. I R. Ekman & B. Arnetz (red:er), Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna (s. 232-239). Stockholm: Liber. 13

Bilaga 1 Enkätundersökning om gymnasieelevers upplevda stress. Vi heter Evelina Svensson och Susanna Strömberg och läser på Högskolan i Borås. Vi går tredje året på Organisations- och Personalutvecklare i Samhället med inriktning mot psykologi. Vi har nu kommit fram till vår Kandidatuppsats och har valt att skriva om stress i relation till gymnasieelever. Syftet med denna enkät är att ta reda på hur stressade elever på ett högskoleförberedandeprogram är och hur upplevelsen av deras eventuella stress är. Syftet är även att ta reda på vilket Locus of Control eleverna har (internt/externt) och även om eleverna känner stress inför framtiden. Enkäten är anonym och det är helt frivilligt att delta. Den tar ca 10 min att fylla i och tanken är att Du inte skall fundera särskilt mycket kring varje fråga. Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Var noga med att svara på varje fråga, då ett missat svar kan ge oss problem vid sammanställningen. Tack för Ditt deltagande! Om Du har några frågor så kontakta oss på: evelinasusannaopus@gmail.com OBS! Synonymer till svåra ord: Fråga 7, förtret: irritationer Fråga 17, bemästra: klara av Fråga 26, lättja: slöhet 14

Del І 1. Vilket kön har Du? Flicka Pojke 2. Vilken ålder har Du? år 3. I vilken årskurs går Du? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Del ІІ Nedan följer ett antal frågor eller påståenden som rör Dina tankar och känslor. Ta ställning till varje alternativ och ringa in Ditt svar. Ibland kan frågorna verka likartade men Du ska ändå behandla varje fråga för sig. Tänk inte för mycket på varje fråga utan välj det alternativ som verkar stämma bäst in på Dig. Det finns inga riktiga eller felaktiga svar på frågorna nedan. Ringa in Ditt svar. 4. Hur ofta har Du under den senaste månaden blivit upprörd över något som skett helt oväntat? 5. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att Du inte haft kontroll över de viktiga faktorerna i Ditt liv? 6. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt Dig nervös och stressad? 7. Hur ofta har Du under den senaste månaden tagit itu med dagliga förtret på ett tillfredställande sätt? (OBS, synonym för förtret finns på första sidan)* Aldrig Sällan Ibland Ganska ofta 15 Mycket ofta Vänligen vänd

8. Hur ofta har Du under den senaste månaden effektivt hanterat avgörande förändringar i Ditt liv?* 9. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt Dig säker på Din förmåga att hantera Dina personliga problem?* 10. Hur ofta har Du under den senaste månaden tyckt att saker och ting har utvecklat dig som Du velat?* 11. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att Du inte kunde hantera allt som måste göras? 12. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att Du har haft kontroll över irriterande moment i Ditt liv?* 13. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att Du har haft kontroll över saker och ting?* 14. Hur ofta har Du under den senaste månaden blivit arg över saker som har hänt och som låg utanför Din kontroll? 15. Hur ofta har Du under den senaste månaden kommit på Dig själv med att fundera över saker Du måste utföra? Aldrig Sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta 16 Vänligen vänd

16. Hur ofta har Du under den senaste månaden kunnat bestämma hur Du skulle använda Din tid?* 17. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att problem blivit så många att Du inte kunnat bemästra dem? (OBS, synonym för bemästra finns på första sidan) Aldrig Sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta Del ІІІ Hur ställer Ni Er till dessa påståenden? För varje påstående skall något av de 5 alternativen kryssas för. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer varken/eller 18. Mycket som händer folk beror delvis på otur* Stämmer inte så bra Stämmer inte alls 19. Duktiga människor som inte blivit ledare har inte tagit vara på sina möjligheter 20. Folk som är illa omtyckta begriper inte hur man umgås med andra 21. När jag gör upp planer är jag nästan säker på att jag kan utföra dem 22. Att mina önskningar gått i uppfyllelse beror inte enbart på tur 17 Vänligen vänd

23. För att bli chef gäller det att ha turen att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt* 24. De flesta inser inte i vilken utsträckning deras liv styrs av tillfälligheter* 25. Det är svårt att veta om en människa verkligen tycker om en* 26. De flesta motgångar beror på okunnighet, lättja eller dumhet (OBS, synonym för lättja finns på första sidan) 27. Det känns ofta som om jag inte kan påverka vad som händer mig* 28. Folk blir ensamma därför att de inte försöker vara vänskapliga 29. Ibland känns det som om jag inte kan styra mitt eget liv tillräckligt* Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer varken/eller Stämmer inte så bra Stämmer inte alls Vänligen vänd 18

Del ІV Ringa in det svar som passar bäst in på Dig. Aldrig Sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta 30. Upplever Du Dig stressad inför framtiden, efter studenten? Tack för Din medverkan! * = Betyder omvänd skala. 19